SCB:s analysmodell med Nöjd-Förälder-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Förälder-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Föräldrarna om förskolor/familjedaghem Göteborg våren

2 Föräldrarna om förskolor/familjedaghem Göteborg våren

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning...1 Uppdraget...3 SCB:s analysmodell med NKI...4 Resultat...7 Barnen om sin förskola/familjedaghem...20 Teknisk rapport...22 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellbild...24 Diagram 2 Prioriteringsmatris...25 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika frågorna...26 Diagram 3 Svarsfördelning, högt och lågt betyg...30 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika frågorna, barnen...31 Tabell Bakgrundstabell...32

4 Sammanfattning Sammanfattning Undersökningen genomfördes under tiden 12 januari 10 februari år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkät som distribuerades till förskolor och där personalen sedan delade ut enkäten till en av barnens föräldrar. Totalt svarade föräldrar som har barn i kommunala förskolor på frågeblanketten, vilket motsvarar en svarsandel på 51 procent. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika förskolorna och de olika stadsdelarna. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som att de svarande är mycket nöjda. Helhetsbetyget, Nöjd-Förälder-Index (NFI), för alla Göteborgs kommunala förskolor blev 74, vilket är en indexenhet lägre jämfört med år och är ett bra betyg. Skillnaden är statistiskt säkerställd. NFI för Göteborgs privata förskolor är betydligt högre, hela 84. En viktig del i verksamhetens förbättringsarbete bör därför vara ingående jämförelser mellan de kommunala och privata alternativen. Är det skillnader i utförande eller förutsättningar som ger så stora utslag på betygsindexen? Diagram A. NFI och kvalitetsfaktorernas betygsindex för den kommunala förskolan år och. NFI Förtroende Måltider Förskolemiljö Delakt./Infl. Säkerhet Ped. process Ped. handled. Bemötande Trygghet Trivsel Betygsindex För de kommunala förskolorna finns det liksom tidigare starka skäl att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Förskolemiljö och Delaktighet/Inflytande och då främst på Förskolemiljö som har fått det lägsta indexvärdet och som samtidigt har störst påverkan på helhetsbetyget. Förbättringar av Förskolemiljö handlar bland annat om barnens möjlighet att få lugn och ro. Nästan var femte förälder är kritisk på den punkten och barnens egna resultat pekar även de i samma riktning. För att förbättra betyget för Delaktighet/Inflytande bör man särskilt överväga hur 1

5 Sammanfattning föräldrarnas möjligheter att påverka verksamheten i förskolan/familjedaghemmet kan vidgas. Trygghet, Bemötande och Pedagogisk process har också stor betydelse för föräldrarnas värdering av förskolan. Faktorerna bör trots sina goda betygsindex särskilt beaktas i förbättringsarbetet. Det kan vara svårt att här höja de redan goda betygen. Kanske handlar det här mycket om att informera om verksamheten. Utifrån de enskilda frågorna om Pedagogisk process handlar förbättringsarbetet inte om möjligheterna till lek utan om hur mycket barnen får vistas utomhus och om vad och hur barnen lär sig i förskolan. 2

6 Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs stad Kontaktperson vid Stadskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Jenny Hjort Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Anita Olsson-Malmberg Datainsamling: Marie Gullberg 3

7 SCB:s analysmodell med NFI SCB:s analysmodell med NFI Nöjd-Föräldrar-Index. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NFI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor. De svarande föräldrarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg. Helhetsbetyget NFI mäts med tre specifika frågor. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar Föräldrarna betygsätter alltså de olika frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärde desto nöjdare är föräldrarna med respektive faktor. Den 10- gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den tiogradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur föräldrarna prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NFI, och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NFI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NFI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NFI på motsvarande sätt minska med en enhet. Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är föräldrarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NFI. 4

8 SCB:s analysmodell med NFI Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt NFI bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och att faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den tio-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten tyder på att betyg under 5 kan klassas som inte godkända. Gränsen för nöjd tycks gå vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkända. Gränsen för nöjd tycks gå vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. 5

9 SCB:s analysmodell med NFI Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna är oviktiga för verksamheten. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att föräldrarnas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Föräldrarnas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan helhetsbetyget och betyget på faktorerna, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. Modellens förklaringsgrad Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland föräldrarna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller föräldrarnas bedömning av förskolans verksamhet i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev i denna undersökning 0,80 vilket är på ungefär samma nivå som för åren Det innebär att modellen förklarar 4/5 av variationen vad gäller föräldrarnas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett mycket tillfredställande sätt. Felmarginaler Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i bilder med modellstrukturen. De beräknade osäkerhetstalen är 95-procentiga konfidensintervall och är baserade på svarsbortfallet, d.v.s. att ett antal av dem som har fått enkäten inte har inkommit med svar. 6

10 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala) som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i undersökningen består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 4: 1-3) Trygghet (fråga 5: 1-4) Bemötande (fråga 6: 1-3) Pedagogisk handledning (fråga 7: 1-4) Pedagogisk process (fråga 8: 1-5) Säkerhet (fråga 9: 1-4) Delaktighet/Inflytande (fråga 10: 1-4) Förskolmiljö (fråga 11: 1-4) Måltider (fråga 12: 1-2) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Förälder-Index, NFI, (frågorna 13:a-c), samt en så kallad målvariabel, Förtroende (frågorna 14:a-b). De konkreta delfrågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NFI och faktorernas betygsindex och effektmått NFI: 74. Detta motsvarar ett betyg på 7,7 på den 10-gradiga skalan. Medelindex: 77 Medeleffekt: 0,6 Faktorer med betyg över medelindex: Trivsel (84), Bemötande (81), Trygghet (80), Pedagogisk handledning (78) och Pedagogisk process (78). Faktorer med betyg på eller under medelindex: Måltider (77), Säkerhet (72), Delaktighet/Inflytande (72) och Förskolemiljö (67). 7

11 Resultat Diagram B. Faktorerna Delaktighet/Inflytande och Förskolemiljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NKI. Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Trivsel Ped. hand. Måltider Säkerhet Bemötande Trygghet Ped. process Delakt/infl. Förskolemiljö Lägre prioritet Prioritera Effekt 30 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 NFI på 74 för samtliga kommunala förskolor är ett godkänt betyg och en indexenhet lägre jämfört med. De faktorer som bör prioriteras för helheten är Delaktighet/Inflytande och Förskolemiljö. Kvalitetsfaktorernas indikatorer I tabell 1 (se bilaga) redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika kvalitetsfaktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar på respektive fråga inom faktorn som ligger bakom de olika medelvärdena. Speciellt bör man studera hur stor andel som givit lågt betyg på de olika frågorna. Frågorna har besvarats på en tiogradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. Faktorerna kommenteras nedan i den ordning de står i modellbilden. Trivsel - betygsindex 84 Faktorn Trivsel har hamnat i kvadrant bevara med det högsta betygsindexet av samtliga faktorer. Det är ingen större skillnad på medelbety- 8

12 Resultat gen för de tre frågor som faktorn består av. Medelbetyget varierar mellan 8,5 och 8,7. Trygghet - betygsindex 80 Trygghet har hamnat i kvadranten förbättra om möjligt. Faktorn består av fyra frågor. Frågan hur trygg du är som förälder när barnet är i förskolan/familjedaghemmet fick högst medelbetyg med 8,4. Lägst medelbetyg med 8,0 fick frågan personalens förmåga att uppmärksamma otrygghet hos ditt barn. Bemötande - betygsindex 81 Faktorn Bemötande har hamnat i kvadranten förbättra om möjligt. Medelbetygen på de tre frågorna varierar mellan 8,0 och 8,6. Frågan hur man beaktar dina synpunkter har fått lägst medelbetyg medan frågan hur ditt barn bemöts av personalen har fått högst medelbetyg. Pedagogisk handledning - betygsindex 78 Pedagogisk handledning har hamnat i kvadranten bevara. Frågan att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling har fått lägst medelbetyg med 7,9. Högst medelbetyg med 8,2 har frågan hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra fått. Pedagogisk process - betygsindex 78 Faktorn Pedagogisk process har hamnat i kvadranten förbättra om möjligt. Medelbetygen på de fem frågorna varierar mellan 7,8 och 8,5. Frågorna hur ditt barn lär sig och hur mycket ditt barn får vistas utomhus har fått lägst medelbetyg medan frågan ditt barns möjligheter att leka har fått högst medelbetyg. Säkerhet - betygsindex 72 Säkerhet har hamnat i kvadranten lägre prioritet med det lägsta effektmåttet av samtliga faktorer. Frågan säkerheten utomhus har fått lägst medelbetyg med 7,2. Högst medelbetyg med 7,7 har frågorna säkerheten i lokaler och utrustning samt informationen om olika arrangemang fått. Delaktighet/Inflytande - betygsindex 72 Delaktighet/Inflytande tillhör den första prioriteringsgruppen eftersom faktorn har hamnat i kvadranten prioritera med ett betygsindex under medelindex och en effekt över medeleffekt. De fyra frågornas medelbetyg varierar mellan 6,8 och 7,7. Lägst medelbetyg har frågan dina möjligheter att påverka verksamheten i förskolan/familjedaghemmet fått. Förskolemiljö - betygsindex 67 Faktorn Förskolemiljö har liksom Delaktighet/Inflytande hamnat i kvadranten prioritera med det högsta effektmåttet av samtliga faktorer. Faktorns fyra frågor har medelbetyg som varierar mellan 6,8 och 7,3. 9

13 Resultat Lägst medelbetyg har frågan ditt barns möjligheter till lugn och ro fått och högst medelbetyg har frågan utrustning för lek, lärande och skapande fått. Måltider - betygsindex 77 Faktorn Måltider har hamnat på gränsen till kvadranten lägre prioritet. De två frågorna har fått medelbetyg på 7,7 respektive 8,1. Lägst medelbetyg fick frågan den mat som serveras. 10

14 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna Tabell A: NFI år 2000 samt år Föräldrar till barn i kommunala förskolor Stadsdelsförvaltning NFI Gunnared Lärjedalen Kortedala * Bergsjön * Härlanda * Örgryte * Centrum * * 73 Linnéstaden 74 68* * 68* 72* Majorna * 70* * 73 Högsbo * Älvsborg * Frölunda Askim * Tynnered 80 77* * 73* Södra skärgården Torslanda 80 75* 70* * 74 Biskopsgården * * 72 Lundby * Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo * Samtliga kommunala * * 74* 75* 74* Samtliga privata * 84* *Statistiskt säkerställd skillnad från föregående år. Tabell A ovan visar att det finns skillnader mellan olika stadsdelars NFI-värden. NFI-värdena för varierar från 71 för Linnéstaden, Frölunda och Lundby till 78 för Södra skärgården. Örgryte och Kärra Rödbo har ett statistiskt säkerställt lägre betygsindex i årets undersökning jämfört med undersökningen år. Härlanda har fått ett statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med år. Likaså är NFI för samtliga kommunala respektive privata förskolor statistiskt säkerställt lägre jämfört med år. Enligt den senaste mätningen, år, av SKI (Svenskt Kvalitetsindex) fick förskolan ett Nöjd-Förälder-Index på 75. Det indexet innefattar både kommunala och privata förskolor. I tabell B nedan sammanfattas i hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. 11

15 Resultat Tabell B: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna Faktorer Kvadrant I Kvadrant II Kvadrant III Kvadrant IV (Förbättra om möjligt) (Prioritera) (Lägre prioritet) (Bevara) Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet / Inflytande Förskolemiljö Måltider Av de 21 stadsdelarna är det 19 stycken som har över 200 svarande som ingår i modellen. Stadsdelarna Frölunda och Södra skärgården har inte nått upp till 200 svarande och har därmed ingen egen modell. Faktorerna Trivsel, Bemötande har genomgående fått höga betygsindex, medan faktorerna Säkerhet, Delaktighet/Inflytande samt Förskolemiljö genomgående fått lägre betygsindex. Faktorn Trygghet har fått ett betygsindex över medelindex i 18 av 19 stadsdelar. Faktorn Förskolemiljö tillhör i samtliga stadsdelar den faktor som bör prioriteras i första hand. Även om spridningen för faktorerna Pedagogisk handledning och Pedagogisk process enligt tabellen verkar vara stor så återfinns betygsvärdena för dessa faktorer nära medelvärdet i samtliga stadsdelar. Faktorn Måltider har ett effektmått under medeleffekt i 14 av de 19 stadsdelarna och ett betygsindex över medelindex i 10 av stadsdelarna. Jämförelse mellan olika stora enheter Tabell C: NFI-värdet för kommunala respektive privata förskolor klassindelat efter enheternas storlek (antalet barn på förskola) Kommunala förskolor Privata förskolor Antal barn NFI Antal enheter Antal barn NFI Antal enheter eller fler Samtliga eller fler Samtliga 423 Tabellen ovan visar NFI-värden för de olika enheterna indelade efter antal barn, dels för de kommunala förskolorna och dels för de privata förskolorna. Skillnaderna mellan de olika stora enheterna inom den kommunal verksamheten är små. Inom den privata verksamheten har de enheter som har flest barn fått lägre NFI-värde. 12

16 Resultat Jämförelse mellan åren Tabell D1: Kvalitetsfaktorers betygsindex år 2000 samt år Samtliga föräldrar till barn i kommunala förskolor. Index Faktorer Trivsel * * 84* Trygghet 81 * 80* * 80* Bemötande 76 82* * 81* Utveckl./lärande Ped. handled. ** * 77 78* * 78* Ped. process * 78* Säkerhet * 71 72* 73* 72* Delakt./Infl * 70 71* 73* 72 Information Förskolemiljö** 67 65* 63* * 67* 67 Tillgängligheten Personalen Måltider * 76 77* * 77* Förtroende * 77* NFI * * 74* 75* 74* *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i en av faktorns frågor mellan åren 2002 och 2003 Tabell D2: Kvalitetsfaktorers effektmått år 2000 samt år Samtliga föräldrar till barn i kommunala förskolor. Effektmått Faktorer Trivsel - 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 Trygghet 0,8 0,9 0,9 1,0 0,8 0,8 0,9 0,8 0,9 Bemötande 0,5 0,6 0,6 0,5 0,7 0,8 0,9 0,9 0,8 Utveckl./lärande 0, Ped. handled. ** - 0,5 0,6 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,5* Ped. process - 0,9 0,7 0,9 0,8 0,7 0,6 0,7 0,7 Säkerhet 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 Delakt./Infl. - 0,7 0,7 0,7 0,9* 1,0 0,8* 0,8 0,9 Information 0, Förskolemiljö** 0,7 0,9 1,1 1,0 1,0 1,1 1,0 1,1 1,0 Tillgängligheten 0, Personalen 1, Måltider - 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Förtroende NFI *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i en av faktorns frågor mellan åren 2002 och 2003 Tabell D1 och D2 ovan jämför resultatet för de kommunala förskolorna mellan åren. Det gjordes stora ändringar i frågeblanketten mellan hösten 2000 och våren För mer information om ändringarna i frågeblanketten fram till år 2003 hänvisas till tidigare rapporter. Årets frågeblankett är identisk med frågeblanketterna som användes vid mätningarna 13

17 Resultat åren Detta gör att resultaten mellan åren är direkt jämförbara. Samtliga faktorer har fått lägre betygsindex år jämfört med år förutom Förskolemiljö som fått samma betygsindex. Även NFI har fått ett statistiskt säkerställt lägre betygsindex år jämfört med år. Minskningen är dock endast en indexenhet. 14

18 Resultat Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor Tabell E: Betygsindex och effektmått för kommunala och privata förskolor Betygsindex Effektmått Faktorer Kommunala Privata Kommunala Privata Trivsel 84 90* 0,2 0,3 Trygghet 80 88* 0,9 0,5* Bemötande 81 88* 0,8 1,2* Pedagogisk handledning 78 86* 0,5 0,6 Pedagogisk process 78 85* 0,7 0,2* Säkerhet 72 81* 0,0 0,4* Delaktighet/Inflytande 72 84* 0,9 0,9 Förskolemiljö 67 76* 1,0 0,7* Måltider 77 85* 0,4 0,4* Medelvärde 77 85* 0,6 0,6 Förtroende 77 88* NFI 74 84* *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala och privata förskolor. Samtliga kvalitetsfaktorer för privata förskolor har fått statistiskt säkerställt högre betyg jämfört med de kommunala förskolorna. Skillnaden varierar mellan sex och tolv indexenheter. De privata förskolorna har av föräldrarna fått hela tio indexenheter högre helhetsbetyg, NFI, än de kommunala förskolorna. Faktorn Trygghet har hamnat i kvadranten förbättra om möjligt för de kommunala förskolorna men i kvadranten bevara för de privata förskolorna. Pedagogisk process har hamnat i kvadranten förbättra om möjligt för de kommunala förskolorna men i kvadranten lägre prioritet för de privata förskolorna. Prioriteringsmatrisen för privata förskolor liknar ändå i stort bilden för de kommunala skolorna. Det finns starka skäl även för privata förskolor att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Förskolemiljö och Delaktighet/Inflytande som trots indexvärden på höga 76 och 84 ändå hamnar i den grupp som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Faktorerna Bemötande och Pedagogisk handledning har hamnat i kvadrant I. Dessa faktorer har höga indexbetyg på 88 respektive 86 och kan därmed vara svårare att förbättra. 15

19 Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund I tabellerna F-I kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna ålder, kön, hur länge barnet varit vid förskola och utvecklingssamtal. I vissa grupper är antalet få vilket medför osäkrare resultat. Barnets ålder I tabell F visas skillnaden för NFI och de olika faktorernas indexvärde beroende av respektive födelseår mellan år och. Tabell F: NFI och faktorernas indexvärden efter barnets ålder och Uppnådd ålder under året Faktorer Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handledning Ped. process Säkerhet Delaktighet/Inflytan Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar År 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år I tabellen kan vi se att barnets ålder inte tycks ha någon större betydelse för hur man som förälder värderar förskolan. Faktorernas betygsindex och NFI är relativt oförändrade jämfört med år. På grund av att årtalen i enkäten inte justerades mellan åren 2007 och finns det inga uppgifter för de minsta barnen för. 16

20 Resultat Barnets kön I tabell G visas föräldrar till flickor respektive pojkars värdering av NFI och de olika faktorerna. Tabell G: NFI och de olika indexvärden efter kön. År och Kön Faktorer År Flicka Pojke Trivsel Trygghet Bemötande Ped. Handled. Ped. Process Säkerhet Delaktighet/ Inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar I undersökningen kan man konstatera att föräldrar till flickor är något nöjdare med verksamheten än föräldrar till pojkar. NFI och faktorernas betygsindex är relativt oförändrade jämfört med år. 17

21 Resultat Hur länge barnet varit vid förskolan I tabell H visas NFI och faktorernas indexvärde efter hur länge barnet har varit vid förskola. Tabell H: NFI och de olika indexvärden efter hur länge barnet varit vid förskola. År och Tid vid förskola Faktorer År 6 mån 7-11 mån 1-2 år >2 år Trivsel Trygghet Bemötande Ped. Handledn. Ped. Process Säkerhet Delaktighet/Inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar Skillnaderna mellan de olika delgrupperna är små och som högst två indexenheter. Likaså är skillnaderna mellan år och små. 18

22 Resultat Utvecklingssamtal I tabell I visas NFI och faktorernas indexvärden efter om föräldrarna haft utvecklingssamtal eller inte. Tabell I: NFI och de olika indexvärdena efter om man som förälder haft utvecklingssamtal. År och Utv.samtal Kvalitetsfaktorer År Ja Nej Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handl. Ped. proc. Säkerhet Delaktighet/ Inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar I tabellen kan man se att skillnaden i bedömningen mellan föräldrar som haft utvecklingssamtal och föräldrar som inte haft utvecklingssamtal är liten, även om föräldrarna som haft utvecklingssamtal har gett något högre betyg på de flesta faktorerna. procent av föräldrarna uppgav att de haft utvecklingssamtal under det senaste året, vilket är en minskning med en procentenhet från år. 19

23 Barnen om sin förskola/familjedaghem Barnen om sin förskola/familjedaghem Frågeblanketten avslutades med tio enkla frågor ställda direkt till förskolebarnen i åldrarna 3-5 år. Tillsammans med en förälder kunde barnet svara på de upplästa frågorna genom att peka på symboler med sur gubbe (= Nej), neutral gubbe (= varken Ja eller Nej) eller glad gubbe (= Ja). I tur och ordning fick dessa svarsalternativ vid tabellbearbetningarna (se tabell 1 för barn) värdena 1, 2 respektive 3. Svaren på de olika barnfrågorna har också räknats om till den indexskala från som använts i modellanalysen för föräldrarna. Den enkla frågeblankett som barnen fick besvara är inte en tillräcklig grund för en modellanalys av det slag som genomförts på basis av föräldrarnas svar. Det har inte heller varit målsättningen med dessa barnfrågor. Självklart är det problematiskt att ställa frågor till så små barn och att tolka deras svar. Endast när det finns stora skillnader mellan indexvärdena för de olika frågorna finns det anledning att närmare fundera över dessa skillnader. För många av frågorna ligger de beräknade indexvärdena nära eller över det mycket höga värdet 90. Dessa höga värden är delvis en effekt av begränsningen till blott tre svarsalternativ i barnfrågorna. De tre frågor som har fått högst indexvärden är har du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet, 94, brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet, 92, samt tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet, 91. Endast två till tre procent av barnen har svarat nej på dessa frågor. Av tabell 1 för barn kan man också se att en mycket stor del av barnen tycker att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet indexvärdet för denna övergripande fråga är hela 87. Två av frågorna har emellertid klart lägre indexvärden än övriga frågor. Det är först och främst frågan om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då som fått värdet 59. Här har endast fyra av tio barn svarat ja. Den andra frågan som har fått lägre betyg är får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet. Nio procent av barnen har svarat nej och 33 procent varken Ja eller Nej på den frågan och frågans indexvärde är 75. Barnen i de privata förskolorna har ett svarsmönster som ligger något högre samtliga frågor jämfört med barnen i de kommunala förskolorna. Indexvärdet på den övergripande frågan om det är roligt att vara på dagis ligger på 89 i den privata förskolan att jämföra med 87 för den kommunala förskolan. Samtliga frågor år är identiska med de frågor som användes år. Dessa frågor är därmed direkt jämförbara mellan åren. Enligt ta- 20

24 Barnen om sin förskola/familjedaghem bell J har barnen i kommunala förskolorna i princip svarat på samma sätt på de tio frågorna under de år som frågorna varit med i undersökningen. Tabell J: Medelvärden (index 0-100) för frågorna till barn i de kommunala förskolorna. År 2000 samt år Roligt att vara på förskolan/familjedaghem? * Bra kompisar på förskolan/familjedaghem? Roliga saker inne på förskolan/familjedaghem? * Själv bestämma vad du vill leka? * Roliga saker att leka med? * Ute och leka på förskolan/familjedaghem?** * Vara för dig själv på förskolan/familjedaghem?** * Personalen på förskolan/familjedaghem?** Lära sig nya saker på förskolan/familjedaghem? Maten på förskolan/familjedaghem?** * *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i frågan mellan åren 2004 och

25 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning. Kommunala förskolor: föräldrar. Privata förskolor: föräldrar. Datainsamlingen Metod: Personalen vid förskolor delade ut frågeblankett och svarskuvert till någon av föräldrarna (en frågeblankett per barn). De flesta av föräldrarna återsände sedan den besvarade frågeblanketten direkt till SCB för dataregistrering och analys. Några av förskolorna återsände frågeblanketterna paketvis till SCB. För de vanligaste invandrarspråken tillhandahölls översättning av den svenska frågeblanketten vid förskolorna. Med denna hjälp kunde föräldrar med utländsk bakgrund läsa och föra in sina svar i den svenska frågeblanketten som alltid var den version som skickades in till SCB. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvaltningarna i Göteborgs stad vecka 3, år. Mätperiod: 12 januari 10 februari år Påminnelser: En skriftlig påminnelse och mer informella direkta påminnelser vid besöken på förskolan. Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala förskolor: besvarade frågeblanketter, varav 9 0 var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Privata förskolor: besvarade frågeblanketter, varav ingick i modellanalysen. Svarsandel Kommunala förskolor: 51 procent. Privata förskolor: 49 procent. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell K. För Göteborg som helhet är svarsandelen för de kommunala förskolorna fyra procentenheter lägre år jämfört med års undersökning. Svarsandelen för de privata förskolorna har minskat med tre procentenhet från 52 procent år till 49 procent i år. 22

26 Teknisk rapport Tabell K: Svarsprocent år 2000 samt år Göteborg. Stadsdelar, föräldrar till barn i kommunala förskolor Svarsandel i procent Stadsdel Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Södra skärgården Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika stadsdelarna, från 33 till 68 procent. De stora skillnaderna mellan olika enheter indikerar att det bör vara möjligt att nå en högre svarsandel. En realistisk målsättning är en svarsandel på cirka 75 procent. Svarsandelen varierar även påtagligt mellan de olika undersökningsåren. T.ex. för Tynnered har svarsandelen år gått ner med 13 procentenheter jämfört med år. Svarsbortfallet, eller partiellt bortfall, för enskilda frågor framgår av kolumnerna Andel ingen åsikt och Andel ej svar i tabell 1 där varje frågas svarsfördelning redovisas. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår inte de som ej besvarat frågan eller svarat ingen åsikt. Det innebär att när man i tabell 1 redovisar andelen som gett högt, mellan eller lågt betyg är det begränsat till svaren från de personer som betygsatt respektive indikator. Andel ej svar ligger i snitt på endast någon procent per fråga. Hela 37 procent av de svarande har angett ingen åsikt på frågan rutinerna att förebygga olyckor/skador. 23

27 Göteborgs stad, kommunala förskolor/familjedaghem Diagram 1 Nöjd-Föräldra-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NFI 4: 1-3 Trivsel Föräldrar och elever om 84 ±0,3 0,2 förskola / familjedaghem 5: 1-4 Trygghet Förtroende Hela Göteborg 80 ±0,3 0,9 77 6: 1-3 Bemötande 4,3 ±0,4 Våren 81 ±0,3 0,8 Fråga: Antal svar : 1-4 Pedagogisk handledning ±0,0 14 a-b Andel svarande (%) ±0,3 0,5 Medelindex 77 8: 1-5 Pedagogisk process 74 ±0,3 Medeleffekt 0,6 78 ±0,3 0,7 9: 1-4 Säkerhet Fråga: 0,2-0,2 72 ±0,3 0,0 13 a-c 0,9-0,9 * Värdet 1 innebär att om 10: 1-4 Delaktighet / inflytande 0,8-0,8 NFI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betyget för faktorn Förskolemiljö 72 ±0,4 0,9 0,5-0,5 ökar med 5 enheter från 67 till 72 då 11: 1-4 Förskolemiljö 0,7-0,7 förväntas helhetsbetyget eller NFI öka 67 ±0,4 1,0 * 0,0-0,0 med 1 enheter från 74 till : 1-2 Måltider 0,9-0,9 77 ±0,3 0,4 1,0-1,0 0,4-0,4 0 24

28 Göteborgs stad, kommunala förskolor/familjedaghem Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Effekt Diagram 2 Våren Hela Göteborg = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Nöjd-Föräldra-Index NFI 74 Föräldrar och elever om förskola / familjedaghem Antal svar Andel svarande (%) 51 Medelindex Medeleffekt 0, Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Trivsel 84 0,2 2 Trygghet 80 0,9 3 Bemötande 81 0,8 4 Pedagogisk handledning 78 0,5 5 Pedagogisk process 78 0,7 6 Säkerhet 72 0,0 7 Delaktighet/inflytande 72 0,9 8 Förskolemiljö 67 1,0 9 Måltider 77 0,4 0 =enhetens/stadsdelens medelindex och medeleffekt 25

29 Tabell 1 Föräldrarnas bedömning av förskola/familjedaghem. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: Andel svarande (%): 51 Hela Göteborg Medelvärden och svarsfördelning för frågorna i enkäten "Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!" På en skala 1-10 har föräldrar till barn i förskola/familjedaghem för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av förskolan. Med versaler finns faktorer, NFI (Nöjd-Förälder-Index) och förtroendeindex angivna med respektive indexvärde. Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 13:a-13:c NFI, DITT BARNS FÖRSKOLA I SIN HELHET Fr 14:a-14:b FÖRTROENDE Fr 4:1-4:3 TRIVSEL Fr 5:1-5:4 TRYGGHET Fr 6:1-6:3 BEMÖTANDE Fr 7:1-7:4 PEDAGOGISK HANDLEDNING Fr 8:1-8:5 PEDAGODISK PROCESS Fr 9:1-9:4 SÄKERHET Fr 10:1-10:4 DELAKTIGHET/INFLYTANDE Fr 11:1-11:4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-12:2 MÅLTIDER MEDELINDEX 77 26

30 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter föräldrarnas bedömning Summa Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Andel ingen åsikt Andel ej svar NFI, DITT BARNS FÖRSKOLA I SIN HELHET Fr 13:a Om du tänker på ditt barns förskola/familjedaghem i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet? 7,9 7,6 8, Fr 13:b Hur väl uppfyller förskolan/familjedaghemmet och dess Fr 13:c verksamhet de förväntningar du haft? 7,7 7,4 8, Tänk dig en perfekt förskola/familjedaghem. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/ familjedaghem kommer? 7,2 6,8 7, Fr 14:a FÖRTROENDE Hur bra är ditt barns förskola/familjedaghem jämfört med andra förskolor/familjedaghem som du känner till? 7,7 7,5 8, Fr 14:b Om du idag skulle välja förskola/familjedaghem för ditt barn skulle du då välja den förskola/familjedaghem som barnet nu går i? 8,0 7,6 8, TRIVSEL Hur nöjd är du med ditt barns förskola när det gäller Fr 4:1 - hur ditt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet? 8,5 8,3 8, Fr 4:2 - hur ditt barn trivs med personalen? 8,7 8,5 8, Fr 4:3 - hur ditt barn trivs med kamraterna? 8,5 8,2 8, TRYGGHET Hur nöjd är du med Fr 5:1 - hur tryggt ditt barn tycks vara med kamraterna? 8,2 7,8 8, Fr 5:2 - ditt barns möjligheter till stabil kontakt med någon eller några i personalen? 8,3 8,0 8, Fr 5:3 - personalens förmåga att uppmärksamma otrygghet hos ditt barn? 8,0 7,7 8, Fr 5:4 - hur trygg du är som förälder när barnet är i förskolan/ familjedaghemmet? 8,4 8,1 8,

31 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter föräldrarnas bedömning Summa Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Andel ingen åsikt Andel ej svar BEMÖTANDE Hur nöjd är du med Fr 6:1 - hur du bemöts av personalen i förskolan/familjedaghemmet? 8,3 8,1 8, Fr 6:2 - hur man beaktar dina synpunkter? 8,0 7,8 8, Fr 6:3 - hur ditt barn bemöts av personalen? 8,6 8,4 8, PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med Fr 7:1 - att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling? 7,9 7,7 8, Fr 7:2 - hur personalen stödjer och stimulerar ditt barns språkutveckling? 8,0 7,7 8, Fr 7:3 - personalens förmåga att skapa lugn och ro? 8,0 7,8 8, Fr 7:4 - hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra? 8,2 8,0 8, PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med Fr 8:1 - vad ditt barn lär sig? 7,9 7,7 8, Fr 8:2 - hur ditt barn lär sig? (varierande arbetssätt, olika tekniska hjälpmedel m.m.) 7,8 7,5 8, Fr 8:3 - hur ditt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras? 8,0 7,7 8, Fr 8:4 - ditt barns möjligheter att leka? 8,5 8,3 8, Fr 8:5 - hur mycket ditt barn får vistas utomhus? 7,8 7,6 8, SÄKERHET Hur nöjd är du med Fr 9:1 - säkerheten i lokaler och utrustning? 7,7 7,2 8, Fr 9:2 - säkerheten utomhus? 7,2 6,7 8, Fr 9:3 - rutinerna att förebygga olyckor/skador? 7,3 6,9 7, Fr 9:4 - informationen om olika arrangemang? 7,7 7,3 8,

32 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter föräldrarnas bedömning Summa Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Andel ingen åsikt Andel ej svar DELAKTIGHET/INFLYTANDE Hur nöjd är du med Fr 10:1 - hur du får information om verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet? 7,7 7,3 8, Fr 10:2 - vilken information du får? 7,7 7,3 8, Fr 10:3 - din möjlighet att påverka verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet? 6,8 6,0 7, Fr 10:4 - hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande? 7,6 7,3 8, Fr 10:5 Fråga utanför modellen Hur nöjd är du med - hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan? 4,3 2,8 7, Fr 10:6 Har du deltagit i utvecklingssamtal? Ja % Nej 18 % Andel ej svar 3 % ANTAL SVARANDE Fr 10:7 Fråga utanför modellen Har du deltagit i utvecklingssamtal? Om ja: Hur nöjd är du med - hur utvecklingssamtalet genomfördes? 8,2 8,0 8, FÖRSKOLEMILJÖ Hur nöjd är du med Fr 11:1 - lokalerna (utformning, funktion)? 6,9 6,4 7, Fr 11:2 - utrustning för lek, lärande och skapande? 7,3 6,6 7, Fr 11:3 - ditt barns möjlighet att få lugn och ro? 6,8 6,2 8, Fr 11:4 - förskolans/familjedaghemmets utemiljö? 7,0 6,2 7, Fr 12:1 MÅLTIDER Hur nöjd är du med hur måltiderna i förskolan/familjedaghemmet fungerar för ditt barn? 8,1 7,6 8, Fr 12:2 - den mat som serveras? 7,7 6,3 8,

33 Diagram 3 Hela Göteborg Fr 13:a Fr 13:b Fr 13:c Fr 14:a Fr 14:b Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 7:3 Fr 7:4 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 Fr 8:5 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 10:4 Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 11:3 Fr 11:4 Fr 12:1 Fr 12:2 Fr 10:5 Fr 10: Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 30

34 Tabell 1 Frågor till förskolebarn i åldrarna 3-5 år. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: 8836 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!" På en skala 1-3 har barn 3-5 år i förskola/familjedaghem för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av förskolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer angivna med respektive indexvärde. Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter barnens bedömning Medelvärde Lägsta värde Indexvärde Fråga Fr 1 Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/ familjedaghemmet? 2,7 2,7 2, Indexvärde Fråga Fr 2 Har du några bra kompisar på förskolan/ familjedaghemmet? 2,9 2,8 2, Indexvärde Fråga Fr 3 Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,8 2, Indexvärde Fråga Fr 4 Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/ familjedaghemmet? 2,5 2,4 2, Indexvärde Fråga Fr 5 Finns det roliga saker att leka med på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,7 2, Indexvärde Fråga Fr 6 Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 2,6 2,5 2, Indexvärde Fråga Fr 7 Om du vill vara för dig själv på förskolan/ familjedaghemmet, kan du det då? 2,2 2,1 2, Indexvärde Fråga Fr 8 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 2,8 2,7 2, Indexvärde Fråga Fr 9 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 2,7 2,6 2, Indexvärde Fråga Fr 10 Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? 2,6 2,5 2, Högsta värde lågt (1) mellan (2) högt (3) Summa Andel ej svar 31

35 Tabell Bakgrundstabller Förskolan hela Göteborg kommunal verksamhet Tabell 2.1 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NFI EFTER FÖDELSEÅR Födelseår Uppgift saknas Samtliga NFI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/inflytande Förskolemiljö Måltider ANTAL FÖRÄLDRAR Tabell 2.2 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NFI EFTER KÖN Kön Flicka Pojke Uppgift saknas Samtliga NFI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/inflytande Förskolemiljö Måltider ANTAL FÖRÄLDRAR

36 Tabell 2.3 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NFI EFTER TIDSLÄNGD Hur lång tid har du haft barn vid denna förskola Högst 6 månader 7-11 månader 1-2 år Mer än 2 år Uppgift saknas Samtliga NFI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/inflytande Förskolemiljö Måltider ANTAL FÖRÄLDRAR

37 Tabell 2.4 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NFI EFTER DELTAGIT I UTVECKLINGSSAMTAL Har du deltagit i utvecklingssamtal? Samtliga Ja Nej Uppgift saknas NFI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet, inflytande Förskolemiljö Måltider ANTAL FÖRÄLDRAR