Hela staden socialt hållbar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hela staden socialt hållbar"

Transkript

1 Hela staden socialt hållbar

2 Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara oönskat ur ett etiskt perspektiv utan också för att det kan resultera i att tillväxten blir låg och ohållbar. Omfördelning (via skatt) transfereringar som medför minskning av ojämlikhet, är således förknippad med högre och mer varaktig tillväxt. (Internationella valutafonden)

3 Varför utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala (Sir Michael Marmot, ordf. för Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa, WHO 2008).

4 Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!

5 Utgångspunkt sociala gradienten 5

6 Socioekonomi, livsvillkor och hälsa i Göteborg Södra Västkusten Medelinkomst kr Bergsjön Medelinkomst kr Lång eftergymnasial utbildning 45% Lång eftergymnasial utbildning 14% Valdeltagande 89% Valdeltagande 57% Förvärvsfrekvens 88% Förvärvsfrekvens 45% God Hälsa 80% God Hälsa 58% 12% Förgymnasial utbildningsnivå 35% Förgymnasial utbildningsnivå 14% Lågt socialt kapital 45% Lågt socialt kapital 3% Arbetslöshet 16% Arbetslöshet 13% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28% Nedsatt psykiskt välbefinnande 6

7 Makt Kontroll Resurser

8 Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 8

9 Att jobba effektiv och hållbart Gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser

10 Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 10

11 Strukturella och övergripande förutsättningar 1. Organisera för hållbar styrning och ledning 2. Gör ekonomiska beräkningar och satsa på sociala investeringar 3. Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande 4. Integrera uppföljning av skillnader i livsvillkor och hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys 5. Arbeta aktivt med kunskapsallianser 6. Främja den sociala sammanhållningen i staden

12 En enkel fråga Förslag 3: Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande A) Genomför hälsokonsekvensbedömningar inför beslut. Ställ dig frågan: Ökar eller minskar detta beslut skillnaderna i livsvillkor och hälsa?

13 Ge varje barn en god start i livet 7. Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet 8. Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla 9. Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt 10. Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer

14 Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% Under 60% av medianen 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden Ett relativt fattigdomsmått. 60 procent av medianinkomsten motsvarar kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde

15 Andel barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd 25% Andel barn som ingår i ett hushåll med långvarigt försörjningsstöd 22,5% 20% 15% 10% Ett absolut fattigdomsmått. 5% 0% 0% 0,5% Långvarigt försörjningsstöd är att erhålla stödet i 10 månader eller längre. Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Södra Västkusten Södra Skärgården Torslanda Linnéplatsen Norra Älvstranden Övre Hisingen Gamlestaden/Utby Norra Centrum Stigbergstorget Mariaplan Kärrdalen/Slättadamm Stora Bagaren Södra Centrum Stora Delsjökroken Nya Högsbo Tuve Centrala Lundby Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Västra Biskopsgården Norra Angered Nya Frölunda Södra Angered Bergsjön Andel (%) barn som ingår i ett hushåll med långvarigt (> 10 månader) ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) uppdelat efter mellanområden, Uppgifterna är avrundande till närmaste halva procent. 15

16 Saknar kontantmarginal och har barn 70% 60% 61% 50% 40% 30% 20% 10% 5% 0% Norra Angered Bergsjön Södra Angered Nya Frölunda Västra Biskopsgården Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Litteraturstråket Centrala Lundby Östra Biskopsgården Nya Högsbo Tuve Stigbergstorget Södra Centrum Stora Delsjökroken Övre Hisingen Norra Centrum Norra Älvstranden Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Skärgården Stora Bagaren Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Saknar kontantmarginal och har hemmavarande barn 16

17 Ekonomisk stress och har barn 14% 13% 12% 10% 10% 8% 7% 6% 4% 2% 0% Vuxna som upplever ekonomisk stress och har hemmavarande barn Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning 17

18 Hälsofrämjande arenor Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet A) Värna om och utveckla befintliga hälsofrämjande arenor som att utveckla metoder och arbetet på t.ex. familjecentraler B) Erbjud samordnat föräldrastöd C) Utveckla familjecentrerat arbetssätt D) Etablera familjecentraler

19 Tidiga insatser är mest lönsamma

20 Barn med vistelsetid i förskolan 20

21 Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 11. Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet 12. Förhindra elevers skolavhopp 13. Utveckla skolans samarbete med föräldrarna 14. Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan 15. Främja en likvärdig elevhälsovård 16. Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande 17. Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning 18. Vidta åtgärder som främjar barns lärande 19. Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter

22

23 Gymnasiebehörighet Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

24 Kariesfria 6-åringar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bergsjön Södra Angered Norra Angered Västra Biskopsgården Nya Frölunda Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Tuve Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Centrum Nya Högsbo Norra Centrum Stigbergstorget Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Stora Sigfridsplan Linnéplatsen Södra Skärgården Stora Bagaren Norra Älvstranden Södra Västkusten Nya Askim Torslanda Kariesfria 6-åringar Kariesfria 6-åringar

25 Skapa förutsättningar för arbete 20. Underlätta inträdet på arbetsmarknaden 21. Utveckla och erbjud stödjande och rådgivande insatser för unga 22. Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt genomförbar för alla 23. Inför sociala krav vid upphandling och stimulera utvecklingen av sociala företag 24. Utarbeta och implementera strategier för goda arbetsförhållanden

26 Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 26

27 Mellanmänsklig tillit 60% 50% 50% 40% 36% 30% 30% 20% 10% 11% 17% 0% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Tuve Nya Högsbo Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Norra Centrum Norra Älvstranden Östra Angered Södra Centrum Stora Bagaren Stigbergstorget Mariaplan Stora Askim Linnéplatsen Torslanda Stora Sigfridsplan Södra Skärgården Södra Västkusten Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital)

28 Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 28

29 Förstärk det positiva 29

30 Tack! Läs mer på:

31 Var hittar du mer? Snart på Intranätet YouTube: Göteborg hela staden socialt hållbar 31

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft

Läs mer

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med

Läs mer

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017 Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Hälsodata områdesfakta

Hälsodata områdesfakta Hälsodata 0 - områdesfakta Källor Det kan finnas anledning att lite noggrannare presentera några av de viktigaste källorna till den data som presenteras i bladet: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på

Läs mer

Socialtjänsten i Göteborgs Stad

Socialtjänsten i Göteborgs Stad Socialtjänsten i Göteborgs Stad Trender, statistik och utmaningar Kunskapsseminarium 17 maj 2017 Insatser och del av kostnaden Vilka insatser har vi inom individ-och familjeomsorg/funktionshinder?och hur

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg - delrapport 2014 Syftet med delrapporten Ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg.

Läs mer

Skillnader i livsvillkor i Göteborg

Skillnader i livsvillkor i Göteborg Jämlikt Göteborg Hela staden socialt hållbar Sammanfattning av Skillnader i livsvillkor i Göteborg goteborg.se/jamlikt Göteborgs Stads långsiktiga satsning för att minska ojämlika skillnader i livsvillkor

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Särskilt utsatta områden i Göteborg

Särskilt utsatta områden i Göteborg Särskilt utsatta områden i Göteborg Analys av rapporterna Utsatta områden sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser samt Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Nakisa Khorramshahi

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna 1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen... 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Helhet Bemötande Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Betyg 8-10 78% 78% 77% Betyg 5-7 20% 19% 21% Betyg 1-4 2% 3% 2% Ej svar 2% 1% 2% Medelvärde 8,5 8,5 8,4 Hur väl uppfyller biblioteket dina

Läs mer

2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa

2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012 Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Seminarium Jämlikhet i Hälsa Tema; Barnfattigdom Lena Beime (s), förtroendeval Eva Järliden, utveckling (Hållbar) Förvärvsinkomst

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

Jämlikt Göteborg Processägare

Jämlikt Göteborg Processägare Jämlikt Göteborg Processägare Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar Namn, titel, enhet, förvaltning etcetera Varför Jämlikt Göteborg Varför jämlikt Göteborg? 3 Ur rapporten Skillnader

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet - Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och som är integrerad med motsvarande ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 SDN Statistik Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 Översiktsplaneavdelningen februari 2008 Stadsbyggnadskontoret s kommun Följande sidor är ett särtryck ur de stadsdelsvisa beskrivningarna.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE, 2012 NKI och kvalitetsfaktorer mot bakgrundsfrågor

VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE, 2012 NKI och kvalitetsfaktorer mot bakgrundsfrågor Göteborg Är du man eller kvinna Hur gammal är du din kontaktperson Man Kvinna 64 år eller yngre 65-84 år 85 år eller äldre Ja Nej 73 73 74-71 74 74 71 80 79 80-79 81 80 77 73 71 74-72 73 74 68 75 73 75-73

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2012 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 Här presenteras den sjätte generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Visionsarbete i Stockholms stad. Sverker Henriksson Stadsledningskontoret. The Capital of Scandinavia

Visionsarbete i Stockholms stad. Sverker Henriksson Stadsledningskontoret. The Capital of Scandinavia Visionsarbete i Stockholms stad Sverker Henriksson Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Varför? The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Hur? Sida 5 Visionen utgår från utmaningar

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad. Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete

Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad. Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete www.goteborg.se 1 Under 2014 har SDF Angered, SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Social hållbarhet och Dalarnas miljömål johan.hallberg@ltdalarna.se Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Hållbar utveckling Hållbar

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer