Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008"

Transkript

1 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00

2

3 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas patientenkät hösten 009. Undersökningen riktades till föräldrar till barn som har besökt någon av länets barnavårdscentraler, exklusive Norrtälje. Ett slumpmässigt urval om 0 föräldrar gjordes och när datainsamlingen avslutades hade 6 procent av föräldrarna besvarat enkäten. Tidsbeställning Nära sex av tio föräldrar har fått en tid vid ett tidigare besök på mottagningen, var fjärde har fått en kallelse och 5 procent har ringt och beställt tid. Två tredjedelar uppger att de helt och hållet har fått möjlighet att påverka dag och tidpunkt för sitt besök. Andelen har ökat med en procentenhet, jämfört med år 00. Av föräldrarna som ringde till mottagningen och beställde tid är tre fjärdedelar nöjda med telefontillgängligheten. Andelen nöjda föräldrar har, sedan år 00, ökat med två procentenheter. Sjuksköterskan Det är drygt nio av tio barn som brukar få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på barnavårdscentralen. Det är också drygt nio av tio föräldrar som uppger att de får tillräckligt med avskildhet och tid när deras barn träffar sjuksköterskan. Mellan till procent av föräldrarna uppger att de helt och hållet ges möjlighet att samtala med sjuksköterskan om frågor som de tänkt ta upp, att sjuksköterskan ger svar som de förstår, att det finns möjlighet att prata om eventuell oro och ängslan rörande deras barns utveckling, att de känner förtroende för den sjuksköterska som de träffade och att de fått tillräckligt med stöd och hjälp. Jämförelsen med 00 visar på förbättrade resultat på mellan -5 procentenheter för fem av de åtta frågor som ställs om sjuksköterskan. Övriga tre frågor visar ett oförändrat resultat. Läkaren Drygt åtta av tio föräldrar som träffade en läkare anser att läkaren bemötte dem med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Vanor Sex av tio föräldrar uppger att sjuksköterskan diskuterade deras barns matvanor med dem. Sjuksköterskan diskuterade motions-/rörelsevanor med drygt en tredjedel av föräldrarna. Föräldragrupp Knappt två tredjedelar av föräldrarna uppger att de erbjudits att delta i en föräldragrupp. Och av dem som fått erbjudande har drygt sju av tio deltagit. Av dessa är det en av tio som uppger att båda föräldrarna deltagit. Åtta av tio deltagande föräldrar anser att genomförandet av föräldragruppen var utmärkt, mycket bra eller bra. Omformulering av frågorna rörande föräldragrupp omöjliggör jämförelse med 00. Information Det är drygt åtta av tio föräldrar som uppger att de får tillräcklig information om sitt barns hälsotillstånd, vilket är en förbättring med tre procentenheter sedan år 00. 3

4 Helhetsintryck Det är 95 procent av föräldrarna som upplever att barnavårdcentralen fungerar utmärkt, mycket bra eller bra. Andelen som anser att den fungerar utmärkt har ökat med två procentenheter sedan år 00. Mellan 4 till 9 procent av föräldrarna uppger att de fått ett bra bemötande, att de känt sig delaktiga i beslut gällande deras barn och att deras barns aktuella behov blivit tillgodosedda vid deras besök på barnavårdscentralen. Det är åtta av tio föräldrar som skulle rekommendera mottagningen till andra. Två signifikanta skillnader finns i jämförelsen med år 00. Andelen föräldrar som helt och hållet känner sig delaktiga i beslut gällande deras barn och andelen föräldrar som skulle rekommendera barnavårdscentralen har ökat med två procentenheter. Skillnader mellan grupper Generellt är föräldrarna nöjda med barnavårdscentralernas verksamhet, men resultatet visar att ofta är föräldrar mellan 6-9 år mindre nöjda, jämfört med äldre. Detta gäller också i hög grad föräldrar med högsta avslutad utbildning från grundskola och föräldrar som inte har svenska som modersmål. När det gäller huruvida sjuksköterskan diskuterar barnens vanor finns också skillnader. Resultatet visar att sjuksköterskan i högre grad diskuterar barns mat- och motionsvanor med föräldrar i samma grupper som nämns ovan. När det gäller erbjudande om deltagande i föräldragrupp finns stora skillnader mellan grupper. Resultatet visar att män i mycket lägre grad uppger att de fått ett sådant erbjudande. Det uppger också i mycket lägre grad föräldrar med låg utbildning och de föräldrar som inte har svenska som modersmål. Detta avspeglar sig sedan tydligt i vem som uppger att de deltagit i en föräldragrupp. Deltagande uppges i mycket högre grad bland kvinnor, föräldrar med hög utbildning och föräldrar med svenska som modersmål. Besökarna Hälften av barnen som besöker barnavårdcentralerna är 0- år. Åtta av tio föräldrar är 30 år eller äldre. Det är sex av tio föräldrar som har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola. Ungefär en fjärdedel av föräldrarna har ett annat modersmål än svenska. Nio av tio föräldrar som gjorde det senaste besöket på barnavårdscentralen var kvinnor. 4

5 Resultatöversikt Nedan visas en översikt av resultatet per fråga samt signifikant skillnad mellan åren. Frågeställning. Svarsalternativ. Resultat (+/- procentenheter jämfört med 00) Tidsbeställning Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? Utmärkt/Mycket bra/bra 76 procent (+) Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för ditt barns besök? Ja, helt och hållet 63 procent (+) Sjuksköterskan Brukar ditt barn få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på BVC? Ja 9 procent (+4) Fick ni tillräckligt med avskildhet när du och ditt barn träffade sjuksköterskan? Ja, helt och hållet 93 procent (+) Hur mycket tid fick ditt barn med sjuksköterskan? Tillräckligt 94 procent Fick du möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som du hade tänkt ta upp? Ja, helt och hållet 7 procent När du frågade sjuksköterskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? Ja, alltid eller nästan alltid procent (+3) Om du kände oro eller ängslan över ditt barns utveckling, hade du möjlighet att prata med sjuksköterskan om det? Ja, helt och hållet 5 procent (+) Kände du förtroende för den sjuksköterskan som ni träffade? Ja, helt och hållet procent Upplever du att du har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan på barnavårdscentralen? Ja, helt och hållet procent (+5) Information Har du fått tillräcklig information om ditt barns hälsotillstånd? Ja, helt och hållet procent (+3) Helhetsintryck Hur upplever du som helhet att barnavårdscentralen fungerar? Utmärkt/Mycket bra/ Bra 95 procent (+ utmärkt) Känner du att ni har blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Ja, helt och hållet 9 procent Har du känt dig delaktig i beslut gällande ditt barn, så mycket som du önskade? Ja, helt och hållet 90 procent (+) Anser du att ditt barns aktuella behov blivit tillgodosett vid era besök på barnavårdscentralen? Ja, helt och hållet 4 procent Skulle du rekommendera den här barnavårdscentralen till andra? Ja, helt och hållet 79 procent (+) 5

6 6

7 Innehållsförteckning INLEDNING 9 GENOMFÖRANDE 9 RESULTATREDOVISNING 9 RESULTAT TIDSBESTÄLLNING HUR HAR FÖRÄLDRARNA FÅTT SIN TID? ÄR FÖRÄLDRARNA NÖJDA MED TELEFONTILLGÄNGLIGHETEN? 3 HAR FÖRÄLDRARNA KUNNAT PÅVERKA TIDEN? 4 SJUKSKÖTERSKAN 5 TRÄFFAR BARNEN SAMMA SJUKSKÖTERSKA VID SINA BESÖK? 5 SKER BESÖKET I AVSKILDHET? 6 FÅR BARNEN TILLRÄCKLIGT MED TID MED SJUKSKÖTERSKAN? 7 VILKA VANOR DISKUTERAR SJUKSKÖTERSKAN MED FÖRÄLDRARNA? FÅR FÖRÄLDRARNA UTRYMME FÖR SAMTAL? 0 FÅR FÖRÄLDRARNA TILLRÄCKLIGT MED STÖD OCH HJÄLP? GER SJUKSKÖTERSKAN FÖRSTÅELIGA SVAR PÅ VIKTIGA FRÅGOR? FÅR FÖRÄLDRARNA MÖJLIGHET ATT PRATA OM SIN ORO ELLER ÄNGSLAN? 3 KÄNNER FÖRÄLDRARNA FÖRTROENDE FÖR SJUKSKÖTERSKAN? 4 LÄKAREN 5 ÄR LÄKARENS BEMÖTANDE RESPEKTFULLT? 5 FÖRÄLDRAGRUPP 7 HAR FÖRÄLDRARNA ERBJUDITS ATT DELTA I EN FÖRÄLDRAGRUPP? 7 HAR FÖRÄLDRARNA DELTAGIT I EN FÖRÄLDRAGRUPP? ÄR FÖRÄLDRARNA NÖJDA MED FÖRÄLDRAGRUPPEN? 9 INFORMATION 3 FÅR FÖRÄLDRARNA TILLRÄCKLIG INFORMATION OM BARNENS HÄLSOTILLSTÅND? 3 HELHETSINTRYCK 33 HUR TYCKER FÖRÄLDRARNA ATT BARNAVÅRDSCENTRALEN FUNGERAR? 33 HUR UPPLEVER FÖRÄLDRARNA ATT DE BLIR BEMÖTTA? 34 KÄNNER FÖRÄLDRARNA SIG DELAKTIGA I BESLUT GÄLLANDE DERAS BARN? 35 KÄNNER FÖRÄLDRARNA ATT DERAS BARNS AKTUELLA BEHOV BLIR TILLGODOSEDDA? 36 REKOMMENDERAR FÖRÄLDRARNA BARNAVÅRDSCENTRALEN? 37 BARNEN 39 SJÄLVSKATTAD HÄLSA 39 KÖN 40 ÅLDER 40 FÖRÄLDRARNA 4 KÖN 4 ÅLDER 4 UTBILDNINGSNIVÅ 4 MODERSMÅL 4 BILAGA RESULTAT PER KOMMUN/STADSDEL 43 SVARSFREKVENS 43 TIDSBESTÄLLNING 44 BARNENS VANOR 45 SJUKSKÖTERSKAN 46 LÄKAREN 47 FÖRÄLDRAGRUPP 4 INFORMATION 49 HELHETSINTRYCK 50 BARNETS HÄLSA 5 7

8

9 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning samlar in erfarenheter och synpunkter om hälso- och sjukvården bland annat med hjälp av patientenkäter. Det finns idag patientenkäter inom följande verksamheter; husläkarverksamhet, mödrahälsovård, barnhälsovård, förlossning, logopedi, hjälpmedel, katarakt, primärvårdsrehabilitering och geriatrisk slutenvård, I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas patientenkät hösten 009. Genomförande Undersökningen har genomförts av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB (Indikator). De har tagit fram enkäten, skött utskick, påminnelser och dataläggning av materialet. Vårdgivarna kan ta del av sina egna resultat och jämföra sig med varandra via Indikators webbapplikation. Resultaten för en del av frågorna kan även komma att publiceras på Vårdguiden. HSN-förvaltningen ansvarar för analyserna i denna rapport. Undersökningen riktades till föräldrar till barn som besökt någon av länets barnavårdscentraler, exklusive Norrtälje. Undersökningen har genomförts i form av en postal enkät under oktober 009. Det var också möjligt att besvara enkäten via Indikators hemsida. Det är barnavårdscentraler som deltagit i undersökningen. Ett slumpmässigt urval om 0 föräldrar gjordes. Två påminnelser sändes ut. När datainsamlingen avslutades hade 6 procent av föräldrarna besvarat enkäten. Bortfallsanalys visar att det är en god överensstämmelse mellan fördelningen i urvalet och fördelningen bland de svarande utifrån kön och ålder. Svarsfrekvensen skiljer sig dock väsentligt mellan olika kommuner/ stadsdelar. Den varierar mellan procent. Svarsfrekvensen per kommun/stadsdel redovisas i bilaga. Resultatredovisning Resultaten redovisas under åtta huvudrubriker: Tidsbeställning Sjuksköterskan Läkaren Föräldragrupp Information Helhetsintryck Barnen Föräldrarna Inom vart och ett av dessa områden redovisas först hur föräldrarna svarat totalt år 009, jämfört med år 00. Sedan redovisas resultatet år 009 utifrån de bakgrundsvariabler som redovisas nedan. De skillnader som är signifikanta på en 95-procentig signifikansnivå presenteras i diagram. Om uppgift för bakgrundsvariabel saknas i diagrammet innebär det således att skillnaden inte är statistiskt säkerställd på denna nivå. Kön: kvinnor/män Ålder: 6-9 år, år, 40 år och äldre Utbildning: grundskola, gymnasieskola, universitet/högskola Modersmål: svenska/ej svenska Resultatet på kommun-/stadsdelsnivå redovisas i bilaga. 9

10 0

11 Resultat Tidsbeställning Nedan presenteras resultatet från de tre frågorna i enkäten som rör tidsbeställning. Hur har föräldrarna fått sin tid? Nära sex av tio föräldrar har fått en tid vid ett tidigare besök. En fjärdedel har fått en kallelse och 5 procent ringde och beställde en tid. Ingen av föräldrarna beställde tiden via Mina vårdkontakter. Frågan har omformulerats, varför ingen jämförelse med år 00 kan göras. Figur Hur fick du tiden för ditt barns senaste besök på barnavårdscentralen (BVC)? Andel (%) 5% 0% 5% Vi fick en tid vid ett tidigare besök 4% 56% Vi fick en kallelse Jag ringde och beställde tid Vi kom på "drop-in" besök Jag beställde via "Mina vårdkontakter"

12 Signifikanta skillnader 009 Jämfört med män uppger kvinnor i högre grad att de fick sin tid vid ett tidigare besök och i lägre grad att de har fått en kallelse. Ju yngre föräldrarna är, i desto högre grad har de fått en tid vid ett tidigare besök. Föräldrar 40 år och äldre har i mycket högre grad än yngre föräldrar fått en kallelse. Ju högre högsta avslutad utbildning, desto högre andel som har fått en tid vid ett tidigare besök. Föräldrar som har svenska som modersmål uppger i högre grad, än de som inte har det, att de fick en tid vid ett tidigare besök. De som inte har svenska som modersmål uppger i högre grad att de har ringt och beställt tid. Figur Hur fick du tiden för ditt barns senaste besök på barnavårdscentralen (BVC)? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män år år år och äldre Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Vi fick en tid vid ett tidigare besök Jag ringde och beställde tid Jag beställde via "Mina vårdkontakter" Vi fick en kallelse Vi kom på "drop-in" besök

13 Är föräldrarna nöjda med telefontillgängligheten? Det är åtta procent av föräldrarna som aldrig har ringt till barnavårdscentralen. Av dem som någon gång har ringt uppger tre fjärdedelar att de är nöjda med telefontillgängligheten. Andelen som tycker att den är utmärkt/mycket bra har ökat med två procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 3 Hur upplever du barnavårdscentralens tillgänglighet per telefon? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Signifikanta skillnader 009 Föräldrar som inte har svenska som modersmål är något nöjdare med telefontillgängligheten, jämfört med dem som har det. Det är också föräldrar som har en högsta avslutad utbildning från grundskolan, jämfört med dem som har en högre högsta avslutad utbildning. Ju äldre föräldrarna är, desto nöjdare är de med telefontillgängligheten. Figur 4 Hur upplever du barnavårdscentralens tillgänglighet per telefon? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig 3

14 Har föräldrarna kunnat påverka tiden? Nära två tredjedelar uppger att de helt och hållet har kunnat påverka dag och tidpunkt för sitt barns besök. Andelen har förbättrats med en procentenhet sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 5 Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för ditt barns besök? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i högre grad än män att de får möjlighet att påverka dag och tidpunkt för sitt barns besök. Det uppger också i något högre grad föräldrar som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Föräldrar med universitet/högskola som högsta avslutad utbildning uppger i lägre grad att de haft den möjligheten, jämfört med föräldrar som har en lägre högsta avslutad utbildning. Detta gäller också föräldrar mellan år, jämfört med föräldrar i övriga ålderskategorier. Figur 6 Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för ditt barns besök? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män år år år och äldre Grundskola Gymnasieskola 66 6 Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 4

15 Sjuksköterskan Nedan presenteras resultatet från de tio frågorna i enkäten som rör sjuksköterskan. Träffar barnen samma sjuksköterska vid sina besök? Det är nio av tio barn som brukar få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på barnavårdscentralen. Andelen har ökat med fyra procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 7 Brukar ditt barn få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på BVC? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i högre grad än män att deras barn brukar få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på barnavårdscentralen. Det uppger också i högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Barn till föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning brukar i lägre grad få träffa samma sjuksköterska, jämfört med barn till föräldrar som har en högre högsta avslutad utbildning. Detta gäller också för barn till förälder som är 40 år och äldre, jämfört med barn till yngre föräldrar. Figur Brukar ditt barn få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på BVC? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 9 9 Kvinnor Män år år 40 år och äldre Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska 9 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja Nej 5

16 Sker besöket i avskildhet? Drygt nio av tio föräldrar uppger att de helt och hållet fick tillräckligt med avskildhet när de träffade sjuksköterskan. Andelen har ökat med en procentenhet sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 9 Fick ni tillräckligt med avskildhet när du och ditt barn träffade sjuksköterskan? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i högre grad än män att de fick tillräckligt med avskildhet när de träffade sjuksköterskan. Det uppger också i mycket högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att de fick tillräckligt med avskildhet när de träffade sjuksköterskan. Föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning anser detta i mycket lägre grad, jämfört med dem som har en högre högsta avslutad utbildning. Föräldrar mellan 6-9 år uppger också detta i lägre grad, jämfört med äldre föräldrar. Figur 0 Fick ni tillräckligt med avskildhet när du och ditt barn träffade sjuksköterskan? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 93 6 Kvinnor 93 6 Män år år 40 år och äldre Grundskola 5 3 Gymnasieskola 9 7 Universitet/högskola 94 5 Svenska 95 4 Ej svenska 4 4 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 6

17 Får barnen tillräckligt med tid med sjuksköterskan? Det är drygt nio av tio föräldrar som uppger att deras barn fick tillräckligt med tid med sjuksköterskan. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur Hur mycket tid fick ditt barn med sjuksköterskan? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Tillräckligt För lite För mycket Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i högre grad än män att deras barn fick tillräckligt med tid när de träffade sjuksköterskan. Det uppger också i högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att de fick tillräckligt med avskildhet när de träffade sjuksköterskan. Föräldrar mellan 6-9 år uppger också detta i lägre grad, jämfört med äldre föräldrar. Figur Hur mycket tid fick ditt barn med sjuksköterskan? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 94 5 Kvinnor 95 5 Män år år år och äldre 95 5 Grundskola 9 3 Gymnasieskola 94 5 Universitet/högskola 95 5 Svenska 95 5 Ej svenska 9 0% 0% 40% 60% 0% 00% Tillräckligt För lite För mycket 7

18 Vilka vanor diskuterar sjuksköterskan med föräldrarna? MAT Sex av tio föräldrar uppger att sjuksköterskan diskuterade barnets matvanor, sex procent hade önskat att sjuksköterskan hade diskuterat detta och drygt en tredjedel anser att en sådan diskussion inte behövdes. Frågan är ny varför ingen jämförelse med år 00 kan göras. Figur 3 Diskuterade sjuksköterskan ditt barns matvanor med dig? Andel (%) 35% 6% 59% Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Signifikanta skillnader 009 Föräldrar som inte har svenska som modersmål uppger i högre grad än dem som har det, att sjuksköterskan diskuterar deras barns matvanor. Resultatet visar också att matvanorna i högre grad diskuteras ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har och ju yngre föräldrarna är. Figur 4 Diskuterade sjuksköterskan ditt barns matvanor med dig? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre Grundskola 69 3 Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

19 MOTIONS-/RÖRELSEVANOR Drygt en tredjedel av föräldrarna uppger att sjuksköterskan diskuterar barnens motions- /rörelsevanor, åtta procent hade önskat att sjuksköterskan hade diskuterat detta och nära sex av tio anser att en sådan diskussion inte behövdes. Frågan är ny varför ingen jämförelse med år 00 kan göras. Figur 5 Diskuterade sjuksköterskan ditt barns motions-/rörelsevanor med dig? Andel (%) 35% 57% Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte % Signifikanta skillnader 009 Män uppger i mycket högre grad än kvinnor att sjuksköterskan diskuterar deras barns motions-/rörelsevanor. Det uppger också i ännu högre grad föräldrar som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Resultatet visar också att motions-/rörelsevanorna i högre grad diskuteras ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har. Andelen som uppger detta med grundskola som högsta avslutad utbildning är dubbelt så hög, jämfört med dem som har universitets/- högskoleexamen. Det är också en signifikant skillnad utifrån ålder. Diskussioner förs i högre grad med föräldrar i åldersgruppen 6-9 år, jämfört med äldre föräldrar. Figur 6 Diskuterade sjuksköterskan ditt barns motions-/rörelsevanor med dig? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor 34 5 Män år år år och äldre Grundskola 60 Gymnasieskola Universitet/högskola 30 6 Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte 9

20 Får föräldrarna utrymme för samtal? Nära nio av tio föräldrar uppger att de fick möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som de hade tänkt ta upp. Frågan är ny varför ingen jämförelse med år 00 kan göras. Figur 7 Fick du möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som du hade tänkt ta upp? Andel (%) % % 7% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med svenska som modersmål uppger i högre grad, än dem som inte har det, att de fick möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som de hade tänkt ta upp. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att de fick möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som de hade tänkt ta upp. Detsamma gäller för ålder, dvs. ju yngre föräldrarna är, desto lägre andel är det som uppger att de fick möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som de hade tänkt ta upp. Figur Fick du möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som du hade tänkt ta upp? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 7 Kvinnor Män 6-9 år år 40 år och äldre 9 0 Grundskola 7 4 Gymnasieskola 6 3 Universitet/högskola Svenska 9 0 Ej svenska 6 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 0

21 Får föräldrarna tillräckligt med stöd och hjälp? Drygt åtta av tio föräldrar känner att de har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan. Frågan har omformulerats sedan 00 och är därför inte helt jämförbar mellan åren. År 00 ställdes frågan om personalen istället för om sjuksköterskan. Detta kan vara en delförklaring till det förbättrade resultatet. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 9 Upplever du att du har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan (009) /personalen (00) på barnavårdcentralen? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med svenska som modersmål uppger i högre grad än dem som inte har det, att de har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan. Ju yngre föräldrarna är, desto lägre andel upplever att de har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan. Figur 0 Upplever du att du har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan på barnavårdcentralen? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 6 3 Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre 4 4 Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska 5 3 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej

22 Ger sjuksköterskan förståeliga svar på viktiga frågor? Det är sex procent av föräldrarna som uppger att de inte hade något behov av att fråga. Ingen uppger att de inte vågade fråga något som var viktigt för dem. Av de föräldrar som hade frågor uppger nära nio av tio att de alltid eller nästan alltid fick svar som de förstod. Andelen har ökat med tre procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur När du frågade sjuksköterskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, alltid eller nästan alltid Ibland Nej Signifikanta skillnader 009 Män uppger i något lägre grad än kvinnor att de får förståeliga svar på viktiga frågor. Det uppger också i lägre grad föräldrar som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel anser att de får svar som de förstår. Detta gäller också för ålder, dvs. ju yngre föräldrarna är, desto lägre andel som instämmer i att de alltid eller nästan alltid får svar som de förstår. Figur När du frågade sjuksköterskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män år år 40 år och äldre 9 7 Grundskola Gymnasieskola 7 Universitet/högskola 9 0 Svenska 9 0 Ej svenska 5 4 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, alltid eller nästan alltid Ibland Nej

23 Får föräldrarna möjlighet att prata om sin oro eller ängslan? Drygt två av tio föräldrar har inte känt någon oro eller ängslan över sitt barns utveckling och en procent uppger att de inte ville prata om det. Av de föräldrar som har känt oro eller ängslan är drygt åtta av tio helt nöjda med möjligheten att prata med sjuksköterskan om det som oroade dem. Andelen har ökat med två procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 3 Om du kände oro eller ängslan över ditt barns utveckling, hade du möjlighet att prata med sjuksköterskan om det? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med svenska som modersmål uppger i högre grad än dem som inte har det, att de hade möjlighet att samtala med sjuksköterskan när de kände oro eller ängslan över sitt barns utveckling. Föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning uppger detta i lägre grad, jämfört med dem som har en högre högsta avslutad utbildning. Ju yngre föräldrarna är, desto lägre andel instämmer i att de hade möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som oroade dem. Figur 4 Om du kände oro eller ängslan över ditt barns utveckling, hade du möjlighet att prata med sjuksköterskan om det? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 5 4 Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre 0 Grundskola 6 3 Gymnasieskola 6 3 Universitet/högskola 6 3 Svenska 6 3 Ej svenska 4 5 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 3

24 Känner föräldrarna förtroende för sjuksköterskan? Drygt åtta av tio föräldrar känner helt och hållet förtroende för den sjuksköterska som de träffade. Resultatet är oförändrat sedan förra året. Figur 5 Kände du förtroende för den sjuksköterska som ni träffade? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med gymnasieskola som högsta avslutad utbildning känner i högre grad förtroende för den sjuksköterska de träffade, jämfört med föräldrar med annan högsta avslutad utbildning. Ju yngre föräldrarna är, desto lägre andel känner förtroende för den sjuksköterska som de träffade. Figur 6 Kände du förtroende för den sjuksköterska som ni träffade? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 6 Kvinnor Män 6-9 år år 6 40 år och äldre 7 Grundskola Gymnasieskola 4 4 Universitet/högskola 6 Svenska Ej svenska 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 4

25 Läkaren Nedan presenteras resultatet från frågan i enkäten som rör läkaren. Är läkarens bemötande respektfullt? Drygt åtta av tio föräldrar som träffade en läkare anser att läkaren bemötte dem med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Frågan är ny varför ingen jämförelse med år 00 kan göras. Figur 7 Om du och ditt barn träffade en läkare, bemötte läkaren er med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Andel (%) 5% 3% % Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med gymnasieskola som högsta avslutad utbildning uppger i lägre grad än de med universitets-/högskoleexamen, att läkaren bemötte dem med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Ju yngre föräldrarna är, i desto lägre grad anser de att läkarens bemötande var respekt- och hänsynsfullt. Figur Om du och ditt barn träffade en läkare, bemötte läkaren er med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 5 3 Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre 5 Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 5

26 6

27 Föräldragrupp Nedan presenteras resultatet från de tre frågorna i enkäten som rör föräldragrupp. Då frågorna kring föräldragrupp har omformulerats kan inga jämförelser göras med år 00. Har föräldrarna erbjudits att delta i en föräldragrupp? Nära två tredjedelar av föräldrarna uppger att de erbjudits att delta i en föräldragrupp på barnavårdscentralen. Figur 9 Har du erbjudits att delta i en föräldragrupp av din barnavårdscentral? Andel (%) Nej 37% Ja 63% Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i mycket högre grad än män att de erbjudits att delta i en föräldragrupp. Det uppger också i mycket högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att de erbjudits att delta. Bland föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning har 40 procent fått erbjudande, jämfört med 6 procent bland föräldrar med universitets- /högskoleexamen. När det gäller ålder, så erbjuds föräldrarna i lägre grad att delta ju äldre de är. Två tredjedelar av 6-9-åringarna har fått erbjudande, jämfört med hälften av föräldrar som är 40 år och äldre. Figur 30 Har du erbjudits att delta i en föräldragrupp av din barnavårdscentral? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män år år år och äldre 5 4 Grundskola Gymnasieskola 59 4 Universitet/högskola 6 3 Svenska 6 3 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja Nej 7

28 Har föräldrarna deltagit i en föräldragrupp? Av de föräldrar som erbjudits att delta i föräldragrupp uppger knappt två tredjedelar att de eller deras partner har deltagit. För ett av tio barn har båda föräldrarna deltagit. Figur 3 Har du deltagit i barnavårdscentralens föräldragrupp? Andel (%). % 64% % Ja, jag eller min partner har deltagit Ja, både jag och min partner har deltagit Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i mycket högre grad än män att de deltagit i barnavårdscentralens föräldragrupp. Det uppger också i mycket högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att de deltagit. Bland föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning har 7 procent deltagit, jämfört med 7 procent bland föräldrar med universitets-/högskoleexamen. När det gäller ålder, så deltar föräldrarna i åldersgruppen år i högre grad än övriga åldersgrupper. Figur 3 Har du deltagit i barnavårdscentralens föräldragrupp? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 64 Kvinnor 66 6 Män år år år och äldre Grundskola 7 65 Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska 69 9 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, jag eller min partner har deltagit Ja, både jag och min partner har deltagit Nej

29 Är föräldrarna nöjda med föräldragruppen? Åtta av tio föräldrar som deltagit i en föräldragrupp är nöjda. Föräldrar som uppger att båda föräldrarna har deltagit i föräldragruppen är något nöjdare, jämfört med föräldrar som uppger att bara den ena föräldern deltagit. Figur 33 Vad anser du om genomförandet av den föräldragrupp som barnavårdscentralen erbjöd? Andel (%) 5% 36% 5% 6% % Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Signifikanta skillnader 009 Män är, i jämförelse med kvinnor, något nöjdare med genomförandet av föräldragruppen, även om andelen som anser att genomförandet är utmärkt är något högre bland kvinnor. Föräldrar som är 40 år och äldre är också nöjdare med genomförandet, jämfört med yngre föräldrar. Föräldrar med högsta avslutad utbildning från universitet/högskola är i lägre grad nöjda, jämfört med föräldrar med en lägre högsta avslutad utbildning. Föräldrar som har svenska som modersmål är också i lägre grad nöjda, jämfört med dem som inte har det. Figur 34 Vad anser du om genomförandet av den föräldragrupp som barnavårdscentralen erbjöd? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män år år år och äldre Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig 9

30 30

31 Information Nedan presenteras resultatet från frågan i enkäten som rör information. Får föräldrarna tillräcklig information om barnens hälsotillstånd? Åtta av tio föräldrar uppger att de helt och hållet har fått tillräcklig information om sitt barns hälsotillstånd. Andelen som tycker det har ökat med tre procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 35 Har du fått tillräcklig information om ditt barns hälsotillstånd? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i något högre grad än män att de har fått tillräckligt med information om barnets hälsotillstånd. Det uppger också i mycket högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att de har fått tillräckligt med information. Det gäller också för ålder, dvs. ju yngre föräldrarna är desto lägre grad av instämmande. Figur 36 Har du fått tillräcklig information om ditt barns hälsotillstånd? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 7 Kvinnor 7 Män år år 7 40 år och äldre 5 3 Grundskola 73 6 Gymnasieskola 0 Universitet/högskola 7 Svenska 3 5 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 3

32 3

33 Helhetsintryck Nedan presenteras resultatet från de fem frågorna i enkäten som rör helhetsintrycket av besöket. Hur tycker föräldrarna att barnavårdscentralen fungerar? Åtta av tio föräldrar är mycket nöjda med hur barnavårdscentralen fungerar. Andelen är förbättrats med två procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 37 Hur upplever du som helhet att barnavårdscentralen fungerar? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med svenska som modersmål upplever i mycket högre grad än dem som inte har det, att barnavårdscentralen fungerar utmärkt/mycket bra. Ju yngre föräldrarna är, i desto lägre andel upplever de att mottagningen fungerar utmärkt/mycket bra. Samma mönster finns för utbildning, det vill säga att ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel som upplever att barnavårdscentralen fungerar utmärkt/mycket bra. Bland föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning upplever 69 procent detta, jämfört med 79 procent bland föräldrar med universitets-/högskoleexamen. Figur 3 Hur upplever du som helhet att barnavårdscentralen fungerar? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig 33

34 Hur upplever föräldrarna att de blir bemötta? Drygt nio av tio föräldrar känner att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Resultatet är oförändrat sedan förra året. Figur 39 Känner du att ni har blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i något högre grad än män att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Det uppger också i högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att bemötandet varit respekt- och hänsynsfullt. Föräldrar mellan 6-9 år känner detta i lägre grad än äldre föräldrar. Figur 40 Känner du att ni har blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 9 Kvinnor 9 Män år år 9 40 år och äldre 9 7 Grundskola 5 4 Gymnasieskola 90 9 Universitet/högskola 9 7 Svenska 9 Ej svenska 0 0% 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 34

35 Känner föräldrarna sig delaktiga i beslut gällande deras barn? Nio av tio föräldrar känner sig delaktiga i beslut som gäller deras barn. Andelen har ökat med två procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 4 Har du känt dig delaktig i beslut gällande ditt barn, så mycket som du önskade? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i högre grad än män att de känt sig delaktiga i beslut som gäller deras barn. Det uppger också i mycket högre grad föräldrar med svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel känner delaktighet. Bland föräldrar med grundskola som högsta avslutad utbildning upplever 74 procent detta, jämfört med 9 procent bland föräldrar med universitets-/högskoleexamen. Föräldrar i åldersgruppen år känner sig mest delaktiga bland åldersgrupperna. Lägst grad av delaktighet känner föräldrar mellan 6-9 år. Figur 4 Har du känt dig delaktig i beslut gällande ditt barn, så mycket som du önskade? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 90 9 Kvinnor 9 Män år år 9 40 år och äldre 90 Grundskola Gymnasieskola 9 0 Universitet/högskola 9 7 Svenska 93 6 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 35

36 Känner föräldrarna att deras barns aktuella behov blir tillgodosedda? Drygt åtta av tio föräldrar anser att deras barns aktuella behov blev tillgodosett vid besöket. Resultatet är oförändrat sedan förra året. Figur 43 Anser du att ditt barns aktuella behov blivit tillgodosett vid era besök på barnavårdscentralen? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med svenska som modersmål uppger i mycket högre grad att deras barns aktuella behov blivit tillgodosett, jämfört med dem som inte har svenska som modersmål. Ju lägre högsta avslutad utbildning föräldrarna har, desto lägre andel uppger att deras barns aktuella behov blivit tillgodosett. Det anser också föräldrar i åldersgruppen 6-9 år i lägre grad, jämfört med äldre föräldrar. Figur 44 Anser du att ditt barns aktuella behov blivit tillgodosett vid era besök på barnavårdscentralen? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 4 4 Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre 6 3 Grundskola 79 3 Gymnasieskola 4 4 Universitet/högskola 5 4 Svenska 6 3 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 36

37 Rekommenderar föräldrarna barnavårdscentralen? Åtta av tio föräldrar uppger att de är helt säkra på att de skulle rekommendera barnavårdscentralen till andra. Andelen har ökat med två procentenheter sedan år 00. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 45 Skulle du rekommendera den här barnavårdscentralen till andra? Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej Signifikanta skillnader 009 Föräldrar med svenska som modersmål uppger i högre grad att de skulle rekommendera mottagningen, jämfört med dem som inte har svenska som modersmål. Föräldrar som har grundskola som högsta avslutad utbildning skulle i lägre grad rekommendera mottagningen, jämfört med föräldrar som har en högre högsta avslutad utbildning. Ju yngre föräldrar, desto lägre andel som helt säkert skulle rekommendera barnavårdscentralen. Figur 46 Skulle du rekommendera den här barnavårdscentralen till andra? Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total Kvinnor Män 6-9 år år år och äldre Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Svenska 6 3 Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Ja, helt och hållet Delvis Nej 37

38 3

39 Barnen Självskattad hälsa Nio av tio föräldrar uppger att deras barns hälsa är utmärkt/mycket bra. Andelen som anger barnets hälsa som utmärkt har ökat med två procentenheter. Skillnaden mellan åren är signifikant. Ingen av barnen uppges ha en dålig hälsa. Figur 47 I allmänhet, skulle du vilja säga att ditt barns hälsa är: Totalt över tid. Andel (%) % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Signifikanta skillnader 009 Kvinnor uppger i högre grad än män att barnen mår utmärkt. Det gör också i mycket högre grad föräldrar som har svenska som modersmål (65 %), jämfört med dem som inte har det (4 %). Föräldrar som har en högsta avslutad utbildning från grundskola uppger i mycket lägre grad att deras barns hälsa är utmärkt, jämfört med dem som har en högre högsta avslutad utbildning. Här finns också en skillnad utifrån om barnet är en flicka eller en pojke. Föräldrar skattar i högre grad flickornas hälsa som utmärkt, jämfört med pojkarnas. Figur 4 I allmänhet, skulle du vilja säga att ditt barns hälsa är: Totalt och per signifikant bakgrundsvariabel. Andel (%) Total 60 3 Flickor Pojkar 5 33 Kvinnor Män år år 40 år och äldre Grundskola Gymnasieskola 5 3 Universitet/högskola Svenska Ej svenska % 0% 40% 60% 0% 00% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig 39

40 Kön Det är 49 procent flickor och 5 procent pojkar som har besökt barnavårdscentralen. Figur 49 Andel per kön. Pojkar 5% Flickor 49% Ålder Ungefär hälften av barnen som besöker länets barnavårdscentraler är under år. En fjärdedel finns i åldersgruppen - år. Figur 50 Andel per åldersgrupp. 7% 4% 0- år - år -6 år 5% 40

41 Föräldrarna Kön Av de föräldrar som gjorde det senaste besöket på barnavårdscentralen var nio av tio kvinnor. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 5 Andel per kön. Totalt över tid Ålder 0% 0% 40% 60% 0% 00% Kvinnor Män Majoriteten av föräldrarna som besöker länets barnavårdscentraler är 30 år eller äldre. En femtedel finns i åldersgruppen 6-9 år. Medelåldern är 34 år. Bland kvinnor är medelåldern 33 år och bland män 3 år. Figur 5 Andel per åldersgrupp 4% 0% 66% 6-9 år år 40 år eller äldre Utbildningsnivå Sex av tio föräldrar har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola. Det är fem procent som uppger att deras högsta avslutade utbildning är grundskola. Figur 53 Vilken är din högsta avslutade utbildning? Andel (%) 5% 34% 6% Grundskola Gymnasieskola Universitet/högskola Modersmål Drygt tre fjärdedelar av föräldrarna har svenska som sitt modersmål. Figur 54 Är svenska ditt modersmål? Andel (%) Nej 3% Ja 77% 4

42 4

43 Bilaga Resultat per kommun/stadsdel Svarsfrekvens Tabell Svarsfrekvens (%) per kommun/stadsdel Kommun/stadsdel Svarsfq Botkyrka 56 % Bromma 6 % Danderyd 65 % Ekerö 64 % Enskede-Årsta-Vantör 65 % Farsta 6 % Haninge 56 % Huddinge 63 % Hägersten-Liljeholmen 69 % Hässelby-Vällingby 6 % Järfälla 66 % Kungsholmen 69 % Lidingö 64 % Nacka 6 % Norrmalm 7 % Nykvarn 6 % Nynäshamn 57 % Rinkeby-Kista 47 % Salem 45 % Sigtuna 5 % Skarpnäck 49 % Skärholmen 5 % Sollentuna 6 % Solna 66 % Spånga-Tensta 43 % Sundbyberg 6 % Södermalm 69 % Södertälje 55 % Tyresö 6 % Täby 67 % Upplands Väsby 64 % Upplands-Bro 63 % Vallentuna 65 % Vaxholm 67 % Värmdö 67 % Älvsjö 6 % Östermalm 65 % Österåker 74 % TOTAL 6 % 43

44 Tidsbeställning Tabell Andel som helt och hållet fått påverka tidpunkt för besöket och andel som anser att telefontillgängligheten är utmärkt/mycket bra/bra per kommun/stadsdel. Kommun/stadsdel Andel som helt och hållet fått påverka tidpunkt för besöket Andel som uppger att telefontillgängligheten är utmärkt/mycket bra/bra Botkyrka 6% % Bromma 57% 0% Danderyd 65% 3% Ekerö 6% 69% Enskede-Årsta-Vantör 70% % Farsta 66% 4% Haninge 65% 7% Huddinge 6% % Hägersten-Liljeholmen 60% 7% Hässelby 63% 7% Järfälla 6% 77% Kungsholmen 56% 7% Lidingö 63% 6% Nacka 7% 7% Norrmalm 67% 7% Nykvarn 59% 7% Nynäshamn 43% 5% Rinkeby-Kista 6% 0% Salem 63% 4% Sigtuna 66% 76% Skarpnäck 56% 6% Skärholmen 59% 5% Sollentuna 65% 74% Solna 5% 7% Spånga 4% 5% Sundbyberg 64% 7% Södermalm 56% 69% Södertälje 6% 79% Tyresö 7% % Täby 6% 3% Upplands Väsby 4% 77% Upplands-Bro 6% 73% Vallentuna 7% 3% Vaxholm 65% 70% Värmdö 67% 74% Älvsjö 60% 6% Östermalm 67% 73% Österåker 57% 6% TOTAL 63% 76% 44

45 Barnens vanor Tabell 3 Andel per svarsalternativ för frågorna som rör barnets vanor per kommun/stadsdel. Diskuterade sjuksköterskan ditt barns matvanor med dig? Diskuterade sjuksköterskan ditt barns motions-/rörelsevanor med dig? Kommun Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Botkyrka 64% 7% 9% 43% % 45% Bromma 5% 7% 4% 6% 9% 65% Danderyd 49% 9% 4% 3% 0% 67% Ekerö 53% 6% 4% % 7% 7% Enskede-Årsta-Vantör 5% % 34% 3% 9% 59% Farsta 56% % 36% 30% 5% 55% Haninge 60% 6% 34% 36% % 56% Huddinge 63% 5% 3% 39% 7% 54% Hägersten-Liljeholmen 56% 4% 40% % % 64% Hässelby 64% 4% 3% 43% % 49% Järfälla 63% 7% 30% 40% % 49% Kungsholmen 5% 9% 40% 6% % 63% Lidingö 56% 7% 37% 3% 5% 64% Nacka 66% 4% 30% 33% 7% 60% Norrmalm 5% % 34% % 9% 63% Nykvarn 60% % 3% 39% % 59% Nynäshamn 65% 6% 9% 46% 5% 49% Rinkeby-Kista 7% % 0% 63% 0% 7% Salem 4% 0% 4% 3% % 66% Sigtuna 5% % 40% 36% % 53% Skarpnäck 5% 5% 34% 35% 6% 49% Skärholmen 73% % 6% 60% % 9% Sollentuna 63% 4% 33% 36% 4% 60% Solna 63% % 9% % % 67% Spånga 6% % 30% 50% 4% 36% Sundbyberg 65% 6% 9% 44% % 4% Södermalm 6% 5% 33% 9% % 59% Södertälje 59% 5% 36% 4% 7% 5% Tyresö 56% 5% 39% 34% 5% 6% Täby 54% 5% 4% 3% 6% 63% Upplands Väsby 6% 3% 36% 33% 5% 6% Upplands-Bro 59% 4% 37% 34% 5% 6% Vallentuna 45% 5% 50% 9% % 63% Vaxholm 65% 3% 3% % % 70% Värmdö 6% % 36% 4% 4% 55% Älvsjö 6% 6% 3% 3% 5% 57% Östermalm 5% % 4% 3% 0% 67% Österåker 56% 5% 39% 34% 7% 59% TOTAL 59% 6% 35% 35% % 57% 45

46 Sjuksköterskan Tabell 4 Kommun Andel som instämmer helt och hållet i frågorna som rör sjuksköterskan per kommun/stadsdel. Andel där barnet brukar få träffa samma sjuksköterska vid sina besök på BVC Andel som uppger att de fick tillräckligt med avskildhet när de träffade sjuksköterskan Andel som uppger att deras barn fick tillräckligt med tid med sjuksköterskan Andel som fick möjlighet att samtala med sjuksköterskan om det som de hade tänkt ta upp Andel som fick svar som de förstod när de frågade sjuksköterskan om något som var viktigt Andel som kände oro eller ängslan över sitt barns utveckling, och hade möjlighet att prata med sjuksköterskan om det Andel som kände förtroende för den sjuksköterska som de träffade Andel som upplever att de har fått tillräckligt med stöd och hjälp från sjuksköterskan Botkyrka 9% 7% 9% % % 4% 79% 76% Bromma 90% 96% 93% 6% % 3% 7% 76% Danderyd 4% 96% 93% 9% 7% 3% % % Ekerö 95% 97% 96% 9% 9% 3% 74% 7% Enskede-Årsta-Vantör 7% 9% 96% 7% 90% 5% 5% % Farsta 6% 9% 97% 90% 9% % % 3% Haninge 7% 93% 94% 7% 4% 3% 7% 79% Huddinge 94% 9% 96% 90% 9% 6% 3% 3% Hägersten-Liljeholmen 93% 95% 97% 7% 5% 4% 76% 77% Hässelby 93% 93% 95% 9% 93% 90% % 5% Järfälla 94% 9% 9% 4% 4% 0% 7% 77% Kungsholmen 95% 97% 94% 5% % 77% 74% 76% Lidingö 4% 9% 9% 90% 5% 6% % 7% Nacka 9% 95% 9% 90% 9% % 4% 5% Norrmalm 95% 9% 93% 4% % 5% 4% % Nykvarn 9% 93% 9% 0% 9% 7% % 4% Nynäshamn % 6% 7% 76% 76% 75% 77% 69% Rinkeby-Kista % 5% 9% 3% 7% 7% 6% 0% Salem 9% % 9% 7% 3% % 3% 73% Sigtuna 95% 94% 95% % 7% % 4% % Skarpnäck 9% 6% 90% 3% 3% 74% 73% 75% Skärholmen 5% 77% 93% % % 3% 76% 74% Sollentuna 9% 95% 97% 90% 9% % % 7% Solna 9% 95% 9% 79% 7% % 7% 6% Spånga 79% 7% 3% 76% 79% 73% 7% 6% Sundbyberg 4% 94% 94% 6% 90% % 7% 5% Södermalm 90% 97% 94% 7% 9% 5% 0% 0% Södertälje 9% 9% 97% 9% 9% 9% % 7% Tyresö 95% 96% 9% 93% 90% 93% % 7% Täby 95% 9% 95% 93% 93% 7% 90% 7% Upplands Väsby 95% 9% 95% % 9% 90% 7% 5% Upplands-Bro % 93% 93% 7% % 3% 3% % Vallentuna 9% 96% 97% 94% 4% 7% % 3% Vaxholm 90% 9% 9% 9% % % % 3% Värmdö 9% 9% 99% 95% 95% 94% % 5% Älvsjö 97% 96% 96% 9% 7% 7% 6% 4% Östermalm 77% 9% 94% 5% 9% 5% % % Österåker 94% 93% 97% 9% 9% 5% 77% 73% TOTAL 9% 93% 94% 7% % 5% % % 46

47 Läkaren Tabell 5 Om du och ditt barn träffade en läkare, bemötte läkaren er med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Andel som besvarat frågan med ja, helt och hållet per kommun/stadsdel. Kommun Ja, helt och hållet Botkyrka 75% Bromma % Danderyd 7% Ekerö % Enskede-Årsta-Vantör 3% Farsta 3% Haninge 79% Huddinge 0% Hägersten-Liljeholmen 4% Hässelby 4% Järfälla % Kungsholmen 5% Lidingö 4% Nacka 4% Norrmalm 6% Nykvarn 74% Nynäshamn 7% Rinkeby-Kista 0% Salem 90% Sigtuna 79% Skarpnäck 77% Skärholmen 74% Sollentuna % Solna 75% Spånga 74% Sundbyberg 5% Södermalm 4% Södertälje 7% Tyresö 79% Täby 9% Upplands Väsby 0% Upplands-Bro 75% Vallentuna 90% Vaxholm 96% Värmdö 73% Älvsjö 4% Östermalm 4% Österåker 7% TOTAL % 47

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Vård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Vård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Influensasäsongen

Influensasäsongen 1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...

Läs mer

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under 05-11. Om Exquiro Exquiro Market Research bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Uppföljning av verksamheten 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-04-28 Diarienummer: HSN 1504-0520 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Åkermyntans MVC 2015-08-24 15:00:00 16:30:00 2015-08-26 08:00:00 09:30:00 2015-08-31 15:00:00 16:30:00 2015-09-02

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel

Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel STATISTIK OM STHLM Befolkning: Befolkningsöversikt 21 S 211:8 211-6-22 Jon Danielsson & Jeanette Bandel 8-58 35 25 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar,

Läs mer

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland OBS: Höger klicka i dokumentet och sök på barnmorskemottagningens namn Åkermyntans MVC 2016-09-14 08:00:00 09:30:00

Läs mer

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland OBS: Höger klicka i dokumentet och sök på barnmorskemottagningens namn Åkermyntans MVC 2016-09-21 08:00:00 09:30:00

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Del 3: Valfrihet, konkurrens och marknad Cecilia Dahlgren Hilja Brorsson Sofia Sveréus Clas Rehnberg Institutionen för lärande, informatik, management

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM OM BOSTADSFÖRMEDLINGEN Vi är ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms stad Vi varken äger eller bygger några bostäder själva. Vår uppgift är att förmedla

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Åkermyntans MVC 2015-04-13 15:00:00 16:15:00 2015-04-15 08:15:00 09:30:00 2015-04-20 15:00:00 16:15:00 2015-04-22

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2008 med 707 förlossningar (2,7 procent) jämfört med år 2007. Det är

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med 2015-06-01

STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med 2015-06-01 DHL Freight STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med 2015-06-01 Postnummer Postort 10012 STOCKHOLM 10026 STOCKHOLM 10028

Läs mer

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Åkermyntans MVC 2015-05-13 08:15:00 09:30:00 2015-05-18 15:00:00 16:15:00 2015-05-20 08:15:00 09:30:00 2015-05-25

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Regionala indelningar

Regionala indelningar 1 1.1 Kommuner och församlingar i Stockholms län 2008-01-01 länsgräns Singö kommungräns Ekerö församlingsgräns kommunnamn Edebo Häverö Häverö församlingsnamn Väddö Ununge Söderby-Karl Edsbro Roslags-Bro

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv

Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv 2015:6 Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv Hela 92 procent av invånarna i Stockholms län är nöjda med det liv de lever och drygt 91 procent trivs med sitt boende. Dessutom ser de boende

Läs mer

Befolkning och befolkningsförändringar

Befolkning och befolkningsförändringar 2 Befolkning och befolkningsförändringar Befolkning och befolkningsförändringar Befolkningen i Stockholms län uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 2 019 182 personer vilket var en ökning med 37 919 personer

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-15 Diarienummer: HSN 1304-0434

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-15 Diarienummer: HSN 1304-0434 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-15 Diarienummer: HSN 1304-0434 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-19 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-19 2 Kartlägga

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2014 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2014 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BEFOLKNING Befolkningsöversikt 2007 Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar S 2008:14 Frida Saarinen 2008-12-01 Tel: 508 35 004 Befolkningstillväxten,

Läs mer

Var bor simhallarnas besökare?

Var bor simhallarnas besökare? Var bor simhallarnas besökare? Av -12-10 FoU och Driftavdelningen IDROTTSFÖRVALTNINGEN UNDERSÖKNINGEN Idrottsförvaltningens forskningsenhet har, med hjälp av studenter vid Stockholms universitet och Södertörns

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-04-12 p 8 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Gunilla Malmefeldt Catharina Johansson Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 29 S 21:8 21-7-7 Johan Regnér 8-58 35 65 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Kvalitetsmätning i skolan

Kvalitetsmätning i skolan Kvalitetsmätning i skolan Här nedan finns ett antal påståenden som vi vill be dig ta ställning till. Du ska svara genom att sätta en bock i någon av de sex rutorna Ledsen gubbe betyder att du inte instämmer

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2015 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:107 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:12 av Kristina Söderlund m fl (S) om förbättrad tandhälsa för barn i utsatta områden Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om kartläggning av tillgången och behovet av rehabbassänger i Stockholms län

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om kartläggning av tillgången och behovet av rehabbassänger i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Matzon TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-24 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 26 1 (5) HSN 1502-0287 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om kartläggning

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Anmälan av Socialstyrelsens öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården 2010

Anmälan av Socialstyrelsens öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården 2010 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG ANMÄLAN SID 1 (6) 2010-12-08 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-01-20 Anmälan av Socialstyrelsens öppna jämförelser

Läs mer

Enkätundersökning. Ekonomiskt bistånd Stockholms stad. januari Genomförd av Enkätfabriken

Enkätundersökning. Ekonomiskt bistånd Stockholms stad. januari Genomförd av Enkätfabriken Enkätundersökning Ekonomiskt bistånd Stockholms stad januari 2017 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1. Syfte 3 2. Metod 4 2.1. Målgrupp 4 2.2. Urval 4 2.3. Datainsamling 4

Läs mer

Vårdval Stockholm 2008

Vårdval Stockholm 2008 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Vårdval Stockholm 2008 Första kartläggningen Författare: Anne-Maj Berggren Carolina Sandberg Juni 2008 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning www.uppdragsguiden.sll.se

Läs mer

STATISTIK OM. Allmänna val: Val Resultat och analys av Stockholmsvalen 2010

STATISTIK OM. Allmänna val: Val Resultat och analys av Stockholmsvalen 2010 STATISTIK OM STHLM Allmänna val: Val 2010 Resultat och analys av Stockholmsvalen 2010 S 2010:11 2010-11-30 Petter Frizén 08-508 35 063 och Charles Sandström 08-508 35 049 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH

Läs mer