Ordförande och vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp

Transkript

1 MISSIV Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp Förslag till Ordförande och vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp föreslås enas om att Håkan Gustavsson, Mölndals kommun, går in som ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp från och med , samt att Anna-Carin Engström, Göteborgs kommun, går in som vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp från och med Göteborg Kenneth Ardehed /Linda Andersson

2 MISSIV Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp ÄRENDE 3 Till Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp Marknadsföring av lärlingsutbildning för vuxna Som ett led i arbetet med yrkesvux i Göteborgsregionen har etablerats. En period fanns det ett par systersidor, och men i syfte att underlätta för regionmedborgarna har informationen om regionalt sökbara yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen samlats under en och samma sida. Den som söker information om yrkesutbildningar med eller utan språkstöd, lärlingsutbildning och/eller validering för vuxna kan således på ett och samma ställe hitta den information hen söker. För yrkesvuxutbildningarna har man genom åren avsatt medel för marknadsföring av varumärket GRvux.se som i huvudsak har nyttjats i varumärkesbyggande syfte samt i anslutning till ansökningsperioderna. I samband med att vuxenutbildningen i Kungälv samordnade statsbidragen för lärlingsutbildning för elva av de tretton kommunerna växlades denna verksamhet upp och informationen på hemsidan utökades samt marknadsfördes med särskilda insatser, som finansierades utifrån uppgörelsen. Även de kommuner som stod utanför uppgörelsen om lärlingsutbildning ville att information om deras lärlingsutbildningar skulle synas på hemsidan. När nu samordningen av lärlingsutbildning för vuxna förts över till GR föreslås rutinerna för marknadsföring av denna utbildningsform ses över och att en struktur för finansieringen beslutas. Informationen om lärlingsutbildningarna ligger ute under hela året och anmälan till dessa utbildningar är kontinuerlig till skillnad från övriga utbildningar, som är synbara och ansökningsbara i avgränsade ansökningsperioder. Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp föreslås därför besluta om särskild finansiering av lärlingsutbildningarna mellan övriga ansökningsperioder som fördelas mellan de tretton kommunerna utifrån invånarnyckeln och dras från den kommunala resursen. Då dimensioneringen av finansieringen av yrkesutbildningarna vilar mot ett gammalt beslut i Vuxenutbildningsnätverket, om kr/ansökningsomgång, föreslås finansieringen av marknasföringsinsatser för lärlingsutbildningar omfatta kr/år.

3 Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp föreslås enas om att godkänna förslag om finansiering av marknadsföring gällande lärlingsutbildningar för vuxna att besluta att den årliga summan för denna marknadsföringsinsats bestäms till :-, samt att godkänna förslag att den årliga finansieringen delas av de tretton samverkande kommunerna utifrån aktuell invånarnyckel och att summan dras från den kommunala resursen. Göteborg Kenneth Ardehed /Josefin Grahn

4 ÄRENDE 9 Repriserat material Till Vuxenutbildningsnätverket Utbildningsproduktionen och resursutnyttjandet inom Yrkesvux Vux Tre orsaker till att vi inte nyttjar hela vårt tilldelade statsbidrag inom yrkesutbildningar Ale Monika Nilsson 1. Vård och omsorg erbjuds inte via GR. Har fler sökande än platser i egen regi. Eftersom jag inte vet om det blir statsbidrag över för att få täckning för dessa platser vågar jag inte ta risken och bevilja att läsa i andra kommuner (om det nu finns platser i andra kommuner) 2. Har elever som söker yrkesutbildningar utanför GR 3. För kort planeringshorisont. Alingsås Ulrika Alestig 1. De utbildningar som erbjuds idag är inte de utbildningar som efterfrågas av kommunens invånare. Får årligen många förfrågningar om att läsa utbildningar inom t.ex. ekonomi/administration, barn och fritid samt inom djurvård, i andra kommuner än inom GR. Oftast svarar jag nekande till dessa då vi inte har resurser att bekosta dessa utbildningar. 2. Det finns ett visst motstånd mot att pendla. Om utbildningar inte ligger utefter pendeln (dvs i Lerum, Partille och Gbg) är det ett extra hinder som avhåller dem från att söka. 3. Vi kan bli bättre på att marknadsföra utbildningarna lokalt. Gemensamt ansvar GR och kommunen.

5 Göteborg Jan Elftorp 1. Många avhopp från utbildningarna. Stickprov på några utbildningar visar att av alla antagna slutför 1/3 sina utbildningar. 2. För stort utbud av utbildningar som resulterar i start av små grupper som inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra. Istället för att få fler sökande efter kursstart på dåligt eftersökta utbildningar så skulle vi kunna anta fler sökande på vissa av de eftertraktade utbildningarna (tex har vi 3 godkända sökande till Tunga Fordon och 66 godkända till Butik o handel. Då bör vi lägga ned Tunga fordon och om möjligt utöka platserna på Butik o handel) 3. För dåligt förankrade utbildningar bland tänkta avnämare på arbetsmarknaden (svårt med praktikplatser). Utb.start 1 har vi ganska många sökande men till nr.2 och 3 är det färre för ryktet går snabbt om det är för dålig kvalitet (tex Fastighetsvärd, Tågtekniker). Härryda Sofia Grebner 1. GRvux har en stark övervikt vid "manliga" yrken, det tycker jag är något som generellt borde ses över inom GR. Vi har en relativt hög utbildningsnivå i vår kommun, vilket kan göra dessa utbildningar något mindre attraktiva, passar inte kommunens invånares önskemål. Vidare har de som vill komma in på Yrkesvux svårt att stå sig i konkurrensen med sökande från andra kommuner. 2. Kontakten med AF borde kanske framgå tydligare och att det verkligen framgår att vi utbildar inom bristyrken! Kungälv Kurt-Olov Sjöström 1. Ofta kort framförhållning från det att vi vet vad som skall erbjudas, sökperiod och kursstart 2. Inte tillräcklig flexibilitet på vad man önskar utbilda sig inom, start av utbildning och hur man utbildar sig (vad, när och hur). 3. Utökad kontakt med arbetsgivarparter för att få fram efterfrågade kompetenser och utifrån detta skapa fler intressanta utbildningar. Kungsbacka Anita Ahlman Kungsbackas svar på detta är att om vi ser till helheten, alltså hur mycket yrkesutbildning har vi köpt utöver omvårdnad så ligger vi på för 2014 på ca 6 miljoner men vi har endast kunnat nyttja 3,5 av dem inom GR:s yrkesutbildningar. De andra utbildningar har våra invånare valt allt läsa annat än det som finns i GR-utbudet. Vuxenutbildningen i Kungsbacka präglas av individualiserad och kontinuerlig vuxenutbildning som utgår från den sökandes behov och som ger hen möjligheten att

6 välja vad hen vill läsa, vad och vart. Vi är otroligt generösa med att både köpa utbildningar från våra gymnasieskolor men även genom IKE. Vårt svar blir att Kungsbacka forts. utbudet inte intresserar Kungsbackaborna i tillräckligt stor omfattning samt att man blir styrd av fasta starter och gruppundervisning. Vi har ju provat att erbjuda utbildningarna i Kungsbacka men det har knappt gjort någon inverkan. Så om jag ska göra om det i punktform så blir det: 1. utbudet är inte tillräckligt intressant 2. fasta starter istället för kontinuerligt 3. utbildningarna är inte tillräckligt individualiserade bland annat med gruppundervisning istället för individuellt undervisning där eleven läser i egen takt. Lerum Magnus Bladh 1. Den korta framförhållning och stora osäkerhet kring storlek på statsbidrag som vi tvingats leva med har varit ett klart problem. Det försvårar för en långsiktig planering och marknadsföring av utbildningarna. 2. Vi behöver stärka medvetenheten om vårt gemensamma utbud av yrkesutbildningar inom GR-vux och vi i kommunerna behöver ta större ansvar för att kartlägga och rapportera det lokala kompetensbehovet. Förmågan att fånga upp kompetensbehov från de smalare branscherna behöver utvecklas, utbudet präglas i allt för hög grad av de stora branscherna där vi har etablerade kontakter. 3. Prioriteringen av sökande med svag ställning på arbetsmarknaden utan att beakta förutsättningarna för att klar studierna ger många avhopp. Lilla Edet Ann-Christine Gustavsson 1. Utbudet svarar inte mot efterfrågan i Lilla Edet 2. Den absolut största efterfrågan i Lilla Edet är vård och omsorgsutbildningar. Om det hade varit valbart, så hade vi använt varenda krona. Detta gäller förmodligen samtliga kommuner, eftersom man säger att man har kö till de lokala utbildningarna. 3. Regionala skillnader beträffande vad som efterfrågas Mölndal Håkan Gustavsson

7 1. Studieavbrott. Här bör vi fundera på ansökningsförfarandet det är (kanske alltför) enkelt att söka långa yrkesutbildningar. Många personer tror jag gör sina val utan att ha så mycket info om vad utbildningen eller yrkesområdet innebär. Det kan då bli lite chansartat, lite som att prova på. Detta bidrar till att det är många avbrott och avsatta pengar inte används. Mölndal forts. 2. Det bästa är självklart om den sökande sedan tidigare har arbetsliverfarenhet från yrkesområdet eller/och att valet av yrkesområde är väl genomtänkt, gärna genompratat med studievägledare eller yrkeslärare. 3. En annan omständighet som kan bidra till studieavbrott är om den aktuella utbildningen har en svag eller otydlig yrkeskaraktär ( = liten kontakt med företag och bransch, lite tid för APL). Om utbildningen inte bidrar till att eleven får rätt kompetens så kan det ju finnas goda skäl att se sig om efter andra alternativ. Partille Nomi Madolo 1. Inte tillräckligt eftertraktade utbildningar som vi erbjuder, Efterfrågade utbildningar i min kommun möter ej det utbud som idag finns i tillräckligt hög utsträckning. 2. Ett alltför oflexibelt system, det ställs högre krav idag på individuella starter och slut, kontinuerliga intag osv. Ej tillräckligt individuellt anpassat, få möjligheter att få sina kunskaper validerade utan de färdiga utbildningspaket som idag finns med sammansatta yrkesutbildningar passar färre individer. 3. Det finns andra vägar att gå.. individen kan se bättre möjligheter inom andra skolformer (YH, universitet, lärling osv.) Jan Wennebrink Stenungsund 1. Bristande möjlighet att planera utbildning över årsskiften pga den osäkerhet som alltid finns över nästa års statsbidrag 2. Det går knappast att hitta korta utbildningar med tillräckligt stort värde, om vår avsikt är att få folk anställningsbara. 3. Ett tidigare beslut på året behövs (ang de ekonomiska förutsättningarna) om vi ska kunna/våga starta mer egenproducerad utbildning på hemmaplan - ex fler omvårdnadsplatser Tjörn Gunilla Lövström

8 1. Tjörns kommun har ingen egen vuxenutbildning så vi köper alla våra platser. Mestadels förbrukas hela 33:-kronan. Eftersom vi inte anordnar egna utbildningar förbrukas vårt statsbidrag enbart utifrån i vilken omfattning Tjörnbor antas på utbildningar som anordnas inom GR-avtalet och som finansieras med statsbidrag. Öckerö Martin Norström 1. "Fel utbildningar" erbjuds. Många Öckeröbor söker vuxenutbildning men påfallande ofta teoretiska kompletteringar av olika slag samt omvårdnadsutbildningar. Få söker yrkesutbildningar även utanför de gemensemma. 2. Det finns en ovilja att resa in till Göteborg och kanske ännu längre kronan är ett och samma belopp för hela GR. Öckerö har låg arbetslöshet och en hög andel företag, det är naturligt att efterfrågan på yrkesutbildningar är lägre här