Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund"

Transkript

1 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund

2 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för tre av stadens budgetmål. Målen har särskild inriktning på social hållbarhet och att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Inom ramen för processägarskapet togs en strategi fram där en kartläggning av skillnaderna i hälsa och livsvillkor pekades ut som ett uppdrag. En första baslinjemätning skulle göras som sedan följdes upp. Denna rapport är resultatet av det uppdraget.

3 Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

4 Closing the gap in a generation

5 Closing the gap in a generation Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv

6 Closing the gap in a generation Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser

7 Closing the gap in a generation Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

8 Göteborgs stad fokuserar på fyra strategiska områden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen I huvudrapporten finns ett femte område som handlar om de strategiska förutsättningarna för arbetet

9 Syftet med rapporten Syftet med rapporten är att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan delar och grupper i Göteborg. Att presentera en sammanställning av internationella och nationella forskares och offentliga aktörers befintliga åtgärdsförslag. Det senare för att lära av andra och för att inte uppfinna hjulet ännu en gång.

10 Statistiken Statistiken som används i rapporten för att visa skillnader i livsvillkor och hälsa är framför allt register och enkätdata. Registerdata är hämtad från nationella register via Statistiska centralbyrån [SCB] som bearbetats av stadsledningskontorets enhet för samhällsanalys och statistik. Den övriga statistiken har till största del hämtats från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Resultaten från enkätundersökningen är i sin tur bearbetade och levererade av Västra Götalandsregionens hälso och sjukvårdsnämndernas kansli. Men även stadens olika interna uppföljningssystem och egna enkäter har legat till grund för delar av det statistiska underlaget. I övrigt har också olika verksamheter och nyckelpersoner kontaktas för att försöka få fram mer verksamhetsnära uppgifter.

11 Delar av Göteborg

12 DEL 1 KUNSKAPSUNDERLAG: Avsnittet kan ses som ett sätt att underlätta förståelsen av rapportens resterande delar. Detta görs bland annat genom att skillnader i hälsa sätts i ett sammanhang. I avsnittet beskrivs hur ett samhälle med mindre skillnader i människors livsvillkor påverkar samhällsutvecklingen. Vad betyder stora skillnader för tillit, tilltro och trygghet, förutsättningar för ett socialt hållbar samhälle. Avsnittet berör också hur ett effektivt arbete för att minska skillnader ser ut, vilka komponenter det innehåller och perspektiv som är viktiga för att få framgång.

13 DEL 2 BESKRIVNING AV SKILLNADER I HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I detta avsnitt belyses skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Del två av rapporten ger en samlad och gemensam bild av skillnaderna i hälsa och livsvillkor, som kortfattat kan summeras till att det finns betydande skillnader, både mellan grupper av göteborgare och av delar av staden. Många av skillnaderna har antingen ökat över tid eller är oförändrade. Problematiken med stora skillnader är inte reserverad till vissa delar av staden utan finns inom alla stadsdelar. Det är dessa skillnader, eller gap som man internationellt benämner fenomenet, som måste minska om Göteborg ska kunna bli hållbart.

14 DEL 2 BESKRIVNING AV SKILLNADER I HÄLSA OCH LIVSVILLKOR Barns och ungdomars uppväxtvillkor Utbildning Ekonomiska förutsättningar Sociala relationer, trygghet och delaktighet Hälsa och levnadsvanor Boende, närmiljö och stödjande miljöer

15 DEL 3 HUR ANDRA ARBETAR: I avsnitt tre presenteras en tematisering över åtgärdsförslag som redan är identifierade av internationella och nationella forskare och offentliga Tanken bakom sammanställningen i denna rapport är att sammanställa och ta lärdom av andra, vilket också var processägarskapets uppdrag. Sammanställningen av åtgärder gör inte anspråk på att vara skarpa förslag på hur staden ska arbeta utan pekar på möjliga vägar framåt.

16 Rapporter som ligger till grund för de tematiserade förslagen: Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa av Kommission för ett socialt hållbar Malmö. Kommissionens förslag antogs, efter remissrunda och tjänstemannaberedning, av Malmö Stad i mars Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa, antagen och utgiven av SKL. Samling för social hållbarhet: Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, utgiven av Västra Götalandsregionen och antagen i regionfullmäktige. Fair Society Healthy Lives Strategic Review of Health Inequalities in England post 2010, författad av en brittisk kommission, på uppdrag av den brittiska regeringen, och översatt till svenska av SKL och Kommission för ett social hållbart Malmö. Östgötakommissionen för folkhälsa preliminära rekommendationer, arbetsmaterial från Östgötakommissionen som tillsattes av Regionförbundet Östsam.

17 Några exempel från rapporten?

18 Skillnader i medellivslängd 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längts i Stora Sigfridsplan Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längts i Stora Askim

19 Högst 1992: Långedrag kr Högst 2011: Långedrag kr Lägst 1992: Hjällbo kr Lägst 2011: Östra Bergsjön kr Primärområden Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

20 54% 52% 50% 44% 42% 38% 34% 31% 25% 25% 24% 21% 21% 19% 19% 18% 18% 17% 15% 15% 15% 14% 14% 12% 11% 10% 10% 8% 7% Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Lundby Nya Högsbo Gamlestaden/Utby Stora Delsjökroken Mariaplan Norra Älvstranden Tuve Stigbergstorget Östra Angered Stora Bagaren Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Södra Skärgården Norra Centrum Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Stora Sigfridsplan 6% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Södra Västkusten 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kontantmarginal är möjligheten att inom en vecka skaffa fram kr till en oförutsedd utgift. Mellanområden Saknar kontantmarginal Andel av befolkningen (16-84 år) som saknade kontantmarginal

21 70% 60% 50% Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 40% 30% 20% 10% Lägst andel: Björlanda 2 % 0% Primärområden Under 60% av medianen

22 Långvarigt försörjningsstöd familjer 26 % i Södra Angered 0,7 % i Torslanda

23 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 % Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7% Lägst 2012: Gårdstensberget 23 % Primärområden Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

24 Skillnader i god hälsa I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan

25 Skillnader i tandhälsa I Södra Angered är endast 43 % av 6 åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården. 43 % vs. 87 %

26 Vad delrapporten visar Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Vi måste arbeta med hela Göteborg. Många får det bättre samtidigt ökar klyftorna Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade.

27 Gör något, gör mer, gör bättre (WHO, 2008).

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med

Läs mer

Hälsodata områdesfakta

Hälsodata områdesfakta Hälsodata 0 - områdesfakta Källor Det kan finnas anledning att lite noggrannare presentera några av de viktigaste källorna till den data som presenteras i bladet: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg - delrapport 2014 Syftet med delrapporten Ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg.

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med två mål. Målen

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Innehåll I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med två

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen... 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader

Läs mer

Socialtjänsten i Göteborgs Stad

Socialtjänsten i Göteborgs Stad Socialtjänsten i Göteborgs Stad Trender, statistik och utmaningar Kunskapsseminarium 17 maj 2017 Insatser och del av kostnaden Vilka insatser har vi inom individ-och familjeomsorg/funktionshinder?och hur

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 SDN Statistik Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 Översiktsplaneavdelningen februari 2008 Stadsbyggnadskontoret s kommun Följande sidor är ett särtryck ur de stadsdelsvisa beskrivningarna.

Läs mer

Särskilt utsatta områden i Göteborg

Särskilt utsatta områden i Göteborg Särskilt utsatta områden i Göteborg Analys av rapporterna Utsatta områden sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser samt Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Nakisa Khorramshahi

Läs mer

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017 Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna 1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Helhet Bemötande Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Betyg 8-10 78% 78% 77% Betyg 5-7 20% 19% 21% Betyg 1-4 2% 3% 2% Ej svar 2% 1% 2% Medelvärde 8,5 8,5 8,4 Hur väl uppfyller biblioteket dina

Läs mer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Idrottsanläggningar -

Idrottsanläggningar - Idrottsanläggningar - Långsiktigt planeringsunderlag Möte med Västra Götalands Idrottsförbund 2017-06-14 Investeringsprocessen Sedan 2016 har vi 4-åriga investeringsbudgetar som bryter ett år in i ny mandatperiod

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2012 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 Här presenteras den sjätte generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 213 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

Ängelholms Folkhälsoplan

Ängelholms Folkhälsoplan Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 DEL 1 - INLEDNING Hållbar utveckling myntades av Lester Brown i början av 1980talet och nådde den internationella arenan genom Brundtlandrapporten i FN 1987. Brundtlandkommissionens

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft

Läs mer

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet - Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och som är integrerad med motsvarande ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Skillnader i livsvillkor i Göteborg

Skillnader i livsvillkor i Göteborg Jämlikt Göteborg Hela staden socialt hållbar Sammanfattning av Skillnader i livsvillkor i Göteborg goteborg.se/jamlikt Göteborgs Stads långsiktiga satsning för att minska ojämlika skillnader i livsvillkor

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Konsult: Beställare:

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Ängelholms folkhälsoplan

Ängelholms folkhälsoplan Ängelholms folkhälsoplan 2014 2019 Senaste Rev. 2013-12-16 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm

Läs mer

Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad. Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete

Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad. Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete www.goteborg.se 1 Under 2014 har SDF Angered, SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014

FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014 FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014 1. Är du kille eller tjej? 1 Kille 2 Tjej 2. Var bor du i för stadsdel? 1 Angered 2 Askim-Frölunda-Högsbo 3 Centrum 4 Lundby 5 Majorna-Linné 6 Norra Hisingen

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att

Läs mer

Folkhälsoarbetet i Mölndal Handlingsplan 2017

Folkhälsoarbetet i Mölndal Handlingsplan 2017 Folkhälsoarbetet i Mölndal Handlingsplan 2017 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2. Utmaningar och hälsa i Mölndal... 4 3. Organisation... 5 4. Utgångspunkter för 2017... 6 5. Aktiviteter 2017... 7 6. Finansiering

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI Sveriges äldre En statistisk sammanställning över den åldrande befolkningen med utgångspunkt i Västra Götaland Sara

Läs mer

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016 Göteborgs stad Utförarenkät 2016 Information om undersökningarna Göteborgs Stad har under flera års tid genomfört utförarundersökningar. Enkäten för utförare genomfördes senast 2014. Undersökningen för

Läs mer

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska

Läs mer

Samling för social hållbarhet. jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd

Samling för social hållbarhet. jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd Dokumentation från förankringskonferensen 3 februari 2012 Samling för social hållbarhet Handlingsplan för

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer