SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! MEDBORGARUNDERSÖKNING GOTLANDS KOMMUN Hösten 2005

2 MEDBORGARUNDERSÖKNING GOTLANDS KOMMUN Hösten 2005

3 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning... 1 Uppdraget... 6 Teknisk rapport... 7 SCB:s analysmodell med NKI Resultat Inför eget arbete med materialet Diagram och tabeller MODELL A BETYG PÅ KOMMUNEN SOM EN PLATS ATT BO OCH LEVA PÅ Diagram 1 A. Modellstrukturbild A Diagram 2 A. Prioriteringsmatris A Tabell 1 A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika indikatorerna,.. 22 Diagram 3 A. Andel som gett högt respektive lågt betyg Tabell 2 A.1-3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsvariabler MODELL B BETYG PÅ KOMMUNENS VERKSAMHETER Diagram 1 B. Modellstrukturbild B Diagram 2 B. Prioriteringsmatris B Tabell 1 B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika indikatorerna Diagram 3 B. Andel som gett högt respektive lågt betyg Tabell 2 B.1-10 Verksamheternas betygsindex redovisat efter bakgrundsvariabler och erfarenhet MODELL C BETYG PÅ MEDBORGARNAS INFLYTANDE I KOMMUNEN Diagram 1 C. Modellstrukturbild C Diagram 2 C. Prioriteringsmatris C Tabell 1 C. Medelvärde och svarsfördelning för de olika indikatorerna Diagram 3 C. Andel som gett högt respektive lågt betyg Tabell 2 C.1-5 Kvalitetsfaktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsvariabler och erfarenhet Bilagor Frågeblankett SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI)... 71

4 Sammanfattning Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning i oktober år 2005 med ett bruttourval på personer i åldrarna år. Svarsandelen blev 63 procent i Gotlands kommun. För de i höst deltagande 39 kommunerna blev den genomsnittliga svarsandelen 61 procent. Betygsindexen kan variera från 0 till 100: ju högre värde desto bättre. Betygsindex under 40 kan betraktas som underkända. Rapportens begrepp samtliga kommuner och alla kommuner innebär samtliga i denna undersökning deltagande kommuner. A. Medborgarna om Gotlands kommun som en plats att bo och leva på Nöjd-Region-Index (NRI) blev 64 för Gotlands kommun vilket motsvarar ett betyg på 6,8 på den tioiga skalan. Detta kan jämföras med snittet för samtliga kommuner som blev 65. Högst betygsindex fick faktorerna fritid (74) och miljö (68) och lägst betygsindex fick arbetsmöjligheter (32) och kommunikationer (45). Gotlands kommun har erhållit betygsindex som är statistiskt säkerställt högre jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner vad gäller faktorerna trygghet, kommersiellt utbud och fritid. Störst betygsskillnad jämfört med andra kommuner påträffades för kommersiellt utbud där Gotlands kommun fått hela 18 indexenheter högre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Arbetsmöjligheter har dock ett betygsindex som är statistiskt säkerställt lägre än snittet. Jämför man med kommunerna i samma storleksgrupp ( invånare) har Gotlands kommun statistiskt säkerställt lägre betygsindex vad gäller faktorerna arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter och kommunikationer och högre än snittet vad gäller faktorn trygghet. Störst betydelse för att förbättra NRI har faktorerna fritid och trygghet. Detta kan man se på deras höga effektmått 1,7 och 1,0. Även faktorn arbetsmöjligheter som fått modellens lägsta betygsindex har relativt stor betydelse för en förbättring av NRI. (Se diagram 1A och 2A). 1

5 Sammanfattning Tabell A. Nöjd-Region-Index (NRI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek, 2005 Kommunstorlek (antal invånare) Samtliga MEDELVÄRDE < NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Miljö Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid ANTAL SVARANDE Diagram A. Betygsindex för Nöjd-Region-Index (NRI) och faktorerna för Gotland samt för samtliga kommuner. Medelvärde, 2005 Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Gotland Samtliga Miljö Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid NRI, Helheten Rekommendation

6 Sammanfattning B. Medborgarna om Gotlands kommuns verksamheter Nöd-Medborgar-Index, NMI blev 42 för Gotlands kommun vilket motsvarar ett betyg på 4,8 på den tioiga skalan. Detta kan jämföras med snittet för samtliga kommuner som blev 51. Högst betygsindex fick verksamheterna renhållning (66), fritid-idrott (64) och räddningstjänsten (64). Lägst betygsindex fick faktorerna äldreomsorgen (39) samt stöd för utsatta personer (41). Gotlands kommun har erhållit statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner vad gäller verksamheterna gator och vägar, gång- och cykelvägar och fritid-kultur. Största skillnaden påträffades för fritid-kultur där det skiljer hela 12 indexenheter. NMI och verksamheterna äldreomsorgen, stöd för utsatta personer, vatten och avlopp samt räddningstjänsten har fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Jämför man med kommunerna i samma storleksgrupp ( invånare) kan inte lika många skillnader som är statistiskt säkerställda påvisas. Precis som ovan har dock gator- och vägar fått högre betygsindex jämfört med övriga samt räddningstjänsten och vatten och avlopp statistiskt säkerställt lägre betygsindex. Störst betygsskillnad jämfört med andra kommuner påträffades för fritid-kultur där Gotlands kommun har fått 12 indexenheter högre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Störst betydelse för att förbättra NMI har verksamheterna äldreomsorgen samt vatten och avlopp. Detta kan man se på deras höga effektmått 1,1 och 0,9. (Se diagram 1B och 2B). Tabell B. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och verksamheternas betygsindex efter kommunstorlek, 2005 Kommunstorlek (antal invånare) Samtliga MEDELVÄRDE < NMI Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Gator och vägar Gång- och cykelvägar Fritid - Idrott Fritid - Kultur Miljöarbete Vatten och avlopp Renhållning Räddningstjänsten ANTAL SVARANDE

7 Sammanfattning Diagram B: Betygsindex för Nöjd-Medborgar-Index(NMI) och verksamheterna för Gotland samt för samtliga kommuner, 2005 Förskolan Grundskolan Gotland Samtliga Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Gator och vägar Gång och cykelvägar Fritid - Idrott Fritid - Kultur Miljöarbete Vatten och avlopp Renhållning Räddningstjänsten NMI, Helheten C. Medborgarna om sitt inflytande i Gotlands kommun Nöd-Inflytande-Index, NII blev 32 för Gotlands kommun vilket motsvarar ett betyg på 3,9 på den tioiga skalan. Detta kan jämföras med snittet för samtliga kommuner som blev 42. Högst betygsindex fick faktorn information, öppenhet (40) och lägst betygsindex fick inflytande (27). NII och modellens fyra faktorer har alla fått statiskt säkerställt lägre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Det skiljer mellan 9 och 13 indexenheter jämfört med snittet för samtliga kommuner. Jämför man med kommunerna i samma storleksgrupp ( invånare) är skillnaderna mindre, här skiljer det endast 4-5 indexenheter mellan kommunens betygsindex och snittet för kommunerna i denna storleksgrupp. Störst betydelse för att förbättra NII har faktorerna förtroende och inflytande. Detta kan man se på deras höga effektmått 2,0 och 1,7. (Se diagram 1C och 2C). 4

8 Sammanfattning Tabell C. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek, 2005 MEDELVÄRDE Kommunstorlek (antal invånare) Samtliga < NII Tillgänglighet Information, öppenhet Inflytande Förtroende ANTAL SVARANDE Diagram C: Betygsindex för Nöjd-Inflytande-Index (NII) och verksamheterna för Gotland samt för samtliga kommuner, 2005 Tillgänglighet Gotland Samtliga Information, öppenhet Inflytande Förtroende NII, Helheten

9 Uppdraget Uppdraget Under våren gick SCB ut med ett erbjudande till samtliga landets kommuner om att delta i denna Medborgarenkät. 39 kommuner anmälde sig till undersökningen vars datainsamling genomfördes under oktober år För två kommuner genomfördes motsvarande undersökning tidigare varför det finns jämförelsetal från sammanlagt 41 kommuner. Syftet med denna medborgarenkät är att undersöka hur respektive kommuns invånare, år, a) upplever sin kommun som en ort att leva och bo på, b) hur de upplever att de kommunala verksamheterna fungerar samt c) hur de ser på sitt inflytande på kommunens verksamheter och beslut. Resultaten redovisas med hjälp av SCB:s modellanalys med NKI. Modellanalyser genomförs för vart och ett av de tre frågeområdena ovan (a, b och c). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av invånarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller aspekter som medborgarna ser som speciellt viktiga när de värderar kommunen i sin helhet. Lars-Gunnar Strand har varit undersökningsledare. Marina Kerkenberg har svarat för datainsamlingen. Rapporten har utarbetats av Anna Wilén. Docent Claes Cassel svarar för modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg och Mahtab Friman Ashori svarar för programmering av tabeller och diagram. Dispositionen är följande. Först återfinns den tekniska rapporten med en redogörelse för undersökningens omfattning, datainsamlingsmetodik och svarsfrekvens. Därefter följer en beskrivning av de tre analysmodellerna som använts. Sedan redovisas undersökningens resultat följt av en sammanställning av sådant som är viktigt att tänka på vid fortsatt arbete med materialet. Sist i rapporten bifogas diagram, tabeller, frågeformulär samt en broschyr som ger en djupare förståelse för den använda modellanalysen. 6

10 Teknisk rapport Teknisk rapport Allmänt Undersökningen Undersökningens omfattning: Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning. Målpopulationen (målgruppen) är invånare i Gotlands kommun i åldrarna år. I kommunen drogs ett urval på totalt personer. Urvalsram: SCB:s register över totalbefolkningen. Datainsamlingen Metod: Postenkät med två skriftliga påminnelser varav den andra innehöll en ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod: Datainsamlingen inleddes med utskick den 29 september från SCB. Datainsamlingen avbröts den 31 oktober. Svarsandel Tabell D. Urvalet Antal personer Bruttourval personer Övertäckning* 17 personer Nettourval 983 personer *Personer som inte tillhör målgruppen. I det här fallet personer som avlidit eller flyttat samt långvarigt sjuka institutionsboende. Svarsandel: Svarsandelen uppgår till 63 procent av nettourvalet i Gotlands kommun. Tabell E. Svarsandel i olika åldersgrupper i Gotlands kommun Åldersgrupp % svarande Totalt 63 7

11 Teknisk rapport Tabell F. Svarsandel i procent för de deltagande kommunerna Kommun % svarande Arvika 62 Bromölla 59 Bräcke 60 Emmaboda 64 Gotland 63 Gävle 58 Heby 60 Hofors 65 Härjedalen 70 Höör 61 Kalmar 59 Klippan 58 Kungsbacka 61 Leksand 60 Lessebo 61 Lidköping 65 Lomma 64 Mariestad 61 Mark 62 Markaryd 60 Munkedal 62 Mönsterås 62 Mörbylånga 65 Ronneby 58 Salem 58 Storfors 64 Sölvesborg 60 Tidaholm 63 Tyresö 54 Uddevalla 59 Uppsala 55 Vallentuna 58 Varberg 59 Vellinge 62 Vänersborg 60 Värmdö 60 Västervik 62 Åmål 59 Överkalix 63 Samtliga 61 Partiellt bortfall och ingen Det partiella bortfallet (andel av de svarande som hoppat över en fråga) är inte stort, däremot är andelen som markerat alternativet relativt stor på flera av frågorna (se tabell 1 A-C). 8

12 Teknisk rapport Modellernas förklarings Förklaringsen (R 2 ) kan variera mellan 0-1. För Nöjd-Region-Index blev förklaringsen 0,54 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 54 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av Gotlands kommun som en plats att bo och leva på. Förklaringsen för Nöjd-Medborgar-Index blev något lägre, 0,44, vilket innebär att modellens 13 faktorer förklarar 44 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av Gotlands kommuns verksamheter. Förklaringsen för Inflytandeindex blev 0,65 vilket innebär att modellen med bara fyra faktorer förklarar 65 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av det inflytande som invånarna har över Gotlands kommuns verksamheter. 9

13 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med NKI Nedan redovisas vilka faktorer som ingår i de tre analysmodellerna som används i undersökningen. Därefter ges en kortfattad redogörelse för hur SCB:s analysmodell, Nöjd-Kund-Index (NKI), används för att analysera resultaten. Nedan följer modellerna A, B och C. I uppställningen framgår vilka faktorer som bygger upp modellerna och inom parentes anges vilka konkreta frågor som ingår i respektive faktor. Modell A. Nöjd-Region-Index Analysmodell A, Nöjd-Region-Index, avser att mäta hur invånarna betygsätter Gotlands kommun som en plats att bo och leva på. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Arbetsmöjligheter (fråga A1: 1-3) Utbildningsmöjligheter (fråga A2: 1-4) Miljö (fråga A3: 1-6) Trygghet (fråga A4: 1-4) Kommunikationer (fråga A5: 1-7) Kommersiellt utbud (fråga A6: 1-4) Fritid (fråga A7: 1-7) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för helhetsbetyget Nöjd-Region-Index, NRI (frågorna A8: 1-3) samt målvariabeln Rekommendation (fråga A9:1). Modell B. Nöjd-Medborgar-Index Analysmodell B, Nöjd-Medborgar-Index, avser att mäta invånarnas syn på de verksamheter som kommunen ansvarar för. Modellen innefattar nedanstående 13 faktorer eller verksamheter: Förskolan (fråga B1: 1-3) Grundskolan (fråga B2: 1-3) Gymnasieskolan (fråga B3: 1-3) Äldreomsorgen (fråga B4: 1-3) Stöd för utsatta personer (fråga B5: 1-3) Gator och vägar (fråga B6: 1-3) Gång- och cykelvägar (fråga B7: 1-3) Fritid Idrott (fråga B8: 1-3) Fritid Kultur (fråga B9: 1-3) Miljöarbete (fråga B10: 1-3) Vatten och avlopp (fråga B11: 1-3) Renhållning (fråga B12: 1-3) Räddningstjänsten (fråga B13: 1-3) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index, NMI (frågorna B14: 1-3). 10

14 SCB:s analysmodell med NKI Modell C. Inflytandeindex Analysmodell C, Inflytandeindex, avser att mäta hur invånarna i Gotlands kommun ser på sina möjligheter till inflytande på kommunens verksamheter och beslut. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Tillgänglighet (fråga C1: 1-3) Information, öppenhet (fråga C2: 1-3) Inflytande (fråga C3: 1-3) Förtroende (fråga C4: 1-4) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd- Inflytande-Index (frågorna C5: 1-3). Indexberäkningar I frågeblanketten värderar invånarna olika aspekter/förhållanden avseende Gotlands kommun. Värderingen har gjorts på en 10-ig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre värde också högre betyg på Gotlands kommun. Den 10-iga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått Utifrån analysmodellerna beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan modellens helhetsbetyg och respektive faktor. Effektmåtten har därmed inte erhållits genom några direkta frågor till invånarna om hur de bedömer faktorernas betydelse eller effekt. Alla dessa samband beräknas simultant utifrån enkätsvaren från invånarna. Effektmåttet är ett mått på i vilken utsträckning helhetsbetyget i modellen förväntas att öka/minska vid en förändring av en faktors betygsnivå med fem enheter. En faktor med ett effektmått på 1 innebär t.ex. att helhetsbetyget förväntas öka med en enhet då faktorns betyg ökar med fem enheter. Sjunker däremot den faktorns betygsindex med fem enheter förväntas helhetsbetyget minska med just en enhet. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka aspekter som är av störst betydelse för helhetsbetyget plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i ett korsdiagram där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid kommunens medelbetyg och medeleffekt för respektive modell. På så vis bildas fyra kvadranter. 11

15 SCB:s analysmodell med NKI För att få ett ökat helhetsbetyg är det rationellt att i första hand överväga att förbättra betygen på de faktorer som har effektmått utöver medeleffekten under förutsättning att man strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur invånarnas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NRI, NMI respektive NII. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av invånarna. Vad gäller faktorerna i modell A (om kommunen som en plats att bo och leva på) så avser de ofta förhållanden som ligger utanför kommunernas inflytande. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter värderas faktorn nedåt vad gäller betyg och uppåt vad gäller effekt. Detta för att inte negligera faktorers vikt i ett förbättringsarbete. Kvadrant I Förbättra om möjligt Här placerar sig de faktorer som har såväl stor effekt på modellens helhetsbetyg, dvs. på NRI, NMI respektive NII, som relativt högt betygsindex. Faktorer i kvadrant I har stor betydelse för hur invånarna bedömer Gotlands kommun i sin helhet. Faktorer i kvadrant I tillhör en andra prioriteringsgrupp. Kvadrant II Prioritera I denna kvadrant återfinns de särskilt kritiska faktorerna, nämligen de med både relativt stor effekt på respektive helhetsbetyg och samtidigt med betygsindex under medelvärdet. Dessa faktorer bör i första hand prioriteras. Kvadrant III Lägre prioritet I kvadrant III placerar sig faktorer med svagare effekt på NRI, NMI respektive NII samtidigt som faktorer här har lägre betygsindex. Faktorerna i denna kvadrant tillhör en tredje prioriteringsgrupp. Kvadrant IV Bevara Här återfinns faktorer som det inte finns någon anledning att prioritera i förbättringsarbetet eftersom en höjning av deras betygsindex, som redan är 12

16 SCB:s analysmodell med NKI relativt höga, endast har en förväntat låg effekt på respektive modells helhetsbetyg. Det är dock viktigt att deras betygsnivå bibehålls eftersom varje fak-tors effektmått är knutet till ett betygsintervall kring dess nuvarande nivå. Om dessa faktorer skulle försämras påtagligt kan man nämligen inte ta för givet att deras låga effektmått blir bestående. Faktorernas betygsnivå måste således bibehållas, men de behöver inte ges hög prioritet i ett förbättringsarbete. Faktorer i denna kvadrant tillhör en sista prioriteringsgrupp. Kvalitetsfaktorer med låga effektmått Hur skall man tolka att vissa faktorer saknar effekt eller betydelse? Det får absolut inte tolkas som att de saknar betydelse för verksamheten eller helhetsbetyget och att man därför skulle kunna låta deras kvalitet sjunka från sin nuvarande nivå. Tolkningen av låga effektmått bör begränsas till att innebära: givet den betygsnivå en faktor för tillfället har bidrar den inte till att förklara den variation som finns bland de svarande vad gäller deras värdering av helhetsbetyget. En påtaglig förbättring av en faktor med låg effekt förväntas således inte påverka invånarnas bedömning av verksamheten i sin helhet. Felmarginaler Felmarginaler, för skattning av de olika kvalitetsfaktorernas indextal och effektmått, anges i diagrammen 1 A, 1 B och 1 C, som visar modellstrukturen. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Vad gäller indexvärdena beaktar felmarginalerna även den osäkerhet som härrör från att det är ett urval av Gotlands kommuns invånare som har tillfrågats och inte samtliga. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95 procentigt konfidensintervall. Om det exempelvis för ett indexvärde som är 55 står ± 2 så innebär det att det sanna indexvärdet ligger i intervallet med 95 procents säkerhet. Observera att resultaten på enskilda frågor i tabell 1 inte är behäftade med modellosäkerhet utan enbart urvalsosäkerhet. 13

17 Resultat Resultat Här följer en genomgång av resultaten för var och en av modellerna. Faktorernas indikatorer/frågor I tabell 1A-C redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika medelvärdena, speciellt hur stor andel som givit lågt betyg. Detta för att se vilka frågor som är mest angelägna att förbättra. Frågorna har besvarats på en tioig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. Observera dock att i tabellernas svarsfördelningar ingår inte de som uppgett ingen eller valt att inte alls besvara frågan. Det innebär att svarsfördelningarna i procent enbart gäller för de svarande som betygsatt frågorna. Modell A. Nöjd-Region-Index. Om Gotlands kommun som en plats att bo och leva på NRI och faktorernas betygsindex och effektmått NRI blev 64, vilket motsvarar ett betyg på 6,8 på den tioiga skalan. NRI för samtliga deltagande kommuner uppgår till 65. Undersökningens medelbetyg för samtliga faktorer blev 56 och medeleffekten 0,7. 51 procent av invånarna kan starkt rekommendera (betyg 8-10 på frågan) vänner och bekanta att flytta till Gotland medan 15 procent med bestämdhet vill avråda från det (betyg 1-4 på frågan). Över kommunens eget medelbetyg, 56, återfinns faktorerna trygghet (59), kommersiellt utbud (60), miljö (68) och fritid (74). Faktorer med betyg under kommunens medelbetyg är utbildningsmöjligheter (52), kommunikationer (45) och arbetsmöjligheter (32) Kvadrant I Förbättra om möjligt Här återfinns faktorerna fritid, miljö, kommersiellt utbud samt trygghet med såväl betygsindex som effektmått över kommunens medelvärden, dvs. dessa faktorer har starka samband med hur invånarna bedömer Gotlands kommun i sin helhet som en plats att bo och leva på (NRI). Det är viktigt att dessa faktorers goda betyg åtminstone kan bibehållas. Fritid, kommersiellt utbud och trygghet har alla statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Den största skillnaden påträffades för faktorn kommersiellt utbud där det skiljer hela 18 indexenheter jämfört med snittet. 14

18 Resultat Faktorn fritid består av sju frågor och har fått modellens högsta betygsindex (74). Medelbetygen ligger mellan 7,0 och 8,4 på den tioiga skalan. Nöjdast är de svarande med möjligheterna till natur- och friluftsliv och tillgången till utflyktsmål, 73 respektive 76 procent har här gett högt betyg. Vad gäller faktorn miljö har alla frågor förutom möjligheterna att hitta ett prisvärt boende fått relativt höga betyg (mellan 6,8 och 8,8 på den tioiga skalan). Möjligheterna att hitta prisvärt boende har däremot hela 62 procent av de svarande gett lågt betyg på. Nöjesutbudet är den fråga under kommersiellt utbud som har fått det lägsta betyget (5,8). Nöjdast är de svarande med utbudet av restauranger/barer/kafeér o.s.v, cirka hälften av de svarande har gett högt betyg på denna fråga. Betygen för frågorna inom faktorn trygghet varierar från 5,9 för hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott till 6,8 för hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er. Kvadrant II Prioritera I den högprioriterade delen av diagrammet har ingen faktor hamnat. På gränsen mellan kvadrant II och III har faktorn arbetsmöjligheter hamnat. Faktorn har ett statistiskt säkerställt lägre indexvärde jämfört med snittet för samtliga kommuner. Det är främst den sista helhetsfrågan (jämfört med idealet) som de svarande ger lågt betyg på. Kvadrant III Lägre prioritet I detta område återfinns faktorerna utbildningsmöjligheter och kommunikationer. Dessa faktorers indexvärden ligger på ungefär samma nivå som snittet för samtliga kommuner. Vad gäller faktorn utbildningsmöjligheter har frågan tillgången till högre utbildningar inom rimligt avstånd fått högst betyg (6,3), cirka fyra av tio svarande har gett högt betyg på denna fråga. För faktorn kommunikationer är det stor skillnad mellan hur de svarande värderat de olika frågorna. Det är främst tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd som de svarande uttrycker stort missnöje över. Frågan har fått medelbetyget 1,9 på den tioiga skalan men har av förklarliga skäl inte besvarats av mer än 40 procent. Även kollektivtrafikens turtäthet är de svarande missnöjda med, två av tre svarande har gett lågt betyg på denna fråga. Högst betyg får tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd. Kvadrant IV Bevara faktor har hamnat i kvadrant IV. Faktorerna i denna kvadrant behöver inte prioriteras men det är viktigt att deras betygsnivå kan bibehållas. 15

19 Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrundsvariabler I tabellerna 2A.1-3 samt tabell A redovisas NRI och de olika faktorerna efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, ortstyp och kommunstorlek. Modell B. Nöjd-Medborgar-Index. Om kommunens verksamheter NMI och verksamheternas betygsindex och effektmått NMI blev 42, vilket motsvarar ett betyg på 4,9 på den tioiga skalan. Snittet för samtliga kommuner i undersökningen är 51. Över kommunens eget medelbetyg, 57, återfinns faktorerna gång- och cykelvägar (58), gator och vägar (59), gymnasieskolan (59), fritidkultur (60), vatten och avlopp (60), förskolan (62), räddningstjänsten (64), fritid-idrott (64) samt renhållning (66). Verksamheter med betyg under kommunens medelbetyg är grundskolan (55), miljöarbete (53), stöd för utsatta personer (41) och äldreomsorgen (39). Samtliga verksamheters betygsindex baseras på tre frågor/indikatorer: 1. Vad tror eller tycker du om respektive verksamhetsområde i din kommun? 2. Hur väl uppfyller respektive verksamhetsområde dina förväntningar? 3. Föreställ dig ett ideal. Hur nära ett sådant ideal tycker du att respektive verksamhetsområde i din kommun kommer? Kvadrant I Förbättra om möjligt Här återfinns verksamheterna vatten och avlopp samt räddningstjänsten med såväl höga betygsindex som höga effektmått, dvs. dessa verksamheter har starka samband med hur invånarna bedömer kommunens verksamheter i sin helhet (NMI). Det är viktigt att dessa verksamheters goda betyg åtminstone kan bibehållas. Dessa båda verksamheter har statistiskt säkerställt lägre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Dock är skillnaderna inte så stora (fem respektive fyra indexenheter). Kvadrant II Prioritera I den högprioriterade delen av diagrammet, har verksamheterna miljöarbete, stöd för utsatta personer och äldreomsorgen hamnat. De två sistnämnda verksamheterna har statistiskt säkerställt lägre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Det skiljer 6 respektive 11 indexenheter mellan kommunens betygsindex och snittet för samtliga kommuner. Verksamheten miljöarbete ligger på exakt samma nivå som snittet för samtliga kommuner. 16

20 Resultat Kvadrant III Lägre prioritet I detta område återfinns verksamheten grundskolan. Grundskolan ligger tre indexenheter under snittet för samtliga kommuner, skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Kvadrant IV Bevara Verksamheterna renhållning, fritid-idrott, förskolan, fritid-kultur, gymnasieskolan, gator och vägar samt gång- och cykelvägar har hamnat i kvadrant IV. Verksamheterna behöver inte prioriteras men det är viktigt att deras betygsnivåer kan bibehållas. Fritid-kultur, gator och vägar samt gång- och cykelvägar har statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med snittet för samtliga kommuner. Vad gäller den förstnämnda faktorn skiljer det hela 12 indexenheter. Verksamheternas betygsindex efter bakgrundsvariabler I tabellerna 2B.1-10 samt tabell B redovisas NMI och de olika verksamheterna efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, ortstyp, erfarenhet av olika verksamheter, kontakt med politiker, kontakt med kommunens personal och kommunstorlek. Modell C. Inflytandeindex Inflytandeindex och kvalitetsfaktorernas betygsindex och effektmått Inflytandeindex blev 32, vilket motsvarar ett betyg på 3,9 på den tioiga skalan. NII för samtliga deltagande kommuner uppgår till 42. Över kommunens eget medelbetyg, 34, återfinns faktorerna tillgänglighet (37) och information, öppenhet (40). Kvalitetsfaktor med betyg under kommunens medelbetyg är förtroende (31) och inflytande (27). Kvadrant I Förbättra om möjligt I kvadrant I återfinns ingen faktor. Här hamnar faktorer med höga betygsindex och höga effektmått, dvs. dessa faktorer har starka samband med hur invånarna bedömer sitt inflytande på kommunen i sin helhet (NII). Det är viktigt att dessa faktorers goda betyg åtminstone kan bibehållas. Kvadrant II Prioritera I den högprioriterade delen av diagrammet, har faktorerna förtroende och inflytande hamnat. Dessa två faktorer har båda statistiskt säkerställt lägre indexvärden jämfört med snittet för samtliga kommuner. Det skiljer hela 13 respektive 11 indexenheter jämfört med snittet. Förtroende består av fyra frågor som fått medelbetyg mellan 3,6 och 4,0 på den tioiga skalan. Mellan 60 och 68 procent av de svarande har gett låga betyg på dessa frågor. Minst nöjda är de svarande med hur kunniga kommunens politiker är. 17

21 Resultat Inflytande har fått modellens lägsta betygsindex (27), mellan 66 och 74 procent har gett låga betyg på faktorns tre frågor. Lägst betyg har frågan invånarnas möjlighet att påverka beslut som fattats fått (3,2). Kvadrant III Lägre prioritet I detta område har ingen faktor hamnat. Kvadrant IV Bevara Faktorerna tillgänglighet och information, öppenhet har hamnat i kvadrant IV. Faktorerna behöver inte prioriteras men det är viktigt att deras betygsnivåer kan bibehållas. Även dessa båda faktorer har betygsindex 11 respektive 9 indexenheter under snittet för samtliga kommuner. Faktorn tillgänglighet består av tre frågor som fått betyg mellan 4,2 och 4,4 på den tioiga skalan. Mellan 53 och 55 procent av de svarande har gett lågt betyg på dessa frågor. Information, öppenhet ligger något högre men det är även här en stor andel som gett låga betyg (mellan 47 och 52 procent). Däremot har en av tio svarande gett höga betyg på de tre frågorna. Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund I tabellerna 2 C.1-5 samt tabell C redovisas NII och de olika faktorerna efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, ortstyp, kontakt med politiker, kontakt med personal i kommunen och kommunstorlek. 18

22 Inför eget arbete med materialet Inför eget arbete med materialet Starta med modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Kvalitetsfaktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex bör prioriteras i förbättringsarbetet, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II. Även kvalitetsfaktorer med höga betyg och stor effekt, d.v.s. faktorer i kvadrant I, kan prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Se till att bibehålla betygsnivån även på de kvalitetsfaktorer som har mindre effekt. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring dess nuvarande nivå. Gå sedan vidare och studera betygen på indikatorerna (dvs. delfrågorna), för de olika kvalitetsfaktorer som bör prioriteras. Undersök hur betygsindexen för kvalitetsfaktorerna varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man tydligt i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader i indextal på 4-5 indexenheter mellan grupper av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för allvarliga problem. Man bör absolut inte känna sig bunden i sina diskussioner och göra halt vid de indikatorer som ingår i undersökningen för respektive faktor. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om kanske andra delar som man kan ha välgrundad anledning att förändra trots att de kanske inte direkt mätts i undersökningen. Försök att höja en faktors betyg behöver inte nödvändigtvis betyda att ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar. 19

23 Diagram 1 A Nöjd-Region-Index (NRI) Fråga Faktor Effektmått Invånarna om att bo och leva i A 1: 1-3 Arbetsmöjligheter kommunen 32 ±2 0,7 Gotland A 2: 1-4 Utbildningsmöjligheter Rekommenda-tion ±2 0,3 68 A 3: 1-6 Miljö 3,8 ± 3 Frågeblock A 68 ±2 0,8 * NRI Antal svar 619 A 4: 1-4 Trygghet ±0,3 Fråga: A 9 Andel svarande % ±2 1,0 64 ± 2 Medelbetyg 56 A 5: 1-7 Kommunikationer Medeleffekt 0,7 45 ±2 0,2 A 6: 1-4 Kommersiellt utbud 0,4-1,0 60 ±2 0,8 0,0-0,6 * Värdet 1,2 innebär att om A 7: 1-7 0,4-1,2 Fritid Fråga A 8: 1-3 Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betyget för faktorn Miljö 74 ±2 1,2 * 0,7-1,3 ökar med 5 enheter från 68 till 73 då 0,0-0,5 förväntas helhetsbetyget eller NRI öka 0,4-1,2 med 1,2 enheter från 64 till 65,2. 0,8-1, sep

24 Gotland Nöjd-Region-Index Frågeblock A NRI 64 Rekommendation 68 Antal svar 619 Andel svarande 63 % Medelbetyg Medeleffekt 0, Diagram 2 A Betygsnivå 90 Bevara Förbättra om möjligt 80 Fritid 70 Miljö 60 Kommers. Tryggh. 50 Utbild. Kommunik Arb.möjl. 20 Lägre prioritet. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt = medelbetyg för samtliga kommuner = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Faktor Betyg Effekt Arbetsmöjligheter 32 0,7 Utbildningsmöjligheter 52 0,3 Miljö 68 0,8 Trygghet 59 1,0 Kommunikationer 45 0,2 Kommersiellt utbud 60 0,8 Fritid 74 1, =medelbetyg och medeleffekt 21

25 Tabell 1 A. Invånarnas bedömning av kommunen, Gotland Antal svarande: 619 Andel svarande: 63 % Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna i frågeblocket "A. Hur nöjd är du med din kommun som en plats att bo och leva på?" På en skala 1-10 har invånarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med fet stil finns kvalitetsfaktorer och NRI (Nöjd-Region-Index) angivna med respektive indexvärde Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Gotland Medelvärde Samtliga kommuner Medel värde Lägsta värde Högsta värde Betyg Andel svar efter invånarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Partiellt bortfall Procent NRI, HELHETEN Fr A8:1 Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 7,2 7,2 6,1 8, Fr A8:2 Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? 6,6 6,8 5,7 8, Fr A8:3 Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer? 6,4 6,5 5,2 7, REKOMMENDATION Fr A9 Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 7,1 7,1 5,4 8, ARBETSMÖJLIGHETER Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A1:1 - möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? 4,4 4,9 3,7 7, Fr A1:2 - hur väl möjligheterna till arbete uppfyller dina förväntningar? 4,1 4,7 3,5 6, Fr A1:3 Föreställ dig en ideal arbetsmarknad. Hur nära sådana ideala förhållanden är arbetsmöjligheterna för invånarna i din kommun? 3,2 4,0 2,7 6, UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A2:1 - utbildningsmöjligheterna inom rimligt avstånd? 5,8 5,8 4,3 8, Fr A2:2 - hur väl möjligheterna till utbildning uppfyller dina förväntningar? 5,4 5,6 4,2 8, Fr A2:3 - tillgången till högre utbildningar inom rimligt avstånd? 6,3 5,3 3,1 8, Fr A2:4 Föreställ dig ideala utbildningsmöjligheter. Hur nära sådana ideala förhållanden är utbildningsmöjligheterna för invånarna i din kommun? 5,2 5,0 3,3 8,

26 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Gotland Medelvärde Samtliga kommuner Medel värde Lägsta värde Högsta värde Betyg Andel svar efter invånarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Partiellt bortfall Procent MILJÖ Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A3:1 - hur trivsam miljön är? 7,7 7,4 5,9 8, Fr A3:2 - landskapet och naturen? 8,8 8,5 6,8 9, Fr A3:3 - parker, grönområden och strövområden? 8,0 7,4 5,7 8, Fr A3:4 - hur trivsam bebyggelsen är? 7,3 6,9 5,4 7, Fr A3:5 - möjligheterna att hitta prisvärt boende? 3,8 6,0 3,6 7, Fr A3:6 Föreställ dig en ideal miljö. Hur nära ett sådant ideal tycker du att miljön i din kommun kommer? 6,8 6,9 5,5 7, TRYGGHET Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A4:1 - hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er? 6,8 6,3 4,3 7, Fr A4:2 - hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? 6,5 6,2 3,8 7, Fr A4:3 - hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott? 5,9 5,0 3,4 6, Fr A4:4 Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun? 6,1 5,6 3,6 6, KOMMUNIKATIONER Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A5:1 - kollektivtrafikens linjesträckning? 4,4 5,4 3,9 7, Fr A5:2 - kollektivtrafikens turtäthet? 3,7 4,9 3,4 7, Fr A5:3 - kollektivtrafikens biljettpriser? 4,5 4,3 3,5 5, Fr A5:4 - vägnätet? 6,2 5,4 4,3 7, Fr A5:5 - tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd? 1,9 5,1 1,9 7, Fr A5:6 - tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd? 6,9 5,3 2,9 8, Fr A5:7 Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun? 4,4 4,9 3,7 6,

27 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Gotland Medelvärde Samtliga kommuner Medel värde Lägsta värde Högsta värde Betyg Andel svar efter invånarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Partiellt bortfall Procent KOMMERSIELLT UTBUD Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A6:1 - utbudet av olika slag av affärer och service? 6,7 5,4 3,4 7, Fr A6:2 - nöjesutbudet? 5,8 3,9 2,8 6, Fr A6:3 - utbudet av restauranger/barer/kaféer osv? 7,1 5,2 3,1 7, Fr A6:4 Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära ett sådant ideal kommer det kommersiella utbudet i din kommun? 6,1 4,6 2,9 6, FRITID Hur nöjd är du med din kommun vad gäller Fr A7:1 - möjligheterna till natur- och friluftsliv? 8,3 8,3 6,9 9, Fr A7:2 - möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter? 7,8 7,7 6,8 8, Fr A7:3 - tillgången till utflyktsmål? 8,4 7,7 6,5 8, Fr A7:4 - möjligheterna till föreningsliv? 7,6 7,0 6,1 7, Fr A7:5 - tillgången till kulturaktiviteter? 7,3 5,9 4,5 7, Fr A7:6 - tillgången till sport- och idrottsevenemang? 7,1 6,3 4,7 8, Fr A7:7 Föreställ dig en kommun med ideala fritidsmöjligheter. Hur nära ett sådant ideal kommer fritidsmöjligheterna i din kommun? 7,0 6,4 5,6 7,

28 Diagram 3A Gotland Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9 Fr A1:1 Fr A1:2 Fr A1:3 Fr A2:1 Fr A2:2 Fr A2:3 Fr A2:4 Fr A3:1 Fr A3:2 Fr A3:3 Fr A3:4 Fr A3:5 Fr A3:6 Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Fr A5:4 Fr A5:5 Fr A5:6 Fr A5:7 Fr A6:1 Fr A6:2 Fr A6:3 Fr A6:4 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7:3 Fr A7:4 Fr A7:5 Fr A7:6 Fr A7: Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 25

29 Tabell 2A.1. Gotland KVALITETSFAKTORERS BETYGSINDEX OCH NRI EFTER KÖN, 2005 MEDELVÄRDE Kön Samtliga Man Kvinna Ej uppgift NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Miljö Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid ANTAL SVARANDE Tabell 2A.2 Gotland KVALITETSFAKTORERS BETYGSINDEX OCH NRI EFTER ÅLDER, 2005 MEDELVÄRDE Ålder Samtliga år eller äldre Uppgift saknas NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Miljö Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid ANTAL SVARANDE

30 Tabell 2A.3 Gotland KVALITETSFAKTORERS BETYGSINDEX OCH NRI EFTER ORTSTYP, 2005 MEDELVÄRDE Kommunens centralort Var bor du? Samtliga Annan tätort Utanför tätort Uppgift saknas NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Miljö Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid ANTAL SVARANDE

31 Diagram 1 B Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Fråga Verksamhet Effektmått Invånarna om kommunens B 1: 1-3 Förskolan verksamheter 62 ±2 0,0 Gotland B 2: 1-3 Grundskolan ±2 0,1 B 3: 1-3 Gymnasieskolan NMI Frågeblock B 59 ±2 0,3 Antal svar 619 B 4: 1-3 Äldreomsorgen Andel svarande % ±3 1,1 * Medelbetyg 57 B 5: 1-3 Stöd för utsatta personer Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Medeleffekt 0,4 41 ±2 0,5 B 6: 1-3 Gator och vägar 42 ± 3 59 ±3 0,3 * Värdet 1,1 innebär att om B 7:1-3 Gång- och cykelvägar Fråga 0,0-0,3 betyget för faktorn Äldreomsorgen 58 ±3 0,1 B 14: 1-3 0,0-0,6 ökar med 5 enheter från 39 till 44 då B 8: 1-3 Fritid - Idrott 0,0-0,7 förväntas helhetsbetyget eller NMI öka 64 ±2 0,2 0,7-1,5 med 1,1 enheter från 42 till 43,1. B 9: 1-3 Fritid - Kultur 0,1-0,9 60 ±2 0,2 0,0-0, B 10: 1-3 Miljöarbete 0,0-0,5 53 ±2 0,6 0,0-0,6 B 11: 1-3 Vatten och avlopp 0,0-0, ±2 0,9 0,2-1,0 B 12: 1-3 Renhållning 0,5-1,3 66 ±2 0,0 0,0-0,3 sep-05 B 13: 1-3 Räddningstjänsten 0,4-1,0 64 ±2 0,7

32 Gotland Nöjd-Medborgar-Index Frågeblock B NMI 42 Diagram 2 B Betygsnivå 90 Bevara Förbättra om möjligt Renhållning. Idrott. Förskola Kultur Gator Gång/cykel Grundsk. Gymnasie Miljö Räddning. Vatten 40 Stöd Äldreoms Lägre prioritet. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 = medelbetyg för samtliga kommuner = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Effekt Antal svar 619 Andel svarande 63 % Medelbetyg Medeleffekt 0, Verksamhet Betyg Effekt Förskolan 62 0,0 Grundskolan 55 0,1 Gymnasieskolan 59 0,3 Äldreomsorgen 39 1,1 Stöd för utsatta personer 41 0,5 Gator och vägar 59 0,3 Gång- och cykelvägar 58 0,1 Fritid - idrott 64 0,2 Fritid - Kultur 60 0,2 Miljöarbete 53 0,6 Vatten och avlopp 60 0,9 Renhållning 66 0,0 Räddningstjänsten 64 0, =medelbetyg och medeleffekt 29

33 Tabell 1 B. Invånarnas bedömning av kommunen, Gotland Antal svarande: 619 Andel svarande: 63 % Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna i frågeblock "B. Vad tycker du om din kommuns verksamheter?" På en skala 1-10 har invånarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns verksamheter och NMI (Nöjd-Medborgar-Index) angivna med respektive indexvärde Fråga VERKSAMHET Delfråga Gotland Medelvärde Medel värde Lägsta värde Högsta värde Betyg Andel svar efter invånarnas bedömning Samtliga kommuner Partiellt Summa lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) bortfall Procent NMI, HELHETEN Fr B14:1 Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 4,9 5,8 4,6 6, Fr B14:2 Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar? 4,8 5,6 4,5 6, Fr B14:3 Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? 4,5 5,5 4,3 6, FÖRSKOLAN Fr B1:1 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? 6,7 6,8 5,7 7, Fr B1:2 Hur väl uppfyller förskolan dina förväntningar? 6,7 6,8 5,7 7, Fr B1:3 Föreställ dig en ideal förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att förskolan i din kommun kommer? 6,3 6,5 5,4 7, GRUNDSKOLAN Fr B2:1 Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? 6,2 6,4 5,4 7, Fr B2:2 Hur väl uppfyller grundskolan dina förväntningar? 6,0 6,3 5,3 7, Fr B2:3 Föreställ dig en ideal grundskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att grundskolan i din kommun kommer? 5,8 6,1 5,1 7, GYMNASIESKOLAN Fr B3:1 Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? 6,5 6,5 5,5 7, Fr B3:2 Hur väl uppfyller gymnasieskolan dina förväntningar? 6,3 6,3 5,5 7, Fr B3:3 Föreställ dig en ideal gymnasieskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att gymnasieskolan i din kommun kommer? 6,1 6,1 5,2 7,

34 Fråga VERKSAMHET Betyg Delfråga Gotland Samtliga kommuner Andel svar efter invånarnas bedömning Partiellt Medelvärde Medel värde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent ÄLDREOMSORGEN Fr B4:1 Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? 4,7 5,7 4,0 6, Fr B4:2 Hur väl uppfyller äldreomsorgen dina förväntningar? 4,5 5,5 3,8 6, Fr B4:3 Föreställ dig en ideal äldreomsorg. Hur nära ett sådant ideal tycker du att äldreomsorgen i din kommun kommer? 4,3 5,4 3,6 6, STÖD FÖR UTSATTA PERSONER (hjälp från Socialtjänsten) Fr B5:1 Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får i din kommun? 4,8 5,3 4,5 6, Fr B5:2 Hur väl uppfyller stödet och hjälpen åt utsatta individer dina förväntningar? 4,7 5,2 4,4 5, Fr B5:3 Föreställ dig en ideal hjälp åt utsatta individer. Hur nära ett sådant ideal tycker du att hjälpen åt utsatta individer kommer i din kommun? 4,5 5,1 4,3 5, GATOR OCH VÄGAR Fr B6:1 Vad tror eller tycker du om gator och vägar i din kommun? 6,4 5,4 3,5 6, Fr B6:2 Hur väl uppfyller gator och vägar i kommunen dina förväntningar? 6,4 5,3 3,6 6, Fr B6:3 Föreställ dig ideala gator och vägar. Hur nära ett sådant ideal kommer gator och vägar i din kommun? 6,1 5,1 3,4 6, GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Fr B7:1 Vad tror eller tycker du om gång- och cykelvägar i din kommun? 6,4 5,7 3,7 7, Fr B7:2 Hur väl uppfyller gång- och cykelvägar i kommunen dina förväntningar? 6,2 5,6 3,6 7, Fr B7:3 Föreställ dig ideala gång- och cykelvägar. Hur nära ett sådant ideal kommer gång- och cykelvägar i din kommun? 6,0 5,4 3,4 7,

35 Fråga VERKSAMHET Betyg Delfråga Gotland Samtliga kommuner Andel svar efter invånarnas bedömning Partiellt Medelvärde Medel värde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent FRITID IDROTT (idrotts- och motionsanläggningar, friluftsområden och promenadvägar) Fr B8:1 Vad tror eller tycker du om möjligheterna till idrottsoch friluftsliv i din kommun? 7,0 7,0 6,0 7, Fr B8:2 Hur väl uppfyller möjligheterna till idrotts- och friluftsliv i kommunen dina förväntningar? 6,8 6,9 5,8 7, Fr B8:3 Föreställ dig ideala möjligheter till idrotts- och friluftsliv. Hur nära ett sådant ideal kommer möjligheterna till idrotts- och friluftsliv i din kommun? 6,5 6,6 5,6 7, FRITID KULTUR (bibliotek, utställnings- och konstverksamhet, teater, konserter Fr B9:1 Vad tror eller tycker du om möjligheterna till kulturaktiviteter i din kommun? 6,6 5,5 4,1 7, Fr B9:2 Hur väl uppfyller möjligheterna till kulturaktiviteter i kommunen dina förväntningar? 6,4 5,4 4,0 7, Fr B9:3 Föreställ dig ideala möjligheter till kulturaktiviteter. Hur nära ett sådant ideal kommer möjligheterna till kulturaktiviteter i din kommun? 6,2 5,2 3,8 6, MILJÖARBETE Fr B10:1 Vad tror eller tycker du om miljöarbetet i din kommun? 5,9 6,0 5,3 6, Fr B10:2 Hur väl uppfyller miljöarbetet i kommunen dina förväntningar? 5,8 5,8 5,2 6, Fr B10:3 Föreställ dig det ideala miljöarbetet. Hur nära ett sådant ideal kommer miljöarbetet i din kommun? 5,6 5,7 5,0 6, VATTEN OCH AVLOPP Fr B11:1 Vad tror eller tycker du om vatten och avlopp i din kommun? 6,5 7,0 4,7 8, Fr B11:2 Hur väl uppfyller vatten och avlopp i kommunen dina förväntningar? 6,5 7,0 4,6 8, Fr B11:3 Föreställ dig idealt vatten och avlopp. Hur nära ett sådant ideal kommer vatten och avlopp i din kommun? 6,3 6,8 4,6 7,