Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Transkript

1 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen som i hög grad beror på skillnader i bostadsstrukturen s stadskansli, Samhällsanalys & Statistik Köpmansgatan 2, GÖTEBORG Ref. Fredrik Karlsson fredrik.p.karlsson@stadshuset.goteborg.se Hemsida 1)

2 Från 2 till 1 stadsdelar Vid årsskiftet halverades antalet stadsdelar. En direkt effekt av de genomförda sammanslagningarna är att de tio nya stadsdelarna är folkmängdsmässigt betydligt mer jämnstora än vad de tidigare tjugo var. Detta innebär att de även administrativt blir mer jämnstora. Att stadsdelarna nu är färre innebär naturligt nog också att de är större. Det handlar om stora enheter; även den befolkningsmässigt minsta av de nya stadsdelarna har en större folkmängd än 235 av Sveriges 29 kommuner. Utjämnade skillnader? En jämförelse av medelinkomsten i stadsdelarna visar på stora skillnader mellan de tidigare tjugo. Dessa skillnader har nu utjämnats ordentligt i och med övergången till tio stadsdelar. Extremvärdena både uppåt och nedåt har försvunnit och stadsdelarnas medelinkomst har närmat sig smedelvärdet. Detta ska naturligtvis inte tolkas som att skillnaderna har försvunnit; de döljs snarare bakom de större områdesindelningarna. Om vi gör samma jämförelse på den geografiska nivån under stadsdelarna, på primärområdena, ser vi att de skillnader som fanns mellan de tidigare stadsdelarna nu i hög utsträckning återfinns inom de nya. Spännvidden inom stadsdelarna har således ökat, problem och möjligheter delas av alla, och vi kan med visst fog tala om tio miniatyr-. Här finns dock en komplikation. Medelvärden på stadsdelsnivå tappar i värde när spridningen inom stadsdelarna ökar. Till exempel finns det flera stadsdelar där inget av de ingående primärområdena har en medelinkomst som ligger i närheten av stadsdelens medelvärde. Vi får lite tillspetsat en medelinkomst på stadsdelsnivå som egentligen ingen har. MER JÄMNSTORA STADSDELAR Sett till invånarantalet var de tidigare stadsdelarna väldigt olika. Det bodde drygt 51 fler personer i Centrum (56 1) än i Södra Skärgården (4 5). Skillnaden mellan dagens stadsdelar är betydligt mindre. Majorna-Linné (61 7) hade knappt 22 fler invånare än Lundby (39 9) vid förra årsskiftet Samtliga de nya stadsdelarna är stora enheter i ett svenskt kommunperspektiv. Om Majorna-Linné hade varit en egen kommun skulle stadsdelen ha varit den 35:e mest folkrika kommunen i Sverige, precis efter Kalmar men före Mölndal. Lundby hade hamnat på 56:e plats, mellan Kungälv och Enköping Varför medelinkomst? Medelinkomst är kanske i sig inte en så intressant variabel. Den är dock tydlig och lättförståelig och samvarierar dessutom starkt med mer intressanta socioekonomiska variabler som exempelvis arbetslöshet och försörjningsstöd. 2 Stadsdelar 1 Stadsdelar Folkmängd i 2 respektive 1 stadsdelar. FÖRSVUNNA SKILLNADER? Medelinkomsten för de tidigare stadsdelarna varierade från 144 i Bergsjön till 415 i Älvsborg. Med den nya stadsdelsindelningen blir spridningen betydligt mindre, från 189 i Angered till 344 i Västra. En stor del av inkomstskillnaderna i har alltså skenbart försvunnit. Medelinkomsten år 28 i de 2 dåvarande stadsdelarna och de 1 nuvarande men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (2)

3 Medelinkomsten i Västra Hisingens primärområden Medelinkomsten år 28 i Västra Hisingens och Askim-Frölunda-Högsbos primärområden. Varken Arendal i Västra Hisingen eller Högsbo i Askim-Frölunda-Högsbo, två industriområden med mycket liten befolkning, är med i jämförelsen. ÅTERFUNNA SKILLNADER! I kartan, med samma färgschema och inkomstklassgränser som de båda stadsdelskartorna på föregående sida, ser vi att inkomstskillnaderna mellan de gamla stadsdelarna nu har flyttat in inom de nya. I diagrammen visas respektive stadsdels medelinkomst som en röd linje och de ingående primärområdenas medelinkomst som punkter. Runt stadsdelens medelinkomst ligger ett intervall på 5 (25 över och under). Inget av primärområdena i de båda stadsdelarna har alltså en medelinkomst som ligger i närheten av stadsdelens Medelinkomsten i Askim-Frölunda- Högsbos primärområden HUR BOR GÖTEBORGARNA? Oavsett ålder så är det i vanligast att bo i flerbostadshus, en naturlig följd av att nästan 8 procent av stadens bostäder är lägenheter i flerbostadshus Att bo i småhus är vanligast i skolåldern, mellan 42 och 47 procent av varje åldersgrupp mellan 5 år och 18 år gör det. Där bor de naturligtvis inte själva och således är även de åldersgrupper där många är föräldrar till barn i skolåldern överrepresenterade i småhusen. De unga vuxna och studenterna bor däremot i mycket hög utsträckning i flerbostadshus, över 9 procent i varje ålder mellan 24 och 29 år. För (nästan) varje år som går efter pensionsåldern så ökar också andelen som bor i flerbostadshus, och då främst bostadsrätt. Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Hur stor andel av varje årskull bor i respektive bostadstyp. Bostadsrätt och hyresrätt avser lägenheter i flerbostadshus. Källa: SCB med bearbetningar av Stadskanliet Ålder Medelvärden och nyckeltal på stadsdelsnivå bör därför hanteras med viss försiktighet och ibland kanske kompletteras med värden på en finare nivå för att undersöka spridningen. Dagens tio stadsdelar är alltså mer lika än gårdagens tjugo, men de är på intet sätt identiska. I det följande kommer vi att titta på hur de nya stadsdelarna faktiskt ser ut och kommer då också märka att de skiljer sig åt en hel del. Bostäder och befolkning Ett område präglas i hög grad av dess bostäder. Bebyggelsen i sig är en viktig del i hur ett område upplevs. Ett villaområde upplevs på ett annat sätt, och väcker andra känslor, än ett höghusområde. Ur demografisk synvinkel är kanske det mest intressanta med bostadssammansättningen den starka påverkan som den men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (3)

4 har på vilka som bor i ett område och hur man flyttar till och från området. Befolkningen ser olika ut i olika typer av bostäder. De boendes ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, bakgrund och så vidare varierar i hög grad beroende på typ av bostad och bostadens läge och pris. Ett av de mer grundläggande dragen hos befolkningen i ett område är åldersfördelningen. Om man ser på boendet i olika åldrar i så bor speciellt barn i skolåldern och vuxna mellan 4 och 65 år i småhus i högre utsträckning än förväntat. Drygt var fjärde göteborgare bor i småhus men nästan varannan nioåring. De unga vuxna bor i mycket hög grad i flerbostadshus. Bostadssammansättningen skiljer sig åt ordentligt mellan stadsdelarna; de centrala stadsdelarna domineras nästan helt av lägenheter i flerbostadshus medan andelen småhus i princip stiger ju längre ut från centrum man kommer. Det starka sambandet mellan bostäderna och befolkningen i ett område illustreras tydligt då man jämför andelen av olika bostadstyper i stadsdelarna och befolkningens åldersprofil. Ju större andel lägenheter i flerbostadshus en stadsdel har, desto större andel unga vuxna bor det i stadsdelen. Västra är den enda stadsdel där mer än hälften av bostäderna är småhus, och det är också den enda där unga vuxna utgör en mindre andel än barn och äldre vuxna. Valdeltagande Valdeltagande är en ofta använd indikator på delaktighet och känsla av inflytande i samhället. Det kan konstateras att det även här är en stor variation stadsdelarna emellan, men att variationen inom stadsdelarna är ännu större. BOSTÄDER Bostadsfördelningen i stadsdelarna skiljer sig kraftigt åt. I Västra är drygt 6 procent av bostäderna småhus medan det knappt finns några småhus alls i de centrala stadsdelarna. I Angered och Östra är det färre som äger sin bostad ca 7 procent av bostäderna är hyreslägenheter. I Norra Hisingen och Västra är siffrorna de omvända knappt 3 procent är hyresrätter. ÅLDERSFÖRDELNING I likhet med andra universitets- och storstäder har en hög andel unga vuxna i åldern 2 35 år. Befolkningens åldersfördelning varierar dock stort inom staden. Stadsdelarna Centrum och Västra är de som sticker ut mest åt varsitt håll, de övriga åtta ligger däremellan och visas i grått. I Centrum bor det en låg andel barn i skolåldern och en hög andel unga vuxna (2 35 år), samma mönster som i som helhet, men med djupare dalar och högre toppar. Detta mönster, men mindre utpräglat än i Centrum, finns också i Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda, Lundby och Östra Centrum Majorna-Linné Östra Örgryte-Härlanda Lundby Angered Askim-Frölunda-Högsbo Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Fördelningen av bostadstyper i och i stadsdelarna. Bostadsrätt och hyresrätt avser lägenheter i flerbostadshus. I Centrum är 3,6 av I är 2, av I Västra är,9 av Varje årskulls andel av befolkningen i och stadsdelarna. Stadsdelen Västra sticker ensam ut åt andra hållet med en lägre andel unga vuxna än såväl barn som personer mellan år. De övriga fyra stadsdelarna (Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Hisingen och Norra Hisingen) har en relativt jämn fördelning över åldrarna. men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (4)

5 VALDELTAGANDE Västra (84 ) och Angered (63 ) hade högst respektive lägst valdeltagande av stadsdelarna i senaste kommunalvalet. Det är en stor differens, 21 procentenheter, men faktum är att differenserna inom de båda stadsdelarna är ännu större. Jämförelsen av primärområdena inom de båda stadsdelarna visar att det skiljer 22 procentenheter mellan Grevegården (69 ) och Långedrag (91 ) i Västra, och 3 procentenheter mellan Gårdstensberget (51 ) och Bergum (81 ) i Angered Valdeltagande - stadsdelar Valdeltagande - primärområden Andel röstberättigade som röstade i kommunalvalet 21. Notera att y-axeln är beskuren. Källa: Valmyndigheten med bearbetningar av Stadskansliet Utbildningsnivå och förvärvsfrekvens Även socioekonomiska faktorer varierar mellan stadsdelarna, om än i mindre utsträckning än mellan de gamla, som konstaterades angående medelinkomsten. Ju högre utbildningnivå ett område har desto större är sannolikheten att fler förvärvsarbetar. Detta hänger också samman med inkomstnivån. För några områden i är förvärvsfrekvensen hög trots att utbildningsnivån är lägre än göteborgssnittet. Det är ofta områden där en stor andel av befolkningen arbetar inom exempelvis bygg- eller tillverkningssektorn. Eftergymnasial utbildning Askim-Frölunda-Högsbo Östra Angered Centrum Majorna-Linné Örgryte-Härlanda Lundby Västra Västra Hisingen Norra Hisingen Förvärvsfrekvens Andel med eftergymnasial utbildning samt förvärvsfrekvensen för befolkningen år, stadsdelsnivå. UTBILDNING OCH FÖRVÄRVSFREKVENS Med undantag av Angered och Östra har s stadsdelar en förvärvsfrekvens (hur stor andel av befolkningen år som är förvärvsarbetande) mellan procent. I stort sett gäller att ju högre eftergymnasial utbildning befolkningen har desto högre är förvärvsfrekvensen. Generellt kan sägas att kvadranten nere till vänster och kvadranten uppe till höger (blått) följer ett förväntat mönster. I dessa är både utbildningsnivån och förvärvsfrekvensen lägre respektive högre än genomsnittet i. I kvadranten nere till höger återfinns de tre Hisingsstadsdelarna, vars invånare alltså förvärvsarbetar i hög utsträckning trots en relativt låg utbildningsnivå. Om man istället ser på stadens primärområden framträder skillnader som inte syns när man ser på stadsdelarna. Nu hamnar även några områden i kvadranten uppe till vänster, med hög utbildningsnivå men något lägre förvärvsfrekvens. Sanna, Johanneberg och Krokslätt är alla primärområden med många studenter som ännu inte har gett sig ut på arbetsmarknaden. Även i Gamlestaden bor en hel del studenter vilket rimligen är en förklaring till områdets placering. Utöver Hisingsstadsdelarna är det några primärområden i andra stadsdelar som har en högre förvärvsfrekvens än vad utbildningsnivån antyder. Till exempel Guldringen i Västra och Gunnilse och Bergum i Angered. Eftergymnasial utbildning Östra Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo, N Biskopsgården Gamlestaden Länsmansgården Sanna, Johanneberg, Krokslätt Kärra, Guldringen, Gunnilse, Säve, Bergum, Rödbo Förvärvsfrekvens Andel med eftergymnasial utbildning samt förvärvsfrekvensen för befolkningen år, primärområdesnivå. men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (5)