NATIONELLA MINORITETER 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELLA MINORITETER 2015"

Transkript

1 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM?

2 Innehåll Om undersökningen... 3 De nationella minoriteterna... 4 Undersökningens resultat... 6 Sammanfattning

3 2

4 Om undersökningen Språkrådet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har, med hjälp av TNS Sifo, genomfört en undersökning av allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och bevarandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer. Undersökningen genomfördes under perioden januari 15 genom telefonintervjuer 1 med 2 personer som var 15 år eller äldre. Respondenterna bestod av ett riksrepresentativt urval av befolkningen i Sverige. 2 En liknande undersökning genomfördes av Språkrådet 1, men då med 1 respondenter. Syftet med undersökningen är att följa befolkningens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna över tid. Allmänhetens kännedom om de nationella minoriteterna ger en indikation på hur synlig minoriteternas språk och kultur är i majoritetssamhället. Allmänhetens kännedom om minoriteterna säger också något om hur väl minoritetspolitiken lyckats när det gäller att främja och synliggöra de nationella minoriteterna. Under telefonintervjuerna ställdes följande huvudfrågor: erkände Sverige fem nationella minoriteter. Det innebär att fem minoritetsgrupper som bott i Sverige under lång tid får särskilt stöd från staten för att kunna besvara sitt språk och sin kultur. Känner du till någon eller några av dessa minoritetsgrupper? 2. I samband med att Sverige fick fem nationella minoriteter så blev minoritetsgruppernas språk också erkända som nationella minoritetsspråk. Det innebär att språken har ett särskilt skydd från samhällets sida. Känner du till något eller några av de fem nationella minoritetsspråken? 3. Minoriteternas språk och kultur behöver olika former av stöd från samhället för att kunna överleva i Sverige. Enligt din uppfattning hur viktigt är det att fortsätta stödja dessa gruppers språk och kultur så att de kan överleva i Sverige? Tycker du att det är mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt eller inte alls viktigt? Utöver dessa frågor fick respondenterna svara på vilket modersmål de har och i vilken kommun de bor. 1 Sifos telefonbuss är en omnibusundersökning. En omnibusundersökning innebär att flera uppdragsgivare medverkar med sina egna frågor i en och samma undersökning, som i det här fallet genomfördes per telefon. Telefonbussarna kan handla om allt från val av politiskt parti till kännedom, kunskap, beteenden och attityder till olika företeelser. För mer information om TNS-Sifo:s telefonbussar: 2 Telefonintervjuerna består av ett riksrepresentativt urval av befolkningen i Sverige som är 15 år och äldre. De utvalda är anonyma. Telefonbussen är representativ utifrån kön, ålder och geografi. 3

5 Om du har frågor om undersökningen, kontakta: Jennie Spetz, Språkrådet Telefon: E-post: Katarina Popovic, Länsstyrelsen i Stockholms län Telefon: E-post: Aina Negga, Sametinget Telefon: E-post: De nationella minoriteterna De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid, att de utgör grupper med en uttalad språklig eller kulturell tillhörighet, och att de har en vilja att behålla sin identitet. Flera av språken har få talare kvar och behöver få samhällets stöd för att kunna föras vidare till kommande generationer. Sveriges regering har skrivit under Europarådets två konventioner till skydd för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, som trädde i kraft. Sverige fick 1 en egen lag som sammanfattar minoriteters rättigheter: Lag (9:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (hädanefter kallad minoritetslagen). Detta innebär att Sveriges regering förbundit sig att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer så att de kan finnas kvar, och att personer som tillhör de nationella minoriteterna ska kunna använda, utveckla eller lära sig sina språk. Barns tillgång till språk och kultur är särskilt prioriterat. Även språklagen (9:) som kom 9 innehåller bestämmelser som säger att samhället ska skydda och främja de nationella minoritetsspråken och se till att den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Sedan finns det särskilda förvaltningsområden i Sverige: geografiska områden där tre av minoriteternas (sverigefinnar, samer och tornedalingar) språk och kulturer har ett särskilt starkt skydd från samhällets sida. Sedan 11 kan kommuner själva ansöka om att få ingå i förvaltningsområdena för en eller flera av dessa minoriteter. Kommuner och landsting (eller regioner) i förvaltningsområdena får ekonomiskt stöd från staten för att genomföra insatser som ska främja dessa minoriteters språk och kulturer. 4

6 I förvaltningsområden har enskilda rätt att använda samiska, finska respektive meänkieli i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter, samt få tillgång till äldreomsorg och förskola på dessa språk. För jiddisch och romska finns inga särskilda förvaltningsområden eftersom de inte är historiskt knutna till särskilda geografiska platser i Sverige. Men enligt minoritetslagen har samtliga myndigheter ett ansvar att skydda och främja alla fem minoriteternas språk och kulturer i hela landet. Myndigheterna ska t.ex. samråda med de nationella minoriteterna innan de fattar beslut i frågor som rör dem, och de ska också upplysa minoriteterna om vilka rättigheter de har enligt minoritetslagen. 5

7 Undersökningens resultat De huvudsakliga resultaten från undersökningen redovisas nedan i form av diagram och kommentarer till dem. I vissa fall redovisas både resultaten från 15 och från den tidigare mätningen 1. Resultaten delas in i två kapitel. I kapitel ett redovisas svaren på kunskapsfrågorna (dvs. fråga 1 och 2 på s.4) som handlar om hur stor del av Sveriges befolkning som känner till de nationella minoriteterna respektive de nationella minoritetsspråken. I kapitel två redovisas svaren på attitydfrågan (dvs. fråga 3 på s.4) som handlar om hur viktigt befolkningen tycker att det är att samhället ger stöd för bevarandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer. 1. Befolkningens kunskap om de nationella minoriteterna Undersökningen innehöll alltså två kunskapsfrågor. Den första frågan gällde minoritetsgrupperna: 1999 erkände Sverige fem nationella minoriteter ( ) Känner du till någon eller några av dessa minoritetsgrupper? Den andra frågan gällde språken: Känner du till något eller några av de fem nationella minoritetsspråken? Var tredje person i Sverige känner inte till någon av de nationella minoriteterna Under telefonintervjuerna fick de tillfrågade räkna upp alla de nationella minoriteter de kände till. Resultatet blev att 66 procent av de tillfrågade kunde nämna minst en av de nationella minoriteterna. Det innebär samtidigt att en tredjedel av Sveriges befolkning inte känner till någon av de fem nationella minoriteterna. 3 När det gäller de nationella minoritetsspråken blev resultatet ungefär detsamma: 65 procent kunde nämna minst ett av språken. I en jämförelse med den tidigare mätningen är det en minskning: 1 kunde 71 procent kunde nämna minst ett minoritetsspråk (se fig.1). Många känner fortfarande inte till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det krävs mer från majoritetssamhället för att ge de nationella minoritetsspråken plats och inflytande, konstaterar Katarina Popovic på Länsstyrelsen i Stockholms län. 3 Eftersom ingen fråga om minoritetsgrupperna ställdes i undersökningen 1, utan bara frågan om minoritetsspråken, finns det inget resultat från 1 att jämföra med. 6

8 Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? Figur 1. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken. Jämförelse mellan mätningarna 1 och 15. Tittar man närmare på hur de olika åldersgrupperna svarar kan man se att den andel som kan nämna minst ett av språken minskar i alla åldersgrupper jämfört med den tidigare mätningen 1, utom i den yngsta (15 29 år). I den yngre åldersgruppen ökar i stället kunskapen något, om än bara med två procentenheter (se fig. 2). Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? år 3-49 år 5-64 år Figur 2. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken, fördelat på ålderskategori. Jämförelse mellan mätningarna 1 och 15. Samer mest kända bland nationella minoriteter Sex av tio personer, eller procent, vet att samer är en nationell minoritet. Samer är därmed den överlägset mest kända av de fem nationella minoriteterna. Därefter kommer romer, som nästan fyra av tio känner till. 7

9 Samer har ju en särställning bland de nationella minoriteterna i och med att samer är ett urfolk, vilket betyder att samer har levt i Sápmi sedan urminnes tider. Samer har också sin utpräglade kultur och koppling till rennäringen, det känner nog de flesta till. Men det är viktigt att allmänheten också vet att samer har särskilda språkliga och kulturella rättigheter som nationell minoritet och urfolk, och att samiskan är ett nationellt minoritetsspråk. Det borde alla i Sverige känna till, säger Aina Negga, enhetschef på Sametinget. Den tredje mest kända minoritetsgruppen är sverigefinnar: men bara en fjärdedel av Sveriges befolkning vet att sverigefinnar tillhör de nationella minoriteterna. Judar och tornedalingar är de minst kända grupperna bara 14 respektive 13 procent av Sveriges befolkning vet att de är nationella minoriteter (se fig.3). Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Samer Sverigefinnar Tornedalingar Romer Judar Figur 3. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna respektive minoritetsgrupp (eftersom denna fråga inte ställdes 1 kan ingen jämförelse mellan mätningarna göras). Från mätningen 15. Bara var tredje person i Sverige vet att finska är ett nationellt minoritetsspråk Samiska är det nationella minoritetsspråk som flest känner till, precis som 1, men kunskapen har minskat något mellan mätningarna. I årets undersökning visste strax över hälften, 58 procent av befolkningen, att samiska är ett av fem minoritetsspråk. I mätningen 1 var motsvarande siffra 62 procent. Detsamma gäller för finskan som 1 var det näst mest kända av språken. Då visste 39 procent av befolkningen att finska tillhör minoritetsspråken. Motsvarande siffra i 15 års undersökning var 28 procent en nedgång med 11 procentenheter. Det innebär att inte ens var tredje person i Sverige vet att finska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk (se fig.4). 8

10 En möjlig förklaring till att fler kunde nämna finska som nationellt minoritetspåk för fem år sedan skulle kunna vara att lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk kom just 1, när den förra undersökningen gjordes. Förvaltningsområdet för finska utvidgades då också, med hela 18 kommuner. Det kan ha lett till att de nationella minoriteterna och finskan, som är det största nationella minoritetsspråket i Sverige sett till antalet talare, vid den tidpunkten fick extra uppmärksamhet i medier, säger Riina Heikkilä, språkvårdare i finska på Språkrådet. För romska och jiddisch gäller det omvända. Fler personer känner 15 till att meänkieli, romska och jiddisch tillhör de nationella minoritetsspråken. Särskilt stor är förändringen när det gäller jiddisch: Tre gånger fler vet 15 att jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk jämfört med 1. När svaren delas in i åldersgrupper kan man se att det främst är bland de unga (15 29 år) som kunskapen ökat mest (se fig.9). Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Samiska Finska Meänkieli Romska Jiddisch 1 15 Figur 4. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna respektive minoritetsspråk. Från mätningarna 1 och 15. För två minoriteter gäller att de är mindre kända än de språk de kopplas samman med: Fler vet att finska och meänkieli tillhör de nationella minoritetsspråken än att sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. För tre av minoriteterna: samer, romer och judar, gäller det omvända nämligen att allmänheten känner till grupperna i högre grad än språken. Mellan romer och romska är skillnaden särskilt stor. Medan 28 procent känner till att romska är ett nationellt minoritetsspråk, är motsvarande siffra för romer hela 36 procent (se fig.5). Romer som grupp har under de senaste åren varit i fokus på olika sätt, i nyhetsrapportering och samhällsdebatt. Romsk kultur har också blivit alltmer synlig i olika sammanhang, t.ex. i konstutställningar som turnerar runt i landet. Men det är 9

11 tydligt att många i Sverige inte är lika medvetna om att romer talar ett eget språk som har status som nationellt minoritetsspråk, säger Baki Hasan, språkvårdare i romska på Språkrådet. Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter/nationella minoritetsspråk? (15) Figur 5. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna respektive nationell minoritet och/eller nationellt minoritetsspråk. Från mätningen 15. Kunskapen om minoriteterna något större i förvaltningsområdena När svaren från personer som bor i ett förvaltningsområde jämförs med svaren från personer som bor i övriga delar av landet, skiljer sig resultaten inte åt så mycket mellan de både grupperna. Man kan dock konstatera att de som bor inom ett förvaltningsområde har större kännedom om samtliga minoriteter, dvs. det är fler respondenter bland dem som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde som kan nämna någon eller några av de nationella minoriteterna, jämfört med övriga. Skillnaden ligger mellan 5 och 1 procentenheter (se fig.6). Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Inom förvaltningsområdena Övriga landet Finnar Samer Tornedalingar Romer Judar Figur 6. Andel personer (i procent) som kan nämna något eller några av de nationella minoriteterna. Jämförelse mellan de som bor i förvaltningsområden och de som bor i övriga delar av landet. Från mätningen

12 Samma mönster som för de nationella minoriteterna går igen när det gäller minoritetsspråken. Det är något fler inom förvaltningsområdena som känner till de nationella minoritetsspråken. Skillnaden ligger mellan 5 och 8 procent (se fig.7). Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Finska Samiska Meänkieli Romska Jiddisch Inom förvaltningsområdena Övriga landet Figur 7. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken. Jämförelse mellan de som bor i förvaltningsområden och de som bor i övriga delar av landet. Från mätningen 15. Unga känner fortfarande till minoriteterna sämst (men kunskapen ökar!) Precis som i undersökningen 1, är det unga personer mellan 15 och 29 år som känner till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken sämst. Men 15 års undersökning visar på ett trendbrott. Medan kunskapen minskar bland respondenter som är 3 år eller äldre, ökar den i stället något bland de yngre. 1 kunde 53 procent av personer år nämna minst ett nationellt minoritetsspråk medan siffran var 55 procent i 15 års mätning. Särskilt är det kännedomen om jiddisch som ökar bland unga. Medan bara 3 procent av åringar visste att jiddisch var ett nationellt minoritetsspråk 1, var motsvarande siffra 14 procent i 15 års mätning, vilket är en nästan femfaldig ökning (se fig. 9). Ökningen kan vara ett tecken på att skolan blivit bättre på att informera om den judiska gruppen, dess kultur och historia i och utanför Sverige. Kunskapsspridning är ett viktigt sätt att motverka antisemitism, menar Jean Hessel, språkvårdare i jiddisch på Språkrådet. För de äldre åldersgrupperna, dvs. respondenter som är 3 år eller äldre, går det inte att se något särskilt mönster mellan olika åldersgrupper och kännedom om en särskild minoritetsgrupp eller minoritetsspråk. 11

13 Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Samer Finnar Tornedalingar Romer Judar år 3-49 år 5-64 år 65+ Figur 8. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna någon eller några nationella minoriteter, fördelat på minoritet och ålder. Från mätningen Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Samiska Finska Meänkieli Romska Jiddisch år 3-49 år 5-64 år 65+ Figur 9. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken, fördelat på minoritetsspråk och ålder. Från mätningen 15. Små skillnader mellan könen i kännedom om språken I en uppdelning av mäns och kvinnors svar kan man se att för några av språken har männen en större andel rätt svar (samiska, finska och jiddisch) medan kvinnorna har större kännedom om andra (meänkieli och romska). Mönstret var detsamma när det handlade om minoritetsgrupperna. Totalt sett har andelen män visat något större kännedom om minoriteterna och minoritetsspråken än kvinnor i båda mätningarna 1 och 15. Det handlar dock om skillnader på några procentenheter (se fig.1). 12

14 Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Samiska Finska Meänkieli Romska Jiddisch Kvinna Man Figur 1. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken, fördelat på språk och kön. Från mätningen 15. Störst kännedom om minoriteterna bland högskoleutbildade När svaren delas in i kategorier efter utbildningsnivå kan man se ett och samma mönster för samtliga fem minoriteter och minoritetsspråk, nämligen att ju längre utbildning respondenterna har desto större kännedom om minoriteterna och minoritetsspråken har de. Bland personer med utbildning på grundskolenivå är det alltså lägst andel som kan nämna rätt minoritet och språk, medan personer med högskoleutbildning i högre grad känner till de nationella minoriteterna (Se fig. 11 och 12). Mönstret var detsamma i mätningen 1. Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Grundskolan Gymnasium Högskola Figur 11. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken, fördelat på utbildningsnivå. Från mätningen

15 Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Finska Jiddisch Meänkieli Romska Samiska Grundskola Gymnasium Högskola Figur 12. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken, fördelat på språk och utbildningsnivå. Från mätningen 15. Små kunskapsskillnader över landet När det gäller kännedomen om de nationella minoriteterna i olika delar av landet är variationerna ganska små. Några procentenheters skillnad kan man dock se i norra Sverige och i storstadsregionerna (dvs. i Stockholm, Göteborg och Malmö). Lite fler bland dem som bor i storstadsregionerna eller i norra Sverige kan alltså nämna någon nationell minoritet, men skillnaderna rör sig om en eller ett par procentenheter (se fig. 13) Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Figur 13. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst en av de nationella minoriteterna, fördelat på region. (Eftersom denna fråga inte ställdes 1 kan ingen jämförelse mellan mätningarna göras). Från undersökningen 15. I en jämförelse mellan mätningarna 1 och 15 kan man se att andelen personer som 15 kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken har minskat i alla regioner utom i en 14

16 (norra mellansverige). Störst har minskningen varit i södra Sverige och i Göteborgsområdet (se fig.14) Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? Figur 14. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken, fördelat på region. Jämförelse mellan mätningarna 1 och Attityd till bevarandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer De nationella minoriteternas språk och kulturer behöver olika former av stöd från samhället för att kunna överleva i Sverige. I vår undersökning ville vi veta hur befolkningens attityd till samhällets bevarande av de nationella minoriteternas språk och kulturer ser ut. Frågan löd: Enligt din uppfattning hur viktigt är det att fortsätta stödja dessa gruppers språk och kultur så att de kan överleva i Sverige? Tycker du att det är mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt eller inte alls viktigt? Resultaten visas och kommenteras i diagrammen nedan. Alltmer positiv attityd gentemot minoriteternas språk och kulturer I en jämförelse mellan mätningarna 1 och 15 visar årets undersökning att betydligt fler i befolkningen nu anser att det är viktigt att samhället stödjer minoriteternas språk och kulturer. Den andel som svarade mycket viktigt på frågan ökade från 27 procent i 1 års mätning till procent 15 en ökning på hela 11 procentenheter. Befolkningen har alltså blivit mer positiv till bevarandet av minoriteternas språk och kulturer (se fig. 15). 15

17 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt 1 15 Figur 15. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Jämförelse mellan mätningarna 1 och 15. Unga alltmer positiva till att bevara minoriteternas språk och kulturer I en jämförelse mellan mätningarna 1 och 15 framgår att det är i den yngsta åldersgruppen (15 29 år) som den positiva attityden ökat mest mellan mättillfällena. I vår undersökning 1 var det 26 procent av de unga som tyckte att det var mycket viktigt att samhället ger stöd för att bevara språken. I 15 års mätning hade den andelen ökat till 49 procent, en ökning med hela 23 procentenheter. Nästan hälften av Sveriges unga tycker i dag alltså att det är mycket viktigt att samhället skyddar och bevarar de nationella minoritetsspråken. Samtidigt minskar den andel av de unga som svarat inte särskilt viktigt med lika mycket, från 31 till 8 procent 15 (dvs. en minskning med 23 procentenheter). Att tala ett nationellt minoritetsspråk har fått högre status bland unga. Eftersom barn och ungdomar är den viktigaste gruppen för språkens överlevnad är resultatet glädjande, säger Christian Mattsson, tillförordnad chef vid Språkrådet. Även om ökningen av den andel som är mycket positiv inte är lika stor bland dem som är 3 år och äldre, återfinns samma mönster i dessa åldersgrupper. Även bland de äldre tycker fler att det är mycket viktigt att bevara språken 15 jämfört med 1. Precis som bland de yngre sjunker samtidigt den andel som anser att det inte alls är viktigt att bevara minoriteternas språk och kulturer (se fig. 16 och 17). 16

18 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (1) år 3-49 år 5-64 år Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Figur 16. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på ålderskategori. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 1. Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) år 3-49 år 5-64 år Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Figur 17. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på ålderskategori. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15. Attityder till minoriteternas språk och kultur lika oavsett förvaltningsområde Skillnaden i inställningen till samhällets bevarande av minoriteternas språk och kulturer mellan personer som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde och de som bor i övriga delar av landet visade sig vara mycket små. Om man slår ihop grupperna positiva (dvs. de som svarat att de tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att samhället stödjer minoriteternas språk och kultur) var det exakt lika många i de två grupperna (se fig.18). 17

19 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Inom förvaltningsområdena Övriga landet Figur 18. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer. Resultatet delas in i de som bor i ett förvaltningsområde och de som bor i övriga delar av landet. Varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15. Norra Sverige och storstadsregioner något mer positiva Tidigare i rapporten redovisades de regionala skillnaderna vad gäller allmänhetens kännedom om de nationella minoriteterna. Resultatet var att något fler personer i norra Sverige och storstadsregionerna (dvs. i Stockholm, Göteborg och Malmö) kände till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken än i övriga delar av landet, men skillnaderna var mycket små (se fig.13). När det gäller allmänhetens attityd till samhällets stöd till minoriteternas språk och kulturer är de regionala skillnaderna ännu mindre. Mest positiva är dock personer som bor i norra Sverige, där de som svarat att de tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att bevara minoriteternas språk och kulturer är några procentenheter fler än i övriga delar av landet (se fig.19). Mönstret var liknande i mätningen 1. 18

20 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Figur 19. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på region. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15. Kvinnor mer positiva till samhällets stöd för minoriteterna än män När mäns och kvinnors kännedom om de nationella minoriteterna jämfördes (se fig.1) kunde man konstatera att något fler män än kvinnor kunde nämna rätt minoritetsgrupp och språk. När det gäller attityden till samhällets stöd för bevarandet av minoriteternas språk och kulturer är mönstret det omvända kvinnor har en mer positiv attityd till bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Fler kvinnor än män tycker att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att besvara minoriteternas språk och kulturer, och färre kvinnor än män är negativa (dvs. angett svarsalternativet inte särskilt viktigt eller inte alls viktigt ). Män som grupp har dock också blivit mer positiva sedan den förra mätningen 1. Den andel som tycker att det är mycket viktigt att bevara språken har ökat med tio procentenheter mellan mätningarna 1 och 15 från 23 till 33 procent. Samtidigt har andelen negativa minskat, precis som bland kvinnorna (se fig. 21). 19

21 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (1) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Kvinna Man Figur. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på kön. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Kvinna Man Figur 21. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på kön. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15.

22 Sammanfattning Språkrådets, Länsstyrelsen i Stockholms och Sametingets undersökning om nationella minoriteter 15 visar att en stor del av befolkningen i Sverige fortfarande inte känner till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken. Bara 66 procent kan nämna någon av de fem minoriteterna, och 65 procent något av de nationella minoritetsspråken. Det innebär att var tredje person i Sverige inte kan nämna någon nationell minoritet eller nationellt minoritetsspråk. Inte ens var tredje person i Sverige vet t.ex. att finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Kännedomen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken har minskat något i alla åldersgrupper sedan den förra mätningen 1, med undantag för den yngsta gruppen (15 29 år) där kännedomen ökar något. Samer och samiska är den minoritet och det språk flest känner till, runt procent. Därefter kommer romer/romska och sverigefinnar/finska. De minst kända minoriteterna och språken är tornedalingar/meänkieli och judar/jiddisch som bara runt procent av befolkningen kan nämna. Unga personer har alltså sämre kunskap om minoriteterna än äldre, men har samtidigt ökat sin kunskap något sedan den förra mätningen 1. När det gäller jiddisch var det fler bland dem som är yngre än 3 år än i de äldre åldersgrupperna som visste att språket är ett nationellt minoritetsspråk. Inga större regionala skillnader gick att se när det gäller kännedomen om minoriteterna. I förvaltningsområdena för finska, meänkieli eller samiska var det dock något fler personer som kände till minoriteterna än i övriga delar av landet. Medan kännedomen om minoriteterna minskat hos allmänheten överlag, har inställningen blivit mer positiv till bevarandet av minoritetsspråken och kulturerna sedan mätningen 1. I mätningen 15 tyckte hela procent att det är mycket viktigt att samhället ger stöd åt de nationella minoriteternas språk och kulturer att jämföra med 27 procent i mätningen 1. Särskilt stor är ökningen av positiva bland de unga, där nästan hälften (49 procent) menar att samhällets stöd till minoriteterna är mycket viktigt. Kvinnor är fortfarande mer positiva än män, men även männen har blivit mer positiva sedan mätningen 1. När det gäller olika delar av landet kan man inte se några större skillnader i attityd till de nationella minoriteternas språk och kulturer. Personer som bor i norra Sverige är något mer positiva, men skillnaderna är små. Sammanfattningsvis visar resultaten att trots att de fem nationella minoritetsspråken utgör en del av vårt kulturarv är de fortfarande okända för en stor del av befolkningen. Det innebär att det krävs fler insatser från majoritetssamhället, inte minst från skolan, för att synliggöra de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken. 21

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde 2011 03 28 65 123 Kommunstyrelsen 2012 02 13 40 106 Arbets och personalutskottet 2012 01 16 14 27 Dnr 11.193 008 marskf25 Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde Bilaga: PM

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-03-03 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 24 Svar på motion (S) om att redovisa hur kommunen uppfyller minoritetsspråklagstiftningens

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC Svensk minoritetspolitik MALMÖ 2015-08-19 KATARINA POPOVIC Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport till regeringen

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Minoritetspolicy för Hällefors kommun Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning

Läs mer

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lennart Rohdin Gällivare, 26 augusti 2010 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels-

Läs mer

Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna

Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna Stockholm 15 september 2011 Konferensen arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. Målgrupp var länsstyrelsernas

Läs mer

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2787 av Mathias Sundin m.fl. (FP) Liberal minoritetspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (6) Mötesdatum Plats och tid Sessionssalen 2 vån, Rådhuset, Trelleborg kl. 09.00. Beslutande Ulf Bingsgård (M) Catherine Persson (S) Tina Järvenpää (FP) Nils-Gunnar Snygg (S) Lars Mikkelä

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015 Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Sida 1 av 5 48 Diarienr: KS-2014/00891 Medborgarförslag 32/2014 - Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget 32/2014 om att ska ansöka

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm 2017-02-14 Tuula Kuosmanen Carina Hellgren Annika Ghafoori Eva Holmestig Agenda Välkommen! Det här är

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Instruerande Handlingsplan för finskt förvaltningsområde 2014-10-27 2014-2016 Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun.

Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun. Älvdalens kommun Box 100 796 22 ÄLVDALEN kommun@alvdalen.se Beslut efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun Särskild

Läs mer

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2015-08-13 Till Arbetsmarknadsnämnden den 25 augusti 2015 Ärende 6 Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program KOMMUNLEDNINGSKONTORET Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program Antagen av Kommunfullmäktige 2013-12-16 201 Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program Antaget av Kommunfullmäktige

Läs mer

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde 2015-2017 Köpings kommun 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 4 Statsbidrag 5 Samråd 6 Kartläggning

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut II:3 Arbetsmarknadsdepartementet 2013-12-12 A2013/4180/DISK A2013/4655/SV A2013/4745/DISK Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet Liberalerna 1 Rapport 2014 09 03 Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet en röst för sverigefinnar Förord De nationella minoriteterna, varav sverigefinnarna är en av fem minoriteter,

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015 Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)

Läs mer

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram) Regeringsbeslut II 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2011-12-15 A2011/4505/DISK A2011/4445/EXPCH Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen

Läs mer

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1303-0417 Landstingsstyrelsen Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (2) FÖRSLAG 2013:70 LS 1303-0417 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna

Läs mer

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm Kulturdepartementet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: 103 33 Stockholm Arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering 2012 2032 Produktion: Kulturdepartementet Foto

Läs mer

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Rätten till modersmålsundervisning. i gymnasieskolan

Rätten till modersmålsundervisning. i gymnasieskolan 1 (21) Rätten till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan Övergripande rapport efter riktad tillsyn 2 (21) Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Tillsynens

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89

PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Kommunstyrelsen 181 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-08-25 Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut IV 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4438/DISK A2014/1080/DISK A2014/3779/DISK m.fl. Se bilaga 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 10422 Stockholm Regleringsbrev för

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2015-12-17 Ku2015/02167/DISK Ku2015/02905/LS (delvis) Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL POLISEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-721-3 OMSLAGSFOTO: Sara Arnald/Scanpix

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Svar till Minoritetsrådet gällande "Rätten till service på finska"

Svar till Minoritetsrådet gällande Rätten till service på finska Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-11-30 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitet och kommunikation BUN/2015:393 Rona Macdonald 016-7105086 1 (4) Barn- och utbildningsförvaltningen Svar till Minoritetsrådet

Läs mer

Förord...3. Uppdraget...10

Förord...3. Uppdraget...10 Innehåll Förord...3 Förteckning över bilagor...9 Tabellbilaga...9 Intervjuguide...9 Enkäter...9 Uppdraget...10 Kapitel 1: Bakgrund...13 Nationell minoritetspolitik och Europarådets konventioner...13 Europarådskonventionerna

Läs mer

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet 2015-2018 Antagen av Trosa kommuns samrådsgrupp för det finska förvaltningsområdet: 2016-04-26 2 1. Bakgrund I januari 2010

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Jaana Tilles (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar att ftireslå kommunstyrelsen att füreslå

Jaana Tilles (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar att ftireslå kommunstyrelsen att füreslå I Kommunst nelsen füreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Jaana Tilles (S) reserverar sig till förmån für eget yrkande. Anteckning Gunnel Orselius-Dahl (FP) deltar ej i beslutet. Ärendet

Läs mer

73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla från kommunstyrelsen

73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla från kommunstyrelsen UTDRAG Sid 1 (2) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag Barn- och ungdomsnämnden 2013-10-03 Expedieras till Kommunstyrelsen 73 Dnr Bun 2013/179 Policy för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla

Läs mer

Nationella minoriteter

Nationella minoriteter Kommunikationsavdelningen/Produktionsavdelningen PM59100 PM59008 2.1 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Metod för att utveckla former för dialog och inflytande... 3 Metoder för dialog... 3 Myndighetssamarbete...

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2010-06-23 Diarienummer 0417/10 Repronummer 172/10

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2010-06-23 Diarienummer 0417/10 Repronummer 172/10 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2010-06-23 Diarienummer 0417/10 Repronummer 172/10 Kommunikationsenheten Lennart Engström Telefon 36 80 333 lennart.engstrom@stadshuset.goteborg.se Ny lag (2009:724) om nationella

Läs mer

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk VARFÖR HAMNADE VÅRA NATIONELLA MINORITETSSPRÅK I SAMMA GRYTA MED ANDRA

Läs mer

Remissyttrande över motion (2014:9) om stadens skyldigheter att leva upp till rättigheterna som gäller i finskt förvaltningsområde

Remissyttrande över motion (2014:9) om stadens skyldigheter att leva upp till rättigheterna som gäller i finskt förvaltningsområde Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2014-09-11 Handläggare: Mirjaliisa Lukkarinen Kvist Telefon: 08-508 35 605 Till Arbetsmarknadsnämnden den 22 september

Läs mer

Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna

Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna Öppna samråd Umeå kommun har under hösten genomfört öppna samråd med romer och tornedalingar. Ordföranden i den nybildade föreningen Romska

Läs mer

Nationella minoriteter

Nationella minoriteter Nationella minoriteter Minoritetspolitikens utveckling år 2015 Barns rätt till sitt nationella minoritetsspråk inom förskola, förskoleklass och skola 1 2 Länsstyrelsen Stockholm Sametinget Box 22067, 104

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Datum Dnr Utvecklingsplan för nationella minoriteter. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Datum Dnr Utvecklingsplan för nationella minoriteter. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Kulturnämnden Caisa Lindfors Utvecklare kulturarv 040-675 37 62 Caisa.Lindfors@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-11-20 Dnr 1500678 1 (9) Kulturnämnden Utvecklingsplan för nationella minoriteter Ordförandens

Läs mer

Nationell minoritetspolitik: Relevans för högre utbildning? Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Nationell minoritetspolitik: Relevans för högre utbildning? Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet Nationell minoritetspolitik: Relevans för högre utbildning? Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet Innehåll Varför behöver Europa en minoritetspolitik? Vilka historiska erfarenheter har vi

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Utredning om språkutveckling för sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna

Utredning om språkutveckling för sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna UTREDNING 1(15) Handläggare, titel, telefon Emma Jensen, utredare 072-709 77 64 Utredning om språkutveckling för sverigefinska barn, ungdomar och unga vuxna 1. Inledning Den starka assimilatoriska inställningen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter

Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter EMELIE HALLIN SID 1/6 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Nationella minoriteter. Minoritetspolitikens utveckling år 2014

Nationella minoriteter. Minoritetspolitikens utveckling år 2014 Nationella minoriteter Minoritetspolitikens utveckling år 2014 Utgivningsår: 2015 Rapport 2015:6 ISBN: 978-91-7281-630-5 Fler exemplar av rapporten kan beställas hos enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor,

Läs mer

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Handlingsplan Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016 Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Innehållsförteckning Översikt/bakgrund 3 Målsättning 4 Samråd

Läs mer

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer