SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Göteborgarna om stadsdelens miljö Göteborgs stad hösten 2008

2 Göteborgarna om stadsdelens miljö Göteborgs stad hösten 2008

3 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning. 1 SCB:s analysmodell med NKI 2 Resultat...3 Teknisk rapport.. 16 Diagram och tabeller Diagram 1 Modellstrukturbild. 19 Diagram 2 Prioriteringsmatris Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna..21 Tabell 2 Miljöfaktorernas index och NKI efter bakgrundsvariabler...26 Bilaga Tre separata miljöindex...30

4 Sammanfattning Sammanfattning Syftet med miljöundersökningen är att utreda vad göteborgarna anser om miljön och vilket miljöbeteende de har. Undersökningen avser att tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för miljö- och kvalitetsarbetet inte minst på lokal nivå. Begreppet miljö har getts en bred betydelse och omfattar allt från hantering av avfall, till boendeförhållanden och trygghetsfrågor. Undersökningen riktar sig till befolkningen i samtliga 21 stadsdelar i Göteborgs stad. Undersökningen har utförts av SCB på uppdrag av Göteborgs stad och är en uppföljning av de undersökningar som genomfördes hösten år 2002, 2004 och Den genomsnittliga svarsfrekvensen blev 56 procent och varierar mellan stadsdelarna från 45 procent för Bergsjön till 63 procent för Askim, Älvsborg och Torslanda. Det genomsnittliga NKI-värdet (Nöjd-Kund-Index) för göteborgarnas syn på miljön i den egna stadsdelen blev 66 vid samtliga tre tidigare mätningar (2002, 2004 och 2006) blev det genomsnittliga NKI-värdet 65. Ett NKI-värde på 66 innebär ett gott betyg, klart över godkänt. Betyg under 40 kan betecknas som underkända. NKI varierar mellan stadsdelarna från 51 för Bergsjön till 85 för Södra Skärgården. Modellanalysen för hela Göteborgs stad visar, liksom vid undersökningarna år 2002, 2004, och 2006 att den faktor som särskilt påverkar hur medborgarna betygsätter sin stadsdels miljö i sin helhet (NKI) är Tryggheten. För att höja betyget för faktorn Tryggheten bör man främst arbeta med att förebygga skadegörelser samt stölder och inbrott. 43 respektive 41 procent av de svarande är missnöjda i dessa avseenden. Bland de olika stadsdelarna har faktorn Bostäder i samtliga fall stor på verkan på helhetsbetyget NKI. Även faktorn Ljud, luft och vatten spelar stor roll för en förbättring av helhetsbetyget. i samtliga stadsdelar förutom Gunnared, Bergsjön och Tuve - Säve. I dessa stadsdelar spelar faktorn Tryggheten en stor roll för en förbättring av helhetsbetyget. Stadsdelen Södra Skärgården har högst betygsindex för hela fem faktorer. Lärjedalen får av sina medborgare Göteborgs lägsta betygsindex för lika många faktorer. Undersökningsledare: Arne Larsson Rapportförfattare: Arne Larsson Modellanalys: Malin Arneng Tabell- och diagrambearbetning: Mathab Ashori Friman 1

5 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med NKI Index och effektmått I frågeblanketten uttrycker medborgarna hur nöjda de är med olika aspekter på verksamheten. Värderingen har gjorts på en 10-gradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre värde också högre betyg åt verksamheten. Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI, och respektive kvalitetsfaktor. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. För att få ett ökat NKI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten under förutsättning att man strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur medborgarnas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NKI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NKI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av medborgarna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn värderas nedåt vad gäller betyg och uppåt, d.v.s. åt höger, vad gäller effekt. Detta för att inte negligera faktorernas vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig uppe till vänster i kvadrant I. 2

6 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat när det gäller bedömningen av den egna stadsdelens miljö. Resultaten grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabellerna. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. Analysmodellen som används i denna undersökning består av de tio miljöfaktorer som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Bostäder (fr. 1:1-5) Torg/platser (fr. 2:1-5) Parker och naturområden (fr. 3:1-4) Gator, gång- och cykelbanor (fr. 4:1-6) Tryggheten (fr. 5:1-9) Service (fr. 6:1-7) Kommunikationer (fr. 7:1-3) Hantering av avfall (fr. 8:1-6) Ljud, luft och vatten (fr. 9:1-8) Möjligheter att ta dig fram (fr. 10:1-6) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Kund-Index, NKI, för miljön i respektive stadsdel (frågorna 11:ac) och NKI beträffande miljön i Göteborgs stad som helhet (frågorna 12:a - c) De konkreta indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive faktor framgår även av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NKI och faktorernas betygsindex och effektmått NKI: 66. Detta motsvarar ett betyg på 6,9 på den 10-gradiga skalan. Medelbetyg:61 Medeleffekt: 0,5 Miljöfaktorer med betyg över eller lika med medelvärdet: Kommunikationer (75), Ljud, luft, vatten (72), Parker och naturområden (66), Möjligheter att ta dig fram (66), Bostäder (61) och Service (61). 3

7 Resultat Miljöfaktorer med betyg under medelvärdet: Hantering av avfall (54), Gator gång- och cykelbanor (53), Tryggheten (52) samt Torg och öppna platser (48). Faktorer i respektive kvadrant Kvadrant I, Förbättra om möjligt: Ljud, luft, vatten, Parker och naturområden och Bostäder. Faktorn Möjligheter att ta sig fram ligger på gränsen mellan kvadrant IV och kvadrant I. Kvadrant II, Prioritera: Bostäder och Tryggheten. Kvadrant III, Lägre prioritet: Service, Hantering av avfall, Gator, gång- och cykelbanor samt Torg och öppna platser. Kvadrant IV, Bevara: Kommunikationer. Kommentarer: NKI på 66 är ett mycket väl godkänt betygsindex. Den förbättring med en indexenhet som skett sedan föregående mätning (2006) ligger inom felmarginalen. 4

8 Resultat Modellanalysen anger att för förbättring av helhetsbetyget är det faktorerna Bostäder, Trygghet, Ljud, luft och vatten, Möjligheter att ta sig fram och Parker och naturområden som är särskilt viktiga att arbeta med på grund av deras högre effektmått; dvs. förändringar av dessa faktorers betygsindex har större påverkan på NKI. Betygsnivå Bevara Förbättra Komm. Ljud 65 Parker Att ta dig Service Bostäder Avfall Gator Torg Trygghet 35 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Diagram A Faktorerna Bostäder och Tryggheten har störst betydelse för förbättringar av NMI 5

9 Resultat Miljöfaktorernas indikatorer I tabell 1 redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika miljöfaktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika medelvärdena, speciellt hur stor andel som gett lågt betyg på de olika indikatorerna/frågorna. Detta för att se vilka indikatorer som är mest angelägna att förbättra. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. Kvadrant I Förbättra om möjligt Ljud, luft, vatten. Faktorn Ljud, luft, vatten har fått ett betygsindex på 72, vilket är det näst högsta värdet. De åtta indikatorerna har fått betyg mellan 6,6 och 8,3. En dryg femtedel gav lågt betyg åt indikatorn utomhus från trafiken. Samtidigt gav procent högt betyg på de tre indikatorerna från evenemang, restauranger och liknande, från industrier och motsvarande samt kvaliteten på dricksvattnet i din bostad. Möjligheterna att ta dig fram Medelbetygen för de sex indikatorerna varierade mellan 6,6 och 7, procent av medborgarna gav lågt betyg på de olika indikatorerna.cirka två tredjedelar gav högt betyg på indikatorn tillgängligheten i din bostad (hiss, trösklar m.m.) Parker och naturområden Medelbetyget på de fyra indikatorerna varierar från 6,3 till 7,5. Cirka en fjärdedel var missnöjda med städningen i parkerna/naturområdena. 58 procent gav högt betyg på indikatorn tillgången till parker/naturområden. Kvadrant II Prioritera Bostäder De fem indikatorernas medelbetyg varierar mellan 4,9 och 7,6. Lägst medelbetyg, 4,9 fick indikatorn tillgången på bostäder. På denna indikator gav 46 procent lågt betyg. Nära två tredjedelar gav högt betyg på indikatorn trivseln i ditt bostadsområde. Tryggheten Faktorn har fått ett av de lägre indexvärdena, 52. Andelen som gett lågt betyg på de nio indikatorerna varierar mellan 29 och 43 procent. Mest negativ var man till omfattningen av skadegörelse och omfattningen av stölder och inbrott. 43 respektive 41 procent gav lågt betyg. 6

10 Resultat Kvadrant III Lägre prioritet Torg/platser Faktorn Torg/platser har fått undersökningens lägsta indexvärde på 48. Mellan 35 och 42 procent ger lågt betyg på de fem indikatorerna. Gator - gång och cykelbanor Faktorn Gator - gång och cykelbanor har fått ett betygsindex på 53. Betygen på indikatorerna varierar mellan 5,1 och 6,8. Cirka fyra av tio ger lågt betyg på indikatorn snöröjningen av gång- och cykelbanor medan 38 respektive 36 procent gav lågt betyg på indikatorerna snöröjningen av gatorna och underhållet av gatorna (lagning av hål i gatan, lampbyten m.m.) Hantering av avfall Faktorn Hantering av avfall har fått ett betygsindex på 54. Betygen på indikatorerna varierar mellan 4,9 för indikatorn möjligheterna att lämna grovavfall till insamling (gamla soffor, cyklar m.m.) till 7,4 för indikatorn möjligheten att lämna tidningar och tomma förpackningar till återvinning. Omkring hälften av de svarande gav lågt betyg på indikatorerna möjligheterna att lämna el- och elektronikavfall till insamling, möjligheterna att lämna grovavfall till insamling (gamla soffor, cyklar m.m.) och möjligheterna att lämna farligt avfall till insamling (lösningsmedel, färg m.m.) Service Faktorn Service har fått ett indexvärde på 61. Ungefär en tredjedel av de svarande ger lågt betyg på indikatorerna tillgången till medborgarkontor eller liknande samt utformningen av lekplatserna. Samtidigt ger 56 respektive 55 procent högt betyg på indikatorerna tillgången till bibliotek samt möjligheter till idrotts- och motionsaktiviteter. Kvadrant IV Bevara Kommunikationer Kommunikationer är den faktor i modellen som fått högst betygsindex, 75. Betygen för de tre indikatorerna varierar mellan 7,6 och 8,0. Nära sju av tio gav högt betyg på indikatorn möjligheten att kunna ta dig till och från din del av staden med bil medan ungefär två tredjedelar gav högt betyg på möjligheten att kunna ta dig till och från din del av staden med kollektivtrafik. Drygt sex av tio gav högt betyg på möjligheten att kunna ta dig fram med cykel i din del av staden. 7

11 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna Respondenten ombads svara på sammanfattande frågor om sin syn på miljön dels i den egna stadsdelen, dels i hela Göteborg. I tabell C nedan redovisas de två indexen för åren 2006 och 2006 samt differensen mellan åren. Det lägsta och det högsta värdet har strukits under respektive markerats med fet stil. Tabell C: NKI för den egna stadsdelen och för hela Göteborg. År 2006 och Stadsdel Differens Differens NKI NKI mellan Betyg på Betyg på mellan (din del av (din del av åren hela hela åren staden) staden) Göteborg Göteborg Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered S. Skärgården Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg Det finns vissa tydliga skillnader mellan stadsdelarna när det gäller helhetsbetyget NKI i den egna stadsdelen. Det högsta NKI-värdet när det gäller miljön i den egna stadsdelen har Södra skärgården (85) och det lägsta har Bergsjön (51). Skillnaden mellan hur man i stadsdelarna bedömer Göteborgsmiljön i sin helhet är betydligt mindre och varierar mellan 67 (Härlanda) och 60 (Majorna). När det gäller skillnader mellan åren har Backa ökat med sex indexenheter, medan Centrum och Majorna har ökat med fyra indexenheter vardera. Betygen för hela Göteborg är lägre än 2006 när det gäller stadsdelarna Kortedala, Örgryte, Centrum, Majorna, Torslanda, Biskopsgården och Lundby. 8

12 Resultat NKI för den egna stadsdelen har för Göteborg som helhet ökat med en indexenhet medan medborgarnas helhetsbetyg på hela Göteborg är oförändrat. Nedan sammanställs faktorernas betygsindex för respektive stadsdel. Det lägsta och det högsta betygsindexet för varje faktor har strukits under respektive markerats med fet stil. Tabell D: Faktorernas indexvärden för resp. stadsdel och för hela Göteborg. År Stadsdel Torg/ Trygghet Kommu- Ljud, luft o Att ta Bostäder platser Parker Gator Service nikationer Avfall vatten dig fram Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered S. Skärgården Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg För hela sex av de tio faktorerna har Södra skärgården högst betygsindex. Bergsjön får av sina medborgare Göteborgs lägsta betygsindex för fem av de tio faktorerna. I tabell E redovisas i hur många stadsdelar respektive miljöfaktor har hamnat i de olika kvadranterna. Detta för att ge en överskådlig bild av hur de svarande i de olika stadsdelarna värderat de olika faktorerna och vilken inverkan faktorerna har på helhetsbetyget NKI. I de fall en faktor hamnat mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt (åt höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. 9

13 Resultat Tabell E: Antal stadsdelar i respektive del i prioriteringsmatrisen. År Miljöfaktor Kvadrant I (Förbättra Kvadrant II (Prioritera) Kvadrant III (Låg prioritet) Kvadrant IV (Bevara) om möjligt) Bostäder Torg/platser 5 16 Parker/naturområden Gator, gång- o cykelbanor 21 Tryggheten Service Kommunikationer Hantering av avfall Ljud, luft och vatten 18 3 Att ta dig fram 15 6 Faktorn Bostäder har i samtliga stadsdelar fått höga effektmått och har i 10 av 21 stadsdelar fått ett betygsindex över medelbetyget för respektive stadsdel. Faktorn Torg och platser har betygsindex under medelindex i 17 av stadsdelarna. Vad gäller faktorn Parker och grönområden har den i 18 av 21 stadsdelar betygsindex över medelindex. I 13 av stadsdelarna har man fått effektmått som ligger över medel. Faktorn Gator, gång och cykelbanor har betyg som ligger under medelindex i samtliga stadsdelar. Effektmåtten varierade mellan 0,0 och 0,3. När det gäller faktorn Tryggheten varierar effektmåtten från 0,0 till 2,0. Det senare höga effektmåttet återfinns i stadsdelen Södra skärgården. Faktorn Service har betyg under medelindex i 13 stadsdelar. Effektmåtten varierar mellan 0,0-0,6. Faktorn återfinns i samtliga kvadranter. Faktorn Kommunikationer har i alla stadsdelar utom två betygsindex som ligger relativt högt över medelindex och effektmått mellan 0,0 och 0,6. I 17 av stadsdelarna placeras faktorn i kvadrant IV. Effektmåtten för faktorn Hantering av avfall är genomgående relativt låga, det högsta ligger på 0,7. Betygsindex för denna faktor ligger under medelindex i alla stadsdelar utom tre. Faktorn Ljud, luft och vatten har i samtliga stadsdelar ett betygsindex över medelindex. Faktorn har i 18 av de 21 stadsdelarna hamnat i kvadrant I. För faktorn Möjligheterna att ta dig fram är det stor spridning i effektmåtten. De varierar mellan 0,2 och 1,5. I samtliga stadsdelar har denna faktor betygindex över medelindex. 10

14 Resultat Jämförelse mellan åren I tabell F nedan redovisas resultatet för mätningarna åren 2006 och Tabell F: Miljöfaktorers betygsindex och effektmått. År 2006 och Betygsindex Effektmått Miljöfaktorer Bostäder ,6 1,6 Torg/platser ,2 0,2 Parker/naturområden ,6 0,6 Gator, gång- o cykelbanor 49* 53* 0,0 0,0 Tryggheten 50 52* 0,8 0,8 Service ,3 0,3 Kommunikationer ,1 0,0 Hantering av avfall 51* 54* 0,0 0,0 Ljud, luft och vatten ,1 0,9 Möjligheter att ta dig fram ,5 0,8 NKI (egna stadsdelen) * statistiskt säkerställd skillnad jämfört med år Skillnaderna mellan resultaten år 2006 och 2008 är statistiskt säkerställda för faktorerna Gator, gång- och cykelbanor och Hantering av avfall. När det gäller faktorn Gator, gång- och cykelbanor har betygsindex ökat med fyra indexenheter medan betygsindexet för faktorn Hantering av avfall har ökat med tre indexenheter. 11

15 Resultat Tre separata miljöindex Undersökningen har precis som år 2006 kompletterats med ytterligare tre miljöindex. Även för dessa index får sämsta möjliga betyg indexvärdet 0 och bästa möjliga betyget indexvärdet 100. Index: Rent och snyggt Syftet med indexet Rent och snyggt är att få ett mått på vad göteborgarna anser om nedskräpningssituationen i sin del av staden. Indexet beräknas utifrån svaren på följande frågor: 2:5, 3:4, 4:3, 4:6, 5:6 och 8:2. (Se bilaga). Index: Miljöanpassade resvanor Det andra indexet syftar till att kartlägga hur miljöanpassade resvanor göteborgarna har. Data erhålls från fråga 13 som rör olika färdsätt. Index: Miljöanpassade vanor Det tredje indexet gäller miljöanpassade vanor. Data erhålls från fråga 14 i frågeblanketten. De separata miljöindexen som beräknats är behäftade med en osäkerhet förknippad med att en urvalsundersökning gjorts, något man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten. 12

16 Resultat Nedanstående tabell visar de tre kompletterande miljöindexen åren 2006 och 2008, dels för respektive stadsdel och dels för hela Göteborgs stad. För respektive miljöindex och år har indexvärdet för den stadsdel med lägst värde markerats med en understrykning. Stadsdelen som har högst indexvärde har markerats med fet stil. Tabell G. Miljöindex. År 2006 och 2008 Stadsdel Rent och snyggt Miljöanpassade resvanor* Miljöanpassade vanor** Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered S. Skärgården Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg I det index som benämns Rent och snyggt ingår frågor om hur de svarande ser på omfattningen av klotter och hur nöjda de är med städningen av torg, parker, gator, gång- och cykelbanor samt återvinningsplatser. År 2008 blev detta index för hela Göteborg 53, en ökning från 2006 med fem indexenheter. Indexet varierar mellan stadsdelarna från 45 för Lärjedalen till hela 65 för Södra Skärgården. 17 stadsdelar har höjt sitt index sedan I indexet för Miljöanpassade resvanor ingår frågor om hur de svarande färdas till åtta olika resmål däribland till arbetet/skolan, när de handlar livsmedel eller gör större inköp. Detta index blev för hela Göteborg 66, vilket är en förbättring med tre indexenheter jämfört med Variationen mellan stadsdelarna blev stor, från 36 för Torslanda till 85 för Södra Skärgården. Torslanda har störst andel som kör bil ensamma och 13

17 Resultat lägst andel som åker kollektivt vid de flesta slag av resor. I Styrsö är andelen som åker bil ensam lägst för de flesta slag av resor. Indexet Miljöanpassade vanor blev för hela Göteborg 58 och variationen mellan stadsdelarna 12 indexenheter. Högst index hade Älvsborg och Södra skärgården med 68 medan Bergsjön hade det lägsta, 56. De flesta av stadsdelarna har ökat indexet Rent och snyggt sedan Störst ökning har skett i Backa med åtta indexenheter. När det gäller indexet för Miljöanpassade resvanor har det ökat i 19 av 21 stadsdelar sedan år Indexet för Miljöanpassade vanor har ökat i 16 stadsdelar sedan Av diagram A framgår det att skillnaderna mellan stadsdelarna är relativt små vad gäller Rent och snyggt och Miljöanpassade vanor. Resvanorna däremot varierar stort mellan stadsdelarna bland annat beroende på avstånd till centrala Göteborg och kommunikationerna, men kanske också inställning till att åka kollektivt. Diagram A. Miljöindex i olika stadsdelar. År "Rent och snyggt" Miljöanpassande resvanor Miljöanpassande vanor 1. Gunnared 8. Linnéstaden 15. Södra skärgården 2. Lärjedalen 9. Majorna 16. Torslanda 3. Kortedala 10. Högsbo 17. Biskopsgården 4. Bergsjön 11. Älvsborg 18. Lundby 5. Härlanda 12. Frölunda 19. Tuve-Säve 6. Örgryte 13. Askim 20. Backa 7. Centrum 14. Tynnered 21. Kärra-Rödbo 14

18 Resultat Miljöfaktorernas betygsindex efter bakgrund I frågeblanketten ställdes ett antal bakgrundsfrågor som ger information om respondenternas tillgång till bil, typ av hus, bostadsstorlek, hushållsstorlek, antal hemmavarande barn samt kön och ålder. I tabell 2 redovisas NKI och faktorernas betygsindex för respektive undergrupp till bakgrundsvariablerna. Kön Kvinnorna har för de flesta av faktorerna och NKI gett något högre betyg jämfört med männen. Ålder NKI-värdet för den egna stadsdelen är högst i åldersgruppen år men 74 och lägst i åldersgruppen år med 62. De största skillnaderna mellan åldersgrupperna återfanns främst när det gäller Bostäder, Service, Kommunikationer samt Hantering av avfall. På dessa faktorer ger personer i åldersgruppen år gett ett klart högre betyg. Tillgång till bil De som saknar bil är klar nöjdare med faktorn gator, gång- och cykelbanor jämfört med de som äger minst en bil. De svarande med 2 eller flera bilar är klart nöjdare med faktorn bostäder än övriga grupper. Typ av bostad När det gäller miljön i den egna stadsdelen varierar NKI-värdet från 61 för de som bor i hyresrätter till 70 för de som bor i villa, småhus. Medborgare som bor i villa, småhus har gett klart högre betyg på Ljud, luft och vatten än vad de med annan typ av boende har gjort. Generellt sett är de medborgare som bor i villa eller bostadsrätt mer nöjda än de som bor i hyresrätt. Storleken på bostaden Medborgare som bor i 5 rum och kök har gett högre betyg på NKI för miljön i sin stadsdel och faktorn Bostäder jämfört med dem som bor i bostäder med färre rum. De som bor i mindre bostäder är mer nöjda med Torg/platser samt Gator, gång- och cykelbanor jämfört med dem som bor i större bostäder. Storleken på hushållet Enpersonshushåll gav högre betyg på NKI och de flesta av faktorerna än övriga typer av hushåll. Hemmavarande barn Det finns inga tydliga skillnader i synen på NKI och de olika miljöfaktorerna mellan hushåll med eller utan barn. 15

19 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Urvalsramen för undersökningen inkluderade samtliga invånare i åldersintervallet år i Göteborgs stad. Datainsamlingen Metod: Ett urval på individer drogs, 384 individer från varje stadsdel. Av dessa föll 82 bort på grund av orsaker som dödsfall, emigration och flytt från undersökningsområdet. Det slutliga antalet individer till vilka en enkät skickades ut uppgick till Mätperiod: 1 september 13 oktober Insamlingen gjordes i form av en postenkät. Ett tack- och påminnelsekort samt två skriftliga påminnelser innehållande en ny frågeblankett och ett nytt svarskuvert skickades senare ut. Tackoch påminnelsekortet skickades ut den 16 september. Den första enkätpåminnelsen skickades ut den 26 september och den andra den 3 oktober. När datainsamlingen avbröts hade personer besvarat enkäten, vilket ger en genomsnittlig svarsfrekvens på 56 procent, se tabell A. Svarsfrekvens Svarsantal: individer enkäter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Svarsandel: 56 procent. 93 procent av dessa ingick i modellanalysen. Tabell A: Antal svar och andel svarande. År 2008 Bruttourval Övertäckning enligt registreringsinformation - 82 Nettourval Svar efter 1:a utskick Svar efter tack och påminnelsekort 705 Svar efter enkätpåminnelse Svar efter enkätpåminnelse 2 74 Summa svarande 4435 Andel svarande (% av nettourval) 56 16

20 Teknisk rapport Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell B. Tabell B: Svarsprocent år 2006 och 2008, stadsdelar. Stadsdel Svarsandel i procent Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered S.Skärgården Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg * Det lägsta och det högsta värdet har strukits under respektive markerats med fet stil. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland de insända frågeblanketterna. Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen Partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma ingår inte partiellt bortfall och svar som vet ej. Det innebär att andelen som i tabell 1 gett högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variation som finns bland respondenterna gällande helhetsbetyget (NKI) på den egna stadsdelens miljö. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6 0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller respondenternas bedömning av den egna stadsdelens miljö. 17

21 Teknisk rapport Förklaringsgraden, R 2, blev 0,61. Värdet innebär att modellen förklarar 61 procent av variationen bland respondenterna gällande helhetsbetyget (NKI) på den egna stadsdelens miljö. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett acceptabelt sätt. Felmarginaler Felmarginaler, för skattning av de olika kvalitetsverksamheternas indextal och effektmått anges i diagrammet över modellstrukturen. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på ett urval av kommunens medborgare. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95 procentigt konfidensintervall. Om det exempelvis för ett betygsindex som är 55 står ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (intervallet ± felmarginalen ) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex ligger helt intill varandra t.ex. ett som är och ett som är anses skillnaden säkerställd. 18

22 Nöjd-Kund-Index Fråga Miljöfaktor Effektmått NKI för miljön 1: 1-5 Bostäder Göteborgarna om miljön 61 ±1 1,6 * i sin del av staden 2: 1-5 Torg / platser 48 ±1 0,2 64 Hela Göteborg 3: 1-4 Parker och naturområden 2,7 ± 1 Hösten ±1 0,6 Antal svar : 1-6 Gator, gång- och cykelbanor ±0,1 Andel svarande % ±1 0,0 Egna stadsdelen Medelbetyg 61 5: 1-9 Tryggheten Medeleffekt 0,5 52 ±1 0,8 66 ± 1 6: 1-7 Service 1,5-1,7 61 ±1 0,3 0,1-0,3 7: 1-3 Kommunikationer 0,5-0,7 75 ±1 0,0 0,0-0,2 8: 1-6 Hantering av avfall 0,7-0,9 54 ±1 0,0 0,2-0,4 * Värdet 1,6 innebär att om 9: 1-8 Ljud, luft och vatten 0,0-0,1 betyget för faktorn Bostäder 72 ±1 0,9 0,0-0,2 ökar med 5 enheter från 61 till 66 då 10: 1-6 Möjligheter att ta sig fram 0,8-1,0 NKI Fråga 11: a-c Helhetsbetyg Fråga 12: a-c Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat förväntas helhetsbetyget eller NKI öka 66 ±1 0,8 0,6-1,0 med 1,6 enheter från 66 till 67,

23 Hela Göteborg Hösten 2008 Nöjd-Kund-Index NKI för miljön 66 Göteborgarna om närområdet i sin del av staden Antal svar 4435 Andel svarande 56 % Medelbetyg Medeleffekt 0,5 52 Miljön Göteborgs stad = medelbetyg Betygsnivå Bevara Förbättra Komm. Ljud 65 Parker Att ta dig Service Bostäder 55 Avfall Gator Trygghet Torg Lägre prio Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg 71 Effekt Miljöfaktor Betyg Effekt Bostäder 61 1,6 Torg/platser 48 0,2 Parker 66 0,6 Gator, gång- o cykelbanor 53 0,0 Tryggheten 52 0,8 Service 61 0,3 Kommunikationer 75 0,0 Hantering av avfall 54 0,0 Ljud, luft, vatten 72 0,9 Att ta dig fram 66 0, =stadsdelens medelbetyg och medeleffekt 20

24 Tabell 1 Medborgarundersökning i Göteborg Hela Göteborg Antal svarande: 4435 Andel svarande %: 56 Medelvärden och svarsfördelning för miljöindikatorerna i enkäten "Ge oss din syn på ditt närområde!". På en skala 1-10 har allmänheten för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns miljöfaktorer och NKI (Nöjd-Kund-Index) angivna med respektive indexvärde Fråga MILJÖFAKTOR Delfråga Alla stadsdelar Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 11:a-11c NKI, EGNA STADSDELEN Fr 12:a-12c NKI, HELA GÖTEBORG Fr 1:1-1:5 BOSTÄDER Fr 2:1-2:5 TORG/PLATSER Fr 3:1-3:4 PARKER OCH NATUROMRÅDEN Fr 4:1-4:6 GATOR, GÅNG- OCH CYKELBANOR Fr 5:1-5:9 TRYGGHETEN Fr 6:1-6:7 SERVICE Fr 7:1-7:3 KOMMUNIKATIONER Fr 8:1-8:6 HANTERINGEN AV AVFALL Fr 9:1-9:8 LJUD, LUFT OCH VATTEN Fr 10:1-10:6 MÖJLIGHETERNA ATT TA DIG FRAM MEDELVÄRDE 61 21

25 Fråga MILJÖFAKTOR Andel svar efter allmänhetens Delfråga Samtliga stadsdelar bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta Högsta lågt mellan högt Summa Ingen bortfall värde värde (1-4) (5-7) (8-10) åsikt Procent NKI, Sammanfattning av din syn på miljön i din del av Göteborg Fr 11:a Om du tänker på din del av staden. Hur nöjd är du då med dess miljö i sin helhet? 7,2 6,0 9, Fr 11:b Hur väl uppfyller din del av staden de förväntningar du har på en plats att bo och leva på? 7,1 5,7 8, Fr 11:c Tänk dig en stadsdel som uppfyller alla dina krav på hur du vill bo och leva. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din stadsdel kommer? 6,6 5,1 8, NKI, Sammanfattning av din syn på miljön i hela Göteborg Fr 12:a Om du tänker på Göteborg som helhet. Hur nöjd är du då med Göteborgs miljö i sin helhet? 6,5 6,2 6, Fr 12:b Hur väl uppfyller Göteborg som helhet de förväntningar du har på en plats att bo och leva på? 6,9 6,6 7, Fr 12:c Tänk dig en stad som uppfyller alla dina krav på hur du vill bo och leva. Hur nära ett sådant ideal tycker du att Göteborg som helhet kommer? 6,7 6,4 7, Bostäder i din del av Göteborg OBS! Frågorna på de fyra första sidorna handlar enbart om hur det är i den del av staden där du bor. Hur nöjd är du med Fr 1:1 - tillgången på bostäder? 4,9 3,8 6, Fr 1:2 - bebyggelsens utformning? 6,5 5,0 7, Fr 1:3 - hur prisvärt ditt boende är? 6,4 5,3 7, Fr 1:4 - variationen av bostäder (småhus, flerbostadshus, storlekar, hyresrätt, bostadsrätt)? 6,1 4,7 7, Fr 1:5 - trivseln i ditt bostadsområde? 7,6 5,7 9, Torg/platser i din del av Göteborg Hur nöjd är du med Fr 2:1 - tillgången till levande torg/platser? 5,6 4,0 6, Fr 2:2 - utformningen av torgen/platserna? 5,2 3,7 6, Fr 2:3 - planteringarna och grönskan på torgen/platserna? 5,2 3,8 6, Fr 2:4 - underhållet av torgen/platserna (markbeläggning, belysning, bänkar m.m.)? 5,3 4,0 6, Fr 2:5 - städningen av torgen/platserna? 5,5 4,5 6,

26 Fråga MILJÖFAKTOR Andel svar efter allmänhetens Delfråga Samtliga stadsdelar bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen bortfall åsikt Procent Parker och naturområden i din del av Göteborg Hur nöjd är du med Fr 3:1 - tillgången till parker/naturområden? 7,5 6,8 8, Fr 3:2 - utformningen av parkerna/naturområdena? 7,1 6,3 8, Fr 3:3 - skötseln av parkerna/naturområdena (gräsklippning, plantering m.m.)? 6,8 6,0 8, Fr 3:4 - städningen i parkerna/naturområdena? 6,3 5,2 7, Gator, gång- och cykelbanor i din del av Göteborg Hur nöjd är du med Fr 4:1 - underhållet av gatorna (lagning av hål i gatan, lampbyten m.m.)? 5,5 4,7 6, Fr 4:2 - snöröjningen av gatorna? 5,3 4,5 6, Fr 4:3 - städningen av gatorna? 5,8 5,2 6, Fr 4:4 - tillgången på gång- och cykelbanor? 6,8 6,1 7, Fr 4:5 - snöröjningen av gång- och cykelbanor? 5,1 4,5 6, Fr 4:6 - städningen av gång- och cykelbanor? 5,7 5,1 6, Tryggheten i din del av Göteborg Hur nöjd är du med tryggheten Fr 5:1 - på torg/platser? 5,9 4,4 8, Fr 5:2 - i parker/naturområden? 5,7 4,4 8, Fr 5:3 - på gång- och cykelbanor? 5,9 4,4 8, Fr 5:4 - på hållplatser? 5,9 4,6 8, Fr 5:5 - till och från hållplatser? 5,9 4,4 8, Hur ser du på omfattningen av Fr 5:6 - klotter i din del av staden? 5,4 4,4 7, Fr 5:7 - skadegörelse i din del av staden? 5,1 3,7 6, Fr 5:8 - stölder och inbrott i din del av staden? 5,1 3,7 7, Fr 5:9 - misshandel och våld i din del av staden? 5,4 3,4 8,

27 Fråga MILJÖFAKTOR Andel svar efter allmänhetens Delfråga Samtliga stadsdelar bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen bortfall åsikt Procent Service i din del av Göteborg Hur nöjd är du med Fr 6:1 - tillgången till medborgarkontor eller motsvarande? 5,7 4,9 6, Fr 6:2 - tillgången till bibliotek? 7,3 6,2 8, Fr 6:3 - möjligheterna till kulturaktiviteter? 6,5 5,2 7, Fr 6:4 - möjligheterna till idrotts- och motionsaktiviteter? 7,3 5,8 8, Fr 6:5 - skötseln av badplatserna? 6,0 4,7 7, Fr 6:6 - utformningen av lekplatserna? 5,7 4,8 6, Fr 6:7 - tillgången till kommersiell service (livsmedelsbutiker m.m.)? 6,9 5,1 8, Kommunikationer i din del av Göteborg Hur nöjd är du med Fr 7:1 - möjligheten att kunna ta dig fram med cykel i din del av staden? 7,6 5,8 8, Fr 7:2 - möjligheten att kunna ta dig till och från din del av staden med kollektivtrafik? 7,7 5,2 8, Fr 7:3 - möjligheten att kunna ta dig till och från din del av staden med bil? 8,0 4,8 8, Hanteringen av avfall i din del av Göteborg Hur nöjd är du med Fr 8:1 - möjligheten att lämna tidningar och tomma förpackningar till återvinning? 7,4 6,2 8, Fr 8:2 - städningen av platserna där du lämnar tidningar och tomma förpackningar? 5,8 4,8 7, Fr 8:3 - möjligheterna att lämna farligt avfall till insamling (lösningsmedel, färg, m.m.)? 5,0 4,0 8, Fr 8:4 - möjligheterna att lämna grovavfall till insamling (gamla soffor, cyklar m.m.)? 4,9 4,0 8, Fr 8:5 - möjligheterna att lämna el- och elektronikavfall till insamling? 5,0 4,0 8, Fr 8:6 - servicen på de fyra bemannade återvinningscentralerna (för grovavfall, elektronik m.m.)? 6,6 5,3 8,

28 Fråga MILJÖFAKTOR Andel svar efter allmänhetens Delfråga Samtliga stadsdelar bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen bortfall åsikt Procent Ljud, luft och vatten i din del av Göteborg Hur ser du på omfattningen av buller Fr 9:1 - inomhus (i din bostad) från trafiken? 7,2 6,5 8, Fr 9:2 - utomhus från trafiken? 6,6 5,8 8, Fr 9:3 - från industrier och motsvarande? 8,2 7,4 9, Fr 9:4 - från fläktar, kylanläggningar med mera? 7,7 6,8 9, Fr 9:5 - från evenemang, restauranger och liknande? 8,1 7,3 9, Hur nöjd är du med Fr 9:6 - luften i din del av staden? 7,0 5,3 9, Fr 9:7 - inomhusmiljön i din bostad (luft, fukt, lukt m.m.)? 7,4 6,5 9, Fr 9:8 - kvaliteten på dricksvattnet i din bostad? 8,3 7,8 9, Möjligheterna att ta dig fram i din del av Göteborg De här frågorna handlar om just dina möjligheter att kunna röra dig i din bostad och i närområdet och om dina möjligheter att kunna använda dig av kollektivtrafiken. Hur nöjd är du med Fr 10:1 - tillgängligheten i din bostad (hiss, trösklar m.m.)? 7,7 6,4 9, Fr 10:2 - tillgängligheten i ditt bostadsområde (markbeläggning, belysning, räcken, bänkar, m.m.)? 7,0 6,1 7, Fr 10:3 - tillgängligheten på torg och platser (markbeläggning, belysning, räcken, bänkar m.m.)? 6,7 5,6 7, Fr 10:4 - tillgängligheten i parker/naturområden (markbeläggning, belysning, räcken, bänkar m.m.)? 6,6 5,7 7, Fr 10:5 - tillgängligheten på gång- och cykelbanor (markbeläggning, belysning, räcken, bänkar m.m.)? 6,7 5,7 7, Fr 10:6 - tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser (markbeläggning, belysning, räcken, bänkar, ramper, m.m.)? 7,1 6,1 7,

29 KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Tabell 2.1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex redovisat efter kön. Medelvärden 2008 Kön Samtliga MEDELVÄRDE Män Kvinnor Uppgift saknas NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Tabell 2.2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex redovisat efter ålder. Medelvärden 2008 Ålder Samtliga MEDELVÄRDE år år år år år år år Uppgift saknas NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE

30 KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Tabell 2.3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex fördelat efter tillgång till bil. Medelvärden 2008 Har du eller ditt hushåll tillgång till bil? Samtliga MEDELVÄRDE Ja, har tillgång till 1 bil Ja, har tillgång till 2 eller flera bilar Nej Uppgift saknas NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Kvalitetsfaktorernas betygsindex fördelat efter typ av boende. Medelvärden 2008 Vilken typ av hus bor du i? Samtliga Övrigt Uppgift saknas MEDELVÄRDE Flerbostadshus - hyresrätt Flerbostadshus - bostadsrätt Villa, småhus (även radhus eller kedjehus) NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE

31 KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Tabell 2.5 Kvalitetsfaktorernas fbetygsindex fördelat efter bostadens storlek. Medelvärden 2008 Hur stor är bostaden? Samtliga MEDELVÄRDE Uppgift saknas 1 rum o kök 2 rum o kök 3 rum o kök 4 rum o kök 5 rum o kök eller större NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Tabell 2.6 Kvalitetsfaktorernas betygsindex redovisat efter hushållets storlek. Medelvärden 2008 Hur stort är ditt hushåll? Samtliga MEDELVÄRDE 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller Uppgift saknas fler NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE

32 KVALITETSFAKTORERS INDEX OCH NKI Tabell 2.7 Kvalitetsfaktorernas betygsindex fördelat efter antal barn i hushållet Finns det barn under respektive över 18 år i hushållet? Samtliga Ja, under 18 år Ja, över 18 år Nej Uppgift saknas NKI, egna stadsdelen NKI, hela Göteborg Bostäder Torg/platser Parker och naturområden Gator, gång- och cykelbanor Tryggheten Service Kommunikationer Hanteringen av avfall Ljud, luft och vatten Möjligheterna att ta dig fram ANTAL SVARANDE

33 Tre separata miljöindex Tre separata miljöindex Undersökningen har precis som tidigare undersökningar kompletterats med ytterligare tre miljöindex. Även för dessa index får sämsta möjliga betyget index 0 och bästa möjliga index 100. Index: Rent och snyggt Syftet med indexet Rent och snyggt är att få ett mått på vad göteborgarna anser om nedskräpningssituationen i sin del av staden. Indexet byggs upp av följande delkomponenter: städningen av torg och öppna platser (från fråga 2:5) städningen i parkerna/grönområdena (från fråga 3:4) städningen av gator (från fråga 4:3) städningen av gång- och cykelbanor (från fråga 4:6) klotter i din del av staden (från fråga 5:6) städningen på återvinningsplatserna (från fråga 8:2) ( 1) Medelbetyg för varje ingående fråga 100 Nyckelinde x = * Index: Miljöanpassade resvanor Det andra indexet syftar till att kartlägga vilka miljöanpassade resvanor göteborgarna har. Data erhålls från fråga 13 som rör olika färdsätt. Utgångspunkten är att sämsta möjliga miljöanpassning skall ge indexet 0 och bästa möjliga skall ge värdet 100. Indexet redovisas per stadsdel. I enkäten anges olika typer av resor. Vissa resor är längre och görs med högre frekvens vilket ger en större miljöpåverkan. För att ge en mer rättvisande bild viktas resslagen eller färdmålen enligt följande: Arbete/skola 10 Handla livsmedel 2 Göra sällanköp 2 Motionera 1 Fritidssysselsättning 1 Återvinningsplats 1 Besök vänner/bekanta 1 Besöka parker eller naturområden 1 Summa vikt = 19 30

34 Tre separata miljöindex Även de olika färdsätten har olika miljöpåverkan. De viktas enligt följande: Köra bil ensam 0 (sämsta möjliga) Samåka/skjutsa 0,5 (halvbra) Åka kollektivt 1 (bästa möjliga) Cykla 1 (bästa möjliga) Gå 1 (bästa möjliga) Ej aktuellt ges ingen vikt. Endast ovanstående svarsalternativ medräknas. På grund av att personer kan svara Ej aktuellt eller underlåta att fylla i enstaka färdmål måste varje färdmål först ges ett mellannyckeltal för hela stadsdelen. Mellanyckeltalen vägs därefter samman. Mellannyckeltalen (mn1, mn2 mn8) beräknas enligt mn = 100 * vikten för färdsättet * vikten för färdmålet. Slutligt nyckelindex = ( mn 1*10 + mn2 * 2 + mn3* 2 + mn4 *1+ mn5*1+ mn6 *1+ mn7 *1+ mn8*1) Förtydligande: mn1 = summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till arbete el. skola / antal svarande. mn2= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till att handla livsmedel / antal svarande. mn3= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till att göra större inköp / antal svarande. mn4= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till motion / antal svarande. mn5= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till fritidssysselsättning / antal svarande. mn6= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till återvinningsplats / antal svarande. mn7= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till att besöka vänner el. bekanta / antal svarande. mn8= summan av alla individers svarsvikt för färdsätt till att besöka parker eller naturområden / antal svarande. 31

35 Tre separata miljöindex 10, 2, 2, 1, 1, 1, 1 och 1 =färdmålens olika vikter Färdsättens separata vikter: 0 : köra bil ensam 0,5 :samåka/skjutsa 1 :åka kollektivt 1 :cykla 1 :gå 19= summan av färdsättens vikter Slutligt nyckelindex för miljöanpassade resvanor = ( mn1*10 + mn2 * 2 + mn3* 2 + mn4 *1+ mn5*1+ mn6 *1+ mn7 *1 mn8*1) Index: Miljöanpassade vanor Det tredje indexet gäller miljöanpassade vanor. Data erhålls från fråga 14 i frågeblanketen. Utgångspunkten är också här att sämsta möjliga miljöanpassning ger indexet 0 och bästa möjliga ger 100. I enkäten anges olika typer av situationer. Alla angivna situationer föreslås ges samma vikt. Beteendet viktas beroende på hur ofta man beter sig miljöanpassat enligt följande för de olika svarsalternativen: Ja, alltid 1 (bästa möjliga) Ja oftast 0,75 (mycket bra) Ja ibland 0,5 (halvbra) Ja men sällan 0,25 (inte så bra, men ändå något) Aldrig 0 (inte alls bra) Vet ej 0 (inte alls bra) *100 Nyckelindex = Medelvärde per individ Antal svarande * Förtydligande: ((medelvärde för individ 1 + medelvärde för individ medelvärde för individ?)/ antal svarande individer) * 100 medelvärde för individ = medelvärde för svarsvikten för beteendet i olika situationer