TNS Sifo. Uppföljande konverteringsstudie 2015 Hur öka andelen cyklister? Av Christina Karlsson

Transkript

1 Uppföljande konverteringsstudie 0 Hur öka andelen cyklister? Av Christina Karlsson christina.karlsson@tns-sifo.se Nov 6, 0

2 Innehåll

3 Introduktion

4 Bakgrund Trafikkontorets uppdrag är att erbjuda alla effektiv, säker och hållbar rörlighet. Trafikkontoret finns till för alla som vill röra sig och använda gång- och cykelbanor, gator, kollektivtrafik och parkeringar i Göteborg. Ett av Trafikkontorets mål är att öka medborgarnas användning av kollektivtrafik och cykel för att därmed minska biltrafiken. Hösten 00 och 0 genomförde undersökningar med förvärvsarbetande personer i Göteborgs kommun (00) och kringliggande kommuner (0). Detta för att bättre förstå hur marknaden för transport till och från arbetet ser ut. En uppföljande studie genomfördes 0 och nu också under 0. I dessa tidigare studier framkom att marknaden är mycket rigid och svårrörlig och att det är svårt att få människor att ändra vanor eftersom resenärer anser att valet av transportsätt till arbetet är mycket viktigt och engagerande.

5 Syfte Syfte med studien är att följa upp konvertering mellan alla trafikslag och jämförelse mellan områden inom Göteborg och de två områdena utanför Göteborg. Man behöver bättre förstå hur marknaden för transport till och från arbetet i dagsläget ser ut med avseende på: Styrkan i relationen till valt transportsätt Möjlig konvertering mellan transportstätt Beteende inom respektive segment (hur ofta cyklar man, hur länge har man haft den vanan etc) Skillnad mellan områden inom Göteborg ( st) och samt Mölndal och Partille utanför Göteborg

6 Vi får svar på följande frågeställningar Styrkan i relationen: Hur stark är relationen till det valda transportsättet i relation till andra transportsätt till och från arbetet? Vilka transportsätt är på uppgång och vilka är på nedgång? Hur förankrade är användarna och hur attraherade är icke-användarna av respektive transportsätt? Hur ser förändringen ut över tid? (Endast möjlig i viss utsträckning då vi har en annan indelning på baserna i år I år är nedbrytningsnivå de fem områdena inom Göteborg samt Mölndal + Partille. 0 bröts resultatet på Göteborgs kommun samt pendlare Zon och ingen hänsyn togs till avstånd). Konvertering mellan alternativ: Från vilka transportsätt kan respektive färdsätt och då framförallt cykel vinna användare? Hur attraktivt är respektive transportsätt för icke-användare och vilken potential för tillväxt har vi när det gäller cykel och kollektivtrafik? (Möjligheter) Till vilka andra transportsätt kan sårbara cyklister och kollektivtrafikresenärer hoppa av till? (Hot) s beprövade lösning heter 6

7 Genomförande 7

8 Projektöversikt Målgrupp Urval och antal intervjuer Analysnivåer Målgruppen är förvärvsarbetande och studerande mellan 6-6 år som bor i Göteborg, Mölndal eller Partille. Urvalet drogs från :s internetpanel. Själva intervjuerna genomfördes online. Totalt genomfördes 0 intervjuer. Undersökningen genomfördes under perioden :e maj till :a juni 0.. Totalnivå - upp till km km - över 0 km. Göteborg v.s. M-dal/ Partille - Upp till 0 km - (Över 0 km). Områden i Göteborg - Hisingen - Nordost - Sydväst - Sydost - Centrum 8 okt November 8

9 Bakgrundsvariabler Kön Ålder Avstånd till jobb/skola 0% 0% Man Kvinna % 7% % 7% upp till 0 år -0 år - 0 år -0 år -60 år 6 + år % % 8% km eller kortare 6-0 km - km Längre än km 7% % 9% Utbildning Område Antal bilar 0% 7% % Grundskola, gymnasium Högskola/universitet upp till år Högskola/universitet, färdig examen % 8% % Hisingen Nordost Sydväst Sydost % Centrum Mölndal/Partille 9% 6% 0% % 9% 8% Har ingen bil En bil Två bilar Tre eller fler bilar Bas (n=0) 9

10 Frågeformulär Frågeformulär designades av tillsammans med Trafikkontoret. Formuläret bygger på de formulär som använts i tidigare studier när det gäller Conversion Model-frågor och bakgrundsfrågor. Däremot är de flesta attitydfrågor borttagna i år. Intervjulängden är cirka 0 minuter och består av följande delar. Nuvarande färdsätt och resvanor Hinder mot att cykla och realistisk sträcka Viktighet vid val av färdsätt och inställning till nuvarande färdsätt Attitydfrågor cykling kontra bil Bakgrundsfrågor 0

11 Övergripanda sammanfattning & rekommendationer (se även per delavsnitt)

12 Transportsätt till jobbet har en hög andel förankrade användare i jämförelse med andra undersökta kategorier % Förankrade till huvudsakligt märke (transportsätt i detta fall) Transportsätt - Göteborg Alkohol Transportsätt - Mölndal/Partille Drycker Munhälsa Sötsaker Personlig hygien Matvaror Politiska partier Hälsa Detaljhandel Hushållsprodukter Gas/vatten/el Telecom Bilar : 8% 00: 8% 0: 79% Denna studie Globala normer för grad av förankring (TNS Benchmarks)

13 Avståndet spelar stor roll för val av transportsätt Vilket är det vanligaste transportsättet? </= km Promenad, Kollektivt, Cykel, Bil Alla 6-0 km Kollektivt, Bil, Cykel, Promenad >0 km Bil, Kollektivt, Cykel, Promenad GBG </= mil > mil Kollektivt, Promenad, Cykel, Bil Bil, Kollektivt, Cykel, Promenad Mölndal Partille </= mil > mil Kollektivt, Cykel/Bil, Promenad Bil, Kollektivt, Cykel, Promenad GBG Hisingen Nordost Sydväst Sydost Centrum Kollektivt, Bil, Cykel, Promenad Kollektivt, Bil, Cykel, Promenad Bil, Kollektivt, Cykel, Promenad Kollektivt, Promenad, Bil, Cykel Kollektivt, Bil, Promenad/Cykel

14 Rekommendationer Vilken är den främsta gruppen för bearbetning? Vilka cyklar idag = Vilka ska vi behålla? De som är mest mottagliga för konvertering från andra färdsätt är: Kvinnor Personer mellan -0 år Högskoleutbildning Inga barn under år En bil i hushållet Under km till arbete/skola Boende på Hisingen eller i Centrum Åker idag kollektivt De förankrade cyklisterna är främst: Kvinnor Personer mellan -0 år Högskoleutbildning Inga barn under år En bil i hushållet Under km till arbete/skola Boende på i Centrum eller Mölndal Har kollektivtrafik som alternerande färdmedel Samma strategi och kommunikationsplattform bör kunna användas både för nuvarande förankrade resenärer som för den nya målgruppen!

15 Rekommendationer Vad gör vi nu av detta? Finns det ett reellt hot att man väljer bort cykel/kollektivtrafik till förmån för bilen och vad gör vi i så fall för att möta det? Inställningen till minskad biltrafik och ökad cykling/kollektivtrafik är positiv. Mycket bra men hur hanterar vi det? Vad gör vi? Hur kommunicerar vi? Ska man överhuvudtaget satsa på de som har över 0 km förflyttning?

16 Förklaringsbilder 6

17 Tre dimensioner i Conversion Model som avgör styrkan i relationen till respektive transportsätt Inställning till olika transportalternativ Vilken övergripande inställning har användare och ickeanvändare till olika transportsätt? Engagemang i frågan Hur viktigt är valet? Hur stor betydelse har det för mig? Ambivalens & Förändringsbenägenhet Finns det många eller få skäl att byta ut det alternativ man har för närvarande? Är man kluven i sitt val? 7

18 Olika segment beroende på relation till alternativen Användare Ej användare Starkt förankrade Komfortabla Svag/grund relation Konvertibla Tillgängliga Ambivalenta Relativt otillgängliga Helt otillgängliga Förankrade användare Ej förankrade Öppna ickeanvändare Otillgängliga ickeanvändare 8

19 Attraktion Förklaring Brand Health Map Förankring & Attraktion Över medel Attraktion, men under medel Förankring. Detta är ett färdsätt som kan ha stor Attraktion och kan växa, men levererar inte och användarna är inte nöjda när de väl har börjat använda det om detta inte rättas till, kommer potentialvinsterna att bli kortlivade En stark position Hög Förankring & hög Attraktion, som visar att kundbasen är säkrad och det finns fortfarande utrymme att växa Medel Låg Förankring, låg Attraktion. Detta är en dålig position, som indikerar att märket inte levererar och troligtvis inte kommer att växa under rådande omständigheter utan snarare tappa. Över medel Förankring, men under medel Attraktion, vilket visar att märket har en stark användarbas, men det finns begränsade möjligheter att växa ytterligare Detta kan indikera mättnad. Förankring 9

20 Översikt av styrkan hos de olika färdsätten Förklaring till de index som används + Förankrings- Index Förankring: andelen förankrade bland hela gruppen av användare + Attraktions- Index Attraktion: andelen öppna icke-användare 0

21 Attraktion Analysexempel Brand Health Map Förankring & Attraktion I denna graf får vi en överblick av marknaden. Färdmedel (%) Färdmedel (6%) Färdmedel (6%) Färdmedel (%) Average Vi kan se varje färdmedels faktiska position på marknaden när det gäller penetration (användning), vilket visas som en procentandel och illustreras genom storleken på respektive bubbla. Vi kan också se varje märkes möjlighet att bygga starka relationer med sina kunder/användare = Förankring Dessutom kan vi se varje märkes potential för att växa = Attraktion Förankring

22 State of mind Delade Sökare Oengagerade Single Minded: Förankrade till ett färdsätt, men kan även använda andra som de är inte är förankrade till. De har ett färdsätt i åtanke och rankar detta färdsätt högre än övriga. Lojala till färdsättet och villiga att betala mer. Passiva: Förankrade användare, som är mindre engagerade beslutet är mindre viktigt Passiva Single Minded Delade: Positiva till mer än ett färdsätt, beroende på att de har komplexa behov, eller för att de ser alla/flera färdsätt som likvärdiga Sökare: Anser att valet av färdsätt är viktigt men är missnöjda med alla färdsätt de använder Oengagerade: Ej förankrade användare som även är oengagerade. Beslutet är inte viktigt och de använder vilket färdsätt som helst som möter deras behov.

23 Trafikanalys för ett varumärke/transportsätt etc Vart riskerar vi att förlora användare? Var kan vi ta nya användare från? Användare: 7% Icke-användare: % 8 Förankrade Ej förankrade Öppna Otillgängliga Risk att förlora till Obeslutsamma. Möjlighet att vinna från Konkurrent A Konkurrent A Konkurrent B Konkurrent B Använder inte konkurrenten, men vi riskerar att förlora: Användare som ej är förankrade till oss och som inte använder konkurrenten idag, men som ändå har en mer positiv syn på konkurrenten på sikt risk att förlora Använder både oss och konkurrenten, men föredrar konkurrenten: Användare som ej är förankrade till oss, men är det till konkurrenten har de chans att välja är det troligt att de väljer konkurrenten Använder båda och kan välja vilket som: Användare som inte är förankrade till vare sig oss eller konkurrenten detta är slagfältet användarna kan i framtiden välja någon av oss eller ett helt annat varumärke Använder både oss och konkurrenten, men föredrar oss: Användare som är förankrade till oss, men ej till konkurrenten har de chans att välja är det troligt att de väljer oss Använder inte vårt varumärke, men möjliga att vinna: Användare som är öppna för vårt varumärke och som är mer positiva till oss än till konkurrenten. De är inte förankrade till konkurrenten och är på sikt möjliga för oss att vinna över.

24 Detaljrapport

25 : Avståndsanalys - Totalt: 0- km 6-0 km > 0 km

26 Avståndsanalys Förklaring I detta kapitel tittar vi på hur beteenden och inställning till transportsätt etc skiljer sig beroende på hur långt avstånd man har till skola/arbete Vi delar in respondenterna i tre grupper: 0- km, 6-0 km, >0 km Samtliga respondenter ingår i dessa resultat På ett ungefär, hur långt är avståndet mellan ditt hem och ditt arbete eller skola? % km eller kortare km 9 - km % Längre än km Bas: Alla respondenter (n=0) 6

27 Hur ofta cyklar man till arbetet eller skolan? Per avstånd till arbete/skola </= km (n=) km (n=07) 7 0 >0 km (n=8) 0 Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig - dgr/vecka eller mer - dgr/mån till dag/v Bas: Brukar cykla till och från arbete/skola 7

28 Andel användare för respektive transportsätt Per avstånd till arbete/skola % 00 < = km 6-0 km > 0 km (n=6) % (n=6) % (n=9) Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil Användare (huvudsakligt sätt) Användare (ej huvudsakligt sätt) Icke-användare Bas: Alla respondenter 8

29 Hur ofta använder man olika färdsätt Per avstånd till arbete/skola Promenera Cykel </= km (n=87) </= km (n=) km (n=9*) km (n=07) 7 0 >0 km För låg bas >0 km (n=8) 0 Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig Kollektivtrafik Bil </= km (n=9) 76 </= km (n=7) km (n=7) km (n=) 8 6 >0 km (n=9) 78 6 >0 km (n=) 88 0 Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig Högfrekvent - dgr/vecka eller mer Lågfrekvent - dgr/mån till dag/v Bas: Alla som använder färdsättet *Låg bas 9

30 Anledningar till att inte cykla Per avstånd till arbete/skola % Det är för långt 7 8 Har inte tillgång till någon lämplig cykel 7 För riskfyllt/hård trafik Praktiskt besvärligt då jag hämtar/lämnar barn eller gör dagligvaruinköp eller andra ärenden i samband För dåliga cykelvägar Är inte i tillräckligt bra form Vill inte att cykeln blir stulen Ingenstans att parkera cykeln på 7 9 Annat 9 6 km eller kortare 6-0 km km eller längre (n=6) (n=9) (n=6) Bas: Alla som ej använder cykel till arbetet/skolan 0

31 Ungefärlig sträcka man kan tänka sig att cykla till arbetet/skolan Per avstånd till arbete/skola % Ungefär hur lång sträcka tycker du är realistiskt för dig att cykla till arbetet eller skolan? 6 km eller kortare (n=6) 9 6 Avstånd till arbete/skola 6 till 0 km (n=6) 9 km eller kortare 6 till 0 km km eller längre > 0 km (n=9) 7 Bas: Alla respondenter

32 Ungefärlig sträcka man kan tänka sig att cykla till arbetet/skolan Cyklister vs Icke-cyklister Cyklister 0% % % (n=8) Icke-cyklister % % % (n=96) km eller kortare 6-0 km km eller längre

33 Vi ser en fortsatt rigid marknad Tre av fyra är ensidiga i sin syn på transportsätt! < = km 6-0 km > 0 km (n=) (n=6) (n=) % 6% % % 9% 6% 0% % 8% % 0% % 77% 7% 7% Single-minded Passiva Delade Sökare Oengagerade

34 Översikt av styrkan hos de respektive färdsätten Per avstånd Totalt < = km 6-0 km > 0 km (n=6) (n=6) (n=9) Promenera Cykel Kollektivt Bil Användare % Icke-användare % Användare % Icke-användare % Användare % Icke-användare % Förankrade användare Ej förankrade användare Öppna icke-användare Otillgängliga icke-användare Bas: Alla respondenter (n=0)

35 Attraktionsindex Attraktionsindex Attraktionsindex Attraktionsindex Per avstånd till arbete/skola 0 </= km 6-0 km 0 00 Cykel 00 Bil 0 0 Cykel 00 Bil Average 00 Average Kollektivt 0 Kollektivt Promenera 0 Promenera Förankringsindex Förankringsindex 0 > 0 km Bil Förankrings- Index Andelen förankrade bland hela gruppen av användare Cykel 00 Average Kollektivt Promenera Förankringsindex + Attraktions- Index Andelen öppna icke-användare

36 Bil till Koll till Cykel till Gång till Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? Möjligheter och hot vinner eller förlorar? Totalt per avstånd % < = km Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Cykel Bil Koll Bil Koll Gång Cykel Bil Gång Cykel Koll Gång Använder XX men ej förankrad, öppen ickeanvändare av andra färdsättet. Andra färdsättet mer fördelaktigt. Använder båda. Ej förankrad till XX men förankrad till andra färdsättet; föredrar andra färdsättet. Använder båda men ej förankrad till vare sig XX eller andra färdsättet. Kan gå åt båda hållen. Använder båda. Förankrad till XX, ej förankrad till andra färdsättet; föredrar XX. Användare av andra färdsättet, icke-användare som är öppna för XX. Ej förankrad till andra färdsättet. XX mer fördelaktigt än detta färdsätt. 6

37 Bil till Koll till Cykel till Gång till Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? Möjligheter och hot vinner eller förlorar? Totalt per avstånd % 6-0 km Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Cykel Bil Koll Bil Koll Gång 7 6 Cykel Bil Gång Cykel Koll Gång 9 Använder XX men ej förankrad, öppen ickeanvändare av andra färdsättet. Andra färdsättet mer fördelaktigt. Använder båda. Ej förankrad till XX men förankrad till andra färdsättet; föredrar andra färdsättet. Använder båda men ej förankrad till vare sig XX eller andra färdsättet. Kan gå åt båda hållen. Använder båda. Förankrad till XX, ej förankrad till andra färdsättet; föredrar XX. Användare av andra färdsättet, icke-användare som är öppna för XX. Ej förankrad till andra färdsättet. XX mer fördelaktigt än detta färdsätt. 7

38 Bil till Koll till Cykel till Gång till Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? Möjligheter och hot vinner eller förlorar? Totalt per avstånd (forts) % > 0 km Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Cykel Bil Koll Bil Koll Gång Cykel Bil Gång Cykel Koll Gång Använder XX men ej förankrad, öppen ickeanvändare av andra färdsättet. Andra färdsättet mer fördelaktigt. Använder båda. Ej förankrad till XX men förankrad till andra färdsättet; föredrar andra färdsättet. Använder båda men ej förankrad till vare sig XX eller andra färdsättet. Kan gå åt båda hållen. Använder båda. Förankrad till XX, ej förankrad till andra färdsättet; föredrar XX. Användare av andra färdsättet, icke-användare som är öppna för XX. Ej förankrad till andra färdsättet. XX mer fördelaktigt än detta färdsätt. 8

39 Sammanfattning Vilka transportsätt använder man? Hur stark är relationen till det valda transportsättet? Hur välförankrade eller starka är de olika färdsätten? Hur attraktiva är de olika färdsätten? Har man upp till km till arbete/skola promenerar man i dom flesta fall. I andra hand åker man kollektivt och i tredje hand cyklar man. Bilåkande är inte speciellt frekvent inom detta segment. Vid 6-0 km till arbete/skola sjunker andelen som promenerar dramatiskt. Andelen cyklister sjunker något medan kollektivtrafik ökar markant och bil något. Val av transportsätt är fortfarande ensidigt då runt tre av fyra personer är starkt förankrade till sitt transportsätt. Dessa personer är förankrade till ett färdsätt men kan också tänka sig andra som de inte är förankrade till. Dom har dock sitt färdsätt i åtanke och rankar detta färdsätt högre än övriga. Dom är lojala till färdsättet och villiga att betala mer för det. För avstånd upp till km är att promenera det mest förankrade färdsättet, följt av kollektivt och cykel. Endast ett fåtal är förankrade till bil. Här är drygt hälften otillgängliga till cykel. För avstånd mellan 6-0 km är förankringen störst för kollektivtrafik följt av cykel och bil. Endast ett fåtal är förankrade till att promenera. För avstånd upp till km är cykel det klart mest attraktiva färdsättet, det vill säga man har högst andel öppna icke användare. Inget av dom andra färdmedlen kan konkurrera i attraktivitet. För avstånd mellan 6-0 km ökar attraktionen för bil, cykel kommer som nummer två och kollektivtrafik som nummer tre. Promenera anses inte som speciellt attraktivt. Är sträckan mer än 0 km väljer man första hand bil följt av kollektivtrafik. Några cyklar medan endast ett fåtal promenerar. Är avståndet upp till km är man något mer ensidig än vid längre avstånd. När avståndet blir över 0 km ökar förankringen till bil markant på bekostnad av kollektivtrafiken. Här finns knappt några som är förankrade till cykel och att promenera. Det finns en potential för cykel att vinna över bilister för avstånd under km där 7% är otillgängliga för bil. Även för avstånd mellan 6-0 km finns en stor andel (%) som inte kan tänka sig bil. Dessa bör man försöka nå. När avståndet är över 0 km är bil i särklass det mest attraktiva färdmedlet, följt av cykel och kollektivt på ungefär samma nivå. Dock är det en mycket liten andel som verkligen cyklar men fler känner sig attraherade till alternativet utan att realisera den tanken. 9

40 Sammanfattning Varför cyklar man inte? För de som har upp till km till arbete/skola är den främsta anledningen att inte cykla att man inte har någon lämplig cykel, följt av att man tycker att det är för riskfyllt. Över km är avståndet den viktigaste anledningen. Hur lång sträcka är realistiskt att cykla? Ju längre avstånd man har till arbetet/skolan desto längre kan man tänka sig att cykla. Cyklister kan i högre utsträckning än andra tänka sig att cykla över km. Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? Störst chans har cykel att vinna från kollektivtrafik, följt av gång. Detta gäller avstånd upp till 0 km. För längre avstånd är möjligheterna för konvertering till cykel så pass marginell att denna grupp kanske ska uteslutas i bearbetningen. 0

41 : Avståndsanalys Göteborg vs Mölndal/Partille: </= 0 km > 0 km

42 Göteborgs kommun vs Mölndal/Partille I detta kapitel tittar vi på hur beteenden och inställning till transportsätt etc skiljer sig beroende på om man är boende i Göteborgs kommun eller i Mölndal/Partille Vi delar in respondenterna, för vissa resultat, per område i två grupper avseende avstånd till arbete/skola: 0-0 km resp >0 km. Denna indelning ger tillräckligt många respondenter i varje grupp. Cykel kan också vara ett alternativ >0 km På ett ungefär, hur långt är avståndet mellan ditt hem och ditt arbete eller skola? Göteborg (n=979) Mölndal/Partille (n=) km eller kortare 0 km eller kortare 60% % 6-0 km km - km 8 - km 6 0% 8% Längre än km Längre än km

43 Andel för respektive transportsätt och avstånd Göteborg vs Mölndal/Partille % 00 Göteborg </= mil (n=76) % 00 Mölndal/Partille </= mil (n=9) Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil % > mil (n=78) Promenerar Cykel Kollektivt Bil 9 % > mil (n=9) Promenerar Cykel Kollektivt Bil 9 Användare (huvudsakligt sätt) Användare (ej huvudsakligt sätt) Icke-användare

44 Hur ofta cyklar man? Göteborg vs Mölndal/Partille Ska vara för användare blir märkligt annars man vill ju se var cykel tappar totalgrafer finns också % Göteborg </= 0 km 6 (n=8) Mölndal/Partille </= 0 km (n=9) Göteborg > 0 km 0 (n=) Mölndal/Partille > 0 km (n=*) Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig - dgr/vecka eller mer - dgr/mån till dag/v Bas: Brukar cykla till och från arbete/skola *Låg bas

45 Ungefärlig sträcka man kan tänka sig att cykla till arbetet/skolan Per avstånd Göteborg vs Mölndal/Partille % Ungefär hur lång sträcka tycker du är realistiskt för dig att cykla till arbetet eller skolan? Göteborg </= 0 km (n=76) 8 8 Boendekommun + Mölndal/Partille </= 0 km (n=9) 9 6 km eller kortare Avstånd till arbete/skola Göteborg > 0 km (n=78) 7 6 till 0 km km eller längre Mölndal/Partille > 0 km (n=9) 9 Bas: Alla respondenter

46 Vi ser en fortsatt rigid marknad Tre av fyra är ensidiga i sin syn på transportsätt! Göteborg Mölndal/Partille 6% 7% % 8% % % </=0km 0% % 7% (Bas: 80) 77% (Bas: 90) % % % % % 8% % >0km 9% 7% (Bas: 8) 79% (Bas: 8) Single-minded Passiva Delade Sökare Oengagerade 6

47 Översikt av styrkan hos de respektive färdsätten Per avstånd Göteborg vs Mölndal Partille Göteborg </= mil Mölndal/Partille </= mil (n=76) (n=9) Promenera Cykel Kollektivt Bil > mil > mil Promenera. (n=78) 9. 6 (n=9) 89 Cykel Kollektivt Bil Förankrade användare Ej förankrade användare Öppna icke-användare Otillgängliga icke-användare Bas: Alla respondenter (n=0) 7

48 Attraktionsindex Attraktionsindex Attraktionsindex per avstånd Per avstånd Göteborg vs Mölndal/Partille Göteborg 0 </=0 km > 0 km 0 Bil Cykel Average Bil Kollektivt 00 Cykel Average Kollektivt 0 Promenera 0 Promenera Mölndal/Partille 0 0 Bil Cykel 0 0 Cykel 00 Average 00 Average 0 Promenera Kollektivt 0 Promenera Kollektivt Bil Förankringsindex 8

49 Bil till Bil till Koll till Cykel till Koll till Cykel till Gång till Gång till Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? Möjligheter och hot vinner eller förlorar? Göteborg vs Mölndal/Partille </=0 km % Göteborg Mölndal/Partille Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Cykel Bil Koll Cykel Bil Koll 6 6 Bil Koll Gång 7 6 Bil Koll Gång Cykel Bil Gång Cykel Bil Gång Cykel Koll Gång Cykel Koll Gång 0 6 Använder XX men ej förankrad, öppen ickeanvändare av andra färdsättet. Andra färdsättet mer fördelaktigt. Använder båda. Ej förankrad till XX men förankrad till andra färdsättet; föredrar andra färdsättet. Använder båda men ej förankrad till vare sig XX eller andra färdsättet. Kan gå åt båda hållen. Använder båda. Förankrad till XX, ej förankrad till andra färdsättet; föredrar XX. Användare av andra färdsättet, icke-användare som är öppna för XX. Ej förankrad till andra färdsättet. XX mer fördelaktigt än detta färdsätt. 9

50 Bil till Bil till Koll till Cykel till Koll till Cykel till Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? Möjligheter och hot vinner eller förlorar? Göteborg vs Mölndal/Partille > 0 km % Göteborg Mölndal/Partille Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Risk att förlora till Möjlighet att vinna från Bil Bil 7 Koll Koll Cykel Cykel Bil 7 8 Bil 0 Cykel Cykel 7 Koll 8 7 Koll 0 Använder XX men ej förankrad, öppen ickeanvändare av andra färdsättet. Andra färdsättet mer fördelaktigt. Använder båda. Ej förankrad till XX men förankrad till andra färdsättet; föredrar andra färdsättet. Använder båda men ej förankrad till vare sig XX eller andra färdsättet. Kan gå åt båda hållen. Använder båda. Förankrad till XX, ej förankrad till andra färdsättet; föredrar XX. Användare av andra färdsättet, icke-användare som är öppna för XX. Ej förankrad till andra färdsättet. XX mer fördelaktigt än detta färdsätt. 0

51 Anledningar till att inte cykla Göteborg vs Mölndal/Partille per avstånd Göteborg </=0 km (n=9) >0 km (n=) % % Mölndal/Partille </=0 km (n=) >0 km (n=) Det är för långt Har inte tillgång till någon lämplig cykel 8 Är inte i tillräckligt bra form 6 9 För riskfyllt/hård trafik För dåliga cykelvägar 6 9 Ingenstans att parkera cykeln på 8 6 Praktiskt besvärligt då jag hämtar/lämnar barn eller gör Vill inte att cykeln blir stulen 6 6 Annat km eller kortare km eller längre Bas: Alla som ej använder cykel till arbetet/skolan

52 Attityder till Göteborg som cykel- kollektiv- biltrafikstad Göteborg vs Mölndal/Partille Göteborg Mölndal/Partille % Medel Medel Om biltrafiken i Göteborg gynnas mer tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag. 6 9, Om biltrafiken i Göteborg gynnas mer tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag. 9 7,8 Om Göteborg fick mer buss och spårvagnstrafik så tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag ,9 Om Göteborg fick mer buss och spårvagnstrafik så tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag , Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag. 8 6,8 Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag. 7 6, I de centrala delarna av Göteborg är det OK att bilister får mindre plats till förmån för fotgängare och cyklister , I de centrala delarna av Göteborg är det OK att bilister får mindre plats till förmån för fotgängare och cyklister ,7 till till till 6 7 till 8 9 till 0 till till till 6 7 till 8 9 till 0

53 Sammanfattning Vilka transportsätt använder målgruppen? Kollektivtrafik är mer frekvent använt i Göteborg än i Mölndal/Partille där fler åker bil. För avstånd upp till mil används cykel mer i Mölndal/Partille än i Göteborg. Hur stark är relationen till det valda transportsättet? Man är mer ensidig i Mölndal/Partille än i Göteborg. I Göteborg har vi också fler sökare än i Mölndal/Partille, d v s dom anser att valet av färdsätt är viktigt men är missnöjda med alla färdsätt de använder. Hur attraktiva är de olika färdsätten? Cykel är något mer attraktivt i Mölndal/Partille än i Göteborg medan bil är något mer attraktivt i Göteborg än i Mölndal/Partille, (oavsett avstånd). Varför cyklar man inte? Något fler i Mölndal/Partille anger att de inte har någon lämplig cykel eller att de inte är i tillräckligt bra form än i Göteborg. I Göteborg tycker man att det är mer riskfyllt att cykla än vad man gör i Mölndal och Partille.

54 Sammanfattning Vilka är attityderna till Göteborg som cykel- kollektivoch biltrafikstad? Överlag tycker man inte att Göteborg skulle bli en mer attraktiv stad om biltrafiken gynnades mer. Man tycker också att det är OK att bilister får mindre plats till förmån för fotgängare och cyklister. Här är boende i Göteborg mer negativa till biltrafik än boende i Mölndal/Partille. Starkast är den åsikten i Sydost. Man är positivt inställd till mer buss och spårvagnstrafik och cykelanpassning och i Göteborg är man mer positiv till detta än i Mölndal/Partille och även här är Sydost det område med mest positiv inställning. Mellan vilka alternativ är konvertering trolig? I Göteborg har cykel absolut störst möjlighet att vinna från kollektivtrafiken medan det i Mölndal, Partille är lite mer spritt. Fortfarande leder kollektivtrafiken men både bil och promenad följer ganska tätt efter. För både Göteborg och Mölndal/Partille finns störst risk att förlora till kollektivtrafiken. Detta gäller för avstånd upp till 0 km. För avstånd över 0 km har cykel svårt att vinna över resenärer men i Göteborg finns störst chans bland kollektivtrafikresenärerna och i Mölndal/Partille störst chans från bilisterna.

55 : Avståndsanalys Områden i Göteborgs kommun Alla avstånd per område

56 Områden i Göteborgs kommun I detta kapitel tittar vi på hur beteenden och inställning till transportsätt etc skiljer sig beroende på i vilket område inom Göteborgs kommun man bor % På ett ungefär, hur långt är avståndet mellan ditt hem och ditt arbete eller skola? Hisingen (n=69) Nordost (n=) Sydväst (n=9) Sydost (n=06) Centrum (n=) km eller kortare km km Längre än km

57 Andel för respektive transportsätt Per område i Göteborgs kommun % 00 Hisingen Nordost Sydväst Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil 00 Sydost 00 Centrum Promenerar Cykel Kollektivt Bil 0 0 Promenerar Cykel Kollektivt Bil Användare (huvudsakligt sätt) Användare (ej huvudsakligt sätt) Icke-användare 7

58 Hur ofta cyklar man? Per område i Göteborgs kommun % Hisingen (n=7) 70 8 Nordost 7 8 (n=*) Sydväst 9 6 (n=6) Sydost 60 7 (n=8*) Centrum (n=7) 6 0 Högfrekvent Lågfrekvent Mer sällan Aldrig - dgr/vecka eller mer - dgr/mån till dag/v Bas: Brukar cykla till och från arbete/skola *Låg bas 8

59 Något fler ensidiga i Nordost och något fler sökare i Sydost Hisingen Nordost Sydväst % % % 6% % % % 0% % % 8% 9% 7% (Bas: 6) 78% (Bas: 6) 7% (Bas: 00) Sydost Centrum 6% % % % 7% % 7% 8% 70% 7% (Bas: 0) (Bas: ) Single-minded Passiva Delade Sökare Oengagerade 9

60 Översikt av styrkan hos de respektive färdsätten Per område i Göteborgs kommun Vi redovisar nu både användare och icke-användare. Tidigare bara fördelningen inom användare. Hisingen Nordost Sydväst (n=89) (n=9) (n=98) Promenera Cykel Kollektivt Bil Sydost Centrum (n=) (n= 0) Promenera Cykel Kollektivt Bil Bas: Alla respondenter (n=0) Förankrade användare Ej förankrade användare Öppna icke-användare Otillgängliga icke-användare 60

61 Attraktionsindex Per område i Göteborgs kommun 00 Hisingen 00 Nordost Cykel 00 Sydväst Attraktionsindex Attraktionsindex Cykel Average Kollektivt Bil Promenera Förankringsindex Sydost Cykel Kollektivt Average Bil Promenera Förankringsindex Average Bil Promenera Kollektivt Förankringsindex Centrum Cykel Bil Average Kollektivt Promenera Förankringsindex Promenera Cykel Bil Kollektivt Average Förankrings- Index + Attraktions- Index Förankringsindex Andelen förankrade bland hela gruppen av användare Andelen öppna ickeanvändare 6

62 Anledningar till att inte cykla (per område) Per område i Göteborgs kommun % Det är för långt Har inte tillgång till någon lämplig cykel För riskfyllt/hård trafik Praktiskt besvärligt då jag hämtar/lämnar barn eller gör dagligvaruinköp eller andra ärenden i samband med resan För dåliga cykelvägar Är inte i tillräckligt bra form Vill inte att cykeln blir stulen Ingenstans att parkera cykeln på Annat Hisingen Nordost Sydväst Sydost Centrum (n=) (n=0) (n=9) (n=78) (n=76) Bas: Alla som ej använder cykel till arbetet/skolan (Sorterat fallande efter totalen, Annat sist) 6

63 Attityder till Göteborg som cykel- kollektiv- och biltrafikstad Per område i Göteborgs kommun % Om biltrafiken i Göteborg gynnas mer tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag Hisingen 0 Medel,6 Om Göteborg fick mer buss- och spårvagnstrafik så tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag Hisingen Medel 7, Nordost ,8 Nordost , Sydväst 8 7,8 Sydväst ,6 Sydost 7 0 9,8 Sydost , Centrum 9 0,0 Centrum ,0 Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag Hisingen Medel 7,0 I de centrala delarna av Göteborg är det OK att bilister får mindre plats till förmån för fotgängare och cyklister Hisingen 9 8 Medel 7, Nordost ,7 Nordost 9 6 7, Sydväst 6 6, Sydväst 6,6 Sydost , Sydost ,6 Centrum , Centrum , 6

64 Sammanfattning Vilka transportsätt använder målgruppen? Cyklisterna är något fler i Sydost än i övriga områden och minst andel cyklister hittar vi på Hisingen. Hur stark är relationen till det valda transportsättet? I Nordost är man mer ensidig än i övriga Göteborg medan Sydost är de som bryr sig minst om vilket transportsätt man använder. I Sydost hittar vi fler sökare än i andra områden. Hur attraktiva är de olika färdsätten? Om vi tittar på stadsdelar i Göteborg är cykel mer attraktivt i Nordost än i övriga delar. Bil är mer attraktivt i Sydost än i övriga delar och att promenera mer attraktivt på Hisingen än i övriga delar. Varför cyklar man inte? I Nordost tycker man i högre grad än andra områden att det är för långt. Att man inte har någon lämplig cykel är vanligare i Sydost och Centrum än i övriga områden. Hisingen är det område som ser mest risker med cykling. Att det är praktiskt besvärligt är en viktigare faktor i Sydväst än i övriga områden. Dåliga cykelvägar anges främst i Hisingen och i Centrum. 6

65 : Funnelanalys 6

66 Kundtratten Cykling (totalt) Negativt/neutralt inställd till cykel Attityd (Q) svar -6 Totalt % Ej Cyklist Cyklist 67 Positiv till cykel Attityd (Q) svar Positiv och ser det som möjligt Attityd (Q) svar Om ej cyklist: möjligt färdmedel (Qb) - 6 Positiv och överväger Attityd (Q) svar Om ej cyklist: överväger att använda (Qc) - Total andel Cyklister Huvudsakligt transportsätt Cyklister (Q) Huvudsakligt transportsätt (Q) Bas: Alla respondenter (n=0) 66

67 Kundtratt Cykling totalt per avstånd Negativt eller neutralt inställd (Q) svar -6 <= km 6-0 km Cyklist Ej cyklist Cyklist Ej cyklist 6 8 > 0 km Cyklist Ej cyklist 0 8 Positiv till cykel (Q) svar Positiv (Q) svar Om ej cyklist: möjligt färdmedel (Qb) Positiv (Q) svar Om ej cyklist: överväger att använda (Qc) Total andel Cyklister (Q) 6 Cykel huvudsakligt transportsätt (Q) 9 8 Bas: Alla respondenter (n=0) 67

68 Kundtratt Cykling Gbg resp Mölndal/Partille per avstånd Negativt eller neutralt inställd (Q) svar -6 Göteborg =/< 0 km > 0 km Cyklist Ej cyklist Cyklist Ej cyklist 0 8 Mölndal/Partille =/< 0 km > 0 km Cyklist Ej cyklist Cyklist Ej cyklist 8 79 Positiv till cykel (Q) svar Positiv (Q) svar Om ej cyklist: möjligt färdmedel (Qb) Positiv (Q) svar Om ej cyklist: överväger att använda (Qc) Total andel Cyklister (Q) Cykel huvudsakligt transportsätt (Q) 7 9 Bas: Alla respondenter (n=0) 68

69 Kundtratt Cykling Per område i Göteborgs kommun Negativt eller neutralt inställd (Q) svar -6 Totalt - Göteborg Hisingen 60 Nordost 6 Sydväst 9 Sydost 0 Centrum (Bas: 6) (Bas: 6) (Bas: 00) (Bas: 0) (Bas: ) 9 Positiv till cykel (Q) svar Positiv (Q) svar Om ej cyklist: möjligt färdmedel (Qb) Positiv (Q) svar Om ej cyklist: överväger att använda (Qc) Total andel Cyklister (Q) Huvudsakligt transportsätt (Q)

70 : Jämförelser över tid, Göteborgs kommun 70

71 Andel användare för respektive transportsätt Göteborg över tid % (n= 68 ) % (n=80) % (n=90) Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil Promenerar Cykel Kollektivt Bil Användare (huvudsakligt sätt) Användare (ej huvudsakligt sätt) Icke-användare Bas: Alla respondenter 7

72 Vi ser en fortsatt rigid marknad. Tre av fyra är ensidiga i sin syn på transportsätt! Göteborg (exkl Mölndal/Partille) 8% 0: 00: 8 % 0: 00: 9 % 0: 00: 0% 0: 00: 6 7% 0: 68 00: 7 (Bas: 90) Single-minded Passiva Delade Sökare Oengagerade 7

73 Attraktionsindex Attraktionsindex Göteborg över tid 00 0 Cykel Bil 00 Kollektivtrafik 0 Promenera Förankringsindex Medelvärde Ofyllda cirklar: 0 års värden 7

74 Översikt av styrkan hos de olika färdsätten över tid Göteborgs Kommun Användare % Icke-användare % Promenera Cykel Kollektivt Bil Förankrade användare Ej förankrade användare Öppna icke-användare Otillgängliga icke-användare 7

75 Kundtratten Cykling Göteborg över tid Negativt/neutralt inställd till cykel Attityd (Q) svar - % Positiv till cykel Attityd (Q) svar Positiv och ser det som möjligt Attityd (Q) svar Om ej cyklist: möjligt färdmedel (Qb) Positiv och överväger Attityd (Q) svar Om ej cyklist: överväger att använda (Qc) Total andel Cyklister Cyklister (Q) 8 Huvudsakligt transportsätt Huvudsakligt transportsätt (Q) 6 7

76 Sammanfattning Hur ser utvecklingen i Göteborg ut över tid? Vi ser en fortsatt rigid marknad och fortfarande är ca av ensidiga i sin syn på transportsätt. Dessa rankar sitt huvudsakliga färdsätt högre än övriga, dom är lojala och villiga att betala mer. Andelen Sökare är nu hälften så många som 0. Dessa anser att valet av färdsätt är viktigt men är missnöjda med alla färdsätt de använder. Vilka transportsätt är på uppgång och vilka är på nedgång? Andelen förankrade användare i Göteborg sjunker för samtliga färdsätt utom för kollektivtrafiken. Andelen otillgängliga icke-användare ökar för promenad och cykel i Göteborg. Andelen cyklister och gångtrafikanter har minskat sedan föregående mätningar och så även förankringen. Kollektivtrafiken fortsätter att öka medan bilåkandet totalt sett har gått ned och också tappat i förankring. Cykling är fortfarande det mest attraktiva färdmedlet men har tappat något, liksom promenera, medan bil och kollektivtrafik ökar. Cykling och promenader tappar även i förankring medan kollektivtrafik ökar. Högst förankring har bil. Detta innebär alltså att just nu har cykling störst potential att växa. 76

77 :6 Vilka cyklar och vilka cyklar inte? Tänkbar framtida målgrupp 77

78 Demografi Cyklister vs Icke-cyklister () Cyklister Icke cyklister Kön Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Man 0% % 0% 7% % Kvinna 0% 6% 0% % 8% Ålder Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) -0 år % % % % % -0 år 7% % % % 6% -0 år % 9% vs Otillgängliga % % 9% -0 år 7% 7% 9% % 7% -60 år % % % % 7% 6+ år 7% 7% % 7% 7% Utbildning Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Grundskola, gymnasium % % 7% % 7% Högskola/univ. upp till år 7% % 6% % 6% Högskola/univ. (längre utb) 0% 6% 7% 6% 7% vs Icke-användare vs Förankrade 78

79 Demografi Cyklister vs Icke-cyklister () Cyklister Icke cyklister Barn under år Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Ja % 7% % % 0% Nej 79% 7% 77% 79% 80% Bil(ar) i hushållet Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Har ingen bil 8% % 8% 8% 7% En bil 9% 9% % % 6% Två bilar 0% 9% 9% % % Tre eller fler bilar % % % % % vs Förankrade & Öppna Avstånd till arbete/skola Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Kortare än km 8% % 9% 6% % -0 km 9% % 0% 7% % - km % % % % 7% Längre än km % % 6% % 6% vs Övriga grupper vs Användare 79

80 Demografi Cyklister vs Icke-cyklister () Cyklister Icke cyklister Stadsdelsområde Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Hisingen % 8% % % % Nordost % % % 9% % vs Otillgängliga Askim/Frölunda/Högsbo/Västra 6% % 9% % 7% Örgryte/Härlanda 9% 9% % 8% 9% Centrum/Majorna/Linné % 7% 6% % 8% Mölndal % 9% % % 0% Partille 6% % % % 7% Huvudsakligt färdsätt Alla Förankrade (%) Ej förankrade (%) Öppna (%) Otillgängliga (%) Kollektivt (buss, tåg, spårvagn, färja) % % 0% 7% 6% Bil % % 6% 7% % Cykel % 8% 0% 0% 0% Promenera 0% % % 6% % Annat färdsätt % 0% 0% 0% 0% 80