Stenungsund 1 % Undervisning skolverket. Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till

Transkript

1 Stenungsund 1 % lön Kungälv arbete Tjörn yrke Mölndal Undervisning GR- utbildning engelska Alingsås skolverket Öckerö hösttermin studiemedel Kungsbacka meningsfull aktivitet Göteborg Ale jobb studier anställning naturbruk 27 % Lilla Edet 51% Avslutat sin utbildning verksamhet Lerum sjukskriven tjänst Egen vårtermin Handel & företagare Administration bygg 49 % aktivitetsstöd 53 % 61 % media Hotell och restaurang Partille utbildning Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till Augusti 2012 Uppföljningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

2 Uppföljning av studerande på yrkesvux Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 I korta drag... 4 Kapitel 1 Om uppföljningen... 5 Bakgrund... 5 Databasen... 6 Hur de tre uppföljningarna har genomförts... 7 Läsanvisningar... 9 Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Vilka omfattas av uppföljning? Vart tar de studerande vägen efter yrkesvux? Sex av tio arbetar efter studierna Vilka fortsätter att studera? Vilka är arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga eller gör värnplikt? Yrkesvux bidrar till sysselsättningsrotation Kapitel 3 Resultat Situationen före och under studierna inom yrkesvux Sysselsättning före studierna Risk att bli uppsagda eller varslade Studiefinansiering Sju av tio har läst ungdomsgymnasium eller motsvarande Nästan åtta av tio har arbetsrelaterade mål Kapitel 4 Resultat Studie och yrkesvägledning Drygt tre av tio uppger att de har varit i kontakt med studie och yrkesvägledare Kapitel 5 Resultat Marknadsföring Fyra av tio hörde talas om utbildningen och GRvux när de sökte på internet Om Splitvision Research

3 Uppföljning av studerande på yrkesvux Förord FÖRORD Denna rapport presenterar effekten av yrkesvuxutbildningen för de som studerat inom GRvux under perioden våren 2010 till hösten Rapportens analys baserar sig på resultatet från tre studerandeuppföljningar som genomförts under perioden våren 2011 till våren Uppföljningarna berör de som var i studier mellan våren 2010 och hösten 2011 samt de som avslutat sina studier under perioden våren 2010 och våren Sammanställningen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning, Kenneth Ardehed. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research och GR Utbildning. Göteborg, den 24 augusti 2012 Splitvision Research 3

4 Uppföljning av studerande på yrkesvux I korta drag I KORTA DRAG Om studerandeuppföljningen Denna rapport är en sammanställning av resultat från tre genomförda studerandeuppföljningar och berör de som studerat vid gymnasiala yrkesutbildningar inom GRvux (i rapporten kommer dessa fortsättningsvis benämnas yrkesvux ). Uppföljningarna omfattas av de som läst under perioden januari 2010 till december Resultatet i rapporten baseras enbart på studerande som studerat utbildningar inom GRvux utbud. Sex av tio är i arbete efter studierna inom yrkesvux Uppföljningen visar att det är fler som är i arbete efter studier inom yrkesvux jämfört med före studierna. Det är sex av tio som arbetar i någon form (heltid, deltid eller är egenföretagare) efter avslutade studier inom yrkesvux och det var fem av tio som arbetade i någon form (heltid, deltid eller var egenföretagare) före studierna. Sex av tio har en sysselsättning relaterad till studierna inom yrkesvux Sex av tio har uppgett att sysselsättningen efter studierna (arbete eller studier) är relaterad till deras studier inom yrkesvux. Av de som uppgett att de hade en annan sysselsättning (sjukskriven, föräldraledig, värnplikt med mera) före studierna är det nästan sex av tio som efter studierna har arbete. Det är också sju av tio av de som före studierna uppgav att de löpte risk för att bli uppsagda eller varslade som har arbete efter sina studier. Det är nästan fyra av tio som uppgett att de gått tillbaka till samma arbetsplats som de hade före studierna. Av dessa är det nästan tre av tio som uppgett att de har fått arbetsuppgifter som är relaterade till den utbildning de läst inom yrkesvux. Sju av tio har en gymnasieutbildning före studierna på yrkesvux Sju av tio har slutfört en utbildning på ungdomsgymnasium eller motsvarande före studierna på yrkesvux, nästan två av tio påbörjade en gymnasial utbildning utan att slutföra den och två av tio har tidigare inte läst någon gymnasial utbildning. Mål med studierna Det är drygt sex av tio av samtliga i uppföljningen som uppger att syftet med deras yrkesstudier är att få jobb inom ett nytt yrkesområde och drygt en av tio uppger att syftet är att de vill läsa vidare på högskola/universitet. Kontakt med studie och yrkesvägledare Av samtliga i uppföljningen är det drygt tre av tio som uppger att de har varit i kontakt med en studie och yrkesvägledare i samband med att de ansökte till yrkesutbildningen. Marknadsföring I uppföljningen är det tre av tio som uppger att de hörde talas om utbildningen och/eller GRvux då de sökte på internet efter utbildning. Drygt en av tio uppger att de hörde talas om utbildningen via studie och yrkesvägledare och en av tio uppger att de sökte efter utbildningar på allastudier.se eller liknande webbplats. 4

5 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen KAPITEL 1 OM UPPFÖLJNINGEN Bakgrund Om yrkesvux i Göteborgsregionen Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad satsning på yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå för vuxna. Syftet med satsningen är att erbjuda regionmedborgarna i de 13 kommunerna 1 yrkesutbildningar som efterfrågas av presumtiva arbetsgivare i regionen och därigenom stärka den regionala tillväxten. Satsningen vänder sig till individer som är i behov av att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Från och med våren 2010 till hösten 2012 har GRvux startat 323 utbildningar. Denna rapport berör effekterna av de 267 utbildningar som GRvux startade mellan 2010 och 2011, se tabell 1:1. Tabell 1:1. Antal startade utbildningar inom GRvux till Notera att Bygg utgörs av personer som blivit validerade. Antal startade utbildningar Våren Hösten Våren Hösten till Totalsumma Bygg (validering) El Energi Fordon Handel och administration Hantverk Hotell och restaurang Industri Livsmedel Media Naturbruk Omvårdnad Yrkesorientering Totalsumma Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. 5

6 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen Om denna rapport Skolverket har ett krav på huvudmannakommunerna att de två gånger per år ska redovisa uppgifter om de studerande inom yrkesvux. För att kunna redovisa Skolverkets efterfrågade uppgifter genomförs studerandeuppföljningar vid två tillfällen: En gång vid slutet av terminen de läst (här genomförs uppföljning 1; nedan kallad E1). En gång sex till tolv månader efter de avslutat sin utbildning (här genomförs uppföljning 2; nedan kallad E2). Denna rapport är en sammanställning av resultat från tre genomförda studerandeuppföljningar och berör de som studerat vid yrkesutbildningar inom GRvux (i rapporten kommer dessa fortsättningsvis benämnas yrkesvux ). Studerandeuppföljningarna genomfördes under perioden våren 2011, hösten 2011 och våren Samtliga uppföljningar bygger på Skolverkets krav på uppföljning av yrkesvux och den enkät som Skolverket utarbetat för detta syfte. I studerandeuppföljningarna genomförda hösten 2011 och våren 2012 har Skolverkets frågor kompletterats med ytterligare enkätfrågor av betydelse för Göteborgsregionens samarbete kring vuxenutbildningen (läs mer under Enkäter). Resultatet i rapporten baseras enbart på studerande som studerat utbildningar inom GRvux utbud. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen har även egenproducerat utbud. Dessa utbildningar har också finansierats inom ramen för yrkesvuxsatsningen och utbildningarna har också ingått i de tre uppföljningarna som genomförts. De omfattas dock inte av denna rapport. Resultatet i rapporten bygger på svar från de som har svarat på uppföljningarna. Det är studerande som besvarat enkät 1 (unika individer) och något färre som besvarat enkät 2 (1 196 unika individer). Det beror på att E2 besvaras sex till tolv månader efter avslutade studier. Drygt sju av tio av dem som följs upp i denna sammanställning har ännu inte avslutat sina studier inom GRvux och följaktligen inte svarat på E2. Det är personer som har besvarat båda enkäterna (E1 och E2). Databasen Resultatet från de tre uppföljningarna har lagts samman i en gemensam databas och berör personer (unika individer). (Notera att det är personer som har svarat på den första enkäten.) Unika individer har tagits fram genom att endast de tidigaste E1 svaren och de senaste E2 svaren från varje individ har använts. Om en studerande har läst flera terminer kan hon eller han i anslutning till varje termin ha svarat på den initiala enkäten (E1). Om deltagaren har studerat flera utbildningar efter varandra kan hon eller han förekomma i flera avslutande uppföljningar (E2). I dessa fall har den tidigast besvarade initiala enkäten (E1) samt den senast besvarade enkäten som görs sex till tolv månader efter avslutad utbildning (E2) valts ut och individens resterande svar har tagits bort. Omkodningar av svarsalternativ I databasen har vissa svarsalternativ för vissa frågor kodats om. Exempelvis för utbildningsområde, har studerande som var registrerade på Yrkessvenska och 6

7 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen Yrkesintroduktion kodats om till Övriga teoretiska kurser. För frågan Inom vilket yrkesområde arbetade du? (E1) har det i tidigare uppföljningar varit möjligt att svara Handel och administration. Dessa svar har i denna senare rapport kodats om till Försäljning, inköp och marknadsföring för att möjliggöra jämförelse över tid. Hur de tre uppföljningarna har genomförts Urval och genomförande Respektive uppföljning har genomförts som en totalundersökning, vilket innebär att samtliga studerande tillfrågats om att delta i uppföljningen. De studerande har följts upp via telefonintervjuer. I syfte att öka svarsfrekvensen har de studerande via postalt utskick informerats om uppföljningen, vem som genomför den och varför den genomförs. De studerande har även uppmanats att korrigera sina kontaktuppgifter om dessa skulle vara inaktuella. Urvalskriteriet för de studerande gällande uppföljningen som görs vid slutet av terminen de läst (E1) har varit att de ska ha varit antagna till en yrkesvuxutbildning. De behöver inte ha slutfört sina studier inom yrkesvux. Urvalskriteriet för de studerande gällande uppföljningen som görs mellan sex till tolv månader efter de avslutat sin utbildning (E2) har varit att de ska ha avslutat eller slutfört sina studier inom yrkesvux. Svarsfrekvens Det är unika individer som omfattas av de tre uppföljningarna. I de tre uppföljningarna kan samma personer ha tillfrågats flera gånger. Detta gör att totalt för de tre uppföljningarna har personer som studerat utbildningar inom GRvux utbud tillfrågats om de vill besvara enkäterna (ej unika individer). Uppföljningarna har besvarats av personer (73 % svarsfrekvens). För mer detaljer om respektive uppföljnings svarsfrekvens, se tabell 1:2. Tabell 1:2. Svarsfrekvens. Per termin och per samtliga. Observera att i tabellen redovisas enbart utbildningar inom GRvux utbud, kommunernas egenproducerade utbildningar är ej medräknade. Gällande Enkät 1 & 2 Uppföljningen studerande Urval Svar Svarsfrekvens genomfördes HT 2011 E % Våren 2012 VT 2011 E % Total för våren % VT 2011 E % Hösten 2011 HT 2010 E % Total för hösten % HT 2010 E % Våren 2011 VT 2010 E1& % Total för våren % Total för samtliga uppföljningar % 7

8 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen Enkäter Skolverkets frågor utgör grunden till frågorna i enkäterna och till det har frågor som GRvux önskat lägga till av betydelse för Göteborgsregionens samarbete kring Vuxenutbildningen tillkommit. Skolverkets frågor har varit likvärdigt ställda varje gång. Däremot har svarsalternativen, för vissa frågor, ändrats över tid. Där svarsalternativen skiljer sig åt mellan de olika uppföljningarna, har de kodats om till en gemensam minsta nämnare. Exempelvis har så gjorts för frågan angående sysselsättning före respektive efter studier på yrkesvux. Ser vi exempelvis till svarsalternativet annan sysselsättning, innehöll det: arbetssökande, sjukskriven och föräldraledig i den tidigare uppföljningen. I de två senare uppföljningarna specificerades arbetssökande i en egen post och ingick inte i annan sysselsättning. Grundfrågor (efterfrågas av Skolverket): 1. Vad gjorde du före dina studier? (E1) 2. Hur finansierade du huvudsakligen dina studier du läste under [period]? (E1) 3. I viket geografiskt område är du född? (E1) 4. Vilken är din nuvarande huvudsakliga sysselsättning efter avslutade studier inom yrkesvux? (E2) 5. Är din sysselsättning efter studierna relaterad till samma yrkesområde som dina studier på yrkesvux? (E2). Följdfråga som ställs till de som på fråga 4 svarat att de arbetar eller studerar i någon form. I samband med att uppföljningen gjordes hösten 2011 lades det till frågor (dessa har ställts både hösten 2011 och våren 2012): 6. Var du anställd med risk för att bli uppsagd eller varslad? (E1). Följdfråga som ställs till de som på fråga 1 svarat att de i någon form arbetade före utbildningen. 7. Inom vilket yrkesområde arbetade du? (E1). Följdfråga som ställs till de som på fråga 1 svarat att de i någon form arbetade före utbildningen. 8. Har du före dina studier på yrkesvux, slutfört något program/linje/utbildning på ungdomsgymnasiet eller komvux? (E1) (Hösten 2011 ställdes frågan även i E2) 9. Inom vilket program/linje/utbildning läste du då? (E1) (Hösten 2011 ställdes frågan även i E2). Följdfråga till de som på fråga 8 svarat jakande. 10. Vilket program/linje/utbildning påbörjade du? (E1) (Hösten 2011 ställdes frågan även i E2). Följdfråga till de som på fråga 8 svarat att de påbörjade men aldrig slutförde en gymnasial utbildning. 11. Vad har du för syfte med dina studier inom yrkesvux? (E1) (Hösten 2011 ställdes frågan även i E2) 12. Hur hörde du talas om utbildning du läste [period] och/eller GRvux för första gången? (E1) (Hösten 2011 ställdes frågan även i E2) 13. Har du gått tillbaka till samma arbetsplats som före dina studier inom yrkesvux? (E2). Följdfråga som ställs till de som på fråga 4 svarat att de arbetar i någon form efter avslutad utbildning. 14. Har du fått nya arbetsuppgifter relaterade till den utbildning du har läst? (E2). Följdfråga som ställs till de som svarat jakande på fråga 13. 8

9 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen I samband med att uppföljningen gjordes våren 2012 lades följande frågor till: 15. Har du varit i kontakt med studie och yrkesvägledare i samband med att du ansökte till din yrkesvuxutbildning? (E1 och E2) 16. Om ja, i vilken kommun var du i kontakt med studie och yrkesvägledaren? (E1 och E2). Följdfråga som ställs till de som svarat jakande på fråga 15. Vissa av frågorna i uppföljningen är följdfrågor som bara ställs när den svarande angett ett visst svar på föregående fråga. Därför kan basen för frågorna variera. Det kan också vara så att vissa personer har önskat att inte besvara vissa av frågorna. Exempelvis finns det en fråga om de har varit i kontakt med en studie och yrkesvägledare i samband med att de ansökte till sin yrkesutbildning. Om de svarar jakande, ställs det en följdfråga om i vilken kommun de varit i kontakt med studieoch yrkesvägledaren. Har de svarat på den första frågan, men inte önskat svara på den andra så varierar basen för antalet svarande per fråga av denna anledning. Läsanvisningar Rapporten inleds med ett kapitel om uppföljningens bakgrund. Det följs av ett kapitel som presenterar de främsta effekterna av yrkesvux (kapitel 2). Kapitel 3 presenterar deltagarnas situation före och under studierna på yrkesvux. Kapitel 4 presenterar huvuddragen av de effekter som går att utläsa av studie och yrkesvägledning. Kapitel 5 presenterar huvuddragen av hur de studerande uppger att de hörde talas om yrkesvuxutbildningen de läste och/eller GRvux för första gången. För den som önskar fördjupa sig i materialet, finns det resultat per kommun att tillgå i en separat bilaga. I en annan bilaga presenteras samtlig data från denna rapport i tabellform. Om statistiken Statistik ger sken av att leverera sanningar med stor noggrannhet och exakthet. Så behöver inte alltid vara fallet. Därför ber vi er läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en uppfattning om vilka tendenser som råder. För några frågor är antalet svar lågt för vissa grupper. I dessa grupper får enskilda individers svar stor genomslagskraft, vilket innebär att resultatet är mindre tillförlitligt. I de fall där antalet svar (n) är lägre än 30, markeras det i diagram och tabeller med en asterisk (*). Det som påverkar om man med statistisk säkerhet (signifikans) ska kunna säga att det skiljer sig mellan vissa grupper (exempelvis kvinnor och män) är flera faktorer: Hur stor basen är. Hur många svarsalternativ som finns i frågan. Hur många undergrupper som frågan bryts ner i. Hur svaren fördelas. 9

10 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen Detta gör att det inte går att säga att det finns något specifikt riktvärde, utan är något som måste prövas statistiskt för varje fråga (chi två test, proportionstest). För att ändå ge en fingervisning vid tolkning av materialet vid jämförelse mellan olika branscher eller per kommunnivå, så bör skillnader som är under 10 procentenheter beaktas med försiktighet. De skillnader som lyfts fram i text är signifikanta, om inte annat redovisas. Tabeller och diagram kan däremot innehålla uppgifter som inte är signifikanta. Vi har använt oss av chi två test för att ta fram statistisk signifikans. Chi två test uttrycker ett förhållande mellan två kvalitativa variabler utifrån en hypotetisk sannolikhetsfördelning. Alla mätningar är kontrollerade utifrån en säkerhetsnivå på 95 %. I de fall chi två testet har påvisat skillnader har vi använt ett proportionstest (z test) för att tydligt kunna se vad dessa skillnader består i. Begrepp Nedan finns en lista på vanligt förekommande begrepp i rapporten. Tabell 1:2. Vanligt förekommande begrepp. Begrepp Annan sysselsättning Annan skolform GRvux Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) n Utbildningsområde Förklaring Innefattar följande sysselsättningar: arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig och värnplikt. Innefattar arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola. GRvux erbjuder gymnasial yrkesutbildning för vuxna, i flera av Göteborgsregionens kommuner. Regionens kommuninvånare har möjlighet att avgiftsfritt söka och läsa dessa utbildningar. Är ett kommunalförbund som omfattar kommunerna i Storgöteborg, dvs Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. GR har fyra avdelningar: GR Utbildning, GR kompetens, GR Planering samt FoU i Väst/GR. n = motsvarar vad basen för frågan är, det vill säga hur stort antal personer som frågan baserar sig på. Utbildningarna är klassade utifrån 16 branschområden, se tabell 2:1. Utbildningsområde motsvarar det som i elevregistreringssystemet Alvis benämns som bransch. 10

11 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen Att läsa diagram och tabeller Nedan presenteras en förklaring till de diagram som finns i rapporten. I exempeldiagram 1 kan vi exempelvis utläsa att 14 % av samtliga uppger att de vill läsa vidare på högskola/universitet och att 64 % uppger att de vill få jobb inom ett nytt yrkesområde. Exempeldiagram 1. Vad har du för syfte med dina studier inom yrkesvux? Per samtliga i uppföljningen (n=3 031). N = innebär antalet personer som är med i basen för frågan. Jag vill läsa vidare på högskola/universitet 14% Jag vill få jobb inom ett nytt yrkesområde 64% Jag vill skaffa mig en utbildning inom det yrkesområde jag är verksam i Jag vill ha nya arbetsuppgifter och/eller skaffa mig nödvändiga kunskaper för att få behålla 8% 5% Jag vill få intyg/betyg på mina kunskaper Annat 4% 4% n= % 20% 40% 60% 80% 100% I exempeldiagram 2 kan vi exempelvis utläsa att sett till gruppen kvinnor, så är det 29 % av kvinnorna som uppger att de arbetar heltid efter studierna inom yrkesvux (ljusblå stapel). Sett till män, så är det 47 % av männen som uppger att de arbetar heltid efter studierna inom yrkesvux. Staplarna för kvinnor återfinns överst i diagrammet. Staplarna för män återfinns näst överst i diagrammet. Ser vi till samma fråga fast för samtliga som besvarat uppföljningen, så är det 38 % av samtliga som uppger att de arbetar heltid efter studierna inom yrkesvux. Staplarna för samtliga återfinns underst i diagrammet. I de fall där basen för frågan (n) är färre än 30, markeras det i diagrammet med en asterisk (*). I exempeldiagram 2 utgörs exempelvis basen av gruppen som är 19 år eller yngre av 9 personer. 11

12 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 1 Om uppföljningen Exempeldiagram 2. Andelen som uppger att de arbetar heltid, deltid eller är egenföretagare efter studierna inom yrkesvux. Per kön, ålder, var i världen de är födda och samtliga (n=1 186). Kvinna (n= 576) Man (n= 620) 2% 3% 14% 29% 30% 47% *19 år eller yngre (n= 9) år (n= 406) år (n= 237) år (n= 141) år (n= 246) år (n= 127) *55 år eller äldre (n= 29) 11% 22% 33% 2% 23% 1% 17% 44% 2% 18% 39% 4% 25% 40% 4% 24% 42% 31% 3% 28% Födda i Sverige (n= 70) 2% 23% 40% Födda utanför Sverige men inom Europa (n= 94) 3% 18% 33% 33% Arbetar heltid Födda utanför Europa (n= 221) 3% 24% Arbetar deltid Samtliga (n= 1196) 2% 22% 38% Egen företagare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Exempeltabell 1 läses från vänster till höger. Respektive rad blir 100 %. Exempelvis kan vi utläsa att av de som har varit i kontakt med en studie och yrkesvägledare, är det 69 % som finansierade sina yrkesvuxstudier med studiemedel (CSN), vilket motsvarar 499 personer. Det är sammanlagt 728 personer som svarat att de har varit i kontakt med en studie och yrkesvägledare. Totalt är det personer som har besvarat denna fråga och som resultatet i tabellen baserar sig på. Exempeltabell 1. Valet av studiefinansiering per om de studerande varit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare (n= 2 158). Studiemedel (CSN) Bibehållen lön från arbetsgivare Aktivitetsstöd, a kassa eller liknande Annan finansiering Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal n= Har varit i 69% 499 9% 65 7% 49 16% % 728 kontakt med en studie och yrkesvägledare Har inte varit i 66% % 181 5% 72 16% % kontakt med en studie och yrkesvägledare Samtliga 67% % 246 6% % %

13 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier KAPITEL 2 RESULTAT SYSSELSÄTTNING EFTER YRKESVUXSTUDIER Detta kapitel presenterar de främsta effekterna när det gäller deltagarnas sysselsättning efter studierna inom yrkesvux. Vilka omfattas av uppföljning? Kapitlet berör de tidigare yrkesvuxstuderande som har kommit ut på arbetsmarknaden mellan hösten 2010 och våren De som har besvarat frågorna om sysselsättning har gjort det sex till tolv månader efter det att de avslutat sina studier på yrkesvux. När de tre studerandeuppföljningarna har genomförts har det stora flertalet av de studerande inom yrkesvux ännu inte avslutat sina studier. Detta gör att effekten av yrkesvuxstudierna än så länge kan synliggöras för av de unika studerande som ingår i uppföljningen. Bakgrunden till att några har hunnit avsluta sina studier och andra inte kan exempelvis bero på olika långa utbildningar och individuell studietakt. På vilket sätt skiljer sig de som avslutat studierna från de som är kvar i studier? Gruppen som har avslutat sina studier är ganska lik gruppen som är kvar i studier. Det finns exempelvis inga skillnader dem emellan när det gäller hur de valt att finansiera sina studier eller när det gäller om de löpte risk för att bli uppsagda eller varslade. De skillnader som kan utläsas är (notera dock att dessa skillnader inte är statistiskt signifikanta): Det är något fler kvinnor som är kvar i studier än som har avslutat sina studier (57 % jämfört med 48 %). Det är något fler män som har avslutat sin studier än som är kvar i studier (52 % jämfört med 43 %). Det är något fler som har Göteborg som folkbokföringskommun som är kvar i studier (64 % jämfört med 55 %). Mål med studierna skiljer sig något åt. Det är fler som har som mål att läsa vidare på högskola/universitet bland de som är kvar i studier (16 % jämfört med 10 %). Det är något färre som uppger att de vill få jobb inom ett nytt yrkesområde bland de som är kvar i studier (61 % jämfört med 70 %). Det är något färre som uppger att de är födda i Sverige bland de som är kvar i studier (66 % jämfört med 71 %). Det är något fler som uppger att de är födda utanför Europa bland de som är kvar i studier (26 % jämfört med 20 %). Det är färre bland de som är kvar i studier som uppger att de har slutfört gymnasiet (67 % jämfört med 72 %). Det är något fler bland de som är kvar 13

14 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier i studier som uppger att de aldrig påbörjat gymnasiet (19 % jämfört med 13 %). Det är något fler bland de som är kvar i studier som uppger att de har varit i kontakt med en studie och yrkesvägledare (37 % jämfört med 27 %). Det är färre bland de som är kvar i studier som har läst Fordon och Hantverk på yrkesvux och fler som har läst Omvårdnad och Orienteringskurser, se tabell 2:1. Tabell 2:1. Vilket utbildningsområde de studerande är registrerade inom. Per de som besvarat E1-enkät men inte E2-enkät respektive de som har besvarat E2-enkät (n=3 219 samt 1 196). *Antalet studerande är 30 eller färre. Notera att Bygg utgörs av personer som blivit validerade. Utbildningsområde inom yrkesvux Är kvar i studier vid undersökningsperioden (Har besvarat E1, men inte besvarat E2) n = Har avslutat sina studier under perioden våren 2010 till våren 2011 (Har besvarat E2) n = n = n= *Barn & fritid 9 0 *Bygg (validering) 1% 26 1% 17 El 7% 229 8% 99 Energi 2% 76 3% 41 Fordon 15% % 234 Handel & administration 11% % 157 Hantverk 3% 92 6% 76 Hotell & restaurang 13% % 146 Industri 8% 263 8% 95 Livsmedel 2% 52 4% 50 Media 3% 91 3% 41 Naturbruk 5% 154 4% 51 Omvårdnad 26% % 164 *Orienteringskurs 4% 113 2% 25 *Övriga teoretiska kurser 7 0 Total 100% %

15 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Vart tar de studerande vägen efter yrkesvux? Sett till de som har avslutat sina studier inom yrkesvux är det sex av tio som uppger att de arbetar i någon form (heltid, deltid eller är egenföretagare) efter sina studier inom yrkesvux. Det är en något högre andel i jämförelse med före studierna (se diagram 2:1). Det är drygt en av tio som uppger att de studerar vidare inom komvux eller inom andra utbildningsformer. Andelen med annan sysselsättning (arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga, gör värnplikt 2 ) är lägre efter studierna inom yrkesvux (se diagram 2:1). Respektive sysselsättning presenteras mer i detalj längre fram i detta kapitel. Diagram 2:1. Sysselsättning före och efter studier inom yrkesvux. Observera att i värdena sysselsättning före studierna (de grå staplarna) ingår samtliga studerande (både de som är kvar i studier vid yrkesvux och de som avslutat sina studier vid yrkesvux) n= Däremot baserar sig värdena sysselsättning efter studierna (de blå staplarna) på de som avslutat sina studier vid yrkesvux n= Arbetade 52% 62% Studerade 13% 17% Annat 24% 31% Före studier n= Efter studier n= % 20% 40% 60% 80% 100% Före studier Efter studier Även om ambitionen med yrkesvux är att de studerande ska komma i arbete så kan de studerande ha andra direkta mål än arbete. De kan också ha skapat andra mål under studiernas gång, exempelvis fortsatta, högre studier. Yrkesvux kan på så sätt ingå i de studerandes större plan, som sträcker sig längre än utbildningen inom yrkesvux och som kan inkludera vidare studier. Oavsett initialt mål bör utbildningen i slutändan bidra till att stärka deras position på arbetsmarknaden. 2 Värnpliktsutbildningen har ersatts med en ny frivillig militär grundutbildning (GMU) som genomfördes för första gången Ingen ska utbildas med plikt efter den 1 juli 2010, om inte Sveriges försvarsberedskap kräver det. I Skolverkets svarsalternativ för denna fråga står dock "värnpliktig" med som ett svarsalternativ. De svarande kan ha varit värnpliktiga (som sysselsättning) före studierna inom yrkesvux. De kan däremot inte ha varit det efter studierna. De avser i så fall att de genomfört GMU efter studierna inom yrkesvux. 15

16 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Sex av tio har en sysselsättning efter yrkesvux som relaterar till deras studier För sex av tio (58 %)är sysselsättningen efter studierna (arbete eller studier) relaterad till deras studier inom yrkesvux. Den utbildning där flest, procentuellt sett, uppger att deras sysselsättning (arbete eller studier) efter studierna är relaterad till deras studier inom yrkesvux är inom Fordon, se diagram 2:2. Diagram 2:2. Sysselsättning (arbete eller studier) efter studierna relaterar till deras studier inom yrkesvux (n=878). *Antalet studerande är 30 eller färre. Notera att Bygg utgörs av personer som blivit validerade. *Bygg (n=17) El (n=75) Energi (n=34) Fordon( n=182) Handel & administration (n=112) Hantverk (n=41) Hotell & restaurang (n=112) Industri (n=63) Livsmedel (n=32) *Media (n=30) Naturbruk (n=39) Omvårdnad (n=127) *Orienteringskurs (n=14) Total (n=878) 21% 55% 56% 72% 48% 46% 60% 44% 59% 53% 41% 66% 58% 94% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sex av tio arbetar efter studierna Det är fyra av tio (38 %) som uppger att de efter studierna inom yrkesvux arbetar heltid. Två av tio (22 %) uppger att de arbetar deltid och 2 % uppger att de är egen företagare. Det är fler män, procentuellt, som uppger att de arbetar heltid jämfört med kvinnor och det är fler kvinnor än män, procentuellt, som uppger att de arbetar deltid. 16

17 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Diagram 2:3. Andelen som arbetar heltid, deltid eller är egenföretagare. Per kön, ålder, var i världen de är födda och samtliga (n=1 196). *Antalet studerande är 30 eller färre. Kvinna (n= 576) Man (n= 620) 2% 3% 14% 29% 30% 47% *19 år eller yngre (n= 9) år (n= 406) år (n= 237) år (n= 141) år (n= 246) år (n= 127) *55 år eller äldre (n= 29) 2% 1% 2% 4% 4% 3% 11% 23% 17% 18% 22% 25% 33% 24% 31% 28% 39% 40% 44% 42% Födda i Sverige (n= 770) Födda utanför Sverige men inom Europa (n= 94) Födda utanför Europa (n= 221) Samtliga (n= 1196) 2% 23% 3% 24% 3% 18% 2% 22% 40% 33% 33% 38% Arbetar heltid Arbetar deltid Egen företagare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utbildningsområdena Bygg, El, Energi, Fordon och Industri är utbildningar där flest har kommit i heltidsarbete efter studierna inom yrkesvux, se tabell 2:2 på sidan 21. Utbildningsområdena Omvårdnad, Handel och administration samt Hotell och restaurang är utbildningar där flest har fått deltidsarbete, se tabell 2:2 på sidan 21. För vissa av utbildningsområdena är grupperna små, vilket gör att resultatet bör tolkas med en viss försiktighet. Tre av tio får nya arbetsuppgifter på sin gamla arbetsplats Det är 38 % av de som arbetade heltid, 36 % av de som arbetade deltid och 67 % av de som var egenföretagare som efter yrkesvux uppger att de har gått tillbaka till samma arbetsplats som de arbetade på före studierna. Det är 25 % av de som arbetar heltid, 22 % av de som arbetar deltid och 20 % av egenföretagarna som har fått nya arbetsuppgifter relaterade till den utbildning de läst efter sina yrkesvuxstudier. Illustration 2:1 Visar flödet över de som arbetade före sina studier inom yrkesvux och som sedan går tillbaka till sin tidigare arbetsgivare, inklusive andelen som får nya arbetsuppgifter och andelen som återgår till sina tidigare arbetsuppgifter. Arbetar före studierna (352 personer) Har gått tillbaka till sin tidigare arbetsgivare 38 % (132 personer) Har fått nya arbetsuppgifter 27 % (35 personer) Har inte fått nya arbetsuppgifter 73 % (97 personer) 17

18 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Vilka fortsätter att studera? Det är procentuellt fler kvinnor som läser vidare i annan skolform jämfört med män, se diagram 2:4. Utbildningsområdena Hantverk och Media är utbildningar där flest procentuellt sett går vidare till annan skolform, se tabell 2:2 på sidan 21. De som hade som mål att läsa vidare på universitet/högskola gör det i högre grad jämfört med de som hade andra mål med sina studier, se tabell 2:3 på sidan 22. Detta tyder på att yrkesvux kan utgöra ett insteg i att komma vidare inom såväl akademiska som praktiska yrken. I diagram 2:4 ser vi att det är en av tio (9 %) av samtliga som läser annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola) och 5 % som läser inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier). Diagram 2:4. Andelen som fortsatt med andra studier efter slutförda studier vid yrkesvux. Per kön, ålder, var i världen de är födda och samtliga (n=1 196). *Antalet studerande är 30 eller färre. Kvinna (n= 576) Man (n= 620) *19 år eller yngre (n= 9) år (n= 406) år (n= 237) år (n= 141) år (n= 246) år (n= 127) *55 år eller äldre (n= 29) Födda i Sverige (n= 770) Födda utanför Sverige men inom Europa (n= 94) Födda utanför Europa (n= 221) 5% 12% 5% 6% 6% 10% 5% 11% 6% 9% 2% 6% 4% 5% 3% 4% 9% 4% 11% 6% 10% 22% 22% Samtliga (n= 1196) 5% 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Studerar inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier) Studerar inom annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola) I den senaste av de tre studerandeuppföljningarna har svarsalternativen för sysselsättning utvidgats med att studier finns som tre svarsalternativ istället för två. Universitet och högskolestudier är i den senaste uppföljningen separerad från svarsalternativet annan skolform. Genom att frågan bara ställts till de som omfattas av den senaste uppföljningen är antalet personer som svaren baserar sig på något färre (n= 752) än samtliga som har besvarat E2 enkäten. Resultatet visar då på att andelen som läser vid universitet/högskola är 5 % och andelen som studerar annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund) är 4 % och andelen som studerar inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier) är 4 %. 18

19 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Vilka är arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga eller gör värnplikt? Gruppen som har svarat att de efter studierna inom yrkesvux gör annat (arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga, gör värnplikt) utmärker sig inte specifikt per kön, ålder, var de är födda eller utbildningsområde, se diagram 2:5 och tabell 2:3 på sidan 22. Diagram 2:5. Andelen som arbetar heltid, deltid eller är egenföretagare. Per kön, ålder, var i världen de är födda och samtliga (n=1 196). *Antalet studerande är 30 eller färre. Kvinna (n= 576) Man (n= 620) *19 år eller yngre (n= 9) år (n= 406) år (n= 237) år (n= 141) år (n= 246) år (n= 127) *55 år eller äldre (n= 29) Födda i Sverige (n= 770) Födda utanför Sverige men inom Europa (n= 94) Födda utanför Europa (n= 221) 22% 26% 22% 26% 21% 26% 23% 22% 34% 22% 24% 30% Samtliga (n= 1196) 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Majoriteten av de som svarat annat som sysselsättning är i arbete efter studier inom yrkesvux Det sker en ökad rörlighet på arbetsmarknaden efter studierna på yrkesvux, då nästan sex av tio (56 %) av dem som under studierna har uppgivit att de före studier inom yrkesvux hade en annan sysselsättning (arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga, gör värnplikt) är i arbete efter studierna på yrkesvux. En av tio läser vidare (6 % studerar inom komvux och 5 % studerar annan skolform) och drygt tre av tio gör annat (arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga, gör värnplikt) efter sina studier inom yrkesvux, se tabell 2:4 på sidan 24. Detta kan innebära att yrkesvux bidrar till att fler människor har möjlighet att hittar rätt yrkesroll och på så sätt leda till en minskad inlåsningseffekt. I den senaste av de tre studerandeuppföljningarna har svarsalternativen för sysselsättning annat utvidgats med att arbetssökande särredovisas. Detta gör att vi kan få en tydligare bild. Gruppen som detta resultat baserar sig på är dock liten vilket gör att det är mindre tillförlitligt än resultatet ovan. Basen är 71 personer, varav 4 % (3 personer) har svarat Annat (sjukskrivna, föräldralediga, gör värnplikt) och 27 % (19 personer) svarat arbetssökande. I illustration 2:2 illustreras sysselsättningsflödet för de 19 personer som i den undersökningen svarat att de var arbetssökande före studierna. Gruppen är mycket liten (19 personer), men den 19

20 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier kan ändå ge en indikation på hur flödet ser ut. I kommande undersökningar kommer ett mer tillförlitligt resultat kunna ges. Illustration 2:2 Flödet för de som var arbetssökande före studierna inom yrkesvux. Observera att detta endast baseras på 19 personer och utgör ett utdrag gällande enbart de som besvarat den senaste studerandeuppföljningen. Arbetssökande 27 % (19 personer) I arbete (heltid, deltid eller i form av egenföretagare) efter sina studier inom yrkesvux 42 % (8 personer) I studier (komvux, annan skolform, universitet/högskola) efter sina studier inom yrkesvux 16 % (3 personer) Arbetssökande efter sina studier inom yrkesvux 42 % (8 personer) 20

21 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Tabell 2:2. Sysselsättning efter studierna inom yrkesvux utifrån vilken utbildningsområde de studerande läst. ( n=1 196). *Antalet studerande är 30 eller färre. För vissa av utbildningsområdena är grupperna små, vilket gör att resultatet ska tolkas med en viss försiktighet. När det gäller utbildningsområdet Barn och fritid så är det inga som avslutat sina studier och besvarat frågan om mål med studierna. Notera att Bygg utgörs av personer som blivit validerade. Utbildningsområde Arbetar heltid Arbetar deltid Egen företagare Studerar inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier) Sysselsättning efter studierna Studerar inom annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola) Annat (arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig, värnplikt) Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Total n= *Bygg (validering) 82% 14 6% 1 12% % 17 El 53% 52 16% 16 1% 1 4% 4 4% 4 22% % 99 Energi 61% 25 12% % % 7 100% 41 Fordon 53% % 31 2% 5 6% 15 3% 8 21% % 234 Handel & administration 24% 38 33% 52 1% 1 5% 8 12% 19 25% % 157 Hantverk 17% 13 12% 9 8% 6 3% 2 37% 28 24% % 76 Hotell & restaurang 32% 47 33% 48 1% 1 4% 6 7% 10 23% % 146 Industri 47% 45 8% 8 1% 1 5% 5 4% 4 34% % 95 Livsmedel 18% 9 24% 12 2% 1 4% 2 16% 8 36% % 50 Media 15% 6 27% 11 10% 4 5% 2 20% 8 24% % 41 Naturbruk 41% 21 24% 12 8% 4 4% % % 51 Omvårdnad 32% 52 32% 53 1% 2 5% 8 7% 12 23% % 164 *Orienteringskurs 32% 8 16% 4 0 4% 1 4% 1 44% % 25 Samtliga 38% % 262 2% 28 5% 59 9% % %

22 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Tabell 2:3. Sysselsättning efter studierna inom yrkesvux utifrån mål med studierna, n=929. *Antalet studerande är 30 eller färre. Vissa av grupperna är små, vilket gör att resultatet ska tolkas med en viss försiktighet. Mål med studierna Arbetar heltid Arbetar deltid Egen företagare Sysselsättning efter studierna Studerar inom komvux (grundläggande/ gymnasiala studier) Studerar inom annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola) Annat (arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig, värnplikt) Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Total n= Jag vill läsa vidare på högskola/universitet 26% 26 17% 17 1% 1 8% 8 23% 23 25% % 100 Jag vill få jobb inom ett nytt yrkesområde 40% % 144 2% 16 5% 34 6% 41 25% % 679 Jag vill skaffa mig en utbildning inom det yrkesområde jag är verksam i 47% 28 27% 16 2% 1 3% 2 7% 4 14% 8 100% 59 Jag vill ha nya arbetsuppgifter och/eller skaffa mig nödvändiga 56% 35 25% 16 2% 1 3% 2 6% 4 8% 5 100% 63 kunskaper för att få behålla mitt jobb *Jag vill få intyg/betyg på mina kunskaper 39% 11 18% 5 4% 1 14% 4 11% 3 14% 4 100% 28 Samtliga 40% % 198 2% 20 5% 50 8% 75 23% %

23 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Sju av tio med risk att bli uppsagda eller varslade är i arbete efter studier inom yrkesvux Av de 32 % som uppgett att de löpte risk för att bli uppsagda eller varslade, är 68 % i arbete (heltid, deltid eller är egenföretagare), 5 % läser grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, 10 % studerar annan skolform och 17 % har annan sysselsättning (arbetssökande, föräldraledig, sjukskriven, värnpliktig) efter studierna inom yrkesvux, se illustration 2:3. Illustration 2:3. Sysselsättningsflödet för de som före studierna inom yrkesvux löpte risk för att bli uppsagda eller varslade. Efter yrkesvux är 68 % (82 personer) åter i arbete (heltid, deltid eller i form av egenföretagare). 32 % (120 personer) löper risk för att bli varslade eller uppsagda. Efter yrkesvux studerar 4 % (5 personer) inom komvux (grundläggande/ gymnasiala studier), 8% (10 personer) studerar annan skolform. Efter yrkesvux är 19 % (23 personer) arbetssökande, sjukskrivna, föräldralediga, gör värnplikt. Yrkesvux bidrar till sysselsättningsrotation För samtliga som har avslutat sina studier sker en viss rotation mellan sysselsättningarna. Det finns ett visst samband mellan sysselsättningen före studier och sysselsättningen efter studier. Fem av tio uppger att de arbetade (heltid, deltid eller är egenföretagare) före studierna. Av dessa är det sju av tio som arbetar (heltid, deltid eller är egenföretagare) efter studierna inom yrkesvux, se tabell 2:4. Nästan två av tio studerade före studierna (oberoende av studieform). Av dessa är det två av tio som fortsatt att studera och nästan fem av tio som arbetar (heltid, deltid eller är egenföretagare) efter studierna inom yrkesvux, se tabell 2:4. Av de tre av tio som hade en annan sysselsättning (arbetssökande, föräldraledig, sjukskriven, värnpliktig) före studierna, uppger nästan sex av tio att de arbetar (heltid, deltid eller som egen företagare) efter studierna, se tabell 2:4. 23

24 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 2 Resultat Sysselsättning efter yrkesvuxstudier Tabell 2:4. Sysselsättning efter studierna per sysselsättning före studierna (n=1 080). *Antalet studerande är 30 eller färre. Sysselsättning före studierna Sysselsättning efter studierna Arbetar heltid Arbetar deltid Egen företagare Studerar inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier) Studerar inom annan skolform (arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola) Annat (arbetssökande, sjukskriven, föräldraledig, värnplikt) Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Total n= Arbetade heltid 55% % 44 2% 5 5% 17 10% 33 15% % 328 Arbetade deltid 29% 66 40% 91 2% 5 3% 6 11% 25 16% % 230 *Egen företagare 26% 5 5% 1 42% 8 5% 1 5% 1 16% 3 100% 19 Studerade inom komvux 27% 23 21% % 5 12% 10 34% % 85 (grundläggande/gymnasiala studier) Studerade inom annan skolform 31% 18 14% 8 2% 1 2% 1 19% 11 34% % 59 (universitet/högskola) Annat (arbetssökande, föräldraledig, 32% % 78 2% 8 6% 22 5% 18 33% % 359 sjukskriven, värnplikt) Total 38% % 240 3% 27 5% 52 9% 98 24% %

25 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 3 Resultat Situationen före och under studierna inom yrkesvux KAPITEL 3 RESULTAT SITUATIONEN FÖRE OCH UNDER STUDIERNA INOM YRKESVUX Detta kapitel presenterar huvuddragen av de studerandes situation före och under deras studier inom yrkesvux. Sysselsättning före studierna Fem av tio arbetade före studierna inom yrkesvux Det är 52 % av samtliga i uppföljningen som uppger att de arbetade före studierna inom yrkesvux (heltid, deltid eller egen företagare), 17 % uppger att de studerade (inom komvux eller andra studier) och 31 % uppger att de gjorde annat (arbetssökande, föräldralediga, sjukskrivna eller värnplikt), se diagram 3:1. Diagram 3:1 Vad de studerande uppger att de gjorde före sina studier. Per samtliga i uppföljningen (n=3 346). Annan skolform innebär arbetsmarknadsutbildning, KY, YH, folkhögskola, folkuniversitet, studieförbund, universitet/högskola med mera. Arbetade heltid 28% Arbetade deltid 21% 52 % Egen företagare 2% Studerade inom komvux (grundläggande/gymnasiala studier) Studerade inom annan skolform Annat (arbetssökande, föräldraledig, sjukskriven, värnplikt) 10% 8% 31% 17 % n= % 20% 40% 60% 80% 100% Sysselsättning före yrkesvuxstudier sett till utbildningsområde Sett till vilket område uppföljningens deltagare studerar inom och vad de uppger att de gjorde före sina studier inom yrkesvux, kan vi se följande mönster (dessa är dock inte statistiskt signifikanta): Det är främst de som studerar Bygg, Energi och Fordon som uppger att de arbetade heltid före sina studier inom yrkesvux (68 % av de studerande inom Bygg, 45 % av studerande inom Energi och 34 % av studerande inom Fordon arbetade heltid före sina studier inom yrkesvux jämfört med snittet för samtliga som är 28 %. Observera att gruppen Bygg (validering) baseras på svar från 22 elever.). Notera att denna satsning sammanfaller med stora uppsägningar inom fordonsindustrin. 25

26 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 3 Resultat Situationen före och under studierna inom yrkesvux Det är främst de som studerar Omvårdnad som uppger att de arbetade deltid före sina studier inom yrkesvux (28 % av studerande inom Omvårdnad jämfört med snittet för samtliga som är 21 %). Risk att bli uppsagda eller varslade Det är 31 % av de som uppger att de arbetade i någon form före studierna inom yrkesvux (heltid, deltid eller egen företagare), som uppger att de var anställda med risk för att bli uppsagda eller varslade. Före yrkesvuxstudierna var risken störst för varsel inom Transport och Industriell tillverkning Det är främst de som arbetade inom Transport (49 %) och Industriell tillverkning (49 %) före sina studier inom yrkesvux som uppger att de var anställda med risk för att bli uppsagda eller varslade. Detta kan jämföras med snittet för samtliga som utgörs av 31 % som uppger att de var anställda med risk för att bli uppsagda eller varslade. Notera att dessa skillnader inte är signifikanta. Vilket utbildningsområde de som löpte risk för att bli uppsagda eller varslade valde att läsa Ser vi till vilket utbildningsområde samt till om de studerande uppgett om de var anställda för att bli uppsagda eller varslade före sina studier inom yrkesvux, så är det främst de som studerar Energi inom yrkesvux (51 %) som uppger att de var anställda med risk för att bli uppsagda eller varslade. Detta kan jämföras med snittet för samtliga som utgörs av 31 % som uppger att de var anställda med risk för att bli uppsagda eller varslade. Notera att dessa skillnader inte är signifikanta. Studiefinansiering Nästan sju av tio uppger att de huvudsakligen finansierade sina studier inom yrkesvux med studiemedel (CSN), se diagram 3:2. Diagram 3:2 Hur finansierade du huvudsakligen dina studier du läste? Per samtliga i uppföljningen (n=3 356). 66% 11% 6% 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Studiemedel (CSN) Aktivitetsstöd, a kassa eller liknande Bibehållen lön från arbetsgivare Annan finansiering 26

27 Uppföljning av studerande på yrkesvux Kapitel 3 Resultat Situationen före och under studierna inom yrkesvux Studiefinansiering per utbildningsområde Sett till studiefinansiering per utbildningsområde inom yrkesvux, kan vi se följande mönster (dessa är dock inte statistiskt signifikanta): Det är främst de som studerar Orienteringskurs inom yrkesvux som har uppgett att de finansierat sina studier med aktivitetsstöd, a kassa eller liknande (53 % av studerande inom Orienteringskurs jämfört med snittet för samtliga som är 6 %). Det är främst de som studerar Livsmedel samt Industri som har uppgett att de finansierat sina studier inom yrkesvux med studiemedel (CSN) (78 % av studerande inom Livsmedel respektive 76 % inom Industri jämfört med snittet för samtliga som är 66 %). Sju av tio har läst ungdomsgymnasium eller motsvarande Det är sju av tio av samtliga i uppföljningen som svarat på den initiala enkäten som uppger att de, före sina studier inom yrkesvux, har slutfört studier på ungdomsgymnasium eller motsvarande, se diagram 3:3. Diagram 3:3 Har du, före dina studier inom yrkesvux, slutfört något program/linje/utbildning på ungdomsgymnasiet eller komvux? Per samtliga i uppföljningen som svarat på den initiala enkäten (n=3 042). 17% 15% 69% Ja Nej, påbörjade gymnasial utbildning men slutförde den aldrig Jag har aldrig påbörjat en gymnasial utbildning 27