BRUKARENKÄT VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE 2011 GÖTEBORGS STAD

Transkript

1 BRUKARENKÄT VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE 2011 GÖTEBORGS STAD MAJ 2011 SCANDINFO MARKETING RESEARCH 1

2 Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade förbättringsområden... 7 Övergripande resultat... 8 Jämförelse mellan kommunala och privata äldreboenden NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer Bilaga: Frågeformulär , Pnr Eva-Lena Amberg Josefine Björnsson Jonas Persson SCANDINFO MARKETING RESEARCH 2

3 INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN Göteborgs Stad har under perioden 2004 till 2009 årligen genomfört en undersökning riktad till vårdtagare i äldreboenden i Göteborg. Undersökningarna har genomförts av SCB, men i år har Göteborgs Stad valt att samarbeta med ScandInfo Marketing Research. Syftet med årets undersökning är dels att få kunskap om vårdtagarnas/ brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till kommande förbättringsarbete. Tillvägagångssätt I förhållande till tidigare undersökningar är tillvägagångssättet i princip oförändrat. Frågeformulär och följebrev har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. Några frågor har tillkommit för att rapporteringen bättre ska möta stadens informationsbehov. Resultaten är dock jämförbara med tidigare års undersökningar. ScandInfo har ansvarat för tryckning, packning och distribution av frågeformulär, svarskuvert, ett påminnelsekort samt instruktioner till stadsdelarna i Göteborg. Vid respektive enhet har sedan personalen delat ut frågeformulär och svarskuvert till vårdtagare i äldreboenden. Vårdtagarna skickade sedan sina besvarade frågeformulär direkt till oss i de svarskuvert de fått. Frågeformulär och svarskuvert levererades i början av vecka 9. Materialet delades sedan ut av personalen och fältarbetet pågick fram till och med vecka 14. I början av vecka 12 skickade vi ut information till stadsdelarna om hur svarsinflödet såg ut på olika nivåer i deras verksamhet. Vi har därefter skannat frågeformulären, verifierat svaren och kvalitetssäkrat data samt tagit fram rapporter. Totalt delades enkäter ut till vårdtagarna. När fältarbetet avslutades hade vi fått in 984 besvarade enkäter. Det ger en svarsandel på totalt 50 procent (50 % i kommunal verksamhet och 51 % i privat verksamhet). I tabellen nedan redovisas total svarsandelen per stadsdel. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 3

4 Svarsandel 2011 Svarsandel kommunal versamhet Svarsandel privat versamhet Stadsdel Angered 64% Östra Göteborg 41% 65% Örgryte-Härlanda 47% Centrum 74% 60% Majorna-Linné 58% - Askim-Frölunda-Högsbo 37% Västra Göteborg 37% 36% Västra Hisingen 73% Lundby 53% 63% Norra Hisingen 63% 50% Totalt antal 50% 51% Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har meddelat att de har delat ut. I några fall har vi fått in fler besvarade frågeformulär. Då har vi utgått från att antalet utdelade frågeformulär är detsamma som antalet inkomna. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 4

5 RAPPORTERING För att fungera som ett bra stöd i utvecklingen av en verksamhet är det viktigt att rapporteringen av en undersökning är enkel att ta till sig för läsaren och tydligt visar den information som är relevant. Inför redovisningen av resultat från den här undersökningen har utgångspunkten varit att underlätta jämförelser med tidigare undersökningar genom att behålla index och kvalitetsfaktorer, förenkla arbetet med tydligare grafisk redovisning samt att utveckla den del av rapporten som ger stöd för prioriteringar i det fortsatta förändringsarbetet. Rapporteringen av huvudresultat omfattar följande delar: Huvudresultat (sidan 1) Huvudresultatrapporten finns för Göteborg som helhet, alla stadsdelar, resultatenheter och undergrupper med minst 7 svar. På första sidan redovisas NKI samt kvalitetsindex med relevanta referenser samt uppgift om antal svar och svarsfrekvens. Huvudresultat (följande sidor) Svarsfördelningen för respektive fråga redovisas i stapeldiagram med en referenspunkt som visar resultatet för Göteborg som helhet (samtliga kommunala och privata verksamheter). Efter diagrammen följer tabeller med redovisning av bakgrundsfrågor. Prioriteringsplan Prioriteringsplanen visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a vårdtagare. Alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör prioriteras för att ge störst effekt på vårdtagarnas totala het (för stöd i tolkning se nedan). SCANDINFO MARKETING RESEARCH 5

6 Rapporterna är framtagna på fyra organisatoriska nivåer, från Göteborgs Stad ner till enskilda undergrupper. Prioriteringsplanerna är framtagna på resultatenhetsnivå. Resultaten för kommunala och privata verksamheter redovisas i separata rapporter. Med den här utformningen av rapporteringen får varje enhet både stöd för att följa upp effekter av åtgärder inom prioriterade förbättringsområden (huvudresultat) och stöd för prioriteringar av åtgärder för att effektivt öka andelen hela vårdtagare (prioriteringsplanerna). För att underlätta analyser av resultaten utifrån olika målgrupper finns dessutom följande rapporter: Bakgrund och NKI NKI och index för kvalitetsfaktorer redovisas här nedbrutet på bakgrundsfrågor. I kolumner med färre än sju svar redovisas inga resultat. Rapporten är framtagen för Göteborg som helhet samt på stadsdelsnivå. Diagram kön Detta diagram finns endast för Göteborg som helhet. I diagrammet redovisas skillnaden i medelvärde efter kön i förhållande till totalen. Alla skalfrågor redovisas på en sida och syftet är att ge en snabb överblick. En mer detaljerad redovisning av skillnaden mellan kvinnor och män finns i rapporten Tabell kön. Tabell kön Tabellen är framtagen för Göteborg som helhet samt för alla stadsdelar. Resultaten redovisas fråga för fråga på totalnivå samt uppdelat på män och kvinnor. För varje fråga redovisas svarsfördelning, medelvärden och andelen ingen /ej svar. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 6

7 STYRKOR OCH PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Alla verksamheter har styrkor och förbättringsområden. Vilka frågor som är den enskilda enhetens styrkor ser ni lättast i rapporten Huvudresultat. De frågor som har högst andel a vårdtagare är era styrkor (längst gröna staplar). Ofta är styrkorna desamma som era relativa styrkor (som ni hittar längst ner i er prioriteringsplan). Era prioriterade förbättringsområden finner ni överst i er prioriteringsplan. Prioriteringsplanen redovisar en analys på frågenivå och visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a vårdtagare. Även om vi bara redovisar prioriteringsplaner för de kommunala verksamheterna, bygger analysen på vårdtagarnas bedömningar av alla resultatenheter, såväl privata som kommunala. Analysen baseras på en sammantagen bild av prestation/mål, viktighet, förbättringspotential och relevans. Utifrån dessa faktorer rangordnar vi alla enskilda frågor. Överst står de egenskaper som har högst utvecklingspotential och som ni bör arbeta med i första hand. Längst ner finner ni era relativa styrkor. Med relativa styrkor menar vi frågor där förbättringspotentialen är förhållandevis låg. Behåll era styrkor! Vilka frågor som bör prioriteras varierar från enhet till enhet eftersom förutsättningarna är olika på olika håll. Därför är det viktigt att förbättringsarbetet planeras och leds långt ut i organisationen. Det är där relationen med vårdtagarna skapas och det är där arbetet med att få fler a vårdtagare bedrivs. Ni kan välja att arbeta med en eller flera egenskaper, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera. Om ni tycker att det är svårt att agera på en fråga som ligger högst upp på listan kanske ni kan arbeta med en annan fråga, med stark koppling till den första, något längre ner i listan. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 7

8 ÖVERGRIPANDE RESULTAT De flesta frågorna i undersökningen besvaras med hjälp av en skala från 1 till 10, där 1 normalt står för inte alls och 10 står för i allra. Resultaten för varje enskild fråga redovisas i särskilda tabeller. Övergripande resultat redovisas även i form av NKI samt index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden). NKI och index kan variera mellan 0 och 100, där ett högre värde indikerar mer a vårdtagare. På en övergripande nivå är resultaten relativt stabila. NKI ligger i princip på samma nivå sedan I årets undersökning ligger NKI på samma nivå som 2009 års mätning (73). NKI för kommunala äldreboenden (vårdtagare) 2004 till Sedan 2009 finner vi störst positiv utveckling för kvalitetsfaktorerna Aktiviteter och Synpunkter, som båda ökar med tre enheter. På övriga områden sker ingen, eller en mycket liten, förändring. Sett över en längre period är dock utvecklingen negativ då alla kvalitetsfaktorer, förutom Aktiviteter har lägre index 2011 än Kvalitetsfaktorn Maten, som i 2009 års mätning pekats ut som prioriterat förbättringsområden, sjunker en enhet för andra undersökningen i rad. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 8

9 NKI och index för kvalitetsfaktorer för vårdtagare i kommunala äldreboenden Kvalitetsfaktor NKI Bemötande Inflytandet Tryggheten Information Omvårdnadens omfattning Omvårdnadens utförande Maten Sjukvården Boendemiljön Priset Aktiviteter Synpunkter Kommentar: Resultat från tidigare år är hämtade från SCB:s rapport från Kvalitetsfaktorerna Sjukvård och Synpunkter har tidigare legat utanför SCB:s modell. Ser vi till de enskilda frågorna som NKI baseras ökar andelen a (skalsteg 8-10) på två av de tre frågorna mellan 2009 och 2011, mest på frågan om Hjälpen/omvårdnaden i sin helhet (från 65% till 70%). Förändringarna är dock för små för att få genomslag i NKI. De områden som vårdtagarna är mest a med är Boendemiljön, Bemötandet, Inflytandet och Omvårdnadens utförande. Så har det också varit sedan I tabellen nedan återfinns årets övergripande resultat nedbrutet per stadsdel. De generella mönstren för staden gäller förstås även för huvuddelen av stadsdelarna, men nivåerna på heten varierar. Boendemiljön är det område som har jämnast kvalitet, enligt vårdtagarna. Tryggheten, Omvårdnadens omfattning, Aktivitetet och Synpunkter är de kvalitetsområden som visar på störst skillnader mellan olika stadsdelar (skillnader är 25 till 27 indexenheter). Jämförelser bakåt på stadsdelsnivå försvåras av den organisationsförändring som har genomförts sedan den senaste undersökningen. För jämförelser i staden som helhet spelar den förändringen dock ingen roll. Detsamma gäller längre ut i organisationen för enheter som följts upp på samma sätt som tidigare. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 9

10 Övergripande resultat per stadsdel NKI Bemötande Inflytandet Tryggheten Information Kvalitetsfaktor Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Omfattning- Utförande Maten Sjukvården Boendemiljön Priset Aktiviteter Synpunkter Jämförelse mellan kommunala och privata äldreboenden Vid årets mätningen var, totalt sett, vårdtagare i privata äldreboenden mer a med verksamheten än vårdtagarna vid kommunala äldreboenden. NKI för de kommunala äldreboenden ligger oförändrat på 73, medan NKI för privata äldreboenden ökar med två enheter till 76. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala och privata äldreboenden Kommunala Privata Kvalitetsfaktor NKI Bemötande Inflytande Tryggheten Information Omfattning Utförande Maten Sjukvården Boendemiljön Priset Aktiviteter Synpunkter Kommentar: Resultat från 2009 är hämtade från SCB:s rapport. Kvalitetsfaktorerna Sjukvård och Synpunkter har tidigare legat utanför SCB:s modell. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 10

11 Resultatet visar att de privata äldreboendena förbättrat sig betydligt vad gäller kvalitetsfaktorerna Aktiviteter samt Information jämfört med 2009 års mätning. Även kvalitetsfaktorerna Maten samt Hjälpens/omvårdnadens omfattning har i år fler a vårdtagare hos de privata äldreboendena än Motsvarande utveckling ser vi inte för dessa fyra kvalitetsfaktorer i kommunal verksamhet. Gällande kvalitetsfaktorn Priset har dock de privata äldreboendena fått ett sämre betyg jämfört med 2009 och ligger nu under de kommunala äldreboendenas nivå. NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer Som en bilaga till den här rapporten finns en redovisning av kvalitetsfaktorerna nedbrutet på bakgrundsfrågor. Män är något mer a än kvinnor i egenskap av vårdtagare på kommunala äldreboenden, både sett till helheten och till kvalitetsfaktorer, med undantag av två. På kvalitetsfaktorerna Aktiviteter och Synpunkter är resultatet för män och kvinnor på samma nivå. De kvalitetsfaktorer där männen uppvisar störst skillnad jämfört med kvinnorna i het är Priset (män 65, kvinnor 58) samt Sjukvården (män 77, kvinnor 71). Resultatet för privata äldreboenden visar inte på samma mönster, att männen generellt är mer are än kvinnorna. Där är resultatet mer varierat. I den kommunala verksamheten är vårdtagare över 85 år mer a än de yngre totalt sett samt när det gäller Bemötande och Inflytande. Vårdtagare som vet vem deras kontaktperson är och de som vet vem som är deras ansvariga sjuksköterska är mer a än de som inte känner till detta. Så är det såväl för NKI som för alla kvalitetsfaktorer utom Maten. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 11

12 Mars 2011 <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> HUR NÖJD ÄR DU MED ditt äldreboende? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du är med den omvårdnad och hjälp som du får i ditt äldreboende. Resultatet ska ge underlag för förbättringar av omvårdnaden. 1 Alla svar behandlas anonymt. När ScandInfo bearbetat svaren, lämnas en avidentifierad fil till Göteborgs Stad. Din medverkan är självfallet frivillig men för undersökningens tillförlitlighet är det viktigt att du besvarar frågorna. 2 Försök besvara frågorna inom en vecka. När du är klar lägger du enkäten i det bifogade svarskuvertet och skickar det till ScandInfo. Frimärke behövs inte. 3 Sista dag för att skicka in enkäten till ScandInfo är fredagen den 25 mars. 4 Resultaten från undersökningen kommer att vara tillgängliga via Göteborgs Stads hemsida i vecka Om du undrar över något i kan du kontakta: <<Namn>>, <<Telefonnummer>>. 6 Har du frågor om datainsamlingen kan du kontakta ScandInfo: Tack för Din medverkan! <<Förvaltning-/bolagschef>> <<Stadsdelsdirektör>> <<SDFOmråde>> <<Göteborgs Stad>> Jonas Persson Undersökningsledare ScandInfo <<IPNR>>

13 Bemötande Hur är du med hur personalen bemöter dig?... den respekt som personalen visar dig?. Inflytandet Hur är du med de tider du brukar få din hjälp på?... hur personalen tar hänsyn till dina er och önskemål?... Tryggheten Hur är du med... i vilken mån hjälpen ges av samma 1 personer? hur väl personalen vet vad du behöver hjälp med?... möjligheten att få tag på personal om du behöver hjälp eller behöver fråga om något?... Informationen Hur är du med... på vilket sätt personalen meddelar dig 1 om eventuella förändringar? hur tydligt man informerat dig om vilken hjälp du kan få?... 2

14 Hjälpens/omvårdnadens omfattning Hur är du med omfattningen av den hjälp du får?... hur väl den hjälp du får stämmer med vad ni kommit överens om?... För dig som behöver hjälp med att komma utomhus Hur är du med... hur ofta du har möjlighet att komma 1 utomhus? Hjälpens/omvårdnadens Utförande Hur är du med personalens kunskaper?... hur omtänksam personalen är?... personalens handlag och färdigheter?.. Maten Till dig som äter maten i ditt äldreboende Hur är du med variationen på maten?... hur maten serveras?... hur maten smakar?... hur maten fördelas över dygnet?... Till dig som får sjukvård i ditt äldreboende Hur är du med... 1 den sjukvården? <<IPNR>>

15 Boendemiljön Hur är du med din lägenhet eller ditt rum?... de gemensamma lokalerna?... utomhusmiljön?... Priset Hur rimligt tycker du att... priset är på den hjälp/omvårdnad du får?... rimligt Mycket rimligt priset på din hyra är?... priset på maten är?... Aktiviteter Hur är du med... det utbud av aktiviteter som erbjuds 1 i ditt boende? informationen om de aktiviteter som erbjuds?... hur ofta aktiviteter erbjuds?... Helheten Hur är du med hjälpen/ 1 omvårdnaden i sin helhet?... Hur väl uppfyller ditt äldreboende 1 dina förväntningar på den? grad 10 Mycket Föreställ dig ett äldreboende som långt Mycket är perfekt i alla avseenden. Hur ifrån nära nära eller långt ifrån ett perfekt äldreboende bor du i?... 4

16 Synpunkter Vet du vem du kan vända dig till om du vill framföra synpunkter på den hjälp du får?... Ja Nej Har du någon gång framfört synpunkter Ja på och er om den hjälp du får?... Nej Känner du att du vågar framföra dina Ja synpunkter?... Hur är du med... hur man bemött dig när du framfört 1 synpunkter?... Nej hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på?... KRÄNKNINGAR/TRAKASSERIER Har du under de senaste 12 månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt av personalen? Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Tror du att den kränkande behandlingen/bemötandet hade samband med något av följande? Etnisk tillhörighet Kön Ålder Sexuell läggning Funktionsnedsättning Religion Hudfärg Könsidentitet eller/och könsuttryck Annat 5 <<IPNR>>

17 BAKGRUNDSFRÅGOR Är du kvinna eller man? 1 Kvinna 2 Man Hur gammal är du? 1 64 år eller yngre år 3 85 år eller äldre Vet du vem som är din kontaktperson? 1 Ja 2 Nej Vet du vem som är din ansvariga sjuksköterska? 1 Ja 2 Nej Var är du född? 1 I Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige 2 I Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige 3 Utanför Sverige Hur länge har du bott i Sverige? 1 5 år eller mindre 2 Mer än 5 år Tack för din medverkan! Glöm inte att posta enkäten i det portofria svarskuvertet. 6