Effekter av vuxenutbildning, 2009

Transkript

1 Effekter av vuxenutbildning, 2009 Juni 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad

2 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 4 Sammanfattning av resultatet 5 Kapitel 1 Inledning 8 Läsanvisningar 8 Begrepp 9 Att läsa diagram och tabeller 10 Att mäta effekt 11 Indikatorer och intresseområden 12 Kapitel 2 Metod och analys 13 Om undersökningens genomförande 13 Målgrupp 13 Urval 13 Enkät 14 Svarsfrekvens 14 Bortfallsanalys 15 Analys 16 Kapitel 3 Om Vuxenutbildningen i Stockholms Stad 17 Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad 17 Utbildningsanordnare 17 Om skolform 19 Kapitel 4 En mångfald av studerande 20 Kapitlet i korta drag 20 Stor andel kvinnor 20 Majoriteten har gymnasiekompetens eller mer 21 Vanligare med CSN om man läser heltid 22 Olika grupper är representerade i olika skolformer 23 Olika grupper per respektive utbildningsanordnare 23 Kapitel 5 Sysselsättning 26 Kapitlet i korta drag 26 Sysselsättning före och efter studier på vuxenutbildningen 26 Fem av tio är i arbete efter studierna på vuxenutbildningen 28 Nästan fyra av tio fortsätter att studera efter studierna på vuxenutbildningen 30 En av tio är arbetssökande efter studierna på vuxenutbildningen 32 Studier på vuxenutbildningen leder till en rotation av sysselsättning 33 Många återgår till sina tidigare arbeten och två av tio får förändrade arbetsuppgifter 34 2

3 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse 36 Kapitlet i korta drag 36 Fortsatta studier är målet 36 Sex av tio upplever måluppfyllelse 38 Måluppfyllelse per mål 39 Brist på måluppfyllelse är knutet till person och livssituation 42 Kapitel 7 Betydelsen av studier vid vuxenutbildningen 43 Kapitlet i korta drag 43 Studier på vuxenutbildningen är viktiga för självkänslan och motivationen 43 Betydelsen av vuxenutbildningen när målet är arbete 44 Betydelsen av vuxenutbildningen när målet är studier 45 Betydelsen av vuxenutbildningen när det gäller att tro på sig själv 46 Betydelsen av vuxenutbildningen när det gäller motivation att studera 47 Betydelsen av vuxenutbildningen när det gäller kunskap om framtida studiemöjligheter 48 Kapitel 8 Demokrati och inflytande 50 Kapitlet i korta drag 50 För studerande med annat modersmål än svenska är vuxenutbildningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv 50 Har kunnat påverka undervisningens upplägg 52 Kapitel 9 Individuell studieplan 54 Kapitlet i korta drag 54 Nio av tio har haft nytta av sin individuella studieplan 54 Högre måluppfyllelse för dem som fått en individuell studieplan upprättad 58 Är det en effekt av en individuell studieplan? 58 Om Splitvision Research 60 Enkät 61 3

4 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Förord FÖRORD Vuxenutbildningen har generellt "mål åt två håll"; det ena är nyttan och effekten för den studerande/den enskilde medborgaren, och det andra, likaledes nyttan och effekten för samhället. Ett gemensamt intresse för samtliga inblandade är att få så goda resultat som möjligt för den satsade tiden och de pengar som satsas på utbildning av vuxna. Länge har vi sökt instrument för att se vilka effekter stadens utbildningsinsatser ger och även letat vägar för att kunna jämföra vårt arbete och våra resultat med andra storstäder i landet. De resultat som föreligger i denna studie kommer att ge ett gott underlag, dels för det interna arbetet i respektive stad, vad gäller nytta och effekter på såväl individ som samhällsnivå, dels för att vi, genom att kunna jämföra likheter och skillnader städerna emellan, kan dra nytta av varandras erfarenheter, och utifrån detta även fördjupa samarbetet mellan de berörda städerna. Lars Brandt, Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad 4

5 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Sammanfattning av resultatet SAMMANFATTNING AV RESULTATET Hur undersökningen har genomförts Denna rapport är en sammanställning av Stockholms Stads resultat av effektstudien som har genomförts tillsammans med Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad och Malmö Stad. Det finns en rapport att tillgå för respektive stad. I en gemensam rapport presenteras samtliga städers resultat mer övergripande. Undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning. En inbjudan skickades ut postalt, med möjlighet att fylla i frågor i pappersform eller via webbenkät. Målgrupp Målgruppen för studien är de som studerade fram till våren 2008 på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning eller yrkesinriktning och som har fått minst ett godkänt betyg 1 samt som helt avslutat studierna på Vuxenutbildningen. Det var totalt studerande, varav slumpmässigt valdes ut för utskick. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen för undersökningen är 53%. Av dem som har svarat, har 78% besvarat enkäten postalt och 22% har svarat via webb. En mångfald av studerande Det finns en mångfald bland de studerande på vuxenutbildningen. Detta speglas i variationer i såväl ålder som utbildning och nationalitet. Sju av tio är kvinnor och en stor grupp av de studerande är i åldersintervallet år. Huvuddelen av de studerande, drygt nio av tio, har följande utbildningar som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen (i fallande ordning): 2 3 årig gymnasieutbildning (55%) 2 Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KYutbildning) (24%) 3 9 årig grundskola eller motsvarande (14%) 1 Målgruppen som ingår i undersökningen är snävare än det totala antalet studerande som finns på vuxenutbildningen. Studerande med betyget IG och de som inte fått betyg ingår ej i målgruppen för undersökningen. 2 Genom att gruppen 2 3 årig gymnasieutbildning utgör en stor andel av de svarande, misstänker vi att även studerande som inte har slutfört sin gymnasieutbildning har uppgett detta svar (vilket innebär att de egentligen skulle ha uppgett att de har 9 årig grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning). Denna misstanke baserar sig på befintlig statistik från Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad (2008), där proportionerna ser annorlunda ut. 3 Eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning är vanligare bland de studerande med annat modersmål än svenska jämfört med de studerande som har svenska som modersmål. En bakgrund till detta kan vara att de läser svenska som andraspråk eller att de läser upp gymnasiebehörighet för engelska. 5

6 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Sammanfattning av resultatet Bland samtliga studerande på vuxenutbildningen i Stockholm läser en nästan lika stor andel på heltid som på deltid. Av de studerande som läser på heltid försörjer sig majoriteten, nästan sju av tio, genom studiemedel från CSN. Bland de deltidsstuderande försörjer sig majoriteten, drygt sex av tio, genom eget arbete. Sysselsättning Sett till sysselsättning före och efter studier på vuxenutbildningen sker en övergång från arbete före studierna på vuxenutbildningen till högre studier efter tiden på vuxenutbildningen. Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd ligger på samma nivå (nästan en av tio) både före och efter studier på vuxenutbildningen. Sex av tio av dem som var arbetssökande före studierna har gått vidare till annan sysselsättning (framför allt arbete och studier). Av dem som arbetade före och som arbetar efter studierna på vuxenutbildningen har nästan sju av tio återgått till sina tidigare arbeten och av dessa har två av tio fått förändrade arbetsuppgifter. Mål och måluppfyllelse De tre främsta målen med att studera på vuxenutbildningen är: Studier (få behörighet till universitet eller högskola eller lära sig svenska för att kunna studera) (58%) Arbete (skaffa en yrkesutbildning, lättare kunna få arbete, kunna utvecklas eller behålla sitt arbete, kunna byta arbete eller lära sig svenska för att få arbete) (35%) Personlig utveckling (6%) Det främsta målet för de studerande på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning är arbete, medan studerande på gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning har studier som främsta mål. Sex av tio studerande på vuxenutbildningen anger att de har uppnått sina mål med studierna på vuxenutbildningen. Högst måluppfyllelse har målet få behörighet till universitet eller högskola, personlig utveckling och kunna utvecklas eller behålla mitt arbete. Betydelsen av studier vid vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har stor betydelse för många studerande när det gäller deras självkänsla, deras motivation och deras fortsatta studier efter vuxenutbildningen. Av dem som vill få arbete (inklusive de som vill byta eller utvecklas i arbetet eller vill lära sig svenska för att komma i arbete) anger nästan sex av tio att vuxenutbildningen har haft stor till mycket stor betydelse för dem när det 6

7 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Sammanfattning av resultatet gäller att komma i arbete. Av dem som vill fortsätta studera (inklusive de som vill lära sig svenska för att kunna fortsätta att studera) anger sju av tio att vuxenutbildningen har haft stor till mycket stor betydelse för dem när det gäller deras fortsatta studier. Demokrati och inflytande När det gäller möjligheter att förstå samhällsinformation och kunna delta på möten och aktiviteter är vuxenutbildningen betydelsefull, framför allt för studerande med annat modersmål än svenska. För studerande med svenska som modersmål anger majoriteten att vuxenutbildningens betydelse i detta avseende inte betyder något eller endast betyder lite. Drygt tre av tio studerande uppger att de har kunnat påverka undervisningens upplägg. Individuell studieplan Nästan fyra av tio studerande anger att de har fått en individuell studieplan upprättad. Av dem som har en individuell studieplan anger nio av tio att de har haft nytta av den. De som i högre omfattning uppger att de har fått en individuell studieplan upprättad är studerande med annat modersmål än svenska, heltidsstuderande, de med lägre utbildningsbakgrund och de som halvåret före studierna på vuxenutbildningen var föräldralediga, sjukskrivna eller precis hade kommit till Sverige. Måluppfyllelsen är något högre bland dem som uppger att de har fått en individuell studieplan upprättad jämfört med de som inte har det. De som har fått en individuell studieplan upprättad ger genomgående mer positiva svar på samtliga graderingsfrågor. Det faktum att de studerande som har uppgett att de har fått en individuell studieplan upprättad konsekvent får ett positivt genomslag (även när det gäller frågor i undersökningen där det inte finns något tydligt samband mellan den individuella studieplanen och dessa effekter) kan indikera att frågan om en individuell studieplan inte visar (eller enbart visar på) effekten av upprättandet av en individuell studieplan utan istället identifierar en kategori studerande. 7

8 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 1 Inledning KAPITEL 1 INLEDNING Denna rapport innehåller en fördjupad presentation av resultatet gällande effektundersökningen för Stockholms Stad (liknande rapporter finns för Göteborgs Stad och Malmö Stad). Vuxenutbildningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö genomförde våren 2009 en gemensam effektstudie gällande studerande på grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning samt gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning. Det samlade resultatet för de tre städerna presenteras i Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm. Denna gemensamma effektundersökning är ett resultat av SAM projektet (Student Activity Monitoring). 4 Undersökningen och rapporten är genomförd och skriven av Splitvision Research. Projektgruppen bakom effektstudiens genomförande har varit Gunnel Arbsjö Göransson och Johnny Funch vid Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad, Eva Hellstrand och Elisabeth Ryde vid Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad samt Tomas Mjörnheden vid Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge att undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad. Läsanvisningar Vi vill här ge några rekommendationer inför läsningen av rapporten. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning skall vara samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi er läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en uppfattning om vilka tendenser som råder. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per utbildningsanordnare och skolform. Där resultatet presenteras per samtliga 4 SAM var ett samverkansprojekt mellan Vuxenutbildningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm samt före detta myndigheten CFL (Centrum för flexibelt lärande) med ambitionen att skapa en gemensam plattform vad gäller ett sammanhängande system för uppföljning, utveckling av metod för vägledning samt begrepp och mätdata. SAM bestod av tre arbetsgrupper: Vägledning (metod), Analys (uppföljning) samt IT. SAM projektet pågick mellan november 2006 juni Splitvision Research deltog i projektet som process och projektstöd. 8

9 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 1 Inledning studerande i Stockholm råder en felmarginal på upp till ±3 procentenheter. När resultatet presenteras per utbildningsanordnare råder en felmarginal på upp till ±7 procentenheter för de större utbildningsanordnarna och upp till ±20 procentenheter för de mindre utbildningsanordnarna. De skillnader som lyfts fram i text är signifikanta. 5 Tabeller och diagram kan däremot innehålla uppgifter som inte är signifikanta. Bakgrundsuppgifter som redovisas i punktlistor kan innehålla uppgifter som inte är signifikanta. I de fall där dessa presenteras kan liknande mönster uppvisas i den gemensamma effektrapporten eller i rapporterna för Malmö Stad eller Göteborgs Stad. För att kunna göra en bedömning av olika utbildningsanordnares prestationer samt en bedömning av effekten av vuxenutbildningens studier för de studerande, är det viktigt att man ser till helheten. Är effekten ett resultat av utbildningsanordnarnas prestation eller är effekten av studierna ett resultat av de studerandes erfarenheter? Av denna anledning presenteras vilka tidigare erfarenheter de studerande hos de olika utbildningsanordnarna har i kapitel 4, En mångfald av studerande. För att underlätta tolkningen presenteras även utmärkande bakgrundsfaktorer (exempelvis ålder, kön och modersmål) som har genomslag för specifika frågeområden i respektive kapitel i rapporten. Begrepp Där det refereras till vuxenutbildningen (med liten bokstav) avses utbildningen generellt. Där det refereras till studerande (utan precisering) avses studerande för samtliga skolformer (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning och yrkesinriktning). I rapporten hänvisas det till de studerande, men det är egentligen de före detta studerande som avses. Följande skolformer omfattas av undersökningen och presenteras i rapporten när det gäller vuxenutbildning: grundläggande vuxenutbildning (gruv), gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (gy allmän), gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (gy yrkes). Ålder för de före detta studerande presenteras i rapporten i termer av hur gamla de var våren 2008 när de studerade (exempelvis år). I enkätunderlaget tillfrågades de dock om sitt födelseår (exempelvis 1990). 5 95% konfidensgrad. 9

10 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 1 Inledning Begrepp Individuell studieplan Skolform Utbildningsanordnare (UBA) Samtliga Signifikant skillnad Förklaring En plan som ska upprättas i samråd med den studerande och som ska innehålla den studerandes utbildningsmål och vilka kurser som ska läsas. Övergripande benämning för grundläggande vuxenutbildning (gruv), gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (gy allmän) och gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (gy yrkes). Avser dem som utför vuxenutbildning. Syftar på resultat för samtliga svarande i Stockholm. Innebär att det med stor sannolikhet råder en skillnad i resultat. Begreppslista över ord och begrepp som används i rapporten. Att läsa diagram och tabeller Exempeldiagram 1 nedan utläses på följande sätt: 8% av samtliga studerande och 14% av studerande på skolformen gruv samt 17% av studerande på Västerorts vuxengymnasium är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen. Exempeldiagram 1. Andel som är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd ett halvår efter studier på vuxenutbildningen. Per utbildningsanordnare, skolform och samtliga. Västerorts vuxengymnasium Lernia InfoKomp Jensen Education SweJa Kunskapscenter ABF Stockholm Lärgården NTI Övriga Åsö vuxengymnasium 13% 10% 9% 9% 8% 7% 6% 6% 4% 17% Gruv Gy yrkes Gy allmän 5% 14% 11% Samtliga 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Exempeldiagram 2 utläses på följande sätt: 49% av samtliga studerande i Stockholm svarade att vuxenutbildningen har ingen eller liten betydelse när det gäller att få arbete, 13% svarar att den har måttlig betydelse och 38% svarar att den har stor till mycket stor betydelse. Fördelningen av svaren i varje stapel ska summera till 100%. På grund av avrundning blir dock summan inte alltid 100%. 10

11 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 1 Inledning Exempeldiagram 2. Betydelse av studier på vuxenutbildningen. Per samtliga. dina studier efter vuxenutbildningen? 23% 16% 61% din motivation att studera? 20% 21% 60% att tro mer på dig själv? 22% 19% 59% att få arbete? 49% 13% 38% Ingen till liten betydelse Måttlig betydelse Stor till mycket stor betydelse Tabeller redovisas på likvärdigt sätt som diagrammen i rapporten, med den skillnaden att signifikans redovisas i kolumnen längst till höger i varje tabell (se exempeltabell 1). Signifikans markeras med en asterisk (*) om det finns någon skillnad eller med ej sign om det inte finns det. Notera att det i det här fallet handlar om signifikans mellan städerna. Exempeltabell 1. Betydelse av studier på vuxenutbildningen. Sorterat efter stor till mycket stor betydelse för samtliga. Per stad och per samtliga. Resultat i grön box indikerar att detta värde är signifikant högre än resultat med röd box (streckad linje). Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans att tro mer på dig själv 57% 60% 59% 59% ej sign kunskap om framtida studiemöjligheter 35% 43% 38% 38% * Att mäta effekt Denna effektstudie utgår från de studerandes egen upplevelse av effekten av sina studier på vuxenutbildningen. Det handlar om effekten sett till betydelse, demokrati, måluppfyllelse och sysselsättning efter studierna på vuxenutbildningen. Anledningen till att effektstudien baseras på de studerandes upplevelse av effekten med studierna är att projektgruppen bakom effektstudiens genomförande gemensamt kom fram till att det ger den närmaste sanna bilden av verkligheten. Alternativa tillvägagångssätt är alla förknippade med en rad svårigheter, både metodologiskt, analytiskt och etiskt 6. Studier vid Vuxenutbildningen är en del i ett större sammanhängande system av faktorer som påverkar utfallet (effekten av studierna), som exempelvis de studerandes egna ambitioner, konjunkturläge och de studerandes tidigare erfarenheter i livet. Att skatta effekten av studier vid vuxenutbildningen utan att basera det på de studerandes upplevelser kan därför vara vanskligt. Genom att utfallet av utbildningen är sammanflätat med andra yttre faktorer, går det inte orsaksmässigt (kausalitetsmässigt) att säkerställa att det är studierna på vuxenutbildningen som har orsakat 6 Se bland annat Riksrevisionsverkets granskning Svenskundervisning för invandrare (Sfi) RiR 2008:13. 11

12 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 1 Inledning effekten alternativt har påverkat så att effekten av utbildningen inte har fallit ut. Det är viktigt att i dialog diskutera resultatet och inte se procentsatserna som absoluta tal, utan mer som fingervisningar på hur olika insatser faller ut. Det är viktigt att effektstudien sätts i ett sammanhang och att resultatet diskuteras. Indikatorer och intresseområden Med en indikator avses mätbara företeelser som indikerar tillstånd i ett större system, det vill säga någonting smått som indikerar någonting stort 7. I effektstudien har projektgruppen valt fyra indikatorer och två intresseområden. Indikatorerna är framtagna med utgångspunkt från de mål som Vuxenutbildningen är satt att leva upp till och de effekter som utbildningen vid vuxenutbildningen är tänkt att resultera i för de studerande. Fyra indikatorer: Sysselsättning Demokrati Betydelsen av studier Mål med studier och måluppfyllelse Dessa mål finns både på statlig nivå (Skollagen, LPF94), kommunal nivå (budget för respektive stad) och EU nivå (Lissabonstrategin, specifikt i memorandum för livslångt lärande). Exempel på sådana mål är att vuxenutbildning ska leda till: Ökad sysselsättning, egenförsörjning (att studierna ska leda till egenförsörjning finns som mål i samtliga styrdokument). Ökat personligt ansvar och ett aktivt deltagande i samhällslivet (LPF94, sid 4). [De studerande ska] utveckla sin vilja att aktivt bidraga till en fördjupad demokrati i arbetslivet och samhällslivet (LPF94, sid 13). Indikatorerna är: Sysselsättning (inklusive högre studier, sysselsättning efter studier). Demokrati (Demokratieffekten mäts med hjälp av fyra frågor där demokrati innebär att kunna söka information på Internet, att kunna förstå samhällsinformation, upplevelsen av att kunna deltaga i vardagliga demokratiska möten som exempelvis föräldramöten och hyresgästföreningsmöten, samt upplevelsen av att kunna påverka upplägget av sina egna studier). Betydelsen av studier (när det gäller ökad självkänsla, studier efter vuxenutbildningen, motivation att studera samt möjlighet att få arbete efter studierna). Mål med studier och måluppfyllelse Intresseområden i årets effektundersökning: Individuell studieplan Kunskap om framtida studiemöjligheter Två intresseområden i årets undersökning: Individuell studieplan Kunskap om framtida studiemöjligheter 7 Utvärderingsmonstret. Kvalitets och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lena Lindgren ISBN

13 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 2 Metod och analys KAPITEL 2 METOD OCH ANALYS Om undersökningens genomförande Undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning och genomfördes i form av en postal inbjudan med möjlighet att besvara frågor i pappersform eller via webbenkät. Målgrupp Målgruppen för studien är de som studerade fram till våren 2008 på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning eller yrkesinriktning och som har fått minst ett godkänt betyg 8 samt som helt avslutat studierna på Vuxenutbildningen. Det var totalt studerande, varav slumpmässigt valdes ut för utskick. Urval Undersökningen har genomförts med hjälp av ett stratifierat urval baserat på vuxenutbildningens skolformer (grundläggande vuxenutbildning, gruv; gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning, gy allmän 9 ; gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning, gy yrkes), se tabell nedan. Tabell 2:1. Tabell över antal studerande i respektive stad per skolform (målgrupp) samt hur många som slumpmässigt valdes ut att ingå i undersökningen (urval) samt svarsfrekvens. Anledningen till att antalet studerande skiljer sig åt mellan bruttopopulation och urval i totalundersökningen i Stockholms Stad är att det var några studerande som togs bort då deras adresser ej var med i adressregistret. De viktade värdena avrundas till närmaste heltal, vilket gör att summeringen av skolformerna i Stockholm blir jämfört med som är det totala viktade värdet för Stockholm. Urval (antal) Svarande (antal) Stad Skolform Bruttopopulation (antal) Svarsfrekvens (procent) Viktat värde (antal) Form av undersökning Stockholm Gruv % 65 Totalundersökning Gy % 765 Urvalsundersökning allmän Gy yrkes % 367 Urvalsundersökning Totalt % Målgruppen som ingår i undersökningen är snävare än det totala antalet studerande som finns på vuxenutbildningen. Studerande med betyget IG och de som inte fått betyg ingår ej i målgruppen för undersökningen. 9 Projektgruppen har enats om följande indelning när det gäller skolformerna gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (gy allmän) och gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (gy yrkes): Läser man kärnämnen studerar man på gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning och läser man yrkesutbildningar studerar man på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning. De studerande kan läsa en kombination av kurser som finns på olika skolformer. För att klassificeras som studerande på grundläggande vuxenutbildning (gruv) eller gy yrkes ska minst 50% av ens registrerade studier vara på respektive nivå och för att klassificeras som studerande på gy allmän ska minst 51% av ens registrerade studier vara på gy allmän. Det finns vissa utbildningar där gränsdragningarna är svåra och där städerna använder olika definitioner. Projektgruppen enades om att använda följande indelning: Datorkunskap (gy allmän); Företagsekonomi A och B (gy allmän); Organisation och ledarskap (gy y); Idrott och hälsa A (gy allmän); Ergonomi (gy yrkes); Miljökunskap (gy allmän); Miljöpolitik (gy allmän); Affärsjuridik (gy yrkes); Teckenspråk för hörande, steg 1 och 2 (gy allmän). 13

14 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 2 Metod och analys Antalet studerande samt adresser till de studerande har erhållits av Utbildningsförvaltningens studeranderegister. Efter att de före detta studerande slumpmässigt har valts ut att ingå i undersökningen har de erhållit ett undersökningsnummer. Detta för att påminnelser ska kunna skickas ut till dem som inte har svarat. Efter att vi har erhållit enkätsvaren finns det inte någon koppling mellan de svarande som personer och deras svar. Enkät Enkätunderlaget har tagits fram med utgångspunkt från det arbete som analysgruppen i SAM arbetade fram. Det baseras också på tidigare effektenkäter som Vuxenutbildningen i Göteborg och Malmö har genomfört. Enkäten har tagits fram gemensamt av projektgruppen från Vuxenutbildningen i Göteborg, Malmö och Stockholm samt Splitvision Research. Enkäten är framtagen för att vara lättförståelig, lättbesvarad och inte för omfattande. Den har testats mot målgruppen. Enkäten är konstruerad med fasta svar. Det finns inte några öppna frågor. För att renodla de svar som samlas in finns följande svarsalternativ för de flesta frågor: förstår inte frågan, gäller inte mig. Enkäten skickades ut under vecka 6, Därefter har det skickats ut en komplett påminnelse och två påminnelser i kortformat. Det slutliga svarsdatumet var vecka 10. Under hela svarsperioden fanns det möjlighet för de svarande att, via telefon eller e post, kontakta Splitvision Research eller Utbildningsförvaltningen i Stockholm för att ställa frågor om undersökningen, enkätens innehåll eller för att få hjälp med hur enkäten skulle besvaras. Svarsfrekvens Av utskick var det som besvarade enkäten. Svarsfrekvensen för undersökningen är 53%. Av dem som har svarat, har 78% besvarat enkäten postalt och 22% har svarat via webb. Tabell 2:2. Svarsfrekvens. Per antal svar och antal utskick. Stockholm Svarsfrekvens i procent 53% Antal svar/antal utskick 945/1 787 Materialet är representativt sett till undersökningens bakgrundsvariabler. Vi kan dock inte uttala oss om representativiteten när det gäller subjektiv data som attityder och uppfattningar (graderingsfrågor). 10 Dessa svar har viktats upp till personer. Se mer om viktning i avsnittet Analys. 14

15 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 2 Metod och analys Bortfallsanalys Bortfallet för undersökningen är 47%. Undersökningen är representativ sett till kön, ålder och skolform. Den yngre åldersgruppen (18 24 år) samt män är något underrepresenterade i undersökningen, men inte i så hög grad att det inverkar på resultatet. Internt bortfall I undersökningen finns det ett internt bortfall som beror på att de svarande inte har besvarat frågan eller att de har besvarat frågan på ett felaktigt sätt. När det gäller frågorna 1 5, 7 11 samt är det 1 2% internt bortfall. När det gäller frågorna (graderingsfrågorna) är det 5% internt bortfall. När det gäller fråga 6 om varför de studerande ville studera på vuxenutbildningen finns det ett större bortfall på 15%, då många har angett flera svar trots att de ombads att ge ett svar. Svaren från dem som har misstolkat frågan har tagits bort vid redovisning av resultatet för denna fråga. Vi har tittat på hur deras svar hade fördelat sig om de hade räknats med i redovisningen, men deras svar ligger i linje med det redovisade resultatet. Har valt att besvara frågan med förstår inte frågan, gäller inte mig eller vet inte För att minska det interna bortfallet i undersökningen har de svarande haft möjlighet att besvara enkätens frågor med följande svarsalternativ (om inte de givna svarsalternativen var aktuella): förstår inte frågan, gäller inte mig eller vet inte. Svarsalternativet förstår inte frågan har mellan <1 2%svarat. För flertalet frågor har <1% svarat att de inte förstår och för frågan om de har haft en individuell studieplan har 2% svarat att de inte förstår (20 personer). För graderingsfrågorna om vuxenutbildningens betydelse när det gäller att få arbete och när det gäller studier efter vuxenutbildningen är det 10 11% ( personer) som har angett gäller inte mig. 11 För övriga betydelsefrågor är det 3% som har svarat gäller inte mig. För demokratifrågorna är det mellan 4 7% som har uppgett att de inte vet, vilket motsvarar personer. 11 Anledningen till att de svarande exempelvis har svarat att målet studier inte gäller dem är att de istället har haft som mål att komma i arbete eller vice versa. 15

16 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 2 Metod och analys Analys Splitvision Research har gått igenom det besvarade materialet för att ge statistiska beskrivningar. Vi har också genomfört sambandsanalyser genom att göra statistiska prövningar för att synliggöra eventuella samband. Uppgifter gällande hos vilken utbildningsanordnare och vilken skolform de före detta studerande läste kommer från Utbildningsförvaltningens studeranderegister. Övrig data (exempelvis om de har läst heltid eller deltid, ålder, modersmål) är hämtad från de före detta studerandes egna utsagor (från enkätsvaren). I denna rapport ställs inte resultatet av undersökningen i relation till i vilken grad Utbildningsförvaltningen har uppnått styrdokumentens mål. Viktning Materialet i undersökningen har viktats så att proportionerna mellan städerna som ingår i den gemensamma studien (Stockholm, Malmö och Göteborg) stämmer 12. Materialet har även viktats så att proportionerna mellan skolformerna stämmer (se tabell 2: 1 på sidan 13). Viktning innebär att varje svarande tilldelas en vikt som gör att resultaten återvägs till korrekta proportioner för att få ett resultat som i så hög utsträckning som möjligt efterliknar verkligheten. Vi har jämfört samtliga resultat med och utan viktning och överlag ger det inte några stora skillnader. När det gäller fördelningen per utbildningsanordnare överensstämmer inte proportionerna i urval och utfall helt med den verkliga populationen. Vi har dock valt att inte vikta värdena sett till utbildningsanordnare. Detta för att det finns en risk med att vikta värden på grupper som är för små. 12 Stockholm har, totalt sett, viktats för att de hade en lägre andel i utfallet än vad de har i den verkliga populationen (36% mot 47%) och har därför viktats upp (från 945 till personer). Malmö har en högre andel fördelning av svaren i utfallet än vad de har i den verkliga populationen (29% mot 22%) och har därför viktats ner (från 747 till 561 personer). Göteborg har en något högre andel fördelning av svaren i utfallet än vad de har i den verkliga populationen (34% mot 31%) och har därför viktats ner något (från 867 till 800 personer). 16

17 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 3 Om Vuxenutbildningen i Stockholms Stad KAPITEL 3 OM VUXENUTBILDNINGEN I STOCKHOLMS STAD Här nedan följer kort information om förutsättningarna för vuxenutbildningen i Stockholms Stad. Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad Utbildningsförvaltningen i Stockholm ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom skolbarnomsorg, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Enskilt driven förskola och fristående skola hanteras även av förvaltningen. Inom vuxenutbildningsavdelningen tillhandahålls vuxenutbildning inom egen regi och upphandlad extern regi. De skolformer som omfattas är; grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning samt särvux. 13 Avdelningen arbetar med planering av utbildningsutbud, verksamhetsupphandling av utbildning, utredningsarbete, kvalitetsarbete och uppföljning. Till den centrala förvaltningen hör även enheten Vuxenutbildning Stockholm. Enheten ansvarar för all information och intagning till vuxenstudier, vuxenteamet samt studievägledning. Förvaltningen har sedan 1 juli 2008 avtal med 19 upphandlade företag inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen. Antalet enheter i egen regi är två större samt två mindre enheter. Antalet kursdeltagare läsåret 2007/2008 i Stockholms Stad var Antalet studerande individer var Utbildningsanordnare Här nedan presenteras fördelningen mellan utbildningsanordnarna enligt det besvarade undersökningsmaterialet. De tre största utbildningsanordnarna är Åsö vuxengymnasium, NTI och ABF Stockholm. Se diagram 3:1 för procentuell fördelning gällande de svarande i undersökningen. 13 Sfi har fram till årsskiftet tillhört utbildningsnämnden men överfördes den 1 januari 2009 till Social och arbetsmarknadsnämnden (Tabell 1 på kommunnivå.) 17

18 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 3 Om Vuxenutbildningen i Stockholms Stad Diagram 3:1. Fördelning av svarande per utbildningsanordnare. Antalet svarande (n) är totalt I gruppen övriga ingår: AcadeMedia (n=4), Competens (n=4), Kungsholmens Utbildningscentrum - Lidingö Folkhögskola City (n=4), Svenska för akademiker (n=16), St Eriks gymnasium (n=8), Söderorts vuxengymnasium (n=3), Thorildsplans gymnasium (n=12) och Utbildningsspecialisterna (n=3). ABF Stockholm (n=182) InfoKomp (n=50) Jensen Education (n=103) Lernia (n=64) Lärgården (n=64) NTI (n=191) SweJa Kunskapscenter (n=78) Västerorts vuxengymnasium (n=63) Åsö vuxengymnasium (n=349) Övriga (n=54) 4% 5% 5% 7% 5% 4% 9% 15% 16% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Flertalet av Stockholms utbildningsanordnare har huvuddelen av sin utbildning i en av skolformerna, med undantag av Jensen Education och Västerorts vuxengymnasium, se diagram 3:2. Diagram 3:2. Fördelning av skolform per utbildningsanordnare. I gruppen övriga ingår: AcadeMedia, Competens, Kungsholmens Utbildningscentrum - Lidingö Folkhögskola City, Svenska för akademiker, St Eriks gymnasium, Söderorts vuxengymnasium, Thorildsplans gymnasium och Utbildningsspecialisterna. ABF Stockholm InfoKomp Jensen Education Lernia Lärgården NTI SweJa Kunskapscenter Västerorts vuxengymnasium Åsö vuxengymnasium Övriga 5% 6% 18% 2% 26% 5% 11% 52% 22% 33% 93% 79% 100% 87% 98% 45% 79% 60% 56% 48% 1% 16% 13% 29% 16% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Gruv Gy allmän Gy yrkes 18

19 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 3 Om Vuxenutbildningen i Stockholms Stad Om skolform Med utgångspunkt från respektive skolform presenteras i tabell 3:1 andelen studerande i undersökningen som respektive utbildningsanordnare har. Tabell 3:1. Fördelning av utbildningsanordnare per skolform. I gruppen övriga ingår: AcadeMedia, Competens, Kungsholmens Utbildningscentrum - Lidingö Folkhögskola City, Svenska för akademiker, St Eriks gymnasium, Söderorts vuxengymnasium, Thorildsplans gymnasium och Utbildningsspecialisterna. Gruv innebär grundläggande vuxenutbildning, gy a innebär gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning och gy y innebär gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning. ABF Sthlm Info- Komp Lernia Jensen Education Lärgården NTI SweJa Kunskapscenter Västerorts vuxengymnasium Åsö vuxengymnasium Övriga Gruv 15% 4% % % 29% 9% 100% Gy a 22% 5% 7% 2% % --- 4% 36% 2% 100% Gy y 1% 2% 13% 10% 17% 7% 21% 5% 15% 8% 100% Totalt 19

20 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 4 En mångfald av studerande KAPITEL 4 EN MÅNGFALD AV STUDERANDE Kapitlet i korta drag Det finns en mångfald bland de studerande på vuxenutbildningen. Detta speglas i variationer i såväl ålder som utbildning och nationalitet. Sju av tio är kvinnor och en stor grupp av de studerande är i åldersintervallet år. Huvuddelen av de studerande, drygt nio av tio, har följande utbildningar som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen: 2 3 årig gymnasieutbildning (55%) Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KYutbildning) (24%) 9 årig grundskola eller motsvarande (14%) Bland samtliga studerande på vuxenutbildningen i Stockholm läser en nästan lika stor andel på heltid som på deltid. Av de studerande som läser på heltid försörjer sig majoriteten, nästan sju av tio, genom studiemedel från CSN. Bland de deltidsstuderande försörjer sig majoriteten, drygt sex av tio, genom eget arbete. I detta kapitel redovisas de studerandes bakgrund (ålder, kön, modersmål och tidigare högsta avslutade utbildning). De studerande på vuxenutbildningen spänner över en mycket bred målgrupp. Detta kan ha en inverkan på resultaten och belyses i rapporten när det är av intresse. I slutet av detta kapitel finns en tabell med procenttal gällande de studerandes bakgrund, se tabell 4:2. *** Stor andel kvinnor Sett till samtliga studerande på vuxenutbildningen i Stockholm är en majoritet, sju av tio, kvinnor. En stor grupp av de studerande är i åldersintervallet år (vid tiden för studierna, vårterminen 2008). Endast en av tio är 45 år eller äldre. Det är fler studerande med svenska som modersmål jämfört med annat modersmål än svenska. 20

21 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 4 En mångfald av studerande Diagram 4:1. Kön, ålder och modersmål. Per samtliga. Kvinna Man 31% 69% 55 år eller äldre år år år år 2% 8% 21% 38% 31% Svenska Annat modersmål 41% 59% Jämförelse mellan städerna Vid en jämförelse mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skiljer sig fördelningen åt per modersmål. I Stockholm (59%) och Göteborg (61%) är det en högre andel med svenska som modersmål jämfört med i Malmö (49%). När det gäller ålder och kön är det små eller inga skillnader mellan städerna. Majoriteten har gymnasiekompetens eller mer Huvuddelen av de studerande, drygt nio av tio, har angett gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning och 9 årig grundskola som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen, se diagram 4:2. Eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning är vanligare bland de studerande med annat modersmål än svenska jämfört med de studerande som har svenska som modersmål. En bakgrund till detta kan vara att de läser svenska som andraspråk eller att de läser upp gymnasiebehörighet för engelska. En anledning till att gruppen 2 3 årig gymnasieutbildning utgör en stor andel svarande kan bero på att även studerande som inte har slutfört sin gymnasieutbildning har uppgett detta svar (vilket innebär att de egentligen skulle ha uppgett att de har 9 årig grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning). 15 Se även Olika grupper är representerade i olika skolformer i detta kapitel. 15 Baseras på Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stads statistik från 2008 som visar att ca 30% av samtliga studerande tillhör gruppen som har avslutad 9 årig grundskola som högsta avslutade utbildning. 21

22 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 4 En mångfald av studerande Diagram 4:2. Högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. Per samtliga. 2 3 årig gymnasieutbildning eller motsvarande 55% Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KY utbildning) 24% 9 årig grundskola eller motsvarande 14% Vanligare med CSN om man läser heltid Bland samtliga studerande på vuxenutbildningen i Stockholm läser ungefär en lika stor andel på heltid som på deltid (se diagram 4:3 som redovisar andelen heltidsstuderande). Vid en jämförelse mellan de olika utbildningsanordnarna skiljer sig andelen studerande som läser på heltid respektive deltid åt. På Lärgården, SweJa Kunskapscenter och Västerorts vuxengymnasium läser en majoritet på heltid. På ABF Stockholm och InfoKomp läser i stället en majoritet av de studerande på deltid. Diagram 4:3. Andel som läser på heltid. Per utbildningsanordnare, skolform och samtliga. ABF Stockholm InfoKomp Jensen Education Lernia Lärgården NTI SweJa Kunskapscenter Västerorts vuxengymnasium Åsö vuxengymnasium Övriga 38% 30% 56% 50% 45% 66% 85% 80% 71% 72% Gruv Gy allmän Gy yrkes 42% 56% 76% Samtliga 53% Av de studerande som läser på heltid försörjer sig en stor andel, nästan sju av tio, genom studiemedel från CSN. Bland de deltidsstuderande försörjer sig en stor andel, drygt sex av tio, genom eget arbete (se tabell 4:1). 22

23 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 4 En mångfald av studerande Tabell 4:1. Försörjning vid studier för heltid/deltidsstuderande. Per samtliga. Svarsalternativet annat är ospecificerat. Heltid Deltid Eget arbete 24% 64% Ersättning från CSN (helt eller delvis) 66% 20% Annat 10% 16% Olika grupper är representerade i olika skolformer Uppsummerat finns följande grupper i högre omfattning representerade i respektive skolform (utan inbördes ordning). Grundläggande vuxenutbildning: - Åldersgruppen år - Annat modersmål än svenska - Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KY utbildning) Gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning - Åldersgruppen år - Svenska som modersmål årig gymnasieutbildning som högsta avslutande utbildning före studier på vuxenutbildningen Gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning - Större spridning i ålder - Svenska som modersmål årig gymnasieutbildning som högsta avslutande utbildning före studier på vuxenutbildningen Olika grupper per respektive utbildningsanordnare I tabell 4:2 presenteras samtliga utbildningsanordnare per bakgrundsvariabler. Nedan följer en uppsummering av de främst utmärkande dragen per respektive utbildningsanordnare. Studerande på ABF Stockholm utgörs i högre omfattning av kvinnor och studerande med eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. InfoKomp utgörs i högre omfattning av studerande som är 45 år eller äldre, studerande med 2 3 årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen samt studerande på deltid. Jensen Education utgörs i högre omfattning av studerande med svenska som modersmål och studerande med 2 3 årig gymnasieutbildning eller motsvarande som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. 23

24 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 4 En mångfald av studerande Lernia utgörs i högre omfattning av män. Lärgården utgörs i högre omfattning av kvinnor, studerande som är 45 år eller äldre, studerande med 9 årig grundskola eller lägre som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen samt heltidsstuderande. NTI utgörs i högre omfattning av studerande i åldern år, studerande med svenska som modersmål samt studerande med 2 3 årig gymnasieutbildning eller motsvarande som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. SweJa Kunskapscenter utgörs i högre omfattning av kvinnor, studerande med 9 årig grundskola eller lägre som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen samt heltidsstuderande. Västerorts vuxengymnasium utgörs i högre omfattning av studerande med annat modersmål än svenska samt studerande med 9 årig grundskola eller lägre som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. Åsö vuxengymnasium utgörs i högre omfattning av studerande i åldern år och studerande med svenska som modersmål. Studerande hos övriga utbildningsanordnare (AcadeMedia, Competens, Kungsholmens Utbildningscentrum Lidingö Folkhögskola City, Svenska för akademiker, St Eriks gymnasium, Söderorts vuxengymnasium, Thorildsplans gymnasium och Utbildningsspecialisterna) utgörs i högre omfattning av män och studerande med eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. 24

25 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 4 En mångfald av studerande Tabell 4:2. Bakgrundsuppgifter; kön, ålder och modersmål. Per utbildningsanordnare, skolform och samtliga. Resultat i box indikerar att detta värde utmärker sig. ABF Stockholm Kvinna 74% Kön Ålder Modersmål Man år år år 45 år eller äldre Svenska Annat modersmål Högsta avslutade utbildning före vuxenutbildningen 9-årig grundskola eller lägre 2-3-årig gymnasieutbildning eller motsvarande Omfattning av studier Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KY-utbildning) Heltid Deltid 26% 28% 46% 21% 5% 51% 49% 18% 46% 33% 38% 62% InfoKomp 69% 31% 25% 37% 19% 20% 53% 47% 22% 60% 14% 30% 70% Jensen Education 70% 30% 27% 43% 24% 7% 82% 18% 14% 61% 20% 56% 44% Lernia 47% 53% 14% 35% 33% 17% 48% 52% 22% 48% 28% 66% 34% Lärgården 85% 15% 14% 30% 31% 26% 53% 47% 35% 44% 18% 85% 15% NTI 63% 37% 36% 40% 17% 6% 70% 30% 6% 67% 26% 50% 50% SweJa Kunskapscenter 91% 9% 23% 29% 31% 16% 44% 56% 25% 48% 18% 80% 20% Västerorts vuxengymnasium 74% 26% 19% 37% 27% 17% 15% 85% 25% 42% 20% 71% 29% Åsö vuxengymnasium 68% 32% 45% 34% 14% 7% 66% 34% 15% 60% 23% 45% 55% Övriga 55% 45% 17% 38% 31% 13% 48% 52% 10% 51% 35% 72% 28% Gruv 72% 28% 8% 48% 32% 12% 2% 98% 23% 31% 42% 56% 44% Gy allmän 66% 34% 37% 38% 17% 7% 64% 36% 12% 58% 26% 42% 58% Gy yrkes 76% 24% 23% 34% 27% 16% 59% 41% 23% 55% 17% 76% 24% Samtliga 69% 31% 31% 38% 21% 10% 59% 41% 16% 55% 24% 53% 47% 25

26 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 5 Sysselsättning KAPITEL 5 SYSSELSÄTTNING Kapitlet i korta drag Sett till sysselsättning före och efter studier på vuxenutbildningen sker en övergång från arbete före studierna på vuxenutbildningen till högre studier efter tiden på vuxenutbildningen. Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd ligger på samma nivå (nästan en av tio) både före och efter studier på vuxenutbildningen. Sex av tio av dem som var arbetssökande före studierna har gått vidare till annan sysselsättning (framför allt arbete och studier). Av dem som arbetade före och som arbetar efter studierna på vuxenutbildningen har nästan sju av tio återgått till sina tidigare arbeten och av dessa har två av tio fått förändrade arbetsuppgifter. *** Sysselsättning före och efter studier på vuxenutbildningen Halvåret före studierna på vuxenutbildningen var sex av tio i arbete (anställda eller eget företag), två av tio var studerande och nästan en av tio var arbetssökande (eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd). Drygt ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen är nästan fem av tio i arbete, nästan fyra av tio studerar och en av tio är arbetssökande (eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd). Det sker en övergång från arbete före studierna på vuxenutbildningen till högre studier efter tiden på vuxenutbildningen. Se diagram 5:1 för sysselsättning före och efter studierna på vuxenutbildningen. 26

27 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 5 Sysselsättning Diagram 5:1. Sysselsättning ett halvår före och ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen. Per samtliga. Arbetar Arbetar i eget företag Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Studerar Föräldraledig Sjukskriven eller förtidspensionär Har precis kommit till Sverige/väntar på uppehållstillstånd Annat 3% 3% 7% 8% 6% 7% 2% 2% 3% 0% 5% 2% 19% 56% 42% 37% Före studier på vuxenutbildningen Efter studier på vuxenutbildningen Jämförelse mellan städerna Vid en jämförelse mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skiljer sig andelen som arbetar, studerar eller är arbetssökande före och efter studierna på vuxenutbildningen. Före studierna på vuxenutbildningen är det fler som är i arbete (inklusive de som arbetar i eget företag) i Stockholm (59%) jämfört med i Malmö (51%). I Göteborg är andelen som är i arbete 62%, vilket är likvärdigt med Stockholm. Ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen är det en lika stor andel som är i arbete (inklusive de som arbetar i eget företag) i Stockholm (45%) som i Göteborg (48%) och Malmö (45%). Andelen som studerar före studierna på vuxenutbildningen är 19% i Stockholm, jämfört med 14% i Göteborg och 24% i Malmö. Ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen är det fler som studerar i Stockholm (37%) jämfört med i Göteborg (31%) och Malmö (30%). Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd är på samma nivåer ett halvår före vuxenutbildningen: Stockholm (7%), Göteborg (9%) och Malmö (8%). Efter vuxenutbildningen är däremot andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd lägre i Stockholm (8%) jämfört med i Göteborg (12%) och Malmö (13%). 27

28 Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Kapitel 5 Sysselsättning Fem av tio är i arbete efter studierna på vuxenutbildningen Ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen är nästan fem av tio i arbete (se diagram 5:2). Bland skolformerna är studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning i högre omfattning i arbete i jämförelse med grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning. Diagram 5:2. Andel i arbete ett halvår efter studier på vuxenutbildningen. Per skolform och samtliga. Gy yrkes Gy allmän Gruv 39% 38% 61% Samtliga 45% När det gäller andelen som är i arbete efter vuxenutbildningen per utbildningsanordnare korrelerar det till vilken skolform den studerande läser. För att göra rättvisa jämförelser mellan utbildningsanordnarna redovisas därför andelen som är i arbete per skolform. För denna fråga är de studerande på grundläggande vuxenutbildning (gruv) för få, vilket gör att andelen som är i arbete inte presenteras per dem som har läst gruv. Andel i arbete bland dem som läst gy allmän Av samtliga studerande på gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning i Stockholm är fyra av tio i arbete ett halvår efter studierna vid vuxenutbildningen (se diagram 5:3). Vid en jämförelse mellan utbildningsanordnarna är det en högre andel av de studerande på Jensen Education som är i arbete. 28