Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
|
|
- Kerstin Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund
2 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för tre av stadens budgetmål. Målen har särskild inriktning på social hållbarhet och att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Inom ramen för processägarskapet togs en strategi fram där en kartläggning av skillnaderna i hälsa och livsvillkor pekades ut som ett uppdrag. En första baslinjemätning skulle göras som sedan följdes upp. Denna rapport är resultatet av det uppdraget.
3 Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
4 Closing the gap in a generation
5 Closing the gap in a generation Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
6 Closing the gap in a generation Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser
7 Closing the gap in a generation Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
8 Göteborgs stad fokuserar på fyra strategiska områden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen I huvudrapporten finns ett femte område som handlar om de strategiska förutsättningarna för arbetet
9 Syftet med rapporten Syftet med rapporten är att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan delar och grupper i Göteborg. Att presentera en sammanställning av internationella och nationella forskares och offentliga aktörers befintliga åtgärdsförslag. Det senare för att lära av andra och för att inte uppfinna hjulet ännu en gång.
10 Statistiken Statistiken som används i rapporten för att visa skillnader i livsvillkor och hälsa är framför allt register och enkätdata. Registerdata är hämtad från nationella register via Statistiska centralbyrån [SCB] som bearbetats av stadsledningskontorets enhet för samhällsanalys och statistik. Den övriga statistiken har till största del hämtats från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Resultaten från enkätundersökningen är i sin tur bearbetade och levererade av Västra Götalandsregionens hälso och sjukvårdsnämndernas kansli. Men även stadens olika interna uppföljningssystem och egna enkäter har legat till grund för delar av det statistiska underlaget. I övrigt har också olika verksamheter och nyckelpersoner kontaktas för att försöka få fram mer verksamhetsnära uppgifter.
11 Delar av Göteborg
12 DEL 1 KUNSKAPSUNDERLAG: Avsnittet kan ses som ett sätt att underlätta förståelsen av rapportens resterande delar. Detta görs bland annat genom att skillnader i hälsa sätts i ett sammanhang. I avsnittet beskrivs hur ett samhälle med mindre skillnader i människors livsvillkor påverkar samhällsutvecklingen. Vad betyder stora skillnader för tillit, tilltro och trygghet, förutsättningar för ett socialt hållbar samhälle. Avsnittet berör också hur ett effektivt arbete för att minska skillnader ser ut, vilka komponenter det innehåller och perspektiv som är viktiga för att få framgång.
13 DEL 2 BESKRIVNING AV SKILLNADER I HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I detta avsnitt belyses skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Del två av rapporten ger en samlad och gemensam bild av skillnaderna i hälsa och livsvillkor, som kortfattat kan summeras till att det finns betydande skillnader, både mellan grupper av göteborgare och av delar av staden. Många av skillnaderna har antingen ökat över tid eller är oförändrade. Problematiken med stora skillnader är inte reserverad till vissa delar av staden utan finns inom alla stadsdelar. Det är dessa skillnader, eller gap som man internationellt benämner fenomenet, som måste minska om Göteborg ska kunna bli hållbart.
14 DEL 2 BESKRIVNING AV SKILLNADER I HÄLSA OCH LIVSVILLKOR Barns och ungdomars uppväxtvillkor Utbildning Ekonomiska förutsättningar Sociala relationer, trygghet och delaktighet Hälsa och levnadsvanor Boende, närmiljö och stödjande miljöer
15 DEL 3 HUR ANDRA ARBETAR: I avsnitt tre presenteras en tematisering över åtgärdsförslag som redan är identifierade av internationella och nationella forskare och offentliga Tanken bakom sammanställningen i denna rapport är att sammanställa och ta lärdom av andra, vilket också var processägarskapets uppdrag. Sammanställningen av åtgärder gör inte anspråk på att vara skarpa förslag på hur staden ska arbeta utan pekar på möjliga vägar framåt.
16 Rapporter som ligger till grund för de tematiserade förslagen: Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa av Kommission för ett socialt hållbar Malmö. Kommissionens förslag antogs, efter remissrunda och tjänstemannaberedning, av Malmö Stad i mars Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa, antagen och utgiven av SKL. Samling för social hållbarhet: Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, utgiven av Västra Götalandsregionen och antagen i regionfullmäktige. Fair Society Healthy Lives Strategic Review of Health Inequalities in England post 2010, författad av en brittisk kommission, på uppdrag av den brittiska regeringen, och översatt till svenska av SKL och Kommission för ett social hållbart Malmö. Östgötakommissionen för folkhälsa preliminära rekommendationer, arbetsmaterial från Östgötakommissionen som tillsattes av Regionförbundet Östsam.
17 Några exempel från rapporten?
18 Skillnader i medellivslängd 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längts i Stora Sigfridsplan Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längts i Stora Askim
19 Högst 1992: Långedrag kr Högst 2011: Långedrag kr Lägst 1992: Hjällbo kr Lägst 2011: Östra Bergsjön kr Primärområden Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
20 54% 52% 50% 44% 42% 38% 34% 31% 25% 25% 24% 21% 21% 19% 19% 18% 18% 17% 15% 15% 15% 14% 14% 12% 11% 10% 10% 8% 7% Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Lundby Nya Högsbo Gamlestaden/Utby Stora Delsjökroken Mariaplan Norra Älvstranden Tuve Stigbergstorget Östra Angered Stora Bagaren Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Södra Skärgården Norra Centrum Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Stora Sigfridsplan 6% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Södra Västkusten 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kontantmarginal är möjligheten att inom en vecka skaffa fram kr till en oförutsedd utgift. Mellanområden Saknar kontantmarginal Andel av befolkningen (16-84 år) som saknade kontantmarginal
21 70% 60% 50% Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 40% 30% 20% 10% Lägst andel: Björlanda 2 % 0% Primärområden Under 60% av medianen
22 Långvarigt försörjningsstöd familjer 26 % i Södra Angered 0,7 % i Torslanda
23 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 % Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7% Lägst 2012: Gårdstensberget 23 % Primärområden Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
24 Skillnader i god hälsa I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan
25 Skillnader i tandhälsa I Södra Angered är endast 43 % av 6 åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården. 43 % vs. 87 %
26 Vad delrapporten visar Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Vi måste arbeta med hela Göteborg. Många får det bättre samtidigt ökar klyftorna Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade.
27 Gör något, gör mer, gör bättre (WHO, 2008).
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014-10-16 SDF Centrum Chefsmöte Si världen är förklarad, i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta Nu är det inte långt emellan människornas
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014
Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
Läs merJämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4 Hållbara och jämlika livsmiljöer Barnperspektiv och sociala analyser i Göteborgs stadsutveckling Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Hälsa och säkerhet 2 Skillnader
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merStatistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Läs merInnehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med
Läs merHälsodata områdesfakta
Hälsodata 0 - områdesfakta Källor Det kan finnas anledning att lite noggrannare presentera några av de viktigaste källorna till den data som presenteras i bladet: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg - delrapport 2014 Syftet med delrapporten Ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg.
Läs merDemokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28]
Demokrati och delaktighet i Göteborg Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merDemokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]
Demokrati och delaktighet Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 1 Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i Göteborgs
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merSocial hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2017 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2017-10-13 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merAlla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial
Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Läs mer2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med två mål. Målen
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2016 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2016-11-16 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 December 2010
Diagramrapport BoInvent 1 December Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merGöteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder
Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.
Läs mer2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Innehåll I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med två
Läs merStyra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt
Styra och leda i samverkan för utveckling av familjecentrerat arbetssätt 1 Program för dagen 8.30 kaffe och smörgås 9 Inledning Jämlikt Göteborg och Temagrupp Barn och Unga 9.30 Föreläsning Mikael Lövström
Läs merFrån 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...
1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader
Läs merFolkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Läs merSocialtjänsten i Göteborgs Stad
Socialtjänsten i Göteborgs Stad Trender, statistik och utmaningar Kunskapsseminarium 17 maj 2017 Insatser och del av kostnaden Vilka insatser har vi inom individ-och familjeomsorg/funktionshinder?och hur
Läs merSocial hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg
Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg 20170911 Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och Unga Familjecentrerat
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i
Läs merEn ny mötesplats blir till.
En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merVarför kommer de inte? En undersökning om ungdomsmottagningens besökare
FoU i Väst Varför kommer de inte? En undersökning om ungdomsmottagningens besökare Cornelia Björk Jenny Rangmar Robin Fornazar Joakim Malmborg Heiling 1 (52) Göteborgsregionen (GR) best av 13 kommuner
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merMalmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Läs merForum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017
Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök
Läs merSDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008
SDN Statistik Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 Översiktsplaneavdelningen februari 2008 Stadsbyggnadskontoret s kommun Följande sidor är ett särtryck ur de stadsdelsvisa beskrivningarna.
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs mer- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt
Läs merPROJEKTPLAN 2011-05-30 1 (7) Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Inledning Flera rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merSärskilt utsatta områden i Göteborg
Särskilt utsatta områden i Göteborg Analys av rapporterna Utsatta områden sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser samt Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Nakisa Khorramshahi
Läs merKommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merTotal Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna
1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merVälkommen till. Västra Hisingen. 29 mars 2017
Välkommen till Västra Hisingen 29 mars 2017 SDN Västra Hisingen så styrs stadsdelen Jahja Zeqiraj, Stadsdelsnämndens ordförande Så styrs staden Stadsdelsnämnder 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
Läs merLinnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet
Helhet Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Hur väl uppfyller biblioteket dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt bibliotek. Hur nära ett sådant ideal tycker du att detta bibliotek kommer? Betyg
Läs merKyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet
Helhet Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Hur väl uppfyller biblioteket dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt bibliotek. Hur nära ett sådant ideal tycker du att detta bibliotek kommer? Betyg
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merSocial inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merKunskapsresultat 2018
Kunskapsresultat 2018 Kommunala grundskolor Göteborg 2018-06-20 Jonas Askne, stadsledningskontoret Kunskapsresultat i grundskolan 2018 Kommunala skolor Flickor/pojkar Stadsdelar Nyhet: redovisning av som
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merStor inflyttning till Göteborg
2-2009 Stor inflyttning till Göteborg Befolkningsutveckling i Göteborg 2008 Göteborg hade under 2008 den största befolkningstillväxten sedan 1994. Invånarantalet passerade därmed 500 000 under året Göteborg
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merHelhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?
Helhet Bemötande Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Betyg 8-10 78% 78% 77% Betyg 5-7 20% 19% 21% Betyg 1-4 2% 3% 2% Ej svar 2% 1% 2% Medelvärde 8,5 8,5 8,4 Hur väl uppfyller biblioteket dina
Läs merLokalt jämlikhetsarbete i praktiken
Välkomna till Seminarie B Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken Jämlikhetskonferensen 2019 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Jämlikhetskonferensen 2019 Seminarie B Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken 13.00-13.45
Läs merVälfärdens processer Introduktion socialsekreterare 17 maj 2018
Hållbar stad öppen för världen Välfärdens processer Introduktion socialsekreterare 17 maj 2018 Process vad är det? Processer vi och det vi gör Processkarta förenklad bild av verkligheten 2 Organisation
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 217 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Läs merFör en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang
Läs merFinskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad
Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merSkillnader i livsvillkor i Göteborg
Jämlikt Göteborg Hela staden socialt hållbar Sammanfattning av Skillnader i livsvillkor i Göteborg goteborg.se/jamlikt Göteborgs Stads långsiktiga satsning för att minska ojämlika skillnader i livsvillkor
Läs merSärskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi
Särskilt utsatta områden i Göteborg Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi Presentation och upplägg Bakgrund Uppdraget Gemensam analysrapport Reflektioner och erfarenheter från processen (Fortsättningen på
Läs merIdrottsanläggningar -
Idrottsanläggningar - Långsiktigt planeringsunderlag Möte med Västra Götalands Idrottsförbund 2017-06-14 Investeringsprocessen Sedan 2016 har vi 4-åriga investeringsbudgetar som bryter ett år in i ny mandatperiod
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Läs merGlobalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merHur når vi nyanlända/utlandsfödda äldre?
Hur når vi nyanlända/utlandsfödda äldre? Erfarenheter från ett samarbete med idéburna organisationer för att nå nyanlända äldre. Samarbetet sker inom ramen för IOP (idéburet offentligt partnerskap Göteborgs
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merSven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merVälfärdsbilder i Göteborgsregionen
Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2012 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 Här presenteras den sjätte generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 December 2009
Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merÄldres flyttmönster i Göteborg
Äldres flyttmönster i Göteborg Ett material från delprojektet Öka kunskapen inom Äldres boende 2 - en handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Arbetsgrupp: Samhällsanalys och statistik,
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merHur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Läs merSeminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting
Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för
Läs merAmbassadörer i demokratins tjänst
Ambassadörer i demokratins tjänst Demokratiambassadörer inför valet. Om att engagera människor 2019-04-24, Centrum för Europaforskning, Stefan Lydén, Göteborgs Stad Göteborgarnas möjligheter till delaktighet
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merVälfärdsbilder i Göteborgsregionen
Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs mer