Här presenteras den fjärde generationen av Välfärdsbilder

Transkript

1

2 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2005 Här presenteras den fjärde generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen. De tidigare sammanställdes 1997, 1999 och Nästan 10 procent av Sveriges befolkning bor i Göteborgsregionen. Göteborgsregionen är en storstadsregion och består av tretton kommuner. Den största är Göteborg som är uppdelad i tjugoen stadsdelar. I den här rapporten jämförs och presenteras offentlig statistik inom välfärdsområdet för samtliga kommuner och stadsdelar som totalt trettiofyra delar av regionen. I tidigare rapporter har Göteborg enbart redovisats genom sina 21 stadsdelar, men efter önskemål är nu Göteborg även med i sin helhet, som kommun. Välfärdsbilderna ska ses som ett tillskott till övrigt regionalt planeringsunderlag. Syftet är att över tid kunna följa regional välfärdsutveckling men även kontinuerligt lyfta fram och beskriva nya trender som kan ha effekter för den regionala välfärden. Sammanställningen bygger uteslutande på offentlig statistik. Arbetet har bestått i att från olika källor inventera, välja ut och bearbeta relevanta uppgifter för att få ett jämförbart underlag som omfattar såväl kommuner som stadsdelar i regionen. För så gott som samtliga variabler kan kommuner och stadsdelar jämföras med varandra, med regionsnittet och rikssnittet. När det gäller sociala transfereringar har vi dock fått nöja oss med kommunnivå, och kan inte visa siffror för de enskilda stadsdelarna i Göteborg. Strävan är att statistiken som presenteras ska vara den mest aktuella som finns tillgänglig för samtliga kommuner/ stadsdelar. I rapporten finns därför mättidpunkter från åren 2002 till 2004 beroende på vilken typ av statistik det handlar om och hur lång eftersläpning den har vid framtagande och publicering. Detta kan medföra att vissa variabler kan vara svåra att jämföra med varandra, då stora förändringar kan ha skett på ett par års tid. Inom varje variabel kan dock jämförelsen mellan kommuner/stadsdelar alltid göras. Rapportens olika delar 1. Den första delen består av bilder och tabeller över åtta huvudvariabler (Arbetslöshet, Försörjningsstöd, Sociala transfereringar, Medelinkomst, Ohälsa, Utbildning, Anmälda Brott och Valdeltagande) samt en kompletterande variabel (befolkningens åldersfördelning). Den kompletterande variabeln är ingen välfärdsindikator i sig men kan öka möjligheten till rättvisande jämförelser mellan kommuner/stadsdelar. Siffrorna från rapporten 2002 finns med i tabellform för jämförelse över tid. För varje huvudvariabel finns en inledande beskrivning av varför den är viktig som välfärdsindikator och vilka förändringar som skett sedan rapporten I den andra delen sätts tretton delvariabler, från de åtta huvudvariablerna, samman för varje kommun/stadsdel, in i ett spindeldiagram. Variablerna i spindeldiagrammen jämförs med regionsnittet (index 100) och visar hur kommunen/stadsdelen förhåller sig i jämförelse med regionsnittet. Den figur som bildas i varje kommuns/ stadsdels diagram kan sedan enkelt jämföras med övriga kommuner/stadsdelar. Likheter och skillnader blir överblickbara. 3. I den tredje delen har de tre variablerna registrerad arbetslöshet, andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd och medelinkomst plockats ut för varje kommun/stadsdel, sammanlagt trettiofyra, och därefter rangordnats inbördes. Siffran 1 står för de bästa värdena (låg arbetslöshet, låg andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd och hög medelinkomst) och siffran 34 för det motsatta. Utifrån de tre rangordningssiffrorna räknas ett socioekonomiskt medelvärde fram som visar på varje kommuns/stadsdels socioekonomiska rangordning jämfört med övriga delar i regionen. Här finns även motsvarande siffror med från Välfärdsbilderna 1997, 1999 och 2002 för jämförelse över tid. Rapporten har arbetats fram av Malin Olsson och Elvy Persson på Göteborgsregionens kommunalförbund. För upplysningar om rapportens innehåll, beställning av rapporter eller OH-material kontakta Malin Olsson, GR. e-post: malin.olsson@gr.to, tfn: Rapporten finns även att hämta i pdf-format på under rubriken Publicerat. 2

3 Hur har vi det i Göteborgsregionen? När genomsnittet för Göteborgsregionen jämförs med rikssnittet så ligger Göteborgsregionen högre för variablerna: försörjningsstöd, medelinkomst, högre utbildning, anmälda brott, ej betyg från grundskolans basämnen (dit räknas matematik, svenska/svenska2 och engelska), och lägre för variablerna: registrerad arbetslöshet, låg utbildningsnivå, ohälsa. basämnen låg tidigare under rikssnittet, men ligger nu över. Göteborgsregionens genomsnittssiffror säger dock inte så mycket om de verkliga förhållandena i regionens olika delar. Inom regionen finns stora skillnader. Det är oftast Göteborgs stadsdelar som hamnar både högst och lägst när kommunerna/stadsdelarna rangordnas i diagrammen för de olika variablerna, medan flertalet kranskommuner grupperar sig i mitten av skalan. I rapporten finns de flesta av variablerna med som även publicerats i de tidigare rapporterna (1997, 1999 och 2002). Jämförelser görs också med hur dessa mått på välfärden förändrats i regionen sedan föregående rapport, De positiva förändringar som skett sedan 2002, då denna sammanställning gjordes senast, är att ohälsotalet för Göteborgsregionen nu ligger under rikssnittet. Andelen anmälda brott ligger över rikssnittet, men har minskat betydligt. Medelinkomsten har ökat och ligger nu över rikssnittet. De negativa förändringarna är att kostnad per invånare för försörjningsstöd har ökat mycket i Göteborgsregionen. Andel elever med ej betyg i ett eller flera av grundskolans 3

4 Innehåll Arbetslöshet... sid 6 Bild 1 Andel registrerat arbetslösa av befolkningen år, januari 2004 Tabell 1 Andel registrerat arbetslösa av befolkningen, år, januari 2004 och januari 2001 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 2 Andel registrerat arbetslösa ungdomar, år, januari Tabell 2 Andel registrerat arbetslösa ungdomar, år, januari 2004 och januari 2001 samt jämförelse mellan tidpunkterna Bild 3 Andelen registrerat arbetslösa fördelat på män och kvinnor, år, januari Tabell 3 Andelen registrerat arbetslösa fördelat på män och kvinnor, år, januari 2004 och januari 2001 samt jämförelse mellan tidpunkterna Bild 4 Andel Förvärvsarbetande, registrerat arbetslösa samt personer Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, år, november år Tabell 4 Andel Förvärvsarbetande, registrerat arbetslösa samt personer Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, år, november 2002 och november 1999 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Försörjningsstöd... sid 11 Bild 5 Försörjningsstöd per invånare i kr, Tabell 5 Försörjningsstöd per invånare i kr, 2003 och 2000 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 6 Andel av befolkningen som uppbär Försörjningsstöd, år, Tabell 6 Andel av befolkningen som uppbär Försörjningsstöd, år, 2003 och 2000 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Sociala transfereringar... sid 13 Bild 7 Tabell 7 Bild 8 Tabell 8 Bild 9 Tabell 9 De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, familjer år, De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, familjer år, 2002 och 1999 samt jämförelse mellan tidpunkterna. De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, ensamstående föräldrar med barn, år, De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, ensamstående föräldrar med barn, år, 2002 och 1999 samt jämförelse mellan tidpunkterna. De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn, år, De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn, år, 2002 och 1999 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Medelinkomst... sid 15 Bild 10 Medelinkomst för befolkningen 20 år-w, 2002 Tabell 10 Medelinkomst för befolkningen 20 år-w, 2002 och 1999 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Ohälsa... sid 16 Bild 11 Ohälsotalet totalt, år, Bild 12 Ohälsotalet, år, uppdelat på män och kvinnor, Tabell Ohälsotalet; totalt, män och kvinnor, år, 2003 och 1999 utan jämförelse mellan tidpunkterna. Bild 13 Ohälsotalet totalt, år, Bild 14 Ohälsotalet, år, uppdelat på män och kvinnor, Tabell Ohälsotalet; totalt, män och kvinnor år, 2003 och 1999 utan jämförelse mellan tidpunkterna. 4

5 Utbildning... sid 20 Bild 15 Tabell 15 Bild 16 Tabell 16 Högsta utbildningsnivå minst tre års eftergymnasial utbildning samt grundskola/ folkskola, år, Högsta utbildningsnivå minst tre års eftergymnasial utbildning samt grundskola/ folkskola, år, 2003 och 2000 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Andel elever med Ej betyg från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska/ svenska 2 och engelska, vårterminen Andel elever med Ej betyg från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska/ svenska 2 och engelska, vårterminen 2004 och 2000 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Anmälda brott... sid 23 Bild 17 Antalet anmälda brott per 1000 invånare, Tabell 17 Antalet anmälda brott per invånare, 2003 och 2000 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Valdeltagande... sid 24 Bild 18 Valdeltagande, Tabell 18 Valdeltagande, 2002 och 1998 samt jämförelse mellan tidpunkterna. Befolkningens åldersfördelning.. sid 25 Bild 19 Ålder 0-19 år Bild 20 Ålder år Bild 21 Ålder 65-w fördelat på 65-79år och 80-w år Tabell Ålder 0-19 år, år, 65-w år för år 31 december, 2004 och 2000 Sammanfattning Spindlar... sid 27 Bild Varje kommun/stadsdel sammanställda i spindeldiagram för variablerna Registrerad arbetslöshet, Registrerad ungdomsarbetslöshet, Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, Försörjningsstöd per invånare, Andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd, Ohälsotal totalt, Ohälsotal för unga, Anmälda brott, Ej betyg från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska, Grundskola/ folkskola som högsta utbildningsnivå, Minst tre års eftergymnasial utbildning, Medelinkomst, och Valdeltagande. Variablerna jämförs med regionsnittet som har index 100. Spindeldiagram finns även med för variablerna från 2002 års rapport. Socioekonomiskt medelvärde... sid 41 Tabell 22 Variablerna andel registrerad arbetslöshet, andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd och medelinkomsten sammanställda till ett socioekonomiskt medelvärde för samtliga kommuner/stadsdelar. De socioekonomiska medelvärdena från Välfärdsbilder 2002, 1999 och 1997 finns med som jämförande variabler. Källhänvisningar Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län och Hallands län Statistiska centralbyrån (SCB) Riksförsäkringsverket (RFV) Göteborgs stad Statistikenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt i Hallands län Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Polismyndigheten i västra Götalands län och Hallands län. Skolverket Socialstyrelsen Vid varje grafisk bild finns en mer detaljerad källhänvisning för var statistiken är hämtad. 5

6 Arbetslöshet Arbetslöshetsstatistiken här är från januari 2004 och jämförs med förra rapportens statistik från januari I förra rapporten hade arbetslösheten minska kraftigt sedan tidigare jämförelse, så är inte fallet denna gång, utan den registrerade arbetslösheten ligger kvar på ungefär samma nivå. Totalt sett har den dock ökat något, både i regionen och i riket. Den öppna arbetslösheten har ökat och arbetslösa i program har minskat, i samtliga kommuner/stadsdelar. Arbetslösheten totalt i regionen är något lägre än rikssnittet. De största minskningarna av andel registrerat arbetslösa finns i stadsdelarna Biskopsgården, Kortedala, Kärra-Rödbo och Majorna. I förra rapporten var det arbetslösheten bland ungdomar som hade sjunkit mest, mellan 1998 och I denna rapport är det arbetslösheten bland unga som har ökat mest, mellan åren 2001 och 2004, och är nästan tillbaka på samma nivåer som De största ökningar av arbetslöshet bland unga finns i stadsdelarna Bergsjön, Gunnared och Lärjedalen. I bild och tabell 4 visas andelen av befolkningen som förvärvsarbetar tillsammans med dem som är registrerat arbetslösa (öppet arbetslösa och i program) och de som Ej är tillgängliga för arbetsmarknaden (personer i förvärvsaktiv ålder som inte är vare sig förvärvsarbetande eller är registrerat arbetslösa). Statistik för förvärvsarbetande finns för år 2002 som senaste tillgängliga statistik. Andel förvärvsarbetande samt andel arbetslösa och i åtgärder relateras här till befolkningen 2002, år, för att få fram den andel som inte arbetar eller inte är registrerade som arbetslösa och därmed av olika orsaker inte är tillgängliga för arbetsmarknaden. Det är till viss del naturliga orsaker som studier, barnledighet m.m. men det är också en stor andel som står utanför arbetsmarknaden av helt andra orsaker som t.ex. brister i språk och/eller kompetens, de som har behov av rehabilitering och de arbetslösa som inte finns registrerade som arbetssökande. Som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka eller mer under november månad respektive år (här 2002). Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. I jämförelse med siffrorna från 1999 så har andelen förvärvsarbetande av befolkningen, år, ökat I de kommuner/stadsdelar som har ökat mest har också andelen som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden minska mest, vilket är en positiv utveckling. De största av dessa positiva förändringar syns i stadsdelarna Bergsjön, Biskopsgården, Lundby och Lärjedalen. Ökningen av förvärvsarbetande och minskningen av andelen ej tillgängliga för arbetsmarknaden är något högre i Göteborgsregionen totalt sett än i riket i övrigt. Regeringens nationella sysselsättningsmål är att 80 procent av befolkningen mellan år ska ha riktiga jobb år Man har nu konstaterat att detta mål inte har uppnåtts och att det förmodligen inte heller kommer att nås under Målet kvarstår dock. Åldersgruppen som visas här är år för att kunna presenteras tillsammans med arbetslöshetsstatistiken, som inte tas fram för åldersgruppen år. Andel förvärvsarbetande i Göteborgsregionen i åldern år var 75,3 procent år 2002, jämfört med 71,6 procent för åldersgruppen år. 6

7 BILD 1: Andel personer i registrerad öppen arbetslöshet och i konjukturberoende program (bef år), januari Källa: Länsarbetsnämnderna i Västra Götalands län och Halland, januari Tabell 1: Andel registrerat arbetslösa av befolkningen, år % Öppet arbetslösa 2004 I program Totalt Öppet arbetslösa Ale 3,8 1,1 4,9 3,5 2,2 5,7 0,3-1,1-0,8 Alingsås 3,9 1,5 5,4 3,2 2,0 5,2 0,7-0,5 0,2 Askim SDN 2,8 0,7 3,5 2,0 1,4 3,4 0,8-0,7 0,1 Backa SDN 5,4 1,6 7,0 4,2 3,7 7,9 1,2-2,1-0,9 Bergsjön SDN 11,1 3,9 15,0 8,9 6,2 15,1 2,2-2,3-0,1 Biskopsgården SDN 7,8 2,8 10,6 7,2 6,6 13,8 0,6-3,8-3,2 Centrum SDN 5,3 1,0 6,3 3,7 1,9 5,6 1,6-0,9 0,7 Frölunda SDN 7,1 2,6 9,7 5,8 5,1 10,9 1,3-2,5-1,2 Gunnared SDN 9,2 3,8 13,0 7,1 6,3 13,4 2,1-2,5-0,4 Göteborg 5,4 1,6 7,0 4,3 2,5 6,8 1,1-0,9 0,2 Härlanda SDN 5,3 1,1 6,4 3,7 3,1 6,8 1,6-2,0-0,4 Härryda 2,7 1,0 3,7 2,0 1,3 3,3 0,7-0,3 0,4 Högsbo SDN 4,6 1,4 6,0 3,8 3,1 6,9 0,8-1,7-0,9 Kortedala SDN 6,7 2,2 8,9 5,9 5,7 11,6 0,8-3,5-2,7 Kungsbacka 2,9 0,7 3,6 2,1 1,1 3,2 0,8-0,4 0,4 Kungälv 2,4 0,6 3,0 1,7 1,6 3,3 0,7-1,0-0,3 Kärra-Rödbo SDN 3,7 1,0 4,7 2,9 4,0 6,9 0,8-3,0-2,2 Lerum 2,7 0,7 3,4 2,1 1,2 3,3 0,6-0,5 0,1 Lilla Edet 4,6 1,0 5,6 3,6 3,3 6,9 1,0-2,3-1,3 Linnéstaden SDN 5,0 1,2 6,2 4,0 2,8 6,8 1,0-1,6-0,6 Lundby SDN 7,1 1,7 8,8 5,6 4,3 9,9 1,5-2,6-1,1 Lärjedalen SDN 7,8 3,4 11,2 6,6 5,6 12,2 1,2-2,2-1,0 Majorna SDN 6,5 1,5 8,0 5,5 4,5 10,0 1,0-3,0-2,0 Mölndal 3,2 0,9 4,1 2,3 1,4 3,7 0,9-0,5 0,4 Partille 3,3 0,9 4,2 2,9 1,3 4,2 0,4-0,4 0,0 Stenungsund 2,8 0,6 3,4 1,8 2,2 4,0 1,0-1,6-0,6 Styrsö SDN 2,6 0,6 3,2 3,4 1,5 4,9-0,8-0,9-1,7 Tjörn 2,7 0,8 3,5 2,0 1,7 3,7 0,7-0,9-0,2 Torslanda SDN 2,6 0,7 3,3 2,3 1,1 3,4 0,3-0,4-0,1 Tuve-Säve SDN 3,5 0,8 4,3 2,9 1,7 4,6 0,6-0,9-0,3 Tynnered SDN 3,5 1,2 4,7 2,7 2,6 5,3 0,8-1,4-0,6 Älvsborg SDN 2,0 0,6 2,6 1,7 1,0 2,7 0,3-0,4-0,1 Öckerö 2,2 0,9 3,1 1,7 1,5 3,2 0,5-0,6-0,1 Örgryte SDN 5,2 1,0 6,2 3,4 2,7 6,1 1,8-1,7 0,1 Göteborgsregionen 4,4 1,3 5,7 3,4 2,0 5,4 1,0-0,7 0,3 Riket 4,6 1,5 6,1 3,5 2,3 5,8 1,1-0,8 0, I program Totalt Förändring Öppet arbetslösa I program Totalt 7

8 BILD 2: Andel ungdomar, år, i registrerad öppen arbetslöshet och i konjunkturberoende program, januari Källa: Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län och Halland, januari Tabell 2: Andel registrerat arbetslösa ungdomar, år % Öppet arbetslösa 2004 I program Totalt Öppet arbetslösa 2001 I program Totalt Förändring Totalt Öppet I arbetslösa program Ale 6,9 1,5 8,4 4,0 3,5 7,5 2,9-2,0 0,9 Alingsås 5,8 2,6 8,4 3,5 2,2 5,7 2,3 0,4 2,7 Askim SDN 2,6 0,5 3,1 1,4 0,6 2,0 1,2-0,1 1,1 Backa SDN 5,9 2,5 8,4 3,7 1,6 5,3 2,2 0,9 3,1 Bergsjön SDN 14,1 3,1 17,2 6,2 3,9 10,1 7,9-0,8 7,1 Biskopsgården SDN 9,7 3,4 13,1 6,6 2,2 8,8 3,1 1,2 4,3 Centrum SDN 3,0 0,4 3,4 1,9 0,6 2,5 1,1-0,2 0,9 Frölunda SDN 8,0 1,8 9,8 5,1 2,3 7,4 2,9-0,5 2,4 Gunnared SDN 12,2 5,2 17,4 6,3 3,0 9,3 5,9 2,2 8,1 Göteborg 6,1 1,7 7,8 3,6 1,4 5,0 2,5 0,3 2,8 Härlanda SDN 5,8 1,0 6,8 3,1 1,1 4,2 2,7-0,1 2,6 Härryda 3,9 1,3 5,2 3,3 1,1 4,4 0,6 0,2 0,8 Högsbo SDN 5,2 1,2 6,4 3,1 1,2 4,3 2,1 0,0 2,1 Kortedala SDN 7,7 2,1 9,8 5,7 2,0 7,7 2,0 0,1 2,1 Kungsbacka 5,0 0,4 5,4 2,3 3,5 5,8 2,7-3,1-0,4 Kungälv 4,0 0,5 4,5 2,3 1,7 4,0 1,7-1,2 0,5 Kärra-Rödbo SDN 3,9 1,4 5,3 4,0 1,3 5,3-0,1 0,1 0,0 Lerum 4,3 1,0 5,3 2,8 1,4 4,2 1,5-0,4 1,1 Lilla Edet 8,6 1,4 10,0 4,9 5,5 10,4 3,7-4,1-0,4 Linnéstaden SDN 5,0 1,0 6,0 2,8 0,7 3,5 2,2 0,3 2,5 Lundby SDN 6,6 2,0 8,6 4,3 1,6 5,9 2,3 0,4 2,7 Lärjedalen SDN 8,8 4,3 13,1 5,6 2,2 7,8 3,2 2,1 5,3 Majorna SDN 7,4 1,2 8,6 4,5 0,7 5,2 2,9 0,5 3,4 Mölndal 4,8 1,7 6,5 3,1 1,8 4,9 1,7-0,1 1,6 Partille 5,1 1,3 6,4 4,1 2,2 6,3 1,0-0,9 0,1 Stenungsund 5,5 0,1 5,6 1,4 3,4 4,8 4,1-3,3 0,8 Styrsö SDN 2,7 0,9 3,6 1,5 0,9 2,4 1,2 0,0 1,2 Tjörn 5,2 1,4 6,6 2,4 1,4 3,8 2,8 0,0 2,8 Torslanda SDN 3,3 1,6 4,9 1,1 0,7 1,8 2,2 0,9 3,1 Tuve-Säve SDN 4,6 1,2 5,8 1,7 0,8 2,5 2,9 0,4 3,3 Tynnered SDN 5,8 1,3 7,1 2,6 1,4 4,0 3,2-0,1 3,1 Älvsborg SDN 2,4 0,7 3,1 1,0 1,0 2,0 1,4-0,3 1,1 Öckerö 3,8 1,1 4,9 3,2 2,5 5,7 0,6-1,4-0,8 Örgryte SDN 4,7 0,7 5,4 2,7 0,8 3,5 2,0-0,1 1,9 Göteborgsregionen 5,7 1,5 7,2 3,4 1,8 5,2 2,3-0,3 2,0 Riket 6,7 1,9 8,6 3,9 2,8 6,7 2,8-0,9 1,9 8

9 BILD 3: Andel registrerat arbetslösa eller i konjunkturberoende program av befolkningen år, uppdelat på Män och Kvinnor, januari Källa: Länsarbetsnämnderna i Västra Götalands län och Halland, januari Tabell 3: Andel registrerat arbetslösa eller i konjunkturberoende program av befolkningen år, uppdelat på Män och Kvinnor % Förändring Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ale 5,1 4,8 5,8 5,4-0,7-0,6 Alingsås 6,3 4,5 5,6 4,7 0,7-0,2 Askim SDN 3,6 3,3 3,2 2,8 0,4 0,5 Backa SDN 7,6 6,1 7,5 5,6 0,1 0,5 Bergsjön SDN 16,2 9,2 15,9 9,8 0,3-0,6 Biskopsgården SDN 10,6 8,4 12,3 8,4-1,7 0,0 Centrum SDN 6,3 5,2 5,2 4,4 1,1 0,8 Frölunda SDN 11,1 7,9 11,2 8,3-0,1-0,4 Gunnared SDN 13,8 9,8 13,5 10,0 0,3-0,2 Göteborg 7,9 6,0 7,8 5,7 0,1 0,3 Härlanda SDN 6,6 4,9 5,7 4,7 0,9 0,2 Härryda 4,1 3,2 3,4 3,3 0,7-0,1 Högsbo SDN 6,3 4,6 6,4 5,2-0,1-0,6 Kortedala SDN 9,4 7,5 10,3 7,4-0,9 0,1 Kungsbacka 3,9 3,3 3,2 3,1 0,7 0,2 Kungälv 3,1 2,8 3,1 3,3 0,0-0,5 Kärra-Rödbo SDN 4,2 4,1 4,8 3,3-0,6 0,8 Lerum 3,8 3,1 3,7 3,1 0,1 0,0 Lilla Edet 6,0 5,2 6,6 7,2-0,6-2,0 Linnéstaden SDN 6,9 5,7 5,8 4,9 1,1 0,8 Lundby SDN 8,4 6,6 9,1 6,4-0,7 0,2 Lärjedalen SDN 12,4 7,9 13,4 7,7-1,0 0,2 Majorna SDN 8,6 6,9 8,3 6,2 0,3 0,7 Mölndal 4,7 3,5 4,2 3,3 0,5 0,2 Partille 4,7 3,6 4,6 3,7 0,1-0,1 Stenungsund 3,5 3,2 4,2 3,9-0,7-0,7 Styrsö SDN 3,3 3,0 3,8 4,1-0,5-1,1 Tjörn 3,7 3,4 3,5 4,1 0,2-0,7 Torslanda SDN 2,7 2,7 2,8 2,9-0,1-0,2 Tuve-Säve SDN 4,5 4,4 4,9 4,7-0,4-0,3 Tynnered SDN 5,2 4,2 4,6 4,1 0,6 0,1 Älvsborg SDN 3,0 2,6 2,7 2,4 0,3 0,2 Öckerö 3,0 3,2 3,3 3,1-0,3 0,1 Örgryte SDN 6,3 5,1 5,2 4,1 1,1 1,0 Göteborgsregionen 6,4 5,0 6,2 4,8 0,2 0,2 Riket 7,0 5,1 6,4 5,1 0,6 0,0 9

10 BILD 4: Andel Förvärvsarbetande, registrerat arbetslösa samt personer Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, år. Källa: Befolkningen och förvärvsarbetande år år, från SCB:s databaser (RAMS och befolkning) samt statistik för november måndad 2002 från Länsarbetsnämnderna Västra Götaland och Halland. Som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka eller mer under november månad respektive år (här 2002). Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Tabell 4: Andel Förvärvsarbetande, registrerat arbetslösa samt personer Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, år % Förändring Förvärvsarbetande Registrerat arbetslösa Ej tillgängliga för arbetsmarknaden Förvärvsarbetande Ej tillgängliga Registrerat för arbetsmarknaden arbetslösa Förvärvsarbetande Ej tillgängliga Registrerat för arbetsmarknaden arbetslösa Ale 75,5 4,4 20,1 72,5 7,3 20,2 3,0-2,9-0,1 Alingsås 75,9 4,4 19,7 72,7 6,4 20,9 3,2-2,0-1,2 Askim SDN 76,0 2,8 21,2 75,0 3,2 21,8 1,0-0,4-0,6 Backa SDN 68,1 6,5 25,4 65,8 7,8 26,5 2,3-1,3-1,1 Bergsjön SDN 42,1 15,0 42,9 36,7 15,6 47,6 5,4-0,6-4,7 Biskopsgården SDN 58,0 10,0 32,0 49,8 13,4 36,9 8,2-3,4-4,9 Centrum SDN 68,4 5,5 26,1 66,3 6,5 27,2 2,1-1,0-1,1 Frölunda SDN 62,0 9,0 29,0 58,9 10,9 30,2 3,1-1,9-1,2 Gunnared SDN 51,0 12,3 36,7 46,8 13,2 39,9 4,2-0,9-3,2 Göteborg 67,7 6,3 26,0 64,4 8,0 27,6 3,3-1,7-1,6 Härlanda SDN 74,5 4,9 20,6 71,7 6,5 21,8 2,8-1,6-1,2 Härryda 78,0 2,9 19,1 76,7 3,7 19,6 1,3-0,8-0,5 Högsbo SDN 69,6 5,7 24,7 67,3 7,0 25,6 2,3-1,3-0,9 Kortedala SDN 63,4 8,9 27,7 57,8 11,0 31,2 5,6-2,1-3,5 Kungsbacka 79,2 2,8 18,0 77,2 4,3 18,5 2,0-1,5-0,5 Kungälv 77,6 2,8 19,6 76,0 3,7 20,3 1,6-0,9-0,7 Kärra-Rödbo SDN 78,9 4,1 17,0 76,4 5,4 18,2 2,5-1,3-1,2 Lerum 77,9 3,2 18,9 75,8 4,3 19,9 2,1-1,1-1,0 Lilla Edet 72,0 5,2 22,8 70,4 6,8 22,8 1,6-1,6 0,0 Linnéstaden SDN 71,3 5,9 22,8 68,5 7,2 24,3 2,8-1,3-1,5 Lundby SDN 68,9 8,2 22,9 63,7 10,1 26,2 5,2-1,9-3,3 Lärjedalen SDN 51,6 11,1 37,3 45,0 12,2 42,8 6,6-1,1-5,5 Majorna SDN 70,8 7,8 21,4 67,4 9,9 22,8 3,4-2,1-1,4 Mölndal 76,3 3,4 20,3 75,1 4,8 20,1 1,2-1,4 0,2 Partille 75,0 3,6 21,4 72,8 4,3 22,9 2,2-0,7-1,5 Stenungsund 75,1 3,4 21,5 73,8 4,8 21,4 1,3-1,4 0,1 Styrsö SDN 77,1 2,5 20,4 76,0 3,6 20,4 1,1-1,1 0,0 Tjörn 75,3 3,7 21,0 73,3 4,9 21,8 2,0-1,2-0,8 Torslanda SDN 82,5 2,9 14,6 80,4 3,0 16,6 2,1-0,1-2,0 Tuve-Säve SDN 74,9 4,4 20,7 72,6 5,2 22,2 2,3-0,8-1,5 Tynnered SDN 70,4 4,2 25,4 68,1 5,2 26,6 2,3-1,0-1,2 Älvsborg SDN 76,4 2,5 21,1 76,4 3,1 20,5 0,0-0,6 0,6 Öckerö 78,6 2,4 19,0 77,0 3,3 19,7 1,6-0,9-0,7 Örgryte SDN 75,1 4,7 20,2 72,9 6,2 20,9 2,2-1,5-0,7 Göteborgsregionen 71,6 5,0 23,4 69,0 6,5 24,5 2,6-1,5-1,1 Riket 71,9 5,2 23,0 69,9 6,6 23,5 2,0-1,4-0,5 10

11 Försörjningsstöd Invånarnas behov av försörjningsstöd är ett traditionellt mått på välfärd. Jämförelsen för försörjningsstöd görs här mellan åren 2000 och För Göteborgsregionen totalt sett har försörjningsstöd per invånare ökat, och ligger på en högre nivå än rikssnittet. Många enskilda kommuner/ stadsdelar ligger dock på en lägre nivå 2003 än Andelen av befolkningen som uppbär försörjningsstöd har minskat för samtliga kommuner/stadsdelar, för regionen och för riket. BILD 5: Försörjningsstöd per invånare för år Kärra: Socialstyrelsen samt Statistikgruppen Göteborgs Stad Tabell 5: Försörjningsstöd per invånare i kr 2003 kr 2000 Förändring i kr i % Ale ,5% Alingsås ,7% Askim SDN ,5% Backa SDN ,2% Bergsjön SDN ,0% Biskopsgården SDN ,0% Centrum SDN ,6% Frölunda SDN ,9% Gunnared SDN ,6% Göteborg ,8% Härlanda SDN ,7% Härryda ,0% Högsbo SDN ,1% Kortedala SDN ,8% Kungsbacka ,3% Kungälv ,5% Kärra-Rödbo SDN ,2% Lerum ,5% Lilla Edet ,2% Linnéstaden SDN ,4% Lundby SDN ,9% Lärjedalen SDN ,0% Majorna SDN ,6% Mölndal ,7% Partille ,9% Stenungsund ,0% Styrsö SDN ,7% Tjörn ,5% Torslanda SDN ,0% Tuve-Säve SDN ,4% Tynnered SDN ,6% Älvsborg SDN ,7% Öckerö ,8% Örgryte SDN ,9% Göteborgsregionen ,4% Riket ,1% 11

12 BILD 6: Andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd, år, Kärra: Socialstyrelsen samt Statistikgruppen Göteborgs Stad. Tabell 6: Andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd, år % Förändring Ale 4,5 5,5-1,0 Alingsås 3,2 4,4-1,2 Askim SDN 1,8 2,7-0,9 Backa SDN 7,2 12,0-4,8 Bergsjön SDN 35,4 42,1-6,7 Biskopsgården SDN 16,3 22,0-5,7 Centrum SDN 3,7 5,6-1,9 Frölunda SDN 12,1 17,0-4,9 Gunnared SDN 31,2 32,7-1,5 Göteborg 8,9 11,3-2,4 Härlanda SDN 4,1 7,4-3,3 Härryda 2,1 2,6-0,5 Högsbo SDN 6,9 10,8-3,9 Kortedala SDN 10,9 16,8-5,9 Kungsbacka 1,9 3,1-1,2 Kungälv 3,1 3,1 0,0 Kärra-Rödbo SDN 3,8 4,8-1,0 Lerum 2,7 4,0-1,3 Lilla Edet 4,8 5,2-0,4 Linnéstaden SDN 4,4 6,5-2,1 Lundby SDN 8,2 13,0-4,8 Lärjedalen SDN 28,9 34,1-5,2 Majorna SDN 5,6 9,5-3,9 Mölndal 4,1 5,6-1,5 Partille 3,1 5,8-2,7 Stenungsund 3,7 4,6-0,9 Styrsö SDN 2,8 2,0 0,8 Tjörn 2,9 4,1-1,2 Torslanda SDN 1,0 1,6-0,6 Tuve-Säve SDN 5,1 6,7-1,6 Tynnered SDN 8,1 9,0-0,9 Älvsborg SDN 0,9 1,2-0,3 Öckerö 2,0 2,5-0,5 Örgryte SDN 3,1 5,1-2,0 Göteborgsregionen 6,3 8,1-1,8 Riket 4,7 5,8-1,1 12

13 Sociala transfereringar Det svenska socialförsäkringssystemet är generellt vilket innebär att det ska vara obligatoriskt och omfatta samtliga medborgare. Till övervägande del är systemet uppbyggt efter inkomstbortfallsprincipen. Genom omfördelning av ekonomiska resurser, mellan olika skeden i livet och mellan hög- och låginkomsttagare, ska den enskilde vara försäkrad ekonomisk trygghet vid sjukdom, funktionshinder, arbetslöshet och ålderdom. De sociala transfereringarna täcker samtliga bidragsformer, dock inte vanlig ålderspension. Uppgifter om sociala transfereringar finns bara på kommunnivå, ej för stadsdelarna i Göteborg. Både i riket som helhet och i Göteborgsregionen utgör transfereringarna en minskad andel av den disponibla inkomsten. Då reglerna för de sociala transfereringarna är generella så är det positivt när de sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten minskar, då det innebär att inkomsterna i allt högre grad kommer från andra källor. Sifforna som jämförs här är mellan åren 1999 och Göteborgsregionen som helhet ligger lägre för de sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten än riket för samtliga tre grupper som jämförs här. För ensamstående föräldrar, särskilt kvinnor med barn har andelen sjunkit mest. Det är positivt att större andel av inkomsten kommer från annan försörjning då det är ensamstående kvinnor med barn som är mest beroende av transfereringarna för sin försörjning och därför också är känsligast för förändringar i systemen. Sociala transfereringar utgörs av skattepliktiga transfereringar efter reducering av skatt samt av skattefria transfereringar. Folkpension, d.v.s. ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, hustrutillägg, änke-, omställnings- och särskild efterlevandepension samt skattepliktig barnpension ingår ej. Skattefria pensionsförmåner ingår dock. Skattepliktiga transfereringar (ersättning vid sjukdom, föräldrapenning, dagersättning vid repetitionsutbildning och civilförsvar samt vid arbetsmarknadsutbildning och arbetslöshet, utbildningsbidrag för doktorander, dagpenning vid frivillig krigsförbandsövning, delpension, vårdbidrag, arbetsskadelivränta, kontant arbetsmarknadsstöd, ersättning från AGS och TFA, ersättning från vuxenutbildningsnämnd och övriga skattepliktiga sociala ersättningar). Skattefria transfereringar (bostadsbidrag, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och kompletterande belopp till bostadstillägg för pensionärer, handikappersättning, skattefri del av livränta, skattefri del av barnpension, särskilt pensionstillägg, studiebidrag, återbetalningspliktiga studielån, skattefri sjukpenning, skattefri frivillig pension, erhållet bidragsförskott, barnbidrag, försörjningsstöd inklusive introduktionsersättning för flyktingar, dagersättning samt utrycknings-, bostads- och familjebidrag för värnpliktiga minus under året återbetalda studielån, och utgivet underhållsbidrag). BILD 7: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för familjer, år, Källa: SCB Inkopak tabell IT inkomster 2002 för den folkbokförda befolkningen Tabell 7: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, familjer år % Förändring Ale 18,5 21,0-2,5 Alingsås 16,8 19,5-2,7 Göteborg 20,7 24,3-3,6 Härryda 14,5 15,4-0,9 Kungsbacka 13,5 14,7-1,2 Kungälv 16,2 17,0-0,8 Lerum 14,6 15,6-1,0 Lilla Edet 20,8 22,7-1,9 Mölndal 15,3 17,0-1,7 Partille 15,8 17,9-2,1 Stenungsund 16,9 18,7-1,8 Tjörn 15,8 17,3-1,5 Öckerö 15,1 15,5-0,4 Göteborgsregionen 16,5 18,2-1,7 Riket 18,6 20,7-2,1 13

14 BILD 8: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för ensamstående föräldrar med barn, år, Tabell 8: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, ensamstående föräldrar med barn, år % Män Förändring Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ale 16,7 36,9 24,1 41,8-7,4-4,9 Alingsås 16,0 33,5 21,5 38,4-5,5-4,9 Göteborg 19,3 38,3 24,9 45,4-5,6-7,1 Härryda 14,2 30,0 14,1 32,1 0,1-2,1 Kungsbacka 13,8 27,4 16,0 31,6-2,2-4,2 Kungälv 16,1 31,1 15,4 35,0 0,7-3,9 Lerum 13,9 30,7 18,2 37,7-4,3-7,0 Lilla Edet 19,4 39,8 18,1 45,3 1,3-5,5 Mölndal 11,0 30,7 19,8 36,5-8,8-5,8 Partille 14,3 31,7 18,9 39,4-4,6-7,7 Stenungsund 13,7 33,1 14,0 37,2-0,3-4,1 Tjörn 11,9 34,7 16,4 39,2-4,5-4,5 Öckerö 15,9 30,3 13,8 34,9 2,1-4,6 Göteborgsregionen 15,1 32,9 18,1 38,0-3,0-5,1 Riket 16,9 34,6 20,8 39,8-3,9-5,2 Källa: SCB Inkopak tabell IT inkomster 2002 för den folkbokförda befolkningen BILD 9: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten för gifta/sambo utan barn, år, Källa: SCB Inkopak tabell IT inkomster 2002 för den folkbokförda befolkningen Tabell 9: De sociala transfereringarnas andel av den disponibla inkomsten, gifta/sambeskattade utan barn, år % Förändring Ale 14,8 17,5-2,7 Alingsås 12,2 14,1-1,9 Göteborg 12,8 15,9-3,1 Härryda 12,0 12,2-0,2 Kungsbacka 10,9 12,8-1,9 Kungälv 13,5 13,6-0,1 Lerum 11,5 13,5-2,0 Lilla Edet 16,5 19,6-3,1 Mölndal 11,8 13,0-1,2 Partille 12,7 13,4-0,7 Stenungsund 11,2 14,5-3,3 Tjörn 13,7 14,6-0,9 Öckerö 11,3 12,8-1,5 Göteborgsregionen 12,7 14,4-1,7 Riket 13,7 15,4-1,7 14

15 Medelinkomst Inkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt att beskriva ekonomisk standard medelinkomsten är det som används här. I tidigare framtagna Välfärdsbilder har medelinkomsten visats för personer i ådern 16 år och uppåt. Det måttet har bytts ut och istället visas medelinkomsten för personer 20-w år, vilket är ett mer vanligt statistiskt mått, då få personer under 20 år idag är i egen försörjning. För jämförelse har siffrorna från 1998, från förra rapporten med välfärdsbilder, uppdaterats och visar samma åldersgrupp som för siffrorna från Medelinkomsten har ökat i samtliga kommuner/stadsdelar mellan mätperioderna 1998 och 2002, och Göteborgsregionen har en högre medelinkomst än riket. För medelinkomsten är det också intressant att visa på förändringen över tid procentuellt sett, för att tydligare se hur stora förändringarna faktiskt är. Medelinkomsten i regionen har procentuellt sett ökat något mer än medelinkomsten i riket. Inom regionen så ligger ökningarna mellan 14 till 23 procent, och de procentuellt större ökningarna sker både i stadsdelar med hög och låg medelinkomst. Spannet mellan högsta och lägsta medelinkomsten är dock stort, totalt kr, från kr till kr. BILD 10: Medelinkomsten för befolkningen, 20-w år, Källa: SCB och Statistikgruppen Göteborgs Stad. Tabell 10: Medelinkomst för befolkningen, 20 w år 2002 tkr 1998 Förändring i tkr i tkr i tkr i % Ale 205,0 174,0 31,0 17,8% Alingsås 201,7 166,1 35,6 21,4% Askim SDN 291,8 239,5 52,3 21,8% Backa SDN 190,0 161,3 28,7 17,8% Bergsjön SDN 116,9 98,7 18,2 18,4% Biskopsgården SDN 156,7 129,3 27,4 21,2% Centrum SDN 209,8 169,6 40,2 23,7% Frölunda SDN 161,3 139,3 22,0 15,8% Gunnared SDN 143,9 126,0 17,9 14,2% Göteborg 199,7 164,9 34,8 21,1% Härlanda SDN 201,6 165,8 35,8 21,6% Härryda 233,7 195,6 38,1 19,5% Högsbo SDN 175,5 146,4 29,1 19,9% Kortedala SDN 167,6 139,7 27,9 20,0% Kungsbacka 237,2 195,7 41,5 21,2% Kungälv 216,7 181,8 34,9 19,2% Kärra-Rödbo SDN 221,0 183,9 37,1 20,2% Lerum 230,9 191,9 39,0 20,3% Lilla Edet 190,7 161,9 28,8 17,8% Linnéstaden SDN 217,5 174,3 43,2 24,8% Lundby SDN 188,3 152,4 35,9 23,6% Lärjedalen SDN 145,6 119,2 26,4 22,1% Majorna SDN 189,2 152,8 36,4 23,8% Mölndal 224,5 186,8 37,7 20,2% Partille 227,6 191,5 36,1 18,9% Stenungsund 216,4 181,8 34,6 19,0% Styrsö SDN 205,3 173,1 32,2 18,6% Tjörn 210,2 174,4 35,8 20,5% Torslanda SDN 257,6 212,0 45,6 21,5% Tuve-Säve SDN 212,5 180,1 32,4 18,0% Tynnered SDN 221,3 184,1 37,2 20,2% Älvsborg SDN 290,5 240,8 49,7 20,6% Öckerö 213,0 176,7 36,3 20,5% Örgryte SDN 222,5 181,5 41,0 22,6% Göteborgsregionen 215,9 180,2 35,7 19,8% Riket 201,1 168,1 33,0 19,6% 15

16 Ohälsa Hälsa och ohälsa får allt större betydelse för vår välfärd. Ohälsotalet, som är det sätt som ohälsa mäts här, är en kvot som visar det genomsnittliga antal dagar som de försäkrade har någon form av ersättning. Eftersom reglerna för ersättning förändrats flera gånger under de senaste åren går inte ohälsotalet att jämföra över tid på ett helt rättvisande sätt och därför saknas den jämförelsen i tabellerna. Ohälsotalet i Göteborgsregionen har varit högre än för riket i snitt i de tre tidigare rapporter med Välfärdsbilder som har producerats. Det har förklarats med att storstads- Tabell 11 12: Ohälsotalet, år % Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Ale 35,1 61,0 47,8 34,3 54,0 43,8 Alingsås 33,8 52,3 43,0 33,7 45,3 39,4 Askim SDN 21,4 34,0 27,9 22,5 32,1 27,4 Backa SDN 42,8 65,6 54,2 52,6 74,9 63,8 Bergsjön SDN 57,1 62,0 59,4 89,4 106,6 96,9 Biskopsgården SDN 55,9 70,7 63,1 76,7 99,2 87,0 Centrum SDN 22,2 33,2 27,5 28,1 37,2 32,5 Frölunda SDN 47,4 68,4 58,2 69,9 91,4 81,0 Gunnared SDN 53,4 68,4 60,7 70,1 97,9 83,4 Göteborg 36,5 48,4 42,4 44,2 56,0 50,0 Härlanda SDN 29,0 37,7 33,4 32,1 41,3 36,8 Härryda 29,7 49,9 39,7 31,5 46,2 38,7 Högsbo SDN 39,8 55,0 47,5 47,1 60,0 53,6 Kortedala SDN 52,0 63,6 57,7 67,6 84,1 75,5 Kungsbacka 25,7 41,2 33,4 26,1 38,4 32,2 Kungälv 33,7 56,6 45,1 32,0 52,4 42,0 Kärra-Rödbo SDN 33,2 53,1 43,3 33,5 51,0 42,4 Lerum 28,3 46,0 37,1 27,9 40,8 34,3 Lilla Edet 41,6 67,0 53,7 41,1 67,4 53,4 Linnéstaden SDN 28,2 37,7 33,0 33,3 40,2 36,8 Lundby SDN 39,7 48,2 43,6 52,8 61,5 56,7 Lärjedalen SDN 45,3 58,0 51,6 63,4 85,1 73,7 Majorna SDN 36,7 42,9 39,9 41,6 45,2 43,4 Mölndal 31,8 49,2 40,5 33,6 49,1 41,3 Partille 32,8 52,2 42,5 35,7 53,0 44,3 Stenungsund 29,1 55,7 42,4 30,4 56,0 42,8 Styrsö SDN 31,8 44,6 38,1 33,2 42,1 37,5 Tjörn 32,9 55,7 44,0 28,9 49,4 38,5 Torslanda SDN 23,4 44,0 33,6 21,3 39,1 30,2 Tuve-Säve SDN 33,9 57,6 45,8 39,6 55,7 47,8 Tynnered SDN 36,8 55,6 46,4 41,6 58,0 50,0 Älvsborg SDN 17,4 32,6 25,1 18,6 30,5 24,7 Öckerö 33,4 53,1 43,0 30,7 51,3 40,5 Örgryte SDN 24,4 34,7 29,6 28,5 37,8 33,2 Göteborgsregionen 34,3 49,9 42,0 40,9 56,8 48,7 Riket 34,8 51,9 43,2 37,0 51,0 43,8 BILD 11: Ohälsotalet, år, Källa: Försäkringskassan samt Statistikgruppen Göteborgs Stad. 16

17 regioner tenderar att ha ett högre ohälsotal än riket i snitt. För ohälsotalet 2003, som presenteras här, så ligger dock Göteborgsregionen lägre än rikssnittet, för totalen samt för både kvinnor och män. Spridningen mellan regionens kommuner och stadsdelar är mycket stor, från 25 till 63, och Fakta om ohälsotalet: Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen (från 2003 sjuk- och aktivitetsersättning). Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Ohälsotalet är en kvot där täljaren är antal ersatta sjukpenningdagar p.g.a. sjukdom, arbetsskada och rehabilitering samt ersatta dagar för förtidspension/sjukbidrag. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Nämnaren består av befolkningen i given ålder (tidigare antal försäkrade i given ålder). Därtill kommer personer som uppbär hel förtidspension/sjukbidrag. Från och med 2002 har definitionen av ohälsotal och sjukpenningtal förändrats. Det innebär att det inte är möjligt att göra jämförelser bakåt i tiden. Definitionen av antal av RFV ersatta dagar (täljaren) har inte förändrats. Förändringarna finns i uttryckets nämnare. Denna är numera större vilket ger lägre ohälsotal/sjukpenningtal. Anledningen är att nämnare från 2002 består av folkmängden i given ålder istället för enbart antalet försäkrade personer. ohälsotalet för kvinnor är högre än för män i samtliga kommuner/stadsdelar, i vissa fall nästan dubbelt så högt. Ohälsa bland unga är något som uppmärksammas allt mer, då sjukskrivningarna har ökat och man ser att yngre tidigt i sitt arbetsliv blir sjukskrivna i allt högre utsträckning. Ohälsotalet för åldrarna år för 1999, som togs fram till förra rapporten med Välfärdsbilder, visade mycket höga tal. Definitionen av ohälsotalet har ändrats sedan dess (se faktaruta). Före 2002 räknade ohälsotalet fram genom att dela antal ersatta dagar med antal personer som var försäkrade (i arbete), efter 2002 delas antal ersatta dagar med den totala befolkningen i åldersgruppen. Då antalet personer i nämnaren blir högre resulterar det i att kvoten, d.v.s. ohälsotalet blir lägre. Förändringen påverkar dels ohälsotalet totalt sett men särskilt ohälsotalet för unga, då betydligt färre andelar i åldersgruppen förvärvsarbetar, främst på grund av studier hade Göteborgsregionen ett högre ohälsotal för unga än riket, men för 2003 är situationen den omvända. Det som gör ohälsotalet för unga särskilt intressant i det här sammanhanget är att kommunerna/stadsdelarna hamnar i en annan rangordning, se bild 14-15, än för många av de övriga variabler i rapporten. Precis som för ohälsotalet totalt sett så är kvinnors ohälsotal, år, överlag högre än för män. Här finns dock några få undantag där situationen är omvänd eller där ohälsotalet för könen är relativt lika. BILD 12: Ohälsotal, år, uppdelat på män och kvinnor, för Sorterat efter ohälsotal för kvinnor. Källa: Försäkringskassan samt Statistikgruppen Göteborgs Stad. 17

18 BILD 13: Ohälsotalet för unga, år, Källa: Försäkringskassan samt Statistikgruppen Göteborgs Stad. Tabell 13 14: Ohälsotalet för unga år. % Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Ale 10,9 15,4 13,1 16,0 22,8 19,2 Alingsås 11,1 16,1 13,5 21,2 23,6 22,4 Askim SDN 6,5 8,7 7,6 31,9 24,2 27,8 Backa SDN 8,3 13,0 10,6 18,8 26,6 22,7 Bergsjön SDN 10,4 9,6 11,2 26,1 27,1 26,6 Biskopsgården SDN 9,2 10,4 9,8 25,6 29,8 27,6 Centrum SDN 3,7 6,3 4,9 8,1 10,3 9,2 Frölunda SDN 11,3 9,1 10,2 34,2 24,8 29,5 Gunnared SDN 9,7 13,1 11,4 42,8 33,5 38,2 Göteborg 7,3 9,4 8,4 16,1 17,7 17,0 Härlanda SDN 6,5 9,4 8,0 8,3 10,8 9,6 Härryda 9,2 11,9 10,5 26,5 29,4 27,9 Högsbo SDN 7,2 10,2 8,7 9,4 14,2 11,8 Kortedala SDN 9,5 9,5 9,4 19,1 19,0 19,1 Kungsbacka 8,8 10,2 9,5 15,4 20,9 18,1 Kungälv 13,0 14,0 13,5 21,4 29,2 25,2 Kärra-Rödbo SDN 13,3 17,1 15,2 19,7 26,6 23,5 Lerum 9,3 12,2 10,7 21,5 17,1 19,3 Lilla Edet 8,9 12,2 10,5 22,1 16,0 19,3 Linnéstaden SDN 5,8 8,2 7,0 11,7 11,4 11,5 Lundby SDN 6,8 10,9 8,9 14,2 14,6 14,4 Lärjedalen SDN 11,0 10,9 10,9 28,8 28,9 28,8 Majorna SDN 6,3 9,9 8,2 10,9 16,5 13,9 Mölndal 9,5 12,5 11,0 18,5 25,3 21,9 Partille 9,2 13,8 11,4 22,8 33,4 28,3 Stenungsund 9,3 14,6 11,9 18,8 25,8 22,2 Styrsö SDN 5,6 8,1 6,8 24,4 17,1 21,4 Tjörn 6,7 13,6 10,0 15,2 23,6 19,0 Torslanda SDN 7,3 8,9 8,1 19,7 16,8 18,1 Tuve-Säve SDN 9,5 8,8 9,2 15,5 21,7 18,7 Tynnered SDN 11,0 11,4 11,2 33,5 35,9 34,8 Älvsborg SDN 5,0 3,9 4,5 30,6 26,4 28,3 Öckerö 11,1 14,1 12,5 20,7 29,7 24,7 Örgryte SDN 4,8 7,5 6,2 7,5 13,0 10,3 Göteborgsregionen 8,3 11,2 9,8 19,7 24,2 21,9 Riket 8,9 12,2 10,5 16,8 20,5 18,7 18

19 BILD 14: Ohälsotalet för unga, år, 2003, uppdelat på män och kvinnor, sorterat efter ohälsotalet för kvinnor. Källa: Försäkringskassan samt Statistikgruppen Göteborgs Stad. 19

20 Utbildning Kunskap och utbildning är ett av samhällets främsta medel för att främja välstånd och välfärd. Betydelsen av högre utbildning blir tydlig när individen ska konkurrera på arbetsmarknaden och utbildningsnivån då bli ett mått på de förutsättningar som individen har för sin egen försörjning och välfärd. Här redovisas andel av befolkningen som har grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå samt de som har minst 3 års eftergymnasial utbildning. I detta perspektiv är också förutsättningarna för fortsatta studier viktiga. Därför finns även andel elever med som saknar behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program med som en delvariabel, d.v.s. de saknar betyg i ett eller flera av basämnena matematik, svenska/svenska2 och engelska. Andelen av befolkningen med minst 3 års eftergymnasial utbildning har ökat för samtliga kommuner och stadsdelar mellan åren 2000 och Samtidigt minskar andel av befolkningen med grundskola alt. folkskola som högsta utbildningsnivå. Göteborgsregionen har en högre andel av befolkningen med högre utbildning och lägre andel med grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå än genomsnittet i riket. Ökningen av högre utbildning är tydligast i de områden där utbildningsnivån redan är hög, vilket framförallt är i de centrala stadsdelarna i Göteborg (Centrum, Linnéstaden, Majorna, Härlanda och Örgryte). Värt att notera är att lika stora ökningar också har skett i stadsdelarna Frölunda, Högsbo och Lundby, som låg på avsevärt lägre ursprungliga nivåer. Göteborgsregionen har tidigare haft en låg andel elever som går ut grundskolan och saknar betyg i ett eller flera av basämnena, i jämförelse med riket. Siffrorna här från 2004 jämförs med 2000 och visar dock på en stor ökning, både för Göteborgsregionen totalt och för flera kommuner och stadsdelar. Siffrorna visar också på en stor spridning i BILD 15: Högsta utbildningsnivån relaterat till befolkningen, i åldrarna år, 2003 Sorterat efter andel av befolkning med minst tre års eftergymnasial utbildning. Källa: SCB databaser samt Statistikenheten Göteborgs stad 20

21 regionen, från 1 till 44 procent. Oroväckande är att se är att de största ökningarna skett i de stadsdelar där nivån redan var mycket hög, som Bergsjön, Lärjedalen och Biskopsgården. I några kommuner/stadsdelar har dock en minskning skett. Den största minskningen av andel elever som saknar betyg finns i stadsdelen Tynnered, i övrigt har minskningarna skett i stadsdelen Torslanda samt i kranskommuner. Tabell 15: Högsta utbildningsnivå, år % 2003 Grundskola eller folkskola 2000 Förändring Minst 3 års eftergymnasial utbildning Förändring Ale 22,5 25,1-2,6 10,3 8,6 1,7 Alingsås 19,0 21,3-2,3 16,3 14,5 1,8 Askim SDN 9,0 10,1-1,1 35,1 33,4 1,7 Backa SDN 21,6 24,4-2,8 13,6 11,1 2,5 Bergsjön SDN 31,3 32,0-0,7 11,4 9,3 2,1 Biskopsgården SDN 29,4 31,7-2,3 11,8 9,0 2,8 Centrum SDN 7,4 8,0-0,6 41,5 35,6 5,9 Frölunda SDN 22,2 25,1-2,9 18,4 13,8 4,6 Gunnared SDN 31,3 31,3 0,0 10,5 8,2 2,3 Göteborg 16,1 17,5-1,4 24,6 20,6 4,0 Härlanda SDN 9,3 10,5-1,2 34,1 28,8 5,3 Härryda 16,5 18,5-2,0 19,8 17,4 2,4 Högsbo SDN 16,4 18,8-2,4 23,9 17,5 6,4 Kortedala SDN 21,7 24,4-2,7 16,4 12,5 3,9 Kungsbacka 15,2 17,3-2,1 18,8 16,7 2,1 Kungälv 18,5 20,5-2,0 14,8 12,3 2,5 Kärra-Rödbo SDN 20,9 23,1-2,2 10,8 7,8 3,0 Lerum 15,1 17,2-2,1 18,2 16,3 1,9 Lilla Edet 26,6 29,3-2,7 7,0 6,4 0,6 Linnéstaden SDN 7,3 8,3-1,0 40,8 35,6 5,2 Lundby SDN 19,3 21,1-1,8 20,8 14,2 6,6 Lärjedalen SDN 29,1 29,8-0,7 10,8 9,0 1,8 Majorna SDN 9,8 11,0-1,2 35,7 29,7 6,0 Mölndal 15,9 17,9-2,0 22,1 19,3 2,8 Partille 15,1 17,0-1,9 20,4 18,8 1,6 Stenungsund 18,3 19,9-1,6 14,0 11,0 3,0 Styrsö SDN 16,5 18,7-2,2 24,3 21,4 2,9 Tjörn 20,3 23,1-2,8 14,5 12,1 2,4 Torslanda SDN 15,3 17,3-2,0 18,1 14,4 3,7 Tuve-Säve SDN 19,5 22,8-3,3 14,7 14,1 0,6 Tynnered SDN 17,9 19,5-1,6 21,7 19,5 2,2 Älvsborg SDN 8,0 9,8-1,8 38,3 36,1 2,2 Öckerö 22,6 24,3-1,7 13,3 11,3 2,0 Örgryte SDN 8,3 9,1-0,8 37,4 31,4 6,0 Göteborgsregionen 16,7 18,5-1,8 21,4 18,2 3,2 Riket 18,5 20,6-2,1 17,5 15,2 2,3 21

22 BILD 16: Andelen elever med "Ej betyg" från grundskolan i ett eller flera av ämnena matmatik, svenska/svenska2 och engelska, vårterminen Tabell 16: Andel elever med Ej betyg från grundskolan i ett eller flera av ämnena, matematik, svenska/svenska 2, och engelska % VT 2004 VT 2000 Förändring Källa: Skolverkets betygsstatistik samt Statistikgruppen Göteborgs stad. Ale 12,8 9,0 3,8 Alingsås 5,7 8,0-2,3 Askim SDN 4,9 0,7 4,2 Backa SDN 10,2 4,7 5,5 Bergsjön SDN 44,1 36,7 7,4 Biskopsgården SDN 32,4 24,2 8,2 Centrum SDN 8,0 2,8 5,2 Frölunda SDN 18,9 9,6 9,3 Gunnared SDN 23,2 18,3 4,9 Göteborg 13,7 11,0 2,7 Härlanda SDN 7,0 5,0 2,0 Härryda 8,2 7,0 1,2 Högsbo SDN 9,9 6,0 3,9 Kortedala SDN 16,1 14,5 1,6 Kungsbacka 2,5 6,0-3,5 Kungälv 6,4 11,0-4,6 Kärra-Rödbo SDN 9,8 4,9 4,9 Lerum 5,2 10,0-4,8 Lilla Edet 11,5 10,0 1,5 Linnéstaden SDN 3,6 4,0-0,4 Lundby SDN 9,9 6,8 3,1 Lärjedalen SDN 37,6 31,5 6,1 Majorna SDN 8,9 6,1 2,8 Mölndal 7,2 7,0 0,2 Partille 7,5 8,0-0,5 Stenungsund 7,0 5,0 2,0 Styrsö SDN 6,4 2,6 3,8 Tjörn 7,5 9,0-1,5 Torslanda SDN 3,6 6,0-2,4 Tuve-Säve SDN 9,8 5,8 4,0 Tynnered SDN 6,6 12,9-6,3 Älvsborg SDN 2,3 1,0 1,3 Öckerö 8,0 12,0-4,0 Örgryte SDN 9,0 4,9 4,1 Göteborgsregionen 12,1 8,6 3,5 Riket 10,6 11,0-0,4 22

23 Anmälda brott Brottslighet som välfärdsindikator var med som ny variabel i rapporten för Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Genom att visa på var flesta brott anmäls ger det en indikation på trygghet för medborgarna som bor i en kommun/ stadsdel. Brotten som redovisas i statistiken är brott mot brottsbalken; inbrott i bostäder, bilinbrott, personrån, misshandel och mord. Brott mot narkotikastrafflagen och rattfylleribrott, som är beroende av polisens satsningar, ingår inte. I statistiken kan vi se att stadsdelen Centrum ligger mycket högt i jämförelse med övriga för flest anmälda brott per invånare. De centrala stadsdelarna i Göteborg är de som ligger högst generellt. Antalet anmälda brott har minskat i Göteborgsregionen mellan 2000 och 2003, men ligger högre än riket i snitt. De skärgårdskommuner och stadsdelar som finns i Göteborgsregionen, Styrsö, Tjörn och Öckerö, har minst anmälda brott per invånare. BILD 17: Antalet anmälda brott, mot brottsbalken, per invånare år Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Bortfall vid statistik om kommun/stadsdel: För vissa brott saknas uppgift om kommun och/ eller stadsdel. Dessa brott går bara att redovisa på läns- eller kommunnivå. Tabell 17: Antalet anmälda brott mot brottsbalken per 1000 invånare st Förändring Ale Alingsås Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN Gunnared SDN Göteborg Härlanda SDN Härryda Högsbo SDN Kortedala SDN Kungsbacka Kungälv Kärra-Rödbo SDN Lerum Lilla Edet Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Mölndal Partille Stenungsund Styrsö SDN Tjörn Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Öckerö Örgryte SDN Göteborgsregionen Riket

24 Valdeltagande Valdeltagande ger en indikation på i vilken omfattning människor tar till vara och ser på möjligheten att påverka sin omvärld och därmed sin situation genom de allmänna valen. Valdeltagande och utbildningsnivå anses ofta vara kopplade till varandra, för Göteborgsregionen finns dock inget tydligt sådant samband. Utbildningsnivån i Göteborgsregionen är högre men valdeltagandet lägre i jämförelse med riket. De kommuner/ stadsdelar med högst utbildningsnivå ligger i många fall inte högt för valdeltagande. Kranskommunerna ligger generellt högre i valdeltagande än stadsdelarna. Ett högt valdeltagande kan också spegla en aktiv lokalpolitik. Vid jämförelse mellan valen 1998 och 2002 så har Göteborgsregionen ökat något och riket minskat, men Göteborgsregionen har ett lägre valdeltagande totalt sett jämfört med riket. I flera stadsdelar har valdeltagandet ökat medan samtliga kommuner har minskat eller ligger på samma nivå för valet 2002 som Tabell 18: Valdeltagande i procent av befolkningen % Förändring Ale 80,9 82,7-1,8 Alingsås 83,0 84,6-1,6 Askim SDN 85,4 84,4 1,0 Backa SDN 71,3 71,7-0,4 Bergsjön SDN 54,6 52,1 2,5 Biskopsgården SDN 62,7 61,2 1,5 Centrum SDN 77,2 75,6 1,6 Frölunda SDN 71,5 70,3 1,2 Gunnared SDN 55,3 55,8-0,5 Göteborg 77,5 78,9-1,4 Härlanda SDN 78,0 76,7 1,3 Härryda 83,0 84,8-1,8 Högsbo SDN 74,4 73,3 1,1 Kortedala SDN 66,8 66,5 0,3 Kungsbacka 84,3 85,5-1,2 Kungälv 84,1 84,9-0,8 Kärra-Rödbo SDN 78,5 76,5 2,0 Lerum 84,8 86,0-1,2 Lilla Edet 77,7 80,3-2,6 Linnéstaden SDN 77,8 75,9 1,9 Lundby SDN 68,0 66,6 1,4 Lärjedalen SDN 59,9 59,7 0,2 Majorna SDN 75,5 74,8 0,7 Mölndal 82,5 83,1-0,6 Partille 82,9 83,5-0,6 Stenungsund 81,1 82,1-1,0 Styrsö SDN 79,5 79,4 0,1 Tjörn 83,0 83,1-0,1 Torslanda SDN 84,5 84,8-0,3 Tuve-Säve SDN 76,8 76,4 0,4 Tynnered SDN 77,8 77,8 0,0 Älvsborg SDN 87,3 87,4-0,1 Öckerö 84,9 84,9 0,0 Örgryte SDN 77,4 76,2 1,2 Göteborgsregionen 76,9 76,8 0,1 Riket 80,1 81,4-1,3 BILD 18: Valdeltagande vid 2002 års val. Källa: SCB samt Statistikgruppen Göteborgs Stad. 24

25 Befolkningens åldersfördelning Som en kompletterande variabel visas här i tabeller och bilder befolknings åldersfördelning i intervallerna 0-19 år, år och samt 65-w år (fördelat på år och 80-w år) den 31/12 för åren 2004 och Göteborgsregionens befolkning har ökat med tre procent medan riket ökat med en procent mellan åren 2000 och Detta innebär att Göteborgsregionen ökat från 9,5 till 9,7 procent av Sveriges befolkning. Göteborgsregionens andel av befolkningen över 65 år är lägre och andelen av befolkningen i åldrarna år är högre än rikssnittet. Tabell Åldersfördelning i procent Befolkningen totalt 0 19 år år 65 w år Ale ,8 27,6 58,7 59,6 13,5 12,8 Alingsås ,6 26,1 56,8 56,3 17,6 17,6 Askim SDN ,3 29,0 56,7 59,1 14,0 12,8 Backa SDN ,4 22,9 59,6 58,2 18,0 18,0 Bergsjön SDN ,7 28,6 61,9 60,5 10,4 10,9 Biskopsgården SDN ,0 23,4 61,3 60,4 15,7 16,2 Centrum SDN ,1 10,0 74,2 73,2 14,7 16,8 Frölunda SDN ,5 15,9 54,8 52,9 28,7 31,2 Gunnared SDN ,4 31,4 61,7 60,0 8,9 8,6 Göteborg ,4 21,5 63,6 62,5 15,0 16,0 Härlanda SDN ,9 18,9 62,9 59,6 18,2 21,5 Härryda ,6 29,5 57,9 58,9 12,5 11,6 Högsbo SDN ,2 15,7 59,8 56,7 25,0 27,6 Kortedala SDN ,9 19,3 64,1 62,1 17,0 18,6 Kungsbacka ,8 28,5 56,6 57,9 14,6 13,6 Kungälv ,5 26,8 57,1 57,7 16,4 15,5 Kärra-Rödbo SDN ,5 28,2 57,8 58,6 13,7 13,2 Lerum ,8 29,8 56,5 57,6 13,7 12,6 Lilla Edet ,4 27,2 58,0 57,5 15,6 15,3 Linnéstaden SDN ,3 16,5 71,9 71,1 11,8 12,4 Lundby SDN ,1 16,2 67,7 65,6 16,2 18,2 Lärjedalen SDN ,6 34,4 57,7 57,0 8,7 8,6 Majorna SDN ,5 17,7 70,5 68,3 12,0 14,0 Mölndal ,0 25,9 59,3 59,4 14,7 14,7 Partille ,4 28,8 57,1 57,4 14,5 13,8 Stenungsund ,5 27,4 58,2 59,1 14,3 13,5 Styrsö SDN ,2 28,2 55,3 54,9 17,5 16,9 Tjörn ,0 27,0 56,9 56,0 18,1 17,0 Torslanda SDN ,8 31,2 57,6 58,2 10,6 10,6 Tuve-Säve SDN ,7 26,3 57,3 58,7 17,0 15,0 Tynnered SDN ,7 28,4 56,8 56,6 15,5 14,6 Älvsborg SDN ,4 28,3 55,6 56,6 16,0 15,1 Öckerö ,1 27,6 56,2 55,9 16,7 16,5 Örgryte SDN ,9 16,1 66,7 64,9 16,4 19,0 Göteborgsregionen ,2 24,3 60,8 60,5 15,0 15,2 Riket ,0 24,1 58,8 58,7 17,2 17,2 25

26 BILD 19: Andel av befolkningen i åldrarna 0-19 år, BILD 20: Andel av befolkningen i åldrarna år, BILD 21: Andel av befolkningen i åldrarna 65 w år,

27 Sammanfattning Spindlar För varje kommun/stadsdel finns här tretton variabler sammanställda till individuella spindeldiagram. Variablerna är: Registrerad arbetslöshet, Registrerad Ungdomsarbetslöshet, Ej tillgängliga för arbetsmarknaden, Försörjningsstöd per invånare, Andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd, Ohälsotal totalt, Ohälsotal för unga, Anmälda brott, Ej betyg från grundskolan i ett eller flera av basämnena, Grundskola/Folkskola som högsta utbildningsnivå, Minst tre års eftergymnasial utbildning, Medelinkomst, Valdeltagande. Variablerna för varje kommun/stadsdel jämförs med regionsnittet som är index 100. Diagrammen ger en överskådlig sammanfattning av varje kommun/stadsdel för dessa utvalda variabler. Genom att presentera dem på detta sätt ökar möjligheten till jämförelse och det går att se likheter och olikheter i det mönster som skapas i diagrammen samt hur de avviker från regionsnittet. För att också kunna se hur regionen, kommunerna och stadsdelarna har förändrats sedan Välfärdsbilder i Göteborgsregionen gavs ut sist, 2002, så finns även dessa spindeldiagram med. Variablerna i diagrammen för 2002 är omsorterade enligt den ordning som variablerna har här för I de fall där innehållet i statistiken har förändrats, som åldersgruppen för medelinkomst samt att folkskola ingår tillsammans med grundskola i lägsta utbildningsnivå, så är detta också korrigerat i 2002 års siffror för att jämförelse ska kunna göras. Beräkning av ohälsotalet har också förändrats men där finns ingen möjlighet att göra korrigering för ökad jämförbarhet. Överlag så kan inte ohälsotal jämföras över tid då förändringar, antingen i sjukförsäkringssystemet eller i beräkningssätt, ofta förekommer. Göteborgsregionen jämfört med riket Den gula cirkeln visar sammanräknade värden för de olika variablerna i riket som index (100). Den gröna ytan motsvarar sammanräknade värden för Göteborgsregionen relaterat till index. Det innebär att där den gröna ytan går utanför den gula cirkeln ligger Göteborgsregionen högre i värde än rikssnittet och där den gröna ytan går innanför den gula cirkeln ligger Göteborgsregionen lägre. De 10 första värdena kan definieras som negativa variabler, dvs det är bra att ha ett lågt värde samt att ligga under rikssnittet. De tre sista värdena är positiva variabler vilket innebär att det är bra med ett högt värde samt att ligga över rikssnittet. De positiva förändringar från 2002 till 2005 års sammanställning är att ohälsotalet för Göteborgsregionen, nu ligger under rikssnittet. Andelen anmälda brott ligger fortfarande över rikssnittet, men har minskat betydligt. Medelinkomsten har ökat och ligger över rikssnittet. De negativa förändringarna är att kostnad per invånare för försörjningsstöd har ökat i Göteborgsregionen. Andel elever med ej betyg i ett eller flera av grundskolans basämnen låg tidigare under rikssnittet, men ligger nu över. GÖTEBORGSREGIONEN/RIKET 27

28 Kommuner och stadsdelar jämfört med Göteborgsregionen Den gröna cirkeln i de följande spindeldiagrammen visar sammanräknade värden för Göteborgsregionen som index (100). De färgade ytorna motsvarar värdena för respektive kommun/stadsdel relaterat till index. Det innebär att när den färgade ytan går utanför den gröna cirkeln ligger kommunen/stadsdelen högre i värde än regionsnittet och där den färgade ytan går innanför den gröna cirkeln ligger kommunen/stadsdelen lägre. De 10 första värdena kan definieras som negativa variabler, dvs det är bra att ha ett lågt värde och ligga under regionsnittet. De tre sista värdena är positiva variabler vilket innebär att det är bra med ett högt värde samt att ligga över regionsnittet. Observera att diagrammens skalor skiljer sig åt i några fall. De flesta kommuner/stadsdelar har en skala med maxvärdet 200. I de fall där en kommun/stadsdel har extremt höga värden, jämfört med index, går skalan högre och det högsta maxvärdet är 900. Skillnader i diagrammens skalor syns tydligt genom den gröna indexringens storlek. Diagrammen presenteras i alfabetisk ordning med diagrammen för 2005 och 2002 bredvid varandra. Viktigt att notera är att förändringarna som skett mellan de två mättillfällena är beroende dels av förändringar i varje kommun/stadsdel och dels hur regionen som helhet har förändrats, då alla värden relateras till regionens värde som index 100. Genom att jämföra diagrammens form syns tydliga likheter mellan olika kommuner och stadsdelar. Vissa som var lika varandra 2002 är det fortfarande 2005 och andra har ändrat form och har större likheter med andra. I vissa fall är diagrammen för en kommun/stadsdel mycket lika varandra till formen 2005 och 2002 men skalan har förändrats mellan mättillfällena. Några kommuner/stadsdelar som har flera likheter med varandra kan grupperas som i tabellen nedan. Dessa likheter åskådliggörs också genom diagrammens färgsättning. Några märkbara förändringar som har skett är att Backa, Högsbo, Kortedala, Lerum och Stenungsund har förändrats så pass mycket att de mer liknar andra kommuner/stadsdelar 2005 jämfört med Kungsbacka, Mölndal och Partille som liknande varandra 2002, har 2005 stora likheter även med Härryda, Lerum och Torslanda (se i tabellen nedan). Att notera också är att Bergsjön, Biskopsgården, Frölunda, Gunnared, Kortedala, Lundby, Lärjedalen, Majorna har lägre skalor 2005, de ligger närmare index än de gjorde Liknar varandra 2005 Liknar varandra 2002 Ale, Alingsås, Lilla Edet, Kärra-Rödbo Askim, Styrsö, Älvsborg Backa, Högsbo, Tuve-Säve, Tynnered Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Lärjedalen Centrum, Linnéstaden Frölunda, Kortedala, Lundby Härlanda, Majorna, Örgryte Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Torslanda Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Ale, Lilla Edet Alingsås, Kärra-Rödbo Askim, Styrsö, Torslanda, Älvsborg Backa, Frölunda, Högsbo, Lundby Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Lärjedalen, Kortedala Centrum, Linnéstaden Härlanda, Majorna, Örgryte Kungsbacka, Mölndal, Partille Kungälv, Lerum, Tjörn Stenungsund, Tuve-Säve 28

29 ALE 2005 ALE 2002 ALINGSÅS 2005 ALINGSÅS 2002 ASKIM 2005 ASKIM

30 BACKA 2005 BACKA 2002 BERGSJÖN 2005 BERGSJÖN 2002 BISKOPSGÅRDEN 2005 BISKOPSGÅRDEN

31 CENTRUM 2005 CENTRUM 2002 FRÖLUNDA 2005 FRÖLUNDA 2002 GUNNARED 2005 GUNNARED

32 GÖTEBORG 2005 GÖTEBORG 2002 HÄRLANDA 2005 HÄRLANDA 2002 HÄRRYDA 2005 HÄRRYDA

33 HÖGSBO 2005 HÖGSBO 2002 KORTEDALA 2005 KORTEDALA 2002 KUNGSBACKA 2005 KUNGSBACKA

34 KUNGÄLV 2005 KUNGÄLV 2002 KÄRRA-RÖDBO 2005 KÄRRA-RÖDBO 2002 LERUM 2005 LERUM

35 LILLA EDET 2005 LILLA EDET 2002 LINNÉSTADEN 2005 LINNÉSTADEN 2002 LUNDBY 2005 LUNDBY