BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2011 GÖTEBORGS STAD

Transkript

1 BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 20 GÖTEBORGS STAD MAJ 20 SCANDINFO MARKETING RESEARCH

2 Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade förbättringsområden... 7 Övergripande resultat... 8 Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor... 0 NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer... 0 Frågor till barnen... Bilaga: Frågeformulär , Pnr Eva-Lena Amberg Josefine Björnsson Jonas Persson SCANDINFO MARKETING RESEARCH 2

3 INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN Göteborgs Stad har sedan år 2000, med några få undantag, årligen genomfört en undersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamheten i Göteborg. Undersökningarna har genomförts av SCB, men i år har Göteborgs Stad valt att samarbeta med ScandInfo Marketing Research. Syftet med årets undersökning är dels att få kunskap om brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till kommande förbättringsarbete. Tillvägagångssätt I förhållande till tidigare undersökningar är tillvägagångssättet i princip oförändrat. Frågeformulär och följebrev har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. Några frågor har tillkommit för att rapporteringen bättre ska möta stadens informationsbehov. Resultaten är dock jämförbara med tidigare års undersökningar. ScandInfo har ansvarat för tryckning, packning och distribution av frågeformulär, svarskuvert, ett påminnelsekort samt instruktioner till stadsdelarna i Göteborg. Vid respektive enhet har sedan personalen delat ut frågeformulär och svarskuvert till föräldrarna (ett frågeformulär per barn), och ungefär två veckor senare även påminnelsekortet. De flesta föräldrarna skickade sedan sina besvarade frågeformulär direkt till oss i de svarskuvert de fått. Vid några förskolor samlades besvarade frågeformulär in och skickades samlat till ScandInfo. De föräldrar som har haft behov av frågeformulär på engelska har kunnat få en sida med alla frågor översatta till engelska. Svaren fördes dock in i det svenska frågeformuläret. Frågeformulär och svarskuvert levererades på måndagen i vecka 9. Materialet delades sedan ut av personalen och fältarbetet pågick fram till och med vecka 4. I början av vecka 2 skickade vi ut information till stadsdelarna om hur svarsinflödet såg ut på olika nivåer i deras verksamhet. Vi har därefter skannat frågeformulären, verifierat svaren och kvalitetssäkrat data samt tagit fram rapporter. Totalt delades enkäter ut till föräldrarna. När fältarbetet avslutades hade vi fått in besvarade enkäter. Det ger en svarsandel på totalt 52 procent (53 % i kommunal verksamhet och 47 % i privat verksamhet). I tabellen nedan redovisas total svarsandelen per stadsdel. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 3

4 Svarsandel 20 Svarsandel kommunal versamhet Svarsandel privat versamhet Stadsdel Angered 37% 30% Östra Göteborg 50% 32% Örgryte-Härlanda 57% 59% Centrum 49% 40% Majorna-Linné 55% 45% Askim-Frölunda-Högsbo 5% 52% Västra Göteborg 50% 55% Västra Hisingen 64% 42% Lundby 56% 53% Norra Hisingen 58% 54% Totalt antal 53% 47% Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har meddelat att de har delat ut. I några fall har vi fått in fler besvarade frågeformulär. Då har vi utgått från att antalet utdelade frågeformulär är detsamma som antalet inkomna. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 4

5 RAPPORTERING För att fungera som ett bra stöd i utvecklingen av en verksamhet är det viktigt att rapporteringen av en undersökning är enkel att ta till sig för läsaren och tydligt visar den information som är relevant. Inför redovisningen av resultat från den här undersökningen har utgångspunkten varit att underlätta jämförelser med tidigare undersökningar genom att behålla index och kvalitetsfaktorer, förenkla arbetet med tydligare grafisk redovisning samt att utveckla den del av rapporten som ger stöd för prioriteringar i det fortsatta förändringsarbetet. Rapporteringen av huvudresultat omfattar följande delar: Huvudresultat (sidan ) Huvudresultatrapporten finns för Göteborg som helhet, alla stadsdelar, områden, resultatenheter och undergrupper med minst 7 svar. På första sidan redovisas NKI samt kvalitetsindex med relevanta referenser samt uppgift om antal svar och svarsfrekvens. Huvudresultat (följande sidor) Svarsfördelningen för respektive fråga redovisas i stapeldiagram med en referenspunkt som visar resultatet för Göteborg som helhet (samtliga kommunala och privata verksamheter). Efter diagrammen följer tabeller med redovisning av bakgrundsfrågor. Prioriteringsplan Prioriteringsplanen visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a brukare. Alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör prioriteras för att ge störst effekt på brukarnas totala het (för stöd i tolkning se nedan). SCANDINFO MARKETING RESEARCH 5

6 Rapporterna är framtagna på fem organisatoriska nivåer, från Göteborgs Stad ner till enskilda undergrupper. Prioriteringsplanerna är framtagna på resultatenhetsnivå. Resultaten för kommunala och privata verksamheter redovisas i separata rapporter. Med den här utformningen av rapporteringen får varje enhet både stöd för att följa upp effekter av åtgärder inom prioriterade förbättringsområden (huvudresultat) och stöd för prioriteringar av åtgärder för att effektivt öka andelen hela brukare (prioriteringsplanerna). För att underlätta analyser av resultaten utifrån olika målgrupper finns dessutom följande rapporter: Bakgrund och NKI NKI och index för kvalitetsfaktorer redovisas här nedbrutet på bakgrundsfrågor. I kolumner med färre än sju svar redovisas inga resultat. Rapporten är framtagen för Göteborg som helhet samt på stadsdelsnivå. Diagram kön Detta diagram finns endast för Göteborg som helhet. I diagrammet redovisas skillnaden i medelvärde efter kön i förhållande till totalen. Alla skalfrågor redovisas på en sida och syftet är att ge en snabb överblick. En mer detaljerad redovisning av skillnaden mellan kvinnor och män finns i rapporten Tabell kön. Tabell kön Tabellen är framtagen för Göteborg som helhet samt för alla stadsdelar. Resultaten redovisas fråga för fråga på totalnivå samt uppdelat på män och kvinnor. För varje fråga redovisas svarsfördelning, medelvärden och andelen ingen åsikt/ej svar. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 6

7 STYRKOR OCH PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Alla verksamheter har styrkor och förbättringsområden. Vilka frågor som är den enskilda enhetens styrkor ser ni lättast i rapporten Huvudresultat. De frågor som har högst andel a brukare är era styrkor (längst gröna staplar). Ofta är styrkorna desamma som era relativa styrkor (som ni hittar längst ner i er prioriteringsplan). Era prioriterade förbättringsområden finner ni överst i er prioriteringsplan. Prioriteringsplanen redovisar en analys på frågenivå och visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a brukare. Även om vi bara redovisar prioriteringsplaner för de kommunala verksamheterna, bygger analysen på brukarnas bedömningar av alla resultatenheter, såväl privata som kommunala. Analysen baseras på en sammantagen bild av prestation/mål, viktighet, förbättringspotential och relevans. Utifrån dessa faktorer rangordnar vi alla enskilda frågor. Överst står de egenskaper som har högst utvecklingspotential och som ni bör arbeta med i första hand. Längst ner finner ni era relativa styrkor. Med relativa styrkor menar vi frågor där förbättringspotentialen är förhållandevis låg. Behåll era styrkor! Vilka frågor som bör prioriteras varierar från enhet till enhet eftersom förutsättningarna är olika på olika håll. Därför är det viktigt att förbättringsarbetet planeras och leds långt ut i organisationen. Det är där relationen med brukarna skapas och det är där arbetet med att få fler a brukare bedrivs. Ni kan välja att arbeta med en eller flera egenskaper, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera. Om ni tycker att det är svårt att agera på en fråga som ligger högst upp på listan kanske ni kan arbeta med en annan fråga, med stark koppling till den första, något längre ner i listan. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 7

8 ÖVERGRIPANDE RESULTAT De flesta frågorna i undersökningen besvaras med hjälp av en skala från till 0, där normalt står för inte alls och 0 står för i allra. Resultaten för varje enskild fråga redovisas i särskilda tabeller. Övergripande resultat redovisas även i form av NKI samt index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden). NKI och index kan variera mellan 0 och 00, där ett högre värde indikerar mer a brukare. På en övergripande nivå är resultaten påtagligt stabila. NKI ligger i princip på samma nivå sedan 2000, bortsett från en mindre nedgång 2004 och I år ser vi att NKI sjunker tillbaka till den nivån (72). NKI för kommunala förskolor 2000 till Ser vi till de enskilda frågorna som NKI baseras på sjunker andelen a (skalsteg 8-0) på alla tre frågorna, men mest på frågan om hur nära idealbilden förskolan/familjedaghemmet kommer (från 50% till 46% a). Kvalitetsfaktorerna Trivsel, Trygghet, Bemötande och Pedagogisk handledning ligger på samma nivå som Alla andra kvalitetsfaktorer sjunker en eller två enheter i år i förhållande till Det gäller även faktorerna Förskolemiljö och Delaktighet/Inflytande som i tidigare års rapporter har pekats ut som prioriterade förbättringsområden. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 8

9 NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala förskolor Kvalitetsfaktor NKI Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handled Ped. Process Säkerhet Delaktighet/inflyt Förskolemiljö Måltider Förtroende Kommentar: Resultat från tidigare år är hämtade från SCB:s rapport från Det gäller dock inte kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande. I SCB:s modell har två frågor under den rubriken tidigare uteslutits ur indexberäkningen. I tabellen ovan finner ni index för kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande som inkluderar alla frågor i frågeformuläret under den rubriken. Förändringen medför att indexvärdet sjunker 4 till 5 enheter. Bemötande, Trygghet och Trivsel är de kvalitetsområden som brukarna är mest a med. Det är självklart viktiga områden för den här typen av verksamhet. I tabellen nedan återfinns årets övergripande resultat nedbrutet per stadsdel. Även på stadsdelsnivå är det tydligt att brukarna är mest a med Bemötande, Trygghet och Trivsel. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket små för de faktorerna. Störst skillnader mellan stadsdelarna finner vi för faktorerna Förskolemiljö, Måltider och Delaktighet/inflytande. Övergripande resultat per stadsdel NKI Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/ inflytande Förskolemiljö Kvalitetsfaktor Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Måltider Förtroende SCANDINFO MARKETING RESEARCH 9

10 Jämförelser bakåt på stadsdelsnivå försvåras av den organisationsförändring som har genomförts sedan den senaste undersökningen. För jämförelser i staden som helhet spelar den förändringen dock ingen roll. Detsamma gäller längre ut i organisationen för enheter som följts upp på samma sätt som tidigare. Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor Vid tidigare mätningar har, totalt sett, brukare av privata förskolor varit tydligt mer a med verksamheten än brukarna av de kommunala förskolor har varit. I årets undersökning kan vi konstatera att de skillnaderna ökar något. De privata förskolorna ligger kvar på samma NKI som Index för enskilda kvalitetsområden är också stabila. Pedagogisk handledning och Förtroende går upp en enhet och Trivsel sjunker en enhet. Övriga kvalitetsfaktorer är oförändrade för de privata verksamheterna. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala och privata förskolor Kommunala Privata Kvalitetsfaktor NKI Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handled Ped. process Säkerhet Delaktighet/inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende Kommentar: Resultat från 2009 är hämtade från SCB:s rapport. Det gäller dock inte kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande. I SCB:s modell har två frågor under den rubriken tidigare uteslutits ur indexberäkningen. I tabellen ovan finner ni index för kvalitetsfaktorn Delaktighet/Inflytande som inkluderar alla frågor i frågeformuläret under den rubriken. Förändringen medför att indexet blir 4 till 5 enheter lägre. NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer I separata rapporter finns en redovisning av kvalitetsfaktorerna nedbrutet på bakgrundsfrågor. I den här undersökningen är det viktigt att tänka på bakgrundsfrågorna avser barnen inte den som har besvarat de frågor som NKI och övriga index bygger på. På en övergripande nivå är flickornas föräldrar lika a som pojkarnas föräldrar är. NKI ligger på 72 för både flickor och pojkar. Ser vi till barnens födelseår är NKI 20 mer stabilt än tidigare (varierar nu mellan 7 och 73, att SCANDINFO MARKETING RESEARCH 0

11 jämföras med 72 till 76, 2009). Vid den förra mätningen var det större skillnad såväl efter ålder som efter kön. Föräldrar som har deltagit i utvecklingssamtal är genomgående mer a med alla kvalitetsfaktorer ( till 4 enheter). För faktorn Delaktighet/Inflytande är skillnaden så stor som 9 enheter. I de privata verksamheterna är nivån på NKI och index högre, men ovanstående generella svarsmönster gäller även den här verksamheten. Frågor till barnen I undersökningen inom förskolan ställdes även tio frågor till barnen. Avsikten var att föräldern skulle intervjua sitt barn och markera barnets svar. Följande instruktion fanns med i frågeformuläret: Svaren på frågorna redovisas i en separat tabell och ingår inte i beräkningar av NKI eller kvalitetsfaktorernas index. Frågorna ingår heller inte i analysmodellen för prioriteringsplanerna. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att vara medveten om att det är svårt att intervjua små barn, att flera av frågorna är svåra att besvara med den svarsskala som används samt att det interna bortfallet är omfattande på de flesta frågorna (dvs många föräldrar har valt att inte intervjua sina barn och låta dem besvara frågorna). Det interna bortfallet har dessutom ökat från 20-2 procent till procent på de olika frågorna sedan Resultaten på de enskilda frågorna ligger annars stabilt på samma nivå som tidigare. På några frågor kan vi notera skillnader i svarsfördelningarna på en till två procentenheter. SCANDINFO MARKETING RESEARCH

12 Mars 20 <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Hur är du med förskolan? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du och ditt barn är med barnets förskola eller familjedaghem. Resultatet ska ge underlag för att förbättra verksamheten. Det spelar ingen roll om det är barnets mamma eller pappa eller annan vårdnadshavare som besvarar enkäten. Men det är viktigt att den som har mest kontakt med barnets förskola/ familjedaghem är med och besvarar enkäten. Fyll gärna i enkäten tillsammans. I slutet av enkäten finns tio frågor som ditt barn, om han/hon är i åldern 3-6 år, kan svara på tillsammans med dig. Om du har mer än ett barn i förskola/familjedaghem kommer du att få en enkät för varje barn. Tänk på att använda rätt enkät till respektive barn. Alla svar behandlas anonymt. När ScandInfo bearbetat svaren, lämnas en avidentifierad fil till Göteborgs Stad. Din medverkan är självfallet frivillig men för undersökningens tillförlitlighet är det viktigt att du besvarar frågorna. 2 3 Försök besvara frågorna inom en vecka. När du är klar lägger du enkäten i det bifogade svarskuvertet och skickar det till ScandInfo. Frimärke behövs inte. Sista dag för att skicka in enkäten till ScandInfo är fredagen den 25 mars. 4 Resultaten från undersökningen kommer att vara tillgängliga via Göteborgs Stads hemsida i vecka 9. 5 Har du frågor om undersökningen kan du kontakta: <<Namn>>, <<Telefonnummer>>. 6 Har du frågor om datainsamlingen kan du kontakta ScandInfo: Tack för Din medverkan! <<Förvaltning-/bolagschef>> <<Stadsdelsdirektör>> <<SDFOmråde>> <<Göteborgs Stad>> Jonas Persson Undersökningsledare ScandInfo <<IPNR>>

13 . TRIVSEL Hur är du med ditt barns förskola när det gäller hur ditt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt hur ditt barn trivs med personalen?... hur ditt barn trivs med kamraterna? TRYGGHET Hur är du med... hur tryggt ditt barn tycks vara med kamraterna?... I allra 0 Ingen åsikt ditt barns möjligheter till stabil kontakt med någon eller några i personalen?... personalens förmåga att uppmärksamma otrygghet hos ditt barn?... hur trygg du är som förälder när barnet är i förskolan/familjedaghemmet? BEMÖTANDE Hur är du med... hur du bemöts av personalen i förskolan/ familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt hur man beaktar dina synpunkter?... hur ditt barn bemöts av personalen? PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur är du med... att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling?... I allra 0 Ingen åsikt hur personalen stödjer och stimulerar ditt barns språkutveckling?... personalens förmåga att skapa lugn och ro?... hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra?... 2

14 5. PEDAGOGISK PROCESS Hur är du med... vad ditt barn lär sig?... I allra 0 Ingen åsikt hur ditt barn lär sig (varierande arbetssätt, olika tekniska hjälpmedel m.m.)?... hur ditt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras?... ditt barns möjligheter att leka?... hur mycket ditt barn får vistas utomhus? SÄKERHET Hur är du med... säkerheten i lokaler och utrustning?... I allra 0 Ingen åsikt säkerheten utomhus?... rutinerna att förebygga olyckor/skador?... informationen om olika arrangemang? DELAKTIGHET/INFLYTANDE Hur är du med... hur du får information om verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet?... I allra 0 Ingen åsikt vilken information du får?... din möjlighet att påverka verksamheten i förskolan/familjedaghemmet?... hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande?... hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan?... Har du deltagit i utvecklingssamtal? Ja Nej Om ja: hur utvecklingssamtalet genomfördes?... 3 <<IPNR>>

15 I allra 8. FÖRSKOLEMILJÖ Hur är du med... 0 lokalerna (utformning, funktion)?... Ingen åsikt utrustning för lek, lärande och skapande?... ditt barns möjlighet att få lugn och ro?... förskolans/familjedaghemmets utemiljö? MÅLTIDER Hur är du med... hur måltiderna i förskolan/familjedaghemmet fungerar för ditt barn?... I allra 0 Ingen åsikt den mat som serveras? DITT BARNS FÖRSKOLA I SIN HELHET Om du tänker på ditt barns förskola/ familjedaghem i sin helhet hur är du då med dess verksamhet?... Hur väl uppfyller förskolan/familjedaghemmet och dess verksamhet de förväntningar du haft?... Uppfyller inte alls förväntningarna I allra 0 Uppfyller i allra förväntningarna 0 Tänk dig en perfekt förskola/familjedaghem. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/familjedaghem kommer?... Långt ifrån Mycket nära 0. FÖRTROENDE Hur bra är ditt barns förskola/familjedaghem jämfört med andra förskolor/familjedaghem som du känner till?... Om du idag skulle välja förskola/familjedaghem för ditt barn skulle du då välja den förskola/ familjedaghem som barnet nu går i?... Mycket dålig Nej, absolut inte Mycket bra 0 Ja, utan minsta tvekan 0 4

16 KRÄNKNINGAR/TRAKASSERIER 2. Har du under de senaste 2 månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt av personalen? 2 3 Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger 3. Tror du att den kränkande behandlingen/bemötandet hade samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. Etnisk tillhörighet 6 Religion 2 Kön 7 Hudfärg 3 Ålder 8 Könsidentitet eller/och könsuttryck 4 Sexuell läggning 9 Annat 5 Funktionsnedsättning BAKGRUNDSFRÅGOR B. Ange födelseår för ditt barn som nu har plats vid förskolan/familjedaghemmet B2. Är det en flicka eller en pojke? Flicka 2 Pojke B3. Hur lång tid har du haft ditt barn vid denna förskola/detta familjedaghem? Högst 6 månader 7- månader -2 år Mer än 2 år B4. Var är ditt barn fött? 2 3 I Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige I Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige Utanför Sverige B5. Hur länge har ditt barn bott i Sverige? 2 5 år eller mindre Mer än 5 år 5 <<IPNR>>

17 VAD TYCKER DITT BARN OM FÖRSKOLAN / FAMILJEDAGHEMMET? Frågor till förskolebarn i åldrarna 3-6 år Med hjälp av enkäten intervjuar du ditt eget barn om förskolan/familjedaghemmet. NEJ BÅDE JA OCH NEJ, VET INTE. JA Markera barnets svar med kryss i rutan under lämplig gubbe. Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet? 2 Har du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet? 3 Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet? 4 Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet? 5 Finns det roliga saker att leka med på förskolan/familjedaghemmet? 6

18 6 Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 7 Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du vara det då? 8 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 9 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 0 Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? Tack för din medverkan! Glöm inte att posta enkäten i det portofria svarskuvertet. 7 <<IPNR>>