U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D
|
|
- Lars Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A R A P P O R T M A R S
2 R A P P O R T E N Rapporten består av två delar. Den här powerpointrapporten beskriver utfallet av undersökningen, summering och analys. Det finns även en teknisk rapport som ger en fördjupad bild av bortfallet och inkluderar enkäten. 2
3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Om undersökningen Sammanfattning Resultat Demografi och utbildningsområde Situationen före studierna Situationen under studierna Situationen efter studierna Flödesscheman 3
4 O M U N D E R S Ö K N I N G E N 4
5 B A K G R U N D S T O C K H O L M I Stockholms stad är det Arbetsmarknadsförvaltningen som ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Förvaltningen har även ansvar för all utbildning i svenska för invandrare (sfi) och för stadens Jobbtorg. Målet för komvux är att alla studerande ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och alla ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Vuxenutbildningen ska göra skillnad för de studerandes möjligheter att växa och utvecklas samtidigt som utbildningarna ska bidra till att fler stockholmare går från arbetslöshet till arbete eller till vidare studier. Stadens medborgare har full valfrihet att välja inriktning, studieform, omfattning samt utbildningsanordnare. Stockholm har anordnare som drivs i egen regi och anordnare som är upphandlade, sammantaget ett tjugotal skolor. Under det senaste året studerade drygt individer inom den kommunala vuxenutbildningen varav cirka studerade inom den gymnasiala yrkesutbildningen. Stockholm har yrkesutbildningar inom de flesta av gymnasieskolans program. Den inriktning där det återfinns flest studerande är inom Vård och omsorg, Barn och fritid, Industriteknik samt El och energi. Undervisningen sker året runt och det finns kurser som startar upp till tio gånger per år. 5
6 B A K G R U N D G Ö T E B O R G S R E G I O N E N Göteborgsregionens vuxenutbildning erbjuder regionalt sökbara yrkesutbildningar, på gymnasial nivå, för vuxna i Göteborgsregionen. Det är Göteborgsregionens kommunalförbund som jobbar operativt med verksamheten på uppdrag av de 13 medlemskommunerna; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Samverkan kring vuxenutbildning, inte minst yrkesutbildning för vuxna, har en lång tradition i Göteborgsregionen och växlades upp i samband med yrkesvuxsatsningen Samverkansavtalet, som reglerar verksamheten, anger att det är tillväxtskapande utbildningar som ska erbjudas, med avnämare inom både privat och offentlig sektor. Därför läggs stort fokus på samverkan med presumtiva arbetsgivare och arbetsmarknadens parter för att kunna erbjuda yrkesutbildningar som leder till de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Den fria rörligheten är också i fokus, genom att utbildningarna erbjuds på flera orter i regionen och de sökande kan läsa alla utbildningar oavsett utbildningsort. 6
7 B A K G R U N D G Ö T E B O R G S R E G I O N E N Under åren har ungefär individer påbörjat en yrkesutbildning inom Göteborgsregionens vuxsamarbete. Under 2016 har 88 utbildningar startat inom 12 olika branscher. Av dessa erbjöds 17 med språkstöd, vilket innebär att man läser en gymnasial yrkesutbildning integrerad med språkundervisning, såsom SFI, yrkessvenska och svenska som andraspråk på både grundläggande och gymnasial nivå, beroende på elevernas individuella progressionstakt. I samarbetet ingår även lärlingsutbildningar och möjligheten att validera kunskaper från tidigare yrkeserfarenheter och vid behov utöka dem med ytterligare utbildning. De tretton kommunerna har historiskt valt att hantera utbildningen för Barn och fritid och Vård och omsorg inom respektive kommun. Utbildningar inom dessa yrkesområden som finns i det regionala utbudet är främst yrkesutbildningar med språkstöd, valideringar och kompletteringsutbildning. 7
8 B A K G R U N D M A L M Ö Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för vuxenutbildningen i Malmö stad. Vuxenutbildningen bedrivs både i kommunens egen regi och genom enskilda utbildningsanordnare. Malmö stad erbjuder kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare samt på grundläggande och gymnasial nivå. På gymnasial nivå erbjuds både teoretiska kurser och yrkesutbildningar, som även inkluderar lärlingsutbildning. Många av Malmö stads yrkesutbildningar leder till yrken som klassas som bristyrken. Under 2015 hade Malmö stad strax under studerande inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Målgruppen för vuxenutbildningen i Malmö är ytterst heterogen, vilket ställer stora krav på vuxenutbildningsinsatserna och anpassningen av dessa i förhållande till olika individers förutsättningar och behov. Inom målgruppen återfinns såväl grupper av ungdomar utan fullständiga gymnasiebetyg och nyanlända flyktingar helt utan utbildning, såväl som grupper av individer med enbart små kompletteringsbehov. Till målgruppen hör också personer som har behov av att bygga på sin kompetens i fortbildningssyfte eller göra en yrkesväxling senare i livet. 8
9 B A K G R U N D M A L M Ö Alla vuxna som behöver studie- och yrkesvägledning erbjuds detta via kommunens Vägledningscentrum. Vägledningscentrum har också en stödjande funktion i arbetet med validering, som ses som ett viktigt inslag i utbildningsverksamheten. Malmö stad har som mål att kvinnor och män som deltar i kommunala arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning ska ges förutsättningar för självförsörjning genom arbete. Andelen malmöbor som erhåller försörjningsstöd ska minska. Samtidigt ska insatserna som erbjuds också bidra till arbetslivets kompetensförsörjning. 9
10 U N D E R S Ö K N I N G E N S G E N O M F Ö R A N D E Syftet med undersökningen var att via enkäter följa upp yrkesutbildningarnas effekt i Stockholm, Malmö och Göteborgsregionen. Målgrupp och urval Samtliga elever som studerat inom yrkesutbildningar och avslutat sina studier under 2015 och som fått minst ett godkänt betyg ingår i undersökningen. Urvalet tillhandahölls av uppdragsgivaren. Metod Tre olika metoder användes för att nå en så hög svarsfrekvens som möjligt: Enkätutskick via e-post Enkätutskick via SMS Telefonintervjuer 10
11 T I D S P L A N D ATA I N S A M L I N G Fältarbetet genomfördes enligt följande Första utskick Utskick via e-post och SMS Påminnelse Utskick via e-post och SMS Påminnelse Utskick via e-post och SMS Påminnelse Utskick via e-post och SMS Telefonintervjuer till Kompletterande intervjuer via telefon. Under fältarbetet har respondenterna haft möjlighet att kontakta projektledaren på Scandinfo för eventuella frågor eller för att meddela att de av olika anledningar inte vill medverka i undersökningen. Scandinfo har även bistått med teknisk support. 11
12 S VA R S F R E K V E N S Utfall av datainsamlingen Total Stockholm GR Malmö Bruttourval Ej fungerande e-postadresser Besvarade enkäter Webbsvar Telefonintervju Svarsfrekvens netto Stockholm saknade e-postadresser till många individer vilket medförde en lägre svarsfrekvens än för Malmö och GR. I genomsnitt har 75 av svaren i undersökningen besvarats via e-postutskick. Bortfallsanalys De svarande i undersökningen representerar i stort sett urvalet beträffande kön, ålder, utbildningsområde och födelseland även om vi har ett bortfall bland de svarande. Det man kan beakta är att det är något färre i yngre åldersgrupper som är representerade i undersökningen. Yngre är generellt sett en målgrupp som är svårare att få att medverka i undersökningar. Se detaljer om bortfall i teknisk rapport. 12
13 SAMMANFATTNING 13
14 S U M M E R I N G Bakgrund för de svarande Det är ungefär lika många män som kvinnor som svarat på enkäten. Majoriteten som svarat är under 45 år och hälften är födda i Sverige. Endast en tiondel är födda inom Europa (och utanför Sverige) och övriga är födda utanför Europa. Det är en större andel kvinnor som svarat i Stockholm och en större andel män som svarat i GR. Störst andel har studerat inom området Vård och omsorg, vilket även är fallet för Stockholm och Malmö, medan störst andel studerat inom Fordon och transport i GR. Situationen före studierna Före studierna arbetade över hälften totalt. Stockholm har högst andel som arbetade före studierna. I genomsnitt har 41 haft kontakt med Studie- och yrkesvägledare. I Malmö har störst andel haft kontakt och i Stockholm har lägst andel haft kontakt med Studie- och yrkesvägledare. Det klart främsta syftet med studierna är att få jobb inom ett nytt yrkesområde. 14
15 S U M M E R I N G Situationen under studierna Över två tredjedelar har haft praktik under utbildningen. Av dessa är 77 nöjda/mycket nöjda med praktiken i genomsnitt. Andelen som haft praktik skiljer sig något. Malmö har störst andel som haft praktik och Stockholm har lägst andel som haft praktik. I jämförelsen som görs mellan de som arbetade heltid och deltid innan studierna är det ingen skillnad i hur nöjd man är med praktiken. Situationen efter studierna Andelen som arbetar har ökat med 11 procentenheter totalt efter studierna. Andelen som arbetar heltid har ökat, 14 procentenheter totalt. De som arbetar deltid är i princip på samma nivå som före studier. Samma mönster finns för samtliga storstadsområden, men ökningen är högre för GR och Malmö. De som har arbete idag kommer från samtliga sysselsättningsområden. Den största andelen som arbetar heltid efter studierna kommer från de som arbetade (både hel-/deltid) innan studierna. Av de som inte arbetade innan studierna, men som arbetar idag, är fördelningen relativt jämnt fördelad mellan de som studerade, de som sökte arbete och de som gjorde annat innan studierna. Totalt angav över hälften att studierna haft stor eller mycket stor betydelse för att få arbete, för fortsatta studier och för att tro mer på sig själv. Malmö har en lägre andel än snittet som uppger att studierna haft stor eller mycket stor betydelse för fortsatta studier. Det är också en lägre andel som valt att studera vidare i Malmö. 15
16 S U M M E R I N G Personer som studerade före studierna och personer som arbetar deltid idag har i störst utsträckning fått en starkare tro på sig själv genom studierna. Svarande som är arbetssökande idag anser i större utsträckning än andra grupper att utbildningen inte har haft någon betydelse för att tro mer på sig själv. Totalt studerar/arbetar 68 efter studierna inom det område de har utbildat sig. 24 har gått tillbaka till samma arbetsplats och av dessa har 39 fått nya arbetsuppgifter. 49 av de som arbetar har fått helt eller delvis bättre anställningsvillkor. Bland de som arbetade före studierna upplever de som bytt arbetsgivare efter studierna i större utsträckning att de har bättre anställningsvillkor än de som är kvar på samma arbetsplats. De som arbetade deltid före studierna upplever i högre utsträckning att de har bättre anställningsvillkor än de som arbetade heltid före studierna. 71 totalt skulle rekommendera utbildningen. Utbildningen skulle rekommenderas i störst utsträckning i Stockholm. 16
17 S U M M E R I N G - D E M O G R A F I På följande två sidor lyfts skillnader som finns utifrån de demografiska variablerna på totalnivå, med fokus på kön, ålder och utbildningsområde. Män arbetade heltid före studierna i större utsträckning än kvinnor. Andelen som arbetar heltid efter studierna har ökat bland båda könen, men den främsta ökningen finns bland män. Andelen som arbetar heltid efter utbildningen har ökat i alla åldersgrupper, men främst bland de yngre. Det utbildningsområde där man i störst utsträckning arbetat heltid innan studierna var inom Hantverk. De utbildningsområden där vi ser störst ökning utifrån att arbeta heltid efter studier är inom Bygg och anläggning och VVS och fastighet. De som studerat inom Bygg och anläggning, Restaurang och livsmedel, Fordon och transport, samt Vård och omsorg har varit i kontakt med Studie- och yrkesvägledare i störst utsträckning. När det gäller syftet med studierna är det ingen större skillnad utifrån demografiska faktorer. Kvinnor upplever i större utsträckning än män att de arbetar inom det område som de har utbildat sig inom. Personer som studerat inom Vård och omsorg och Naturbruk upplever i störst utsträckning att de arbetar inom det område de utbildat sig. Kvinnor, personer i de äldre åldersgrupperna samt personer inom utbildningsområdet Vård och omsorg går tillbaka till samma arbetsplats i större utsträckning. Det är också kvinnor och personer i de äldre åldersgrupperna som upplever att de i större utsträckning har fått nya arbetsuppgifter när de gått tillbaka till samma arbetsplats. Personer från utbildningsområde Barn och fritid och Naturbruk har fått nya arbetsuppgifter i större utsträckning. 17
18 S U M M E R I N G - D E M O G R A F I De som studerat inom utbildningsområde Barn och fritid, Hantverk och Vård och omsorg upplever i större utsträckning att de fått bättre anställningsvillkor efter studierna än personer från övriga utbildningsområden. Det är kvinnor och personer som studerat inom utbildningsområde Vård och omsorg, Naturbruk och Barn och fritid som i störst utsträckning anger att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för möjligheten att få arbete. Kvinnor och svarande inom utbildningsområdet Vård och omsorg och Naturbruk upplever i större utsträckning att studierna haft mycket stor betydelse för vidare studier. Kvinnor och personer som studerat inom Vård och omsorg upplever i störst utsträckning att studierna haft mycket stor betydelse för att tro mer på sig själv. Kvinnor och personer från de äldre åldersgrupperna skulle rekommendera utbildningen i större utsträckning, liksom svarande som utbildat sig inom Vård och omsorg och Barn och fritid. De som haft praktik i störst omfattning är svarande inom utbildningsområde Naturbruk, Restaurang och livsmedel och Bygg och anläggning. De som är mycket nöjda med sin praktik i störst utsträckning är svarande från utbildningsområdena Vård och omsorg samt VVS och fastighet. 18
19 S U M M E R I N G - M Å L U P P F Y L L E L S E Måluppfyllelse handlar om att syftet som de studerande angav med studierna jämförs med vad de studerande gör idag. Den fråga som går att följa upp inom måluppfyllelse är syftet att studera vidare. Annan måluppfyllelse går ej att dra slutsatser om därför att frågorna inte är anpassade för denna analys. 41 av de som angav att syftet med studierna var att läsa vidare vid högskola/universitet studerar vidare idag. Det betyder att två av fem har uppnått målet att studera vidare. Totalt angav 34 av de som arbetar heltid idag och 13 av de som arbetar deltid att syftet med studierna var att studera vidare. Närmre hälften av de som angav att syftet med studierna var att studera vidare, har alltså arbete idag. Dessa har inte nått sitt mål att studera vidare. 12 av de som angav att syftet med studierna var att studera vidare gör annat idag eller söker arbete. Dessa personer har inte heller uppfyllt målet med studierna. Måluppfyllelsen bland de som studerar vidare är högst i Stockholm och lägst i GR. I övrigt finns inga tydliga resultat att lyfta angående måluppfyllelse. 19
20 S L U T S AT S E R Utifrån denna undersökning har utbildningen haft effekt på flera sätt, bl.a. genom att andelen som arbetar har ökat och att utbildningen stärkt självkänslan hos de svarande. Två tredjedelar arbetar eller studerar vidare inom det de utbildat sig. Av de som arbetar efter studierna har en tredjedel fått bättre anställningsvillkor. Det är framför allt de som är på en ny arbetsplats idag och som arbetade deltid innan studierna som upplever att de har bättre anställningsvillkor. Bland de som gått tillbaka till samma arbetsplats har drygt en tredjedel fått nya arbetsuppgifter. Över hälften angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse både för att få arbete, för fortsatta studier och för att tro mer på sig själv. Kvaliteten på utbildningen är god Drygt två tredjedelar skulle rekommendera utbildningen och en hög andel som har haft praktik är nöjd eller mycket nöjd med den. Förslag på förbättringsområden En av tio är inte nöjd med praktiken och lika stor andel skulle inte rekommendera utbildningen. Vad anledningarna till detta kan vara, är bra att skapa en fördjupad förståelse för. 20
21 DEMOGRAFI OCH UTBILDNINGSOMRÅDE 21
22 D E M O G R A F I - TO TA L Bas: Total, n=1278 Kön Ålder Födelseland Man Kvinna Upp till år eller äldre Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa Det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som svarat på enkäten. Det är framför allt personer som är under 45 år som svarat. Endast 14 procent är 45 år eller äldre. Ungefär hälften är födda i Sverige och drygt en tredjedel är födda i länder utanför Europa. 22
23 D E M O G R A F I - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n=598 Kön Ålder Födelseland Man Kvinna Upp till år eller äldre Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa Av de som svarat på enkäten är andelen kvinnor högre jämfört med genomsnittet. I övrigt överensstämmer åldersfördelning och födelseland i princip med genomsnittet. 23
24 D E M O G R A F I - GR Bas:GR, n=533 Kön Ålder Födelseland Man Kvinna Upp till år eller äldre Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa Det är en högre andel män som svarat på enkäten jämfört med genomsnittet. I övrigt överensstämmer åldersfördelning och födelseland i princip med genomsnittet. 24
25 D E M O G R A F I - M A L M Ö Bas:Malmö, n=147 Kön Ålder Födelseland Man Kvinna Upp till år eller äldre Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa Det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som svarat på enkäten vilket överensstämmer med genomsnittet. Åldersfördelningen överensstämmer i princip med genomsnittet. Andelen som är födda utanför Sverige men inom Europa är högre än genomsnittet och det är en något mindre andel som är födda i Sverige jämfört med genomsnittet. 25
26 U T B I L D N I N G S O M R Å D E - TO TA L Bas: Total, n= I undersökningen ingår framför allt personer som har studerat inom Vård och omsorg, ca en femtedel har studerat inom detta område I övrigt är fördelningen ganska jämn mellan flera områden, där en något högre andel studerat inom Restaurang och livsmedel, Hantverk, Fordon och transport, samt Handel och administration. 0 26
27 U T B I L D N I N G S O M R Å D E - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n= Liksom genomsnittet har den största andelen studerat inom Vård och omsorg. Det är en tredjedel som studerat inom detta område I Stockholm finns även en större andel som studerat inom Hantverk, Barn och fritid samt Handel och administration
28 U T B I L D N I N G S O M R Å D E - GR Bas:G, n= GR skiljer sig från genomsnittet genom att den största andelen studerat inom Fordon och transport. Det var ungefär en femtedel som studerat inom detta område En större andel har studerat inom Restaurang och livsmedel, Industriteknik, samt El och energi. 0 28
29 U T B I L D N I N G S O M R Å D E - M A L M Ö Bas:Malmö, n= I linje med genomsnittet studerade störst andel inom Vård och omsorg, Nästan lika stor andel studerade inom Handel och administration
30 SITUATIONEN FÖRE STUDIERNA 30
31 S Y S S E L S Ä T T N I N G F Ö R E S T U D I E R - TO TA L Bas: Total, n= Totalt arbetade 55 före studierna, varav 34 arbetade heltid Arbetade heltid Arbetade deltid Studerade Sökte arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) Önskar ej svara 31
32 S Y S S E L S Ä T T N I N G F Ö R E S T U D I E R - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n= Totalt arbetade 64 före studierna, vilket är högre än genomsnittet. Stockholm har en högre andel som arbetade heltid än genomsnittet, Arbetade heltid Arbetade deltid Studerade Sökte arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) Önskar ej svara 32
33 S Y S S E L S Ä T T N I N G F Ö R E S T U D I E R - GR Bas:GR, n= Totalt var 47 i arbete före studierna, vilket är lägre än genomsnittet. GR har också en lägre andel som arbetade heltid före studierna, jämfört med genomsnittet, Arbetade heltid Arbetade deltid Studerade Sökte arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) Önskar ej svara 33
34 S Y S S E L S Ä T T N I N G F Ö R E S T U D I E R - M A L M Ö Bas:Malmö, n= Totalt var 48 i arbete före studierna, vilket är lägre än genomsnittet. Andelen som arbetade heltid innan studierna är i linje med genomsnittet, Arbetade heltid Arbetade deltid Studerade Sökte arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) Önskar ej svara 34
35 K O N TA K T M E D S T U D I E - O C H Y R K E S V Ä G L E D A R E - T O TA L Bas: Total, n= har haft kontakt med Studie- och yrkesvägledare Ja Nej Vet ej 35
36 K O N T A K T M E D S T U D I E - O C H Y R K E S V Ä G L E D A R E - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n=598 3 Ungefär en tredjedel har haft kontakt med Studie- och yrkesvägledare, vilket är lägre än genomsnittet Ja Nej Vet ej 36
37 K O N T A K T M E D K O N T A K T M E D S T U D I E - OCH Y R K E S V Ä G L E D A R E - GR Bas:GR, n= har varit i kontakt med Studie- och yrkesvägledare, vilket är i linje med genomsnittet Ja Nej Vet ej 37
38 K O N TA K T M E D S T U D I E - O C H Y R K E S V Ä G L E D A R E - M A L M Ö Bas:Malmö, n=147 3 I Malmö har drygt hälften varit i kontakt med Studieoch yrkesvägledare. Det är en högre andel än genomsnittet Ja Nej Vet ej 38
39 S Y F T E T M E D S T U D I E R N A - TO TA L Bas: Total, n= Det klart främsta syftet med studierna var att få jobb inom ett nytt yrkesområde. 62 angav detta Två andra syften med studierna var att få utbildning inom yrkesområdet man var verksam inom samt att läsa på högskola/universitet. 39
40 S Y F T E T M E D S T U D I E R - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n= Det främsta syftet med studierna var detsamma som för genomsnittet, att få jobb inom ett nytt yrkesområde. 55 angav detta De två andra främsta syftena är även de desamma som genomsnittet, att få utbildning inom yrkesområdet man var verksam inom och läsa på högskola/universitet. 40
41 S Y F T E T M E D S T U D I E R N A - GR Bas:GR, n= Precis som för genomsnittet var att få jobb inom ett nytt yrkesområde det främsta syftet med studierna. 70 angav detta De två andra syftena som nämns i störst utsträckning är att få utbildning inom yrkesområdet man var verksam inom och läsa på högskola/universitet, vilket är i linje med genomsnittet. 41
42 S Y F T E T M E D S T U D I E R - M A L M Ö Bas:Malmö, n= Likt genomsnittet anger den största andelen att syftet med studierna var att få jobb inom ett nytt yrkesområde. 63 angav detta De två andra syftena som nämndes i störst utsträckning var att få utbildning inom yrkesområdet man var verksam inom och läsa på högskola/universitet. Precis som genomsnittet
43 S Y F T E M E D S T U D I E R - D E M O G R A F I Bas: Total, n=1278 När det gäller syftet med studierna är det ingen större skillnad utifrån demografiska faktorer. Den främsta skillnaden finns utifrån födelseland. Svarande som är födda utanför Europa har i mindre utsträckning angivit att deras syfte är att få jobb inom ett nytt yrkesområde. Äldre anger i mindre utsträckning än yngre att syftet är att läsa vidare på högskola/univeristet. Kön Ålder Födelseland Man Kvinna Upp till år eller äldre Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa Jag ville läsa vidare på högskola/universitet Jag ville få jobb inom ett nytt yrkesområde Jag ville skaffa mig en utbildning inom det yrkesområde jag är verksam i n=626 n=652 n=506 n=598 n=174 n=653 n=132 n= Jag ville ha nya arbetsuppgifter och/eller skaffa mig nödvändiga kunskaper för att få behålla mitt jobb Jag ville få intyg/betyg på mina kunskaper Annat Önskar ej svara Summa
44 S Y F T E M E D S T U D I E R - U T B I L D N I N G S O M R Å D E Bas: Total, n=1278 Det främsta syftet med studierna är att få jobb inom ett nytt yrkesområde. Svarande som angav detta i mindre utsträckning studerade inom Vård och omsorg, Hotell och turism, samt Barn och fritid. Dessa angav i större utsträckning än övriga att de de ville skaffa sig en utbildning inom det yrkesområde de är verksamma. Svarande som studerade Industriteknik angav i större utsträckning att de ville läsa vidare på högskola/universitet. 44
45 SITUATIONEN UNDER STUDIERNA 45
46 H A F T P R A K T I K / N Ö J D M E D P R A K T I K - TO TA L Bas: n= har haft praktik Ja Nej, inte haft praktik Nej, praktik ingick inte i min utbildning Av dessa var 77 nöjda eller mycket nöjda med praktiken. 44 angav högsta skalsteg, mycket nöjd. Bas: n= Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Bas: n=669 46
47 H A F T P R A K T I K / N Ö J D M E D P R A K T I K - S T O C K H O L M Bas: n= har haft praktik, vilket är en något lägre andel jämfört med genomsnittet. Bas: n= Ja Nej, inte haft praktik Nej, praktik ingick inte i min utbildning Av dessa var 79 nöjda eller mycket nöjda med praktiken. 47 angav högsta skalsteg, mycket nöjd. Utfallet ligger i linje med genomsnittet Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Bas: n=397 47
48 H A F T P R A K T I K / N Ö J D M E D P R A K T I K - GR Bas: n= har haft praktik, vilket är något högre jämfört med genomsnittet. 76 Ja Nej, inte haft praktik Nej, praktik ingick inte i min utbildning Av dessa är 75 nöjda eller mycket nöjda med praktiken. 37 är mycket nöjda, vilket är lägre än genomsnittet. Bas: n= Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Bas: n=146 48
49 H A F T P R A K T I K / N Ö J D M E D P R A K T I K - M A L M Ö Bas: n= har haft praktik, vilket är högre än genomsnittet. 86 Ja Nej, inte haft praktik Nej, praktik ingick inte i min utbildning Av dessa är 72 nöjda eller mycket nöjda med praktiken. 40 är mycket nöjda, vilket är något lägre än genomsnittet. Bas: n= Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Bas: n=126 49
50 SITUATIONEN EFTER STUDIERNA 50
51 H U V U D S A K L I G S Y S S E L S Ä T T N I N G I D A G - TO TA L Bas: Total, n= arbetar efter studierna. Andelen som arbetar har ökat med 11 procentenheter. 48 arbetar heltid. Andelen som arbetar heltid har ökat med 14 procentenheter Arbetar heltid Arbetar deltid Studerar Söker arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 51
52 H U V U D S A K L I G S Y S S E L S Ä T T N I N G I D A G - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n= arbetar efter studierna. Andelen som arbetar har ökat med 4 procentenheter. 51 arbetar heltid. Andelen som arbetar heltid har ökat med 10 procentenheter Arbetar heltid Arbetar deltid Studerar Söker arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 52
53 H U V U D S A K L I G S Y S S E L S Ä T T N I N G I D A G - GR Bas:GR, n= arbetar efter studierna. Andelen som arbetar har ökat med 16 procentenheter. 44 arbetar heltid. Andelen som arbetar heltid har ökat med 17 procentenheter Arbetar heltid Arbetar deltid Studerar Söker arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 53
54 H U V U D S A K L I G S Y S S E L S Ä T T N I N G I D A G - M A L M Ö Bas:Malmö, n= arbetar efter studierna. Andelen som arbetar har ökat med 20 procentenheter. 52 arbetar heltid, vilket är en ökning med 18 procentenheter Arbetar heltid Arbetar deltid Studerar Söker arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 54
55 S Y S S E L S Ä T T N I N G I D A G - D E M O G R A F I Bas: Total, n=1278 Män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor och kvinnor arbetar deltid och gör annat i större utsträckning än män. Svarande som är 45 år eller äldre studerar i mindre utsträckning och arbetar deltid i större utsträckning än de som är yngre. Svarande som är födda inom Europa men utanför Sverige är de som är arbetssökande i störst utsträckning. Kön Ålder Födelseland Man Kvinna Upp till år eller äldre Sverige Utanför Sverige men inom Europa Utanför Europa n=626 n=652 n=506 n=598 n=174 n=653 n=132 n=493 Arbetar heltid Arbetar deltid Studerar Söker arbete Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) Summa
56 S Y S S E L S Ä T T N I N G I D A G - U T B I L D N I N G S O M R Å D E Bas: Total, n=1278 Den största andelen arbetar heltid idag. Svarande som studerade inom VVS och Fastighet samt Hantverk arbetar heltid i större utsträckning än andra områden. Studerande inom Hotell och turism arbetar heltid i lägre utsträckning. Svarande som studerade Naturbruk arbetar deltid i störst utsträckning medan studerande inom Industriteknik och Hotell och turism studerar vidare i störst utsträckning. Studerande inom Restaurang och livsmedel och VVS och fastighet söker arbete i störst omfattning. 56
57 I A R B E T E F Ö R E & E F T E R S T U D I E R Efter Före Efter studierna är fler i arbete. De utbildningsområden där vi ser störst effekt är bland de som läst Barn och fritid, Fordon och transport, VVS och fastighet samt Vård och omsorg. Minst effekt ses inom de som läst Hotell och turism, Industriteknik, Hantverk samt Handel och administration 57
58 S T U D I E R N A S B E T Y D E L S E - TO TA L Bas: Total, n= angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att få arbete. Att få arbete angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för fortsatta studier. 56 angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att våga tro mer på sig själv. För fortsatta studier, (n=160) Ingen betydelse Liten betydelse Måttlig betydelse Stor betydelse Tro mer på sig själv Mycket stor betydelse Gäller inte mig Förstår inte frågan 58
59 S T U D I E R N A S B E T Y D E L S E - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n= angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att få arbete. Att få arbete angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för fortsatta studier. Det är en högre andel jämfört med genomsnittet. 57 angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att våga tro mer på sig själv. För fortsatta studier, (n=78) Ingen betydelse Liten betydelse Måttlig betydelse Stor betydelse Tro mer på sig själv Mycket stor betydelse Gäller inte mig Förstår inte frågan 59
60 S T U D I E R N A S B E T Y D E L S E - GR Bas:GR, n= angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att få arbete. Att få arbete angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för fortsatta studier. GR sticker ut gentemot genomsnittet då det är en lägre andel som anger att studierna haft mycket stor betydelse för fortsatta studier. 52 angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att våga tro mer på sig själv. För fortsatta studier, (n=71) Ingen betydelse Liten betydelse Måttlig betydelse Stor betydelse Tro mer på sig själv Mycket stor betydelse Gäller inte mig Förstår inte frågan 60
61 S T U D I E R N A S B E T Y D E L S E - M A L M Ö Bas:Malmö, n= angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att få arbete. Det är en högre andel än genomsnittet. Att få arbete angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för fortsatta studier. Jämfört med genomsnittet är det en markant lägre andel som anger detta. Andelen som svarat att frågan gäller inte mig/förstår inte frågan är markant högre än genomsnittet. För fortsatta studier, (n=11) angav att studierna har haft stor eller mycket stor betydelse för att våga tro mer på sig själv. Ingen betydelse Liten betydelse Måttlig betydelse Stor betydelse Tro mer på sig själv Mycket stor betydelse Gäller inte mig Förstår inte frågan 61
62 U T FA L L E F T E R S T U D I E R - TO TA L Arbetar du med eller studerar du vidare inom Har du fått nya arbetsuppgifter efter din det du har utbildat dig till? utbildning? n=929 n= arbetar med eller studerar vidare inom det de utbildat sig till har gått tillbaka till samma arbetsplats som före utbildningen. Av dessa har 39 fått nya arbetsuppgifter efter utbildningen. Bas: Arbetar/studerar idag Bas: Arbetar idag Bas: Samma arbetsplats Har du gått tillbaka till samma arbetsplats Har du fått bättre anställningsvillkor efter som före din studier? utbildningen? n=847 n= Ja Nej Ja Nej Bas: Arbetar idag Ja Nej Ja Nej Ej svar Av de som arbetar efter utbildningen är det 49 som helt eller delvis fått bättre anställningsvillkor. I Stockholms enkät har frågan om du arbetar/studerar vidare inom det du har utbildat dig till, inte ställts till de som studerar (vilket är 13, dvs 77 personer). Detta får inte ett stort genomslag på utfallet på totalnivå. Om de studerande inkluderats så skulle eventuellt andelen som svarar nej på denna fråga vara något högre. Delvis Vet ej 62
63 U T FA L L E F T E R S T U D I E R - S T O C K H O L M Arbetar du med eller studerar du vidare inom Har du fått nya arbetsuppgifter efter din det du har utbildat dig till? utbildning? n=409 n=112 Bas: Arbetar idag Bas: Samma arbetsplats Har du gått tillbaka till samma arbetsplats Har du fått bättre anställningsvillkor efter som före din studier? utbildningen? n=409 n= Ja Nej Ja Nej 73 arbetar med eller studerar vidare inom det de utbildat sig till. Det är högre än genomsnittet. 27 har gått tillbaka till samma arbetsplats som före utbildningen. Av dessa har 41 fått nya arbetsuppgifter efter utbildningen. Av de som arbetar efter utbildningen är det 66 som helt eller delvis fått bättre anställningsvillkor, vilket är högre än genomsnittet. Frågan om du arbetar med eller studerar vidare inom det du utbildat dig till, ställdes inte till de studerande. Om de studerande inkluderats skulle det sannolikt innebära att andelen som svarat nej på frågan är något högre. Bas: Arbetar idag 73 Ja Nej Bas: Arbetar idag 22 Ja Nej Ej svar Delvis Vet ej 63
64 U T FA L L E F T E R S T U D I E R - GR Arbetar du med eller studerar du vidare inom Har du fått nya arbetsuppgifter efter din det du har utbildat dig till? utbildning? n=408 n=76 38 Bas: Arbetar/studerar idag 63 Ja Nej Bas: Samma arbetsplats Har du gått tillbaka till samma arbetsplats Har du fått bättre anställningsvillkor efter som före din studier? utbildningen? n=337 n= Ja Nej 63 arbetar med eller studerar vidare inom det de utbildat sig till. Det är lägre än genomsnittet. Knappt en fjärdedel har gått tillbaka till samma arbetsplats som före utbildningen. Av dessa har 38 fått nya arbetsuppgifter efter utbildningen. Av de som arbetar efter utbildningen är det 21 som helt eller delvis fått bättre anställningsvillkor. Detta är lägre än genomsnittet. Denna fråga ställdes inte till de studerande inom GR våren 2016, vilket bidrar till att det är 65 som inte har gett ett svar på frågan Bas: Arbetar idag 77 Ja Nej 65 Bas: Arbetar idag 3 Ja Nej Ej svar Delvis Vet ej 64
65 U T FA L L E F T E R S T U D I E R - M A L M Ö Arbetar du med eller studerar du vidare inom Har du fått nya arbetsuppgifter efter din det du har utbildat dig till? utbildning? n=112 n=19 32 Bas: Arbetar/studerar idag 68 Ja Nej Bas: Samma arbetsplats Har du gått tillbaka till samma arbetsplats Har du fått bättre anställningsvillkor efter som före din studier? utbildningen? n=101 n= Ja Nej 68 arbetar med eller studerar vidare inom det de utbildat sig till. 19 har gått tillbaka till samma arbetsplats som före utbildningen. Av dessa har 26 fått nya arbetsuppgifter efter utbildningen. Det är en lägre andel än genomsnittet som fått nya arbetsuppgifter. Av de som arbetar efter utbildningen är det 68 som helt eller delvis fått bättre anställningsvillkor. Det är en högre andel än genomsnittet Bas: Arbetar idag 81 Ja Nej Bas: Arbetar idag 12 Ja Nej Ej svar Delvis Vet ej 65
66 A R B E TA R E L L E R S T U D E R A R I N O M D E T M A N U T B I L D AT S I G T I L L Bas: Arbetar/studerar idag, n= Ja Nej De som läst inom utbildningsområde Barn och fritid, Naturbruk och Vård och omsorg arbetar eller studerar i störst omfattning inom det man utbildat sig till. Inom utbildningsområdet Hotell och turism finns lägst andel som arbetar eller studerar inom det man utbildat sig till. 0 66
67 G Å T T T I L L B A K A T I L L S A M M A A R B E T S P L AT S Bas: Arbetar idag, n= Nej Ja De som läst inom utbildningsområdet Vård och omsorg är de som i störst utsträckning gått tillbaka till samma arbetsplats
68 R E K O M M E N D E R A U T B I L D N I N G - TO TA L Bas: Total, n= skulle rekommendera utbildningen som de läst. 44 skulle absolut rekommendera utbildningen. 13 skulle inte rekommendera utbildningen Ja, absolut Ja Kanske/ kanske inte Nej Nej, absolut inte Gäller inte mig Förstår inte frågan 68
69 R E K O M M E N D E R A U T B I L D N I N G - S T O C K H O L M Bas:Stockholm, n= skulle rekommendera utbildningen som de läst. 49 skulle absolut rekommendera utbildningen. Detta är något högre än genomsnittet. 11 skulle inte rekommendera utbildningen Ja, absolut Ja Kanske/ kanske inte Nej Nej, absolut inte Gäller inte mig Förstår inte frågan 69
70 R E K O M M E N D E R A U T B I L D N I N G - GR Bas:GR, n= skulle rekommendera utbildningen som de läst. 38 skulle absolut rekommendera den. Detta är något lägre än genomsnittet. 16 skulle inte rekommendera utbildningen Ja, absolut Ja Kanske/ kanske inte Nej Nej, absolut inte Gäller inte mig Förstår inte frågan 70
71 R E K O M M E N D E R A U T B I L D N I N G - M A L M Ö Bas:Malmö, n= skulle rekommendera utbildningen som man läst. Detta är lägre än genomsnittet. Däremot skulle 47 absolut rekommendera utbildningen, vilket är i linje med genomsnittet. 17 skulle inte rekommendera utbildningen Ja, absolut Ja Kanske/ kanske inte Nej Nej, absolut inte Gäller inte mig Förstår inte frågan 71
72 F L Ö D E S S C H E M A N 72
73 F L Ö D E S S C H E M A L Ä S A N V I S N I N G Sysselsättning innan studier Sysselsättning efter studier Utbildningens betydelse att tro mer på sig själv Samtliga flödesscheman har samma utgångsfråga, dvs. sysselsättning innan studier. Två flöden inkluderar samtliga svarande, medan två flöden fokuserar på de som arbetade heltid och deltid före studierna. Arbetar heltid, deltid eller är egenföretagare 55 (705) Studerar 18 (232) Söker arbete 19 (244) Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 7 (85) Läser inom yrkesvux Alternativen förses med ett nummer som vi följer genom flödet. Resultatet presenteras i procent och i absoluta tal. Bas, n=1278 Exkl. ej svar 1. Andelen/antalet av de som studerade innan utbildningen och som arbetar heltid efter studierna (115) 2 19 (45) Arbetar deltid 3 20 (49) 18 (228) (411) 35 (82) 38 (93) 33 (28) 21 (18) 11 (76) 23 (53) 9 (21) 11 (9) 8 (58) 14 (32) 25 (62) 15 (13) 6 (45) 9 (20) 8 (19) 20 (17) Arbetar heltid 48 (619) 5 Studerar 13 (160) 7 Söker arbete 13 (169) 8 Annat 8 (102) 9 2. Andelen/antalet av de som gör annat idag (349) 61 (140) 51 (81) 45 (76) 57 (58) 26 (161) 22 (50) 29 (47) 27 (45) 28 (29) 12 (75) 11 (24) 14 (22) 17 (29) 10 (10) 5 (34) 6 (14) 6 (10) 11 (19) 5 (5) (389) 61 (141) 50 (123) 56 (229) 61 (70) 63 (52) 56 (52) 54 (15) 43 (33) 68 (36) 43 (9) 33 (3) 45 (26) stor/mycket 53 (17) stor 40 betydelse (25) 54 på (7) frågan. 69 (31) 45 (9) 32 (6) 65 (11) 25 (178) 25 (59) 29 (70) 26 (108) 19 (22) 32 (24) 24 (14) 22 (10) 13 (53) 14 (16) 16 (12) 19 (11) 4 (2) 26 (21) 27 (12) 19 (10) 31 (10) 30 (6) 6 (5) 4 (2) 9 (5) 6 (2) 10 (2) 25 (23) 22 (11) 43 (9) 27 (17) 53 (10) 13 (94) 7 (16) 15 (36) 13 (12) 10 (5) 10 (2) 23 (14) 16 (3) 4 55 (47) 4 24 (20) 21 (6) 28 (5) 44 (4) 15 (2) betydelse 4 på frågan. 5 (21) 6 (7) 9 (7) 12 (7) 4 (2) 3. Andelen/antalet 60 (27) 63 (31) som före 61 studierna (11) gjorde annat och som svarat 4. Andelen/antalet som efter studier arbetar heltid och 1 som angav 2 högsta 3 skalsteg på frågan (44) 7 (16) 6 (15) 5 (4) 9 (4) 4 (2) 9 (3) 15 (3) 6 (6) 4 (2) 5 (1) 10 (6) 0 (0) 15 (13) 18 (5) 6 (1) 22 (2) 15 (2) 18 (3) 4 6 (5) 7 (2) 6 (1) 0 (0) 15 (2) 0 (0) Stor/mycket stor betydelse (skalsteg 4+5) 55 (704) Liten/måttlig betydelse (skalsteg 2+3) 26 (332) 5. Andelen/antalet som studerade 18 (3) innan studierna och söker arbete efter studierna och som svarar liten/måttlig 6. Andelen/antalet av samtliga som svarat ingen betydelse på frågan. Ingen betydelse (skalsteg 1) 13 (160) Gäller inte mig/förstår inte frågan 6 (82) 73
74 S Y S S E L S Ä T T N I N G F Ö R E O C H E F T E R S T U D I E R Sysselsättning innan studier Samtliga svarande är inkluderade i detta flöde Sysselsättning efter studier 58 (411) 35 (82) 38 (93) 33 (28) Arbetar heltid 48 (619) 5 Andelen som har arbetar efter utbildningen har ökat, 66 arbetar heltid eller deltid, jämfört med 55 innan studierna. Det är personer från samtliga grupper; arbetande, studenter, arbetssökande och de som gör annat som idag arbetar heltid/deltid. Arbetar heltid, deltid eller är egenföretagare 55 (705) (115) 2 19 (45) Arbetar deltid 3 20 (49) 18 (228) (18) Störst andel som arbetar heltid kommer från de som arbetade innan studierna, 58. Studerar 18 (232) Söker arbete 19 (244) 2 3 Läser inom yrkesvux (76) 23 (53) 9 (21) 11 (9) Studerar 13 (160) 7 De som studerade innan utbildningen har framför allt börjat arbeta, 35 heltid och 19 deltid eller studerar vidare, 23. Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 7 (85) (58) 14 (32) 25 (62) 15 (13) Söker arbete 13 (169) 8 Av de som sökte arbete innan studierna så arbetar 38 heltid och 20 deltid idag. 25 söker fortfarande arbete (45) 9 (20) 8 (19) 20 (17) Annat 8 (102) 9 Den största andelen som gör annat efter studierna, 20, är de som gjorde annat före studierna. Bas, n=1278 Exkl. ej svar 74
75 F L Ö D E S S C H E M A - U T B I L D N I N G E N S B E T Y D E L S E Sysselsättning innan studier Sysselsättning efter studier Utbildningens betydelse att tro mer på sig själv Samtliga svarande är inkluderade i detta flöde. Se kommentar om utfallet i detta flödesschema på nästa sida (411) 35 (82) 38 (93) 33 (28) Arbetar heltid 48 (619) (349) 61 (140) 51 (81) 45 (76) 57 (58) 55 (389) 61 (141) 50 (123) 56 (229) 61 (70) 43 (33) 45 (26) 69 (31) 63 (52) 56 (52) 60 (27) 63 (31) 68 (36) 43 (9) 53 (17) 40 (25) 45 (9) 32 (6) 55 (47) 54 (15) 61 (11) 33 (3) 54 (7) 65 (11) Stor/mycket stor betydelse (skalsteg 4+5) 55 (704) Arbetar heltid, deltid eller är egenföretagare 55 (705) Studerar 18 (232) Söker arbete 19 (244) Annat (sjukskriven, föräldraledig m.m.) 7 (85) Läser inom yrkesvux 1 16 (115) 2 19 (45) Arbetar deltid 3 20 (49) 18 (228) (18) 11 (76) 23 (53) 9 (21) 11 (9) 8 (58) 14 (32) 25 (62) 15 (13) Studerar 13 (160) 7 Söker arbete 13 (169) (161) 22 (50) 29 (47) 27 (45) 28 (29) 12 (75) 11 (24) 14 (22) 17 (29) 10 (10) (178) 25 (59) 29 (70) 26 (108) 26 (21) 19 (22) 27 (12) 32 (24) 19 (10) 24 (14) 31 (10) 22 (10) 30 (6) 13 (53) 6 (5) 14 (16) 4 (2) 16 (12) 9 (5) 19 (11) 6 (2) 4 (2) 10 (2) 25 (23) 22 (11) 43 (9) 27 (17) 53 (10) (94) 7 (16) 15 (36) 13 (12) 10 (5) 10 (2) 23 (14) 16 (3) 4 24 (20) 21 (6) 28 (5) 44 (4) 15 (2) 18 (3) 4 15 (13) 18 (5) 6 (1) 22 (2) 15 (2) 18 (3) Liten/måttlig betydelse (skalsteg 2+3) 26 (332) Ingen betydelse (skalsteg 1) 13 (160) Bas, n=1278 Exkl. ej svar (45) 9 (20) 8 (19) 20 (17) Annat 8 (102) (34) 6 (14) 6 (10) 11 (19) 5 (5) (44) 7 (16) 6 (15) 5 (21) 6 (7) 5 (4) 9 (4) 6 (6) 4 (2) 9 (7) 12 (7) 4 (2) 9 (3) 5 (1) 10 (6) 4 (2) 15 (3) 0 (0) 4 6 (5) 7 (2) 6 (1) 0 (0) 15 (2) 0 (0) Gäller inte mig/förstår inte frågan 6 (82) 75
76 D E L AV F L Ö D E S S C H E M A - U T B I L D N I N G E N S B E T Y D E L S E 55 totalt anger att utbildningen haft stor eller mycket stor betydelse för att tro mer på sig själv. Personer som studerade innan studier inom yrkesutbildning angav detta i större utsträckning. Utifrån huvudsaklig sysselsättning idag är det de som arbetar deltid som uppger att utbildningen haft stor eller mycket stor betydelse att tro mer på sig själv. 26 anger att utbildningens betydelse för att tro mer på sig själv är måttlig eller liten Utbildningens betydelse att tro mer på sig själv 56 (349) 61 (140) 51 (81) 45 (76) 57 (58) 26 (161) 22 (50) 29 (47) 27 (45) 28 (29) (389) 61 (141) 50 (123) 55 (47) 56 (229) 61 (70) 43 (33) 45 (26) 69 (31) 26 (108) 26 (21) 19 (22) 27 (12) 32 (24) 19 (10) 24 (14) 31 (10) 22 (10) 30 (6) 63 (52) 60 (27) 56 (52) 63 (31) 54 (15) 61 (11) 68 (36) 53 (17) 43 (9) 40 (25) 33 (3) 54 (7) 45 (9) 32 (6) 65 (11) (178) 25 (59) 29 (70) 4 24 (20) 25 (23) 21 (6) 22 (11) 28 (5) 43 (9) 44 (4) 27 (17) 15 (2) 53 (10) 18 (3) Stor/mycket stor betydelse (skalsteg 4+5) 55 (704) Liten/måttlig betydelse (skalsteg 2+3) 26 (332) 13 anger att utbildningen inte har någon betydelse för att tro mer på sig själv. De som angav detta i störst utsträckning är svarande som är arbetssökande idag (75) 11 (24) 14 (22) 17 (29) 10 (10) (94) 7 (16) 15 (36) 13 (53) 14 (16) 6 (5) 4 (2) 13 (12) 10 (5) 16 (12) 19 (11) 9 (5) 6 (2) 10 (2) 23 (14) 4 (2) 10 (2) 16 (3) 4 15 (13) 18 (5) 6 (1) 22 (2) 15 (2) 18 (3) Ingen betydelse (skalsteg 1) 13 (160) (44) 7 (16) 6 (15) 6 (5) (34) 6 (14) 6 (10) 11 (19) 5 (5) 5 (21) 6 (7) 9 (7) 12 (7) 4 (2) 5 (4) 9 (4) 4 (2) 9 (3) 15 (3) 6 (6) 4 (2) 5 (1) 10 (6) 0 (0) 7 (2) 6 (1) 0 (0) 15 (2) 0 (0) Gäller inte mig/förstår inte frågan 6 (82) 76
77 F L Ö D E S S C H E M A - A N S T Ä L L N I N G S V I L L K O R Sysselsättning innan studier Arbetsplats efter studier Anställningsvillkor efter studier 40 av de som arbetade innan studierna angav att de har bättre anställningsvillkor efter studierna. De som har en ny arbetsplats efter studierna upplevde detta i högre utsträckning än de som är på samma arbetsplats. Även de som arbetade deltid innan studierna upplevde att de har bättre anställningsvillkor i högre utsträckning än de som arbetade heltid. 29 angav att de inte har bättre anställningsvillkor efter studierna. De som har samma arbetsplats efter studierna och som arbetade heltid innan upplevde i störst utsträckning att de inte har bättre anställningsvillkor. Arbetar heltid 63 (266) (82) 31 (48) Samma arbetsplats 31 (130) (35) 47(135) 22 (28) 22 (63) (99) 46 (71) 23 (19) 33 (16) 43 (80) 52 (55) (57) 22 (34) 20 (16) 25 (12) 22 (41) 21 (22) Bättre anställningsvillkor 40 (170) Delvis bättre anställningsvillkor 22 (91) Arbetar deltid 37 (154) Enbart de som arbetade innan studierna är inkluderade i detta flöde. 2 Läser inom yrkesvux 1 69 (184) Ny arbetsplats 2 69 (106) 69 (290) (58) 21 (62) (81) 25 (39) 49 (40) 38 (18) 22 (41) 20 (21) 1 2 Ej bättre anställningsvillkor 29 (120) 8 (21) 3 (5) (5) 7 (21) 6 (5) 9 (16) 0 (0) 5 (5) Vet ej 6 (26) Basen är lägre då detta flöde är baserat på personer som arbetar heltid eller deltid idag, Bas, n=420 Exkl. ej svar 77
U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D
U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 5 T E K N I
Läs merUPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING I GÖTEBORGSREGIONEN, MALMÖ STAD OCH STOCKHOLMS STAD
UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING I GÖTEBORGSREGIONEN, MALMÖ STAD OCH STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGAR SLUTFÖRDA 2015 RAPPORT MARS 2017 1 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE Gymnasiala yrkesutbildningarnas effekt i
Läs merU T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A
UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING G Ö T E B O R G S R E G I O N E N S T O C K H O L M S S TAD M AL M Ö S TAD U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 1 7 1 I N N
Läs merUppföljning och rapport
Uppföljning och rapport Vuxenutbildningen i Göteborgsregionen 09 408 Mars 09 Henrik Löfving/Björn Schéle Om undersökningen Undersökningens genomförande Syfte: Syftet med undersökningen var att via enkäter
Läs merScandinfo Marketing Research AB. Josefine Björnsson
U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, S T O C K H O L M S S TA D O C H M A L M Ö S TA D U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 T E K N I
Läs merUppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion
Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad
Läs merHalvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014
Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014 Om undersökningen Utvärderingens genomförande Halvtidsutvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning
Läs merStenungsund 1 % Undervisning skolverket. Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till
Stenungsund 1 % lön Kungälv arbete Tjörn yrke Mölndal Undervisning GR- utbildning engelska Alingsås skolverket Öckerö hösttermin studiemedel Kungsbacka meningsfull aktivitet Göteborg Ale jobb studier anställning
Läs merStenungsund. Tjörn Undervisning skolverket
Stenungsund 1 % lö n Kungälv arbete Tjörn yrke Mölndal Undervisning GR- utbildning engelska Alingsås skolverket Öckerö hösttermin studiemedel Kungsbacka meningsfull aktivitet Ale jobb studier anställning
Läs merGRvux. Rapport: Uppföljning av deltagare som avslutat yrkesvuxstudier andra halvåret 2010
GRvux Rapport: Uppföljning av deltagare som avslutat yrkesvuxstudier andra halvåret 010 Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti 011 Markör Örebro Kungsgatan 1 701
Läs merGRvux under i siffror
GRvux under 2015 - i siffror 866 elever har avslutat sin yrkesutbildning 2015 178 avbrott 688 har slutfört sina studier 309 var kvinnor och 557 var män 65 olika utbildningar på 20 olika skolor Samtliga
Läs merSAM-projektet (Student Activity Monitoring) genomförde sin slutkonferens. Ett sammanhållet uppföljningssystem.
2016-2017 Intresse för en gemensam upphandling av ITstöd har initierats i regionen. Språkstödsutbildningar genererar fortsatt ett stort intresse och totalt har man startat 34 utbildningar med språkstöd
Läs mer4037 STUDERANDE 63% 37% GRAND. Hotell och turism. Fordon och transport. Fordon och transport. varav. Dashboard. Just nu har ni
Dashboard Just nu har ni 4037 STUDERANDE varav Hotell och turism är den branch med högst söktryck Fordon och transport är den branch där flest läser Fordon och transport är den utbildning där flest får
Läs merWebbenkät om regionalt yrkesvux frågeblankett
BILAGA 2 1 (7) Bilaga till rapporten Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux (2018) Webbenkät om regionalt yrkesvux frågeblankett 1. Vad samverkar era kommuner kring när det gäller regionalt yrkesvux?
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merStuderandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011
Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.
Läs merGRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011
GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro
Läs merAndel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871
ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion
Läs merFördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet
HANDLING 2015-08-14 Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna är från maj 2015. Öppet maj 15 Skolverkets siffror Andel i regionen Andel i riket Antal
Läs merEffektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006
Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat
Läs merHalvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014
Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014 Bakgrund GRsfi startade 2011-07-01 som ett delprojekt i Kommungemensam plattform. Erbjuda fler alternativ som kan skapa snabbare
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merGymnasial utbildning i Göteborgsregionen. Rapport om gymnasialt utbud i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Göteborgsregionen under 2018
Gymnasial utbildning i Göteborgsregionen Rapport om gymnasialt utbud i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Göteborgsregionen under 2018 Syfte 8 2 Att presentera en samlad bild av gymnasieskolans utbud
Läs merAugustistart Moln som visar utbildningarnas popularitet. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Augustistart 2016 Moln som visar utbildningarnas popularitet Trender i ansökningarna När? Yrkesområden utbildningar Andel 160419 Efter 1 v Andel 160426 Efter 2 v Andel 160502 Efter 3 v Andel 160503 Sista
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna
Läs merVägen till en framgångsrik lärlingsmodell
Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,
Läs merSyftet med yrkesvux. Vad är syftet?
Yrkesvux Syftet med yrkesvux Vad är syftet? Syftet med yrkesvux Att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning Att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning
Läs merUppföljning av utbildningar som finansierats med statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning 2018
1 (7) Uppföljning av utbildningar som finansierats med statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning 2018 I denna promemoria redovisar uppdraget att följa upp vilka utbildningar statsbidraget
Läs merFramtidens modell för utbud och ekonomi. Vuxenutbildningsnätverkets konferens september 2018
Framtidens modell för utbud och ekonomi Vuxenutbildningsnätverkets konferens 17-18 september 2018 Statsbidragshantering Vilka statsbidrag ska GR söka Statsbidrag för rekryterande insatser Motprestation
Läs merVuxenutbildning 2017 Grundläggande och gymnasial vux SIFA Stockholms intensivsvenska vux
Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vux Samtliga 26 kommuner medverkar i den gemensamma enkätundersökningen för studerande inom i länets vuxenutbildning. Här redovisas resultat från den gemensamma
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och
Läs merSamtliga månadsanställda jan apr 2018
208 jan apr 208 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,5 7,6 7,8 6, Ale 8, 8,3 8,7 6, Härryda 7,5 8,5 8,8 6,2 Partille 7,8 8,5 9,6 3,6 Mölndal 7,7 8,7 9,0 6,4 Alingsås 8, 8,7 8,9 6, Stenungsund 7,7 8,8
Läs merVuxenutbildningen i Malmö
Vuxenutbildningen i Malmö Utgångspunkten för planeringen av vuxenutbildningen i Malmö är en övertygelse om att vuxenutbildningen är av stor betydelse för tillväxt och utveckling. En högre utbildningsnivå
Läs merSamtliga månadsanställda jan aug 2018
208 jan aug jan aug 208 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,5 6,3 6,4 6,5 5,2 Ale 8, 7,9 6,8 7, 5,3 Härryda 7,5 7,3 7,3 7,6 5,2 Stenungsund 7,7 7,6 7,3 7,5 6, Alingsås 8, 7,3 7,6 4, Partille 7,8 7,8
Läs merMångfald och kvalitet
Avtal 1 juli 2015 Mångfald och kvalitet Några nyckelbegrepp: Sfi, Komvux och arbetsmarknadsinsatser Individanpassning Hög andel elever med utländsk härkomst Språkstöd, modersmålsstöd Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merHalvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning
Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning September 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd
Läs merMässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb
Mässhallen Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkesutbildningar med språkstöd Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,
Läs merARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017
ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.
Läs merStatsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Bidragsåret 2016.
Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Bidragsåret 2016. Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN VÄSTMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Västmanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan
Läs merARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017
ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.
Läs merUtbud, söktryck och samverkan i yrkesvux KOMMUNENKÄT OM REGIONALT YRKESVUX Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux 1
Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux KOMMUNENKÄT OM REGIONALT YRKESVUX 2018 Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux 1 Förord Den kommunala vuxenutbildningen har en avgörande betydelse för många människors
Läs merSamtliga månadsanställda jan apr 2017
207 206 jan apr 207 Kommentar: Månadsanställda avser och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). Tjörns resultat 206 inkluderar timavlönade. 2 Partilles
Läs merVuxenutbildning 2017 Grundläggande och gymnasial vux Länet totalt
Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vux Samtliga 26 kommuner medverkar i den gemensamma enkätundersökningen för studerande inom i länets vuxenutbildning. Här redovisas resultat från den gemensamma
Läs merSammanställning av enkätsvar om Introduktionsprogram inom GR
PM 2017-10-04 Margaretha Allen Sammanställning av enkätsvar om Introduktionsprogram inom GR För att ge en bild dels av utbudet dels om antalet inskrivna ungdomar på de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan
Läs merSamtliga månadsanställda jan aug 2017
207 206 jan aug 207 Kommentar: Månadsanställda avser och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Tjörns resultat 206 inkluderar timavlönade. 2 Partilles resultat inkluderar
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Östergötlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan
Läs merSamverkan Yrkesvux Göteborgsregionen
BAKGRUND - Samverkan kring vuxenutbildning sedan länge - Yrkesvuxsatsningen 2009: 33-kronan - Gemensamma ansökningar om (och uppföljningar av) statsbidrag - Styrning och ledning via samverkansavtal: vux-nätverk,
Läs merYrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?
Läs merSökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Sökande till gymnasieskolan 2015 - En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli s officiella statistik över vilka gymnasieprogram ungdomar har
Läs merBeroendekarta GR
Beroendekarta GR Materialet bygger på slutintagningen läsåret 2011/2012 Anordnarkommun/fristående huvudman står som rubrik Om minst 4 elever kommer till utbildningen från avlämnande kommun anses det som
Läs merMer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Mer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle
Läs merKortversion av Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning
Kortversion av Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning September 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning
Läs merYrkesvux Naturbruk Ljusnarsbergs Kommun.
Yrkesvux Naturbruk Ljusnarsbergs Kommun. Statsbidrag för yrkesvux Statsbidraget ska gå till att ge fler vuxna en möjlighet att gå en yrkesutbildning. Statsbidrag kan också sökas för elever som läser en
Läs merRegiongemensam elevenkät 2015
Regiongemensam elevenkät 2015 Totalrapport En undersökning genomförd av Markör Marknad Kommunikation AB Markör AB 1 (25) Uppdrag: Regiongemensam elevenkät Undersökning bland elever/barn vårdnadshavare
Läs merBEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville
Läs merRegiongemensam elevenkät 2019
Regiongemensam elevenkät 2019 Göteborgsregionen Åk 2 GR rapport åk2 Om undersökningen Bakgrund Sedan 2011 har Göteborgsregionens medlemskommuner haft möjlighet att genomföra regiongemensamma elevenkäter.
Läs merKartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008
Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 2008-06-10 Margrethe Kristensson Mikael Johansson 1 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen Vad är svenskundervisning för
Läs merRegiongemensam elevenkät 2013
Regiongemensam elevenkät 2013 Totalrapport En undersökning genomförd av Markör Marknad Kommunikation AB Markör AB 1 (23) Uppdrag: Undersökning bland elever/barn vårdnadshavare 2013 Beställare: Göteborgsregionens
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Läget i Göteborgsregionen RÅDANDE HÖGTRYCK I REGIONENS NÄRINGSLIV ARBETSLÖSHETEN ÄR LÄGST BLAND STORSTADSREGIONER UNIKT INTRESSE FÖR GÖTEBORG - FORDONSINDUSTRINS OMSTÄLLNING FÖRSÄTTER
Läs merSjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 06 07 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,4 6,5 6,6 5,0 Lilla Edet 7,3 7,4 8, 4,9 Tjörn 6,8 7,4 7,6 6, Härryda 7,7 7,5 7,6 6,4 Mölndal 7,7 7,7 7,9 5,9
Läs merRegional dialog vuxenutbildning. Region Örebro
Regional dialog vuxenutbildning Region Örebro 2016-11-18 Regionala dialoger Generellt ta del av utvecklingsfrågor inom vuxenutbildning, arbetet med nyanlända, arbetsmarknadssituationen i regionen m m Underlag
Läs merRegiongemensam elevenkät 2014
Regiongemensam elevenkät 2014 Totalrapport En undersökning genomförd av Markör Marknad Kommunikation AB Markör AB 1 (24) Uppdrag: Regiongemensam elevenkät Undersökning bland elever/barn vårdnadshavare
Läs merStatsbidrag
Statsbidrag 2014-2015 Resurser 2014 2015 Totalt Yrkesvux 64 435 000 32 885 000 97 320 000 Yrkesförare buss 3 840 000 2 580 000 6 420 000 Yrkesförare lastbil 2 280 000 2 204 861 4 484 861 Lärlingsvux *4
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan
Läs merAle anordnarkommun. Samhällsvetenskap. Naturvetenskap L Edet. Estetisk, Musik
Ale anordnarkommun Naturvetenskap L Edet Estetisk, Musik 0 2 4 6 8 Alingsås anordnarkommun Restaurang & livsmedel Estetisk, Dans Övriga Ekonomi 0 2 4 6 1 International Baccaleurate Restaurang & livsmedel
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är
Läs merT RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R
T RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R 2 1 7 U P P D R A G S G I VA R E B O R Å S S TA D R A P P O R T A U G U S T I 2 1 7 J O S E F I N E B J Ö R N S S O N 1 I N N E H Å L L S F Ö R T E C
Läs merTabell 1: Utbildningar i Arboga kommun 2009-2014
Tabell 1: Utbildningar i Arboga kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Teknik och tillverkning 24 27 51 41 143 Lärling Bygg och anläggning 2 2 Hälsa, vård och omsorg
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehållsförteckning Bilaga 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Ej behöriga till
Läs merElever och studieresultat i komvux 2013
Utbildningsstatistikenheten 2014-06-24 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2013 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning av komvux
Läs merNYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,
Läs merUTBILDNINGSUTBUD -fokus yrkesutbildning. Billingehus 2016-03-10
UTBILDNINGSUTBUD -fokus yrkesutbildning Billingehus 2016-03-10 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. Skolverket 2015 Yrkes-
Läs merTabell 1: Utbildningar i Enköping kommun
Tabell 1: Utbildningar i Enköping kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Data/IT 28 28 Miljövård / naturbruk 28 28 27 28 28 30 169 Samhällsbyggnad och byggteknik
Läs merElever och studieresultat i komvux 2012
Utbildningsstatistikenheten 2013-06-25 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2012 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av komvux
Läs merVuxnätverket
Vuxnätverket 2017-09-05 Språkstödskostnader Kostnaden för språkstöd behöver hanteras Alt 1: Lyft över kostnaden för svenskan till kommunerna. Effekt -> Kostnaden för språkstödsutbildningar i den regionala
Läs merSökande per 7 mars till lärlingsutbildningar inom GR inför HT 2011
Sökande per 7 mars till lärlingsutbildningar inom GR inför HT 2011 Kommun Skola Program Inriktning Org 1val b 1val ob 2val Ale Lärlingsgymnasiet i Ale Bygg & anläggning Anläggningsfordon 5 1-1 Husbyggnad
Läs merUppföljning av enkätundersökning 2011
Uppföljning av enkätundersökning Sammanställning: Jenny Sjöstrand, U uppföljning, utvärdering, utveckling GR Utbildning Oktober SammanfaFande stagsgk respondenter ringdes upp för telefonintervju, 7 fullföljde
Läs merPreliminärantagning lärlingsutbildningar inom GR 14 april 2011
Preliminärantagning lärlingsutbildningar inom GR 14 april 2011 Ale Lärlingsgymnasiet i Ale Bygg & anläggning Anläggningsfordon 5 1-1 Husbyggnad 12 2 1 2 Mark & anläggning 5 1-1 Måleri 5-2 - El & energi
Läs merYrkesutbildningens sak är vår! Vi yrkesutbildar från gymnasiet - genom arbetslivets alla skeden
Yrkesutbildningens sak är vår! Vi yrkesutbildar från gymnasiet - genom arbetslivets alla skeden Praktiska Vårt uppdrag Att med enastående yrkesutbildningskompetens och största engagemang lotsa var och
Läs merRegiongemensam elevenkät 2015
Regiongemensam elevenkät 2015 Textuell rapport En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (11) Uppdrag: Regiongemensam elevenkät 2015 Undersökning bland elever/barn och
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb
Läs merTabell 1: Utbildningar i Eskilstuna kommun 2009-2014
Tabell 1: Utbildningar i Eskilstuna kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Fordon och transport 27 24 23 25 99 Hälsa, vård och omsorg 19 20 39 Säkerhetstjänster
Läs merPreliminär antagning 12 april till lärlingsutbildningar inom GR inför HT 2012
2012-04-23 Preliminär antagning 12 april till lärlingsutbildningar inom GR inför HT 2012 Kommun Skola Program Inriktning Org 1val b 1val ob Antagna Ale Lärlingsgymnasiet i Ale Bygg & anläggning Anläggningsfordon
Läs merGe vuxna möjlighet till yrkesutbildning
Ge vuxna möjlighet till yrkesutbildning Seminarium D - SKL Skolriksdag 2015 Nya möjligheter för lärande. MOOC Öppet lärande Nya vägar in i jobb. Utbildningssamverkan Introduktionsavtal Traineejobb Nya
Läs merRegiongemensam elevenkät 2014
Regiongemensam elevenkät 2014 Textuell rapport En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (11) Uppdrag: Regiongemensam elevenkät 2014 Undersökning bland elever/barn och
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb
Läs merAvtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008
Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds
Läs merSlutantagning lärlingsutbildningar inom GR 6 september 2012
2012-12-07 Slutantagning lärlingsutbildningar inom GR 6 september 2012 Kommun Skola Program Inriktning Org 1val b Antagna Reserver Ale Lärlingsgymnasiet i Ale Bygg & anläggning Anläggningsfordon 5 - -
Läs merAnsökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om
Läs merRegiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018
Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018 Göteborgsregionen Offentliga och fristående förskolor, barn födda tidigare än 1 juli 2016 Om undersökningen För tredje året i rad görs en regiongemensam
Läs merDETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen
Läs merDelårsrapport Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Delårsrapport 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2019-09-27 Översikt nämndsmål Målområde Målområde 1 En ung, global och modern stad Målområde 2 En stad för näringsliv och arbete Målområde 3 En
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 GR åk2 GR-rapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma undersökningen
Läs merRegiongemensam elevenkät 2018
GR Åk 2 GR-rapport Om undersökningen Bakgrund En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever
Läs merSlutantagning lärlingsutbildningar inom GR 7 september 2011
Slutantagning lärlingsutbildningar inom GR 7 september 2011 Kommun Skola Program Inriktning Org 1val b Antagna Reserver Ale Lärlingsgymnasiet i Ale Bygg & anläggning Anläggningsfordon 5 4 4 - Husbyggnad
Läs mer