SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren

2 Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning...1 Uppdraget...3 SCB:s analysmodell med NEI...4 Resultat...6 Teknisk rapport...18 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellstrukturbild...21 Diagram 2 Prioriteringsmatris...22 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna...23

4 Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i år 4-9 i grundskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Totalt svarade elever i år 4-9 i kommunala skolor på enkäten vilket motsvarar en svarsandel på 86 procent och är en ökning med tre procentenheter jämfört med år. Svarsandelen varierar mellan de olika skolorna och de olika stadsdelarna. De flesta av stadsdelarna har uppnått en svarsandel som är över 80 procent. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Diagram A. NEI och kvalitetsfaktorernas betygsindex för den kommunala skolan, årskurserna 4-9 år och. Förtroende NEI Skolmat Skolmiljö Läromedel Bestämma Pedagogisk process Pedagogisk handledning Bemötande Trygghet Trivsel Betygsindex Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s. Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för hela Göteborg 59. Medelindex för modellens samtliga faktorer blev 67. Det finns liksom tidigare starka skäl att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Skolmiljö och Skolmat. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett betygsindex under medelindex. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. Högst effekt har Skolmiljö erhållit vilket pekar på att förändringar av skolmiljön har stor betydelse för hur eleverna bedömer verksamheten i sin helhet, NEI. För att höja betyget för faktorn Skolmiljö bör man främst arbeta med att förbättra toaletterna och skolgården. 1

5 Sammanfattning Vad gäller Skolmat är det indikatorerna hur god maten brukar vara och möjligheten att äta i lugn och ro som fått störst andel låga betyg. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelindex, har Trivsel och Pedagogisk process hamnat. Dessa faktorer tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Vad gäller Trivsel så är det indikatorerna hur eleverna trivs med de vuxna i skolan och hur eleverna trivs i skolan som drar ner medelbetyget något. Frågan hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära drar ner medelbetyget för faktorn Pedagogisk process. 2

6 Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs stad Kontaktperson vid Stadskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Jenny Hjort Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Maria Raptidou Datainsamling: Marina Kerkenberg 3

7 SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Nöjd-Elev-Index. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NEI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar aspekter av det verksamhetsområde som avses. De svarande eleverna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg. Vilka indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive kvalitetsfaktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar Eleverna betygsätter alltså de olika aspekterna (enskilda frågorna) på 10-gradiga skalor. Vid omräkning till betygsindex transformeras resultaten till en ny skala som går från 0 till 100 och dessutom tilldelar modellen delfrågorna vikter efter deras betydelse för faktorn ifråga. Ju högre indexvärde desto nöjdare är eleverna med respektive faktor. Den 10- gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått Analysmodellen beräknar för varje faktor ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget NEI, dvs. i vilken utsträckning NEI förväntas att öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NEI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NEI minska med en enhet. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelindex och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. För att få ett ökat NEI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten (de till höger om den lodrät axeln) under förutsättning att vi strävar efter att maximera hel- 4

8 SCB:s analysmodell med NEI hetsbetyget sett ur elevernas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NEI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NEI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn värderas nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera en sådan faktors vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna skulle vara av mindre vikt för verksamheten. Effektmåttet anger vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle ha. Effektmåttet är beroende av faktorns standard vid undersökningstillfället och av vilka förväntningar eleverna i dagsläget har på faktorns betygsnivå. 5

9 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala grundskolor) som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i denna undersökning består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Bemötande (fråga 5: 1-3) Pedagogisk handledning (fråga 6: 1-7) Pedagogisk process (fråga 7: 1-6) Att få vara med och bestämma (fråga 8: 1-4) Läromedel (fråga 9: 1-3) Skolmiljö (fråga 10: 1-8) Skolmat (fråga 11: 1-5) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c) samt en målvariabel Förtroende (frågorna 13: a-b). De konkreta indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive faktor framgår även av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NEI: 59. Detta motsvarar ett betyg på 6,3 på den tiogradiga skalan. Medelindex: 67 Medeleffekt: 0,5 Kvalitetsfaktorer med betyg över medelindex: Trygghet (81), Trivsel (76), Pedagogisk handledning (74), Bemötande (72) och Pedagogisk process (71). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelindex: Bestämma (52), Skolmat (56), Skolmiljö (59) samt Läromedel (60). Diagram B. Faktorerna Skolmat och Skolmiljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NEI. 6

10 Resultat Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Trygghet Pedag. Handl. Trivsel 70 Bemötande Pedag. process 60 Läromedel Skolmat Skolmiljö 50 Bestämma 40 Lägre prioritet Prioritera Effekt 30 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 NEI för samtliga kommunala skolor är 59, vilket är samma dom år. De faktorer som bör prioriteras för helheten är Skolmat och Skolmiljö. Prioriteringsmatrisen för årets undersökning är oerhört lik den bild som vi såg vid undersökningen år. Skolmiljö och Skolmat finns återigen i kvadrant II och Trivsel i kvadrant I. Förra året hamnade Pedagogisk process på gränsen till kvadrant I men i år ligger den kvadranten. Skolmiljö och Trivsel har i årets undersökning liksom förra året de högsta effektmåtten. 7

11 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna I tabell A redovisas resultaten från elevenkäten för de olika stadsdelarna. Tabell A: NEI år Elever i år 4-9 i kommunala skolor Stadsdelsförvaltning NEI 1999** 2000** Gunnared * * Lärjedalen * Kortedala * 56 51* Bergsjön * 66* 70* 69 Härlanda * 60 57* Örgryte * Centrum * 56* Linnéstaden * 57* 56 Majorna * 47* 49 52* Högsbo * 56 Älvsborg * * 63 Frölunda * Askim * Tynnered * 53 56* 59* Styrsö * 51* 54 49* Torslanda * Biskopsgården * 63 Lundby * 55 Tuve-Säve * 66* Backa * 63* 61* Kärra-Rödbo Samtliga kommunala * 57* 59* 59 Samtliga friskolor * 67* 67 *statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** resultaten för 1999 och 2000 avser elever i år 3-9. Frågeformuleringen för NEIfrågorna har ändrats fr.o.m. år 2002, vilket kan ha bidragit till att NEI-värdet har försämrats. I tabell A ovan kan man se att NEI i de olika stadsdelarna varierar från 49 för Styrsö till 69 för Bergsjön, år. Fyra av stadsdelarna har fått statistiskt säkerställt högre betygsindex i årets undersökning jämfört med års undersökning och tre stadsdelar har fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex. Vidare är NEI hela åtta indexenheter högre för friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. 8

12 Resultat I nedanstående tabell sammanfattas i hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. Tabell B: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna Kvalitetsfaktor Kvadrant I Kvadrant II Kvadrant III Kvadrant IV (Förbättra (Prioritera) (Lägre (Bevara) om möjligt) prioritet) Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Faktorerna Trivsel, Skolmiljö och Skolmat har i alla stadsdelar fått en effekt över medeleffekten. Faktorerna Skolmiljö och Skolmat tillhör i samtliga stadsdelar första prioriteringsgrupp och faktorn Trivsel andra prioriteringsgrupp. Trygghet och Pedagogisk handledning har genomgående fått en effekt under medeleffekten och ett betygsindex över medelindex. Pedagogisk process och Bemötande har genomgående ett betygsindex över medel och återfinns i de olika stadsdelarna i kvadrant I eller IV. Faktorerna Bestämma och Läromedel har i de flesta stadsdelar hamnat i kvadrant III (lägre prioritet). 9

13 Resultat Jämförelse mellan åren I tabell C nedan redovisas resultatet för mätningarna år för de kommunala skolorna år 4-9. Indexvärden för år 1999 och 2000 har räknats om till att gälla i år 4-9. Tabell C: Kvalitetsfaktorernas betygsindex år Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Indexvärde Kvalitetsfaktorer Trivsel * 75* 74* 75* 76* Trygghet * 81* 80* 81* 81 Bemötande * 71 72* 70* 72* 72 Pedagogiskt stöd Pedagogisk handledning** * 74* 72* 74* 74 Skolämnena Pedagogisk process * 70* 72* 70* 72* 71* Bestämma * 48 51* 50* 52* 52 Läromedel * 56 58* 58 61* 60* Skolmiljö** * 57* 56* 59* 59 Skolmat * 56 NEI * 57* 59* 59 Förtroende * 61* 61 * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år Årets frågeblankett avseende analysmodellen är identisk med den förra mätningen år. Detta innebär att NEI och samtliga faktorer i årets mätning är direkt jämförbara med år. Frågeblanketten har tidigare ändrats sedan 1999 och 2000 års undersökning. Den viktigaste förändringen gäller frågorna som bygger upp NEI som fr.o.m. år 2002 är ändrade och är därmed inte jämförbara med tidigare år. För att vidare se vilka förändringar som har gjorts hänvisas läsaren till tidigare rapporter. Faktor Trivsel har fått statistiskt säkerställt högre indexvärde i årets undersökning jämfört med år. Faktorerna Pedagogisk process och Läromedel har fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex. 10

14 Resultat I tabell D nedan redovisas effektmåtten för mätningarna år för de kommunala skolorna år 4-9. Tabell D: Kvalitetsfaktorernas effektmått år Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer Trivsel 0,9 1,0 1,3 1,3 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 Trygghet 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Bemötande 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Pedagogiskt stöd 0, Pedagogisk handledning** - 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Skolämnena 0, Pedagogisk process - 0,9 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 0,5 0,6 Bestämma 0,3 0,4 0,2 0,1* 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 Läromedel 0,4 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2* 0,3 0,3 0,2 Skolmiljö** 1,2 1,2 1,6 1,6 1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 Skolmat 0,7 0,8 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1* 0,9* 1,0 * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år Vad gäller effektmåtten är skillnaderna mellan åren och små. Det finns ingen statistisk säkerställd skillnad för effektmåtten mellan dessa år. 11

15 Resultat Jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor Tabell E: Betygsindex och effektmått för kommunala skolor och friskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Trivsel 76 77* 1,2 1,6* Trygghet 81 83* 0,0 0,0 Bemötande 72 74* 0,0 0,1 Pedagogisk handledning 74 75* 0,0 0,0 Pedagogisk process 71 73* 0,6 0,8 Bestämma 52 56* 0,3 0,0* Läromedel 60 64* 0,2 0,4 Skolmiljö 59 62* 1,5 1,2* Skolmat 56 59* 1,0 0,9 NEI 59 67* - - Förtroende 61 72* - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Prioriteringsmatrisbilden för friskolorna liknar i hög grad bilden för de kommunala skolorna. Faktorerna Skolmiljö och Skolmat har dock erhållit ett något lägre effektmått i friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. Dessa faktorer har dock hamnat i samma kvadrant för både de kommunala och de privata skolorna och tillhör första prioriteringsgrupp. Faktorernas medelbetyg för friskolorna är två indexenheter högre. Friskolorna har högre betygsindex på alla faktorer, liksom på NEI och målvariabeln Förtroende. Samtliga skillnader för betygsindexen mellan friskolor och kommunala skolor är statistiskt säkerställda. 12

16 Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund, kommunal verksamhet I tabellerna F och G kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna år och kön. År I tabell F visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas indexvärde beroende av vilket år eleverna går i, år och. Tabell F: NEI och de olika indexvärden efter år som eleven går i, år och År som eleven går i Kvalitetsfaktor År år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Förtroende NEI Antal Elever I tabell F kan man se att elever i högre år ger skolan betydligt lägre betyg och detta gäller för alla faktorer. NEI blev hela 21 indexenheter lägre för elever i år 9 jämfört med elever i år 4. Man kan fråga sig hur mycket av detta som beror på att elevernas syn på skolan ändras med stigande ålder. Dessa skillnader mellan yngre och äldre elevers bedömningar av skolan måste man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika skolor. Skillnaden mellan skolor kan i en del fall helt förklaras med att man har olika fördelning av elever i olika år. Jämför därför också skolans resultat med genomsnittet för olika år i hela staden. 13

17 Resultat Kön I tabell G visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas indexvärde beroende av kön, år och. Tabell G: NEI och de olika indexvärden efter kön, år och Kön Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Förtroende NEI Antal Elever Enligt tabell G finns det vissa mindre skillnader mellan hur flickor och pojkar värderar skolan och dess verksamhet. Flickornas NEI (61) ligger fyra enheter högre än det för pojkarna (57). Vidare tycks pojkarna värdera de flesta faktorerna något lägre än flickorna, skillnaderna är dock relativt små. 14

18 Resultat Kultur och musikskolan, kommunal verksamhet 12 procent, 2 615, av eleverna svarade Ja på frågan om de deltar i kulturskolan/musikskolan. Det är 15 procent av alla flickor som deltar i kulturskolan/musikskolan medan det är 9 procent av alla pojkar. I frågeblanketten finns ett antal faktorer och frågor som är riktade till de som deltar i kultur/musikskolan. Vad det gäller helhetsbetyget, NEI, har dessa tre frågor erhållit betyg mellan 7,7 och 8,4 på den tiogradiga skalan. Detta är betydligt högre värden jämfört med totala NEI för skolan i sin helhet (5,5 6,9). Medelbetygen för de olika indikatorerna ligger mellan 7,7 och 8,9 på den tiogradiga skalan. Mest nöjda tycks eleverna vara med faktorerna Bemötandet, Pedagogisk process och Trygghet/trivsel. Högst medelbetyg (8,9) har indikatorn hur trygg du känner dig med lärarna erhållit. 15

19 Resultat Elevhälsan, kommunal verksamhet Analysmodellen som används för elevhälsan består av de sex verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Pedagogisk handledning (fråga 6: 2, 6) Bestämma (fråga 8: 2, 14: 3) Skolmiljö (fråga 10: 2-5, 7) Skolmat (fråga 11: 1-6) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c). Tre olika modellkörningar har gjorts för elevhälsan: Kategori 1: Elever i behov av stöd Kategori 2: Elever som inte är i behov av stöd Kategori ALLA: Samtliga svarande I kategori 1 ingår elever som gett lågt betyg (1-3) på någon av frågorna 7.6, din egen förmåga att klara skolarbetet, 14,1, din förmåga att läsa och skriva eller 14.2, din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet. I kategori 2 ingår elever som har gett betyg 4-10 på dessa frågor. I kategori ALLA ingår samtliga svarande. På så vis kan vi i tabell I studera om elever i behov av stöd och elever som inte är i behov av stöd har olika uppfattningar om skolan. Antalet elever som ingår i kategori 1 är (2 028 ingick i modellanalysen), i kategori 2, (17 521) och i kategori ALLA, (19 798). I tabell H nedan görs en jämförelse mellan de olika kategoriernas betygsindex och effektmått för NEI och respektive kvalitetsfaktor. 16

20 Resultat Tabell H: Elevhälsan, kvalitetsfaktorerna och deras effektmått för respektive kategori, kommunala skolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Trivsel Trygghet Kat 1 Kat 2 ALLA Kat 1 Kat 2 ALLA ,2 0,0 1,4 0,0 1,3 0,0 55* * 81 1,4 0,0 1,3 0,0 1,3 0,0 Pedagogsik ,2 0,2 0,2 handledning 41* 72* 68 0,0 0,2 0,2 Bestämma Skolmiljö Skolmat NEI ,6 1,4 1,2-0,5 1,6 1,1-0,6 1,5 1,1-30* 31* 34 33* ,0 1,2 1,1-0,6 1,5 1,2-0,7 1,4 1,2 - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan år och Observera att faktorerna för kategori ALLA kan inte direkt jämföras med tabell C eftersom frågorna i de olika modellkörningarna för de olika faktorerna inte är desamma. Resultaten mellan åren är direkt jämförbara då samma frågor ligger till grund för modellkörningarna. Det finns enligt tabell H stora skillnader mellan kategori 1 och 2 när det gäller kvalitetsfaktorernas betygsindex, mellan hela 22 och 36 indexenheter. Elever i behov av stöd, kategori 1, har gett mycket lägre betyg på NEI och samtliga kvalitetsfaktorer. Skillnaden är störst för Bestämma. När det gäller effektmåtten så är skillnaderna små. Oavsett kategori är det Skolmat och Skolmiljö som bör prioriteras enligt eleverna. Faktorn Bestämma har hamnat i kvadranten prioritera för kategori 1. Även Trivsel har stor effekt på helhetsbetyget, men har samtidigt fått betyg över medelvärdet. Trivsel har i samtliga kategorier hamnat i kvadrant I och tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. För kategori 1 har faktorerna Trivsel, Pedagogisk handledning, Bestämma, Skolmiljö samt NEI fått statistiskt säkerställt högre betyg jämfört med föregående år. För kategori 2 har faktorn Pedagogisk handledning fått statistiskt högre betygsindex och för alla har faktorn Trivsel fått statistiskt säkerställt högre jämfört med föregående år. Inget effektmått har en statistisk säkerställd skillnad jämfört med föregående år. 17

21 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i år 4-9 i samtliga grundskolor i Göteborgs stad. Kommunala skolor: elever. Friskolor: elever. Särskolor: 202 elever Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningar från SCB delades frågeblanketter tillsammans med kuvert ut av respektive klasslärare. Eleverna fyllde i frågeblanketten under lektionstid och återlämnade den besvarade frågeblanketten direkt under lektionen till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade frågeblanketterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvaltningarna under vecka 49-50, år. Mätperiod: 7 januari 7 februari, år. Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala skolor: elever enkäter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Friskolor: elever ingick i modellanalysen. Särskolor: 106 elever. Svarsandel Kommunala skolor: 86 procent. 98 procent av dessa ingick i modellanalysen. Friskolor: 82 procent. 98 procent av dessa ingick i modellanalysen. Särskolor: 52 procent. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell I nedan. Hela 18 stadsdelar har en svarsfrekvens på 80 procent eller mer och av dessa har åtta stadsdelar nått upp till 90 procent svarande. I år har skolorna haft möjlighet att justera antalet utdelade enkäter. 18

22 Teknisk rapport Tabell I: Svarsandel år Göteborgs samtliga stadsdelar, elever i kommunala skolor 4-9. Stadsdel Svarsandel i procent Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön * Härlanda Örgryte * Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg *även de för sent inkomna svaren ingår i 2004-års svarsandel (en ny modellkörning gjordes p.g.a. den låga svarsandelen). Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha värderat de olika frågorna har vi ingen kunskap om men vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika stadsdelarna varierar från 32 procent för Tuve-Säve till 94 procent för Älvsborg, Styrsö och Torslanda. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland de besvarade frågeblanketterna. Det partiella bortfallet blev inte anmärkningsvärt högt för någon fråga men högst på frågorna om kultur och musikskolan. (Det stora partiella bortfallet på frågorna om studie- och yrkesvägledning beror på att endast elever i år 9 skulle svara på frågorna). Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall och ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 givit högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. 19

23 Teknisk rapport Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev 0,63 vilket är samma som år. Det innebär att modellen förklarar cirka 2/3 av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett klart tillfredsställande sätt. 20

24 Göteborgs stad, kommunala grundskolor Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 3: 1-3 Trivsel Elever år ±0 1,2 om skolan 4: 1-4 Trygghet Förtroende Hela Göteborg 81 ±0 0,0 61 5: 1-3 Bemötande 4,0 ± 0 Våren 72 ±0 0,0 Fråga: Antal svar : 1-7 Pedagogisk handledning ±0,0 13 a-b NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Andel svarande % ±0 0,0 Medelindex 67 7: 1-6 Pedagogisk process Medeleffekt 0,5 71 ±0 0,6 8: 1-4 Att få vara med och bestämma 59 ± 0 1,1-1,3 52 ±0 0,3 0,0-0,1 * Värdet 1,5 innebär att om 9: 1-3 Läromedel 0,0-0,1 21 Fråga: 12 a-c betyget för faktorn Skolmiljö 60 ±0 0,2 0,0-0,1 ökar med 5 enheter från 59 till 64 då 10: 1-8 Skolmiljö 0,5-0,7 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka 59 ±0 1,5 * 0,2-0,4 med 1,5 enheter från 59 till 60,5. 11: 1-5 Skolmat 0,1-0,3 56 ±0 1,0 1,4-1, ,9-1,

25 Göteborgs stad, kommunala grundskolor Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Effekt Våren Hela Göteborg Nöjd-Elev-Index NEI 59 Elever år 4-9 om skolan Antal svar Andel svarande 86 % Medelindex Medeleffekt 0, Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Trivsel 76 1,2 2 Trygghet 81 0,0 3 Bemötande 72 0,0 4 Pedagogisk handledning 74 0,0 5 Pedagogisk process 71 0,6 6 Att få vara med och bestämma 52 0,3 7 Lämomedel 60 0,2 8 Skolmiljö 59 1,5 9 Skolmat 56 1, =stadsdelens/enhetens medelindex och medeleffekt 22

26 Tabell 1 Elevernas bedömning av grundskolan, år 4-9. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: Andel svarande i (%): 86 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du tycker om Din skola!" På en skala 1-10 har elever i år 4-9 för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av skolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NEI (Nöjd-Elev-Index) och förtroendeindex angivna med respektive indexvärde Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Alla stadsdelar Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 12:a-12c NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 13:a-13b FÖRTROENDE Fr 3:1-3:3 TRIVSEL Fr 4:1-4:4 TRYGGHET Fr 5:1-5:3 BEMÖTANDE Fr 6:1-6:7 PEDAGOGISK HANDLEDNING Fr 7:1-7:6 PEDAGOGISK PROCESS Fr 8:1-8:4 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Fr 9:1-9:3 LÄROMEDEL Fr 10:1-10:8 SKOLMILJÖ Fr 11:1-11:5 SKOLMAT MEDELINDEX 67 23

27 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 12:a Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med den? 6,9 6,1 7, Fr 12:b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 6,4 5,7 7, Fr 12:c Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? 5,5 4,2 6, FÖRTROENDE Fr 13:a Hur bra är din skola jämfört med andra skolor som du känner till? 6,7 5,5 7, Fr 13:b Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den skola som du nu går i? 6,4 5,7 6, TRIVSEL Fr 3:1 Trivs du i skolan? 7,7 7,2 8, Fr 3:2 Trivs du med de vuxna på skolan? 7,4 7,0 8, Fr 3:3 Trivs du med dina skolkamrater? 8,6 8,3 9, TRYGGHET Fr 4:1 Känner du dig trygg på rasterna? 8,7 8,3 9, Fr 4:2 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? 8,6 8,3 9, Fr 4:3 Har du kamrater som bryr sig om dig? 8,9 8,7 9, Fr 4:4 Får du tag i någon vuxen när du behöver? 7,3 7,0 7, BEMÖTANDE Hur nöjd är du med Fr 5:1 - hur du bemöts av lärarna? 7,7 7,3 8, Fr 5:2 - hur du bemöts av övrig personal? 7,5 7,1 8, Fr 5:3 - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 7,3 6,8 8,

28 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med Fr 6:1 - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? 7,7 7,1 8, Fr 6:2 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? 7,8 7,2 8, Fr 6:3 - hur bra lärarna förklarar för dig? 7,7 7,2 8, Fr 6:4 - hur lärarna anstränger sig? 7,7 7,2 8, Fr 6:5 - hur du lär dig ta eget ansvar för skolarbetet? 8,2 7,7 9, Fr 6:6 - arbetsron i skolan? 6,4 5,8 7, Fr 6:7 - din individuella utvecklingsplan? 7,9 7,4 8, PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med Fr 7:1 - vad du får lära dig? 7,9 7,4 8, Fr 7:2 - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, skapande, olika tekniska hjälpmedel)? 7,5 7,0 8, Fr 7:3 - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? 6,9 6,1 8, Fr 7:4 - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? 6,6 5,8 8, Fr 7:5 - hur nyttiga och användbara saker du får lära dig? 7,5 6,9 8, Fr 7:6 - din egen förmåga att klara skolarbetet? 8,2 7,8 8, ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med Fr 8:1 - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? 6,1 5,4 7, Fr 8:2 - hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? 6,3 5,7 7, Fr 8:3 - hur du får vara med och bestämma om maten och miljön i skolan? 4,8 3,7 6, Fr 8:4 - hur du får vara med och bestämma om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m.)? 5,4 4,5 6,

29 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar LÄROMEDEL Hur nöjd är du med Fr 9:1 - läroböckerna som ni använder? 6,8 6,1 8, Fr 9:2 - bibliotekets öppettider? 6,2 4,3 8, Fr 9:3 - andra läromedel (t.ex. dator, video m.m.)? 6,3 5,5 8, SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med Fr 10:1 - undervisningslokalerna? 6,8 6,0 8, Fr 10:2 - elevutrymmena? 6,5 5,6 7, Fr 10:3 - övriga utrymmen (t.ex. korridorer, trapphus)? 6,4 5,5 7, Fr 10:4 - toaletterna? 4,3 2,9 5, Fr 10:5 - skolgården? 5,8 4,7 7, Fr 10:6 - möjligheten att komma in i skolan före och efter schemalagd tid? 6,7 6,1 7, Fr 10:7 - städningen på skolan? 6,4 5,4 7, Fr 10:8 - idrottslokalerna? 7,2 5,8 8, SKOLMAT Fr 11:1 Hur vanligt är det att du äter i skolan? 7,7 6,1 8, Fr 11:2 Hur nöjd är du med - hur god maten brukar vara? 5,2 3,5 6, Fr 11:3 - hur mycket mat man kan få? 6,2 4,3 8, Fr 11:4 - hur trivsamt det är i matsalen? 6,1 4,9 7, Fr 11:5 - möjligheten att äta i lugn och ro? 5,4 4,2 6,

30 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar Frågor utanför modellen Fr 11:6 SKOLMAT Hur nöjd är du med - när på dagen maten serveras? 6,6 6,0 7, Fr 14:1 ELEVHÄLSAN Hur nöjd är du med - din förmåga att läsa och skriva? 8,5 7,8 8, Fr 14:2 - din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet? 7,5 6,9 8, Fr 14:3 - hur du fått vara med och bestämma om den hjälp du får i skolarbetet? 6,9 6,1 7, Fr 14:4 - luften i klassrummen? 6,5 5,8 7, Fr 14:5 - ljudnivån i klassrummen? 5,9 5,2 6, Fr 15:1 FRISKVÅRD Hur nöjd är du med - möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i skolan? 7,3 6,5 8, Fr 15:2 - vad ni gör på lektionerna i idrott och hälsa? 7,5 6,9 8, Fr 15:3 - hur skolan arbetar med kunskaper om hur Fr 16:1 viktigt det är att motionera? 7,2 6,5 8, LIVSSTIL Hur nöjd är Du med hur skolan arbetar med kunskaper till - narkotika och alkohol? 5,8 4,7 6, Fr 16:2 - tobak och snus? 5,8 4,6 6, Fr 16:3 - kost och måltider? 6,5 5,6 8, Fr 16:4 - sex och samlevnad? 5,4 4,2 6, Fr 19:1 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hur nöjd är du med - hur lätt det är att få kontakt med studie- och yrkesvägledaren på din skola? 6,0 5,1 6, Fr 19:2 - hur stor nytta du har av kontakt med studie- och yrkesvägledare och Vägledningscentrum när det gäller ditt gymnasieval? 6,1 5,3 7,

31 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar Fr 30:a NEI, KULTUR/MUSIKSKOLAN I SIN HELHET Hur nöjd är du med kultur/musikskolan och dess verksamhet i sin helhet? 8,4 7,9 9, Fr 30:b Hur väl uppfyller kultur/musikskolan dina förväntningar? 8,2 7,5 8, Fr 30:c Tänk dig en perfekt kultur/musikskola. Hur nära ett Fr 22:1 sådant ideal tycker du att denna kulturskola och dess verksamhet kommer? 7,7 7,1 8, KULTUR/MUSIKSKOLAN, BEMÖTANDET Hur nöjd är du med. - hur du bemöts av lärarna? 8,7 7,8 9, Fr 22:2 - hur lärarna lyssnar på dig? 8,7 7,6 9, Fr 22:3 - hur lärarna bryr sig om dig? 8,7 7,5 9, Fr 23:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, PEDAGOGISK PROC. Hur nöjd är du med. - hur bra lärarna i kulturskolan visar/ förklarar för dig? 8,7 7,6 9, Fr 23:2 - den hjälp du får när du behöver det? 8,7 7,8 9, Fr 23:3 - hur din lärare uppmuntrar dig? 8,7 7,9 9, Fr 23:4 - hur omväxlande och intressant undervisningen är? 8,5 7,5 9, Fr 24:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med. - hur lätt det är att ta sig till och från undervisningslokalerna? 8,3 6,9 8, Fr 24:2 - tiderna för undervisningen i kulturskolan? 8,0 7,1 8, Fr 24:3 - hur lätt det är att komma i kontakt med Fr 25:1 kulturskolan och dess personal? 7,8 7,4 8, KULTUR/MUSIKSKOLAN, ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med - möjligheterna att få vara med och bestämma hur du skall arbeta i kulturskolan? 7,8 6,7 8, Fr 25:2 - möjligheterna att få lämna synpunkter på kulturskolan? 7,9 7,2 8, Fr 25:3 - hur lärarna lyssnar till dina synpunkter? 8,3 7,6 9,

32 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar Fr 26:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, LOKALERNA Hur nöjd är du med. - hur trivsamma undervisningslokalerna är i kulturskolan? 8,0 7,2 8, Fr 26:2 - hur undervisningslokalerna är anpassade för ämnet/kursen? 7,9 7,3 9, Fr 27:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, TRYGGHET/TRIVSEL Hur nöjd är du med. - hur trygg du känner dig med de andra eleverna i kulturskolan? 8,7 7,7 9, Fr 27:2 - hur trygg du känner dig med lärarna? 8,9 8,3 9, Fr 27:3 - tryggheten på vägen till och från undervisningslokalerna i kulturskolan? 8,2 7,6 9, Fr 28:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, INFORMATION Hur nöjd är du med. - informationen om de kurser/ämnen som erbjuds i kulturskolan? 8,2 7,5 8, Fr 28:2 - informationen om vad kurserna/ ämnena i kulturskolan innehåller? 8,2 7,6 8, Fr 28:3 - informationen om utställningar/föreställningar/ konserter mm som du kan delta i? 8,0 7,0 8, Fr 28:4 - informationen om vart du kan vända dig med olika frågor i kulturskolan? 7,7 7,0 8, Fr 29:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, VERKSAMHETEN Hur nöjd är du med. - vad du får lära dig i kulturskolan? 8,6 8,1 9, Fr 29:2 - de ämnen/kurser du har att välja på? 8,4 7,6 9, Fr 29:3 - att få vara med på utställningar/föreställningar/ konserter mm? 8,2 7,5 8, Fr 29:4 - möjligheten att få vara med och bestämma vad du gör i kultur/musikskolan? 8,1 6,7 9, Fr 31 Fr 32:a PERSONLIG UTVECKLING - Mitt deltagande i kultur/musikskolans verksamhet påverkar mitt övriga skolarbete positivt 7,4 6,6 8, SYNPUNKTER - hur nöjd är du med hur man bemött dig när du framfört synpunkter? 8,1 7,3 8,

33 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Fr 32:b - hur nöjd är du med hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på? 7,8 7,2 8, Andel ej svar 30