Elevenkät IT, Vt 2007

Transkript

1 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7

2 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna som ställts... 4 Tillvägagångssätt...6 Hur genomfördes undersökningen?... 6 Hur genomfördes analysen?... 6 Resultat...7 Elevsvar från alla åldersgrupper över tid... 7 En jämförelse av elevsvar från år 5 och år 9 över tid... 7 Elevsvar från alla åldersgrupper i 7 års enkät Reflektioner och frågeställningar kring några av svaren i undersökningen... Slutord

3 Inledning IKT i Falköpings kommun Hur väl framme ligger Falköpings kommun när det gäller IKT (Informations- och Kommunikationsteknik)? Bedömningar av detta kan förstås göras utifrån olika kriterier, t ex utrustning, programvaror och bredbandsuppkoppling. Här presenteras detta främst utifrån Barn- och utbildningsförvaltningens perspektiv. Även om kommunen var tidigt ute med bredbandsutbyggnaden, finns det fortfarande områden på landsbygden som inte har möjlighet att få denna uppkoppling till Internet via ADSL. Alla skolor på landsbygden har dock bredbandsuppkoppling genom fiberkabel, då de ingår i Falköpings kommuns nätverk. Det finns två nätverk i kommunen, ett administrativt nät och ett utbildningsnät. De båda näten har en gemensam organisation för drift och support. Barn- och utbildningsförvaltningen anställde år 5 en IKT-strateg. Mycket har åstadkommits på området. Det kommer dock alltid att finnas objekt att arbeta vidare med när det gäller utvecklingen av tjänster inom IKT, såsom t ex en skolportal, informationsutbyte mellan hem och skola, chat med läraren utanför skoltid osv. Det är även viktigt att ha en strategisk tanke kring refinansiering och en lägstanivå kring den utrustning som behövs för ett fungerande nyttjande av IKT i skolan. Precis efter millennieskiftet var refinansieringen låg, då man vid den tiden hade gjort omfattande investeringar inför millennieskiftet. Under senare år har reinvesteringen dock ökat. ITiS IT i skolan Det nationella programmet för IT i skolan, ITiS, pågick under åren Satsningen tillkom för att ge lärarna stöd att ta till sig och nyttja de nya möjligheterna med IT. ITiS bestod av ett antal delar som innefattade kompetensutveckling, stimulansåtgärder samt infrastruktursatsning. Det betonades att satsningens tyngdpunkt skulle ligga på kompetensutveckling för lärare i arbetslag. Varje arbetslag skulle genomföra ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med sina elever, med IT som ett pedagogiskt verktyg. I Falköping var det ca 275 lärare som genomgick denna kompetensutveckling och genomförde sådana arbeten tillsammans med eleverna. Det motsvarade ca 46 av det totala antalet lärare i kommunen. Framtidens klassrum Metoder och hjälpmedel för framtidens klassrum är ett projekt som initierades på Kinnarpsskolan av två verksamma pedagoger där. Efter det statligt finansierade projektet ITiS var det många pedagoger som fått visioner om hur man kan använda IT i undervisningen. För att kunna ta tillvara och nyttja det man lärt sig, ansåg man att det behövdes en anpassning av klassrummen. I stället för att för varje gång själv koppla ihop den utrustning som behövdes när man ville använda sig av datormediet i undervisningen, kunna ha tillgång till stationär utrustning för ändamålet, stod högt på önskelistan. Projektet kom att kallas Framtidens klassrum. I ett Framtidens klassrum finns takprojektor, ljudanläggning, bredband, skrivare och video. Med funktionella klassrum kan fokus läggas på innehåll istället för oro inför tekniken. Syftet med arbetssättet är att ge pedagoger möjlighet att använda IT som ett naturligt verktyg i undervisningen. Projektet har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats både nationellt och internationellt. 3

4 PIM Barn- och utbildningsförvaltningen har träffat avtal med Myndigheten för skolutveckling kring PIM (Praktisk Media och IT-komptens). Knappt av förvaltningens ca 1 pedagoger har kompetensutvecklat sig genom PIM under 6 och 7. Av dessa, har tio klarat av den högsta nivån, vilket motsvarar nivå 5 (PIM 5). Detta motsvarade vid den första och hittills enda nationella PIM-galan i maj 6 hela 25 av alla PIM5-or i riket. Under slutet av 7 startades även PIM för skoledare upp, vilken är en anpassad variant för just skolledare. IT-enkät för elever Det har genomförts IT-enkäter bland elever i år 5, år 9 och gymnasieelever under åren 5, 6 och 7. Med resultaten från dessa undersökningar bör det nu vara möjligt att göra en jämförelse över tid, för att kunna åskådliggöra en eventuell utveckling. Syftet med IT-enkäten Syftet med enkäterna är att få svar på om vi kan styrka att vi är en IT-kommun, utifrån elevernas perspektiv. Dessutom ska sammanställningen av enkäterna utgöra underlag för eventuella förändringar av frågorna i enkäten inför 8 års undersökning. Vi ska kritiskt granska om IT-enkäten ger svar på det som vi vill få reda på samt hur vi bearbetar den information som den ger. Frågorna som ställts Man har som inledning valt att ställa frågorna (1-3) om vilken skola eleven går i, vilken åldersgrupp eleven tillhör: år 5, å 9 eller gymnasiet samt könstillhörighet. Därefter följer frågor (4-15) som ger svar på hur det ser ut med datoranvändningen i skolan, både hur eleven själv nyttjar datorn och hur läraren gör det. Man har även valt att ta reda på om eleven har tillgång till dator hemma. Nedan presenteras frågorna 4-15 och de svarsalternativ som kunde väljas: 4. Under en vecka använder jag i genomsnitt IT i skolarbetet till följande saker (flera alternativ kan väljas): Mejl Infosök Ordbehandling Presentera ett arbete, som t ex Powerpoint, ljud, bilder, film Kalkylprogram,t ex Excel Dokumentation av mitt arbete, med digitalkamera, text och film (t ex av arbete i slöjden) Specifika kurser 5. Upplever du att du har möjlighet att använda en dator när du behöver en i skolan? Alltid Ofta Sällan Aldrig 6. Har du tillgång till dator hemma? Nej 4

5 Ja, delad tillsammans med andra Ja, en egen 7. Använder du dator för skolarbete någon annanstans? (flera alternativ kan väljas): Ja, på bibliotek Ja, på internetcafé Ja, på annan plats Nej 8. Hur ofta använder du dator hemma för skolarbeten? Alltid Ofta Sällan Aldrig 9. Hur ofta får du undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning? Varje dag Ett par gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig. I vilka ämnen/program får du undervisning enligt förra frågan? (flera alternativ kan väljas): NO SO Svenska Främmande språk Bild, musik, idrott Elevens val/skolans val För gymnasiet: andra kurser Inte i något ämne 11. Har du fått lära dig att vara kritisk till information på Internet/webbsidor? (flera alternativ kan väljas): Ja, av läraren Ja, hemma Ja, av kompisar Nej 12. Har du någon att fråga när du behöver hjälp med datorn i skolan? (flera alternativ kan väljas): Ja, en data- eller IT-pedagog Ja, min lärare Ja, IT-tekniker Ja, teknisk hjälp som sköts av elever med IT-ansvar Ja, annat Nej 5

6 13. Brukar din lärare använda dator för att skicka och ta emot arbeten? Ja Nej 14. Brukar din lärare använda dator för att göra presentationer? Ja Nej 15. Brukar din lärare använda dator för andra saker? Ja Nej Tillvägagångssätt Hur genomfördes undersökningen? Enkätundersökningen 7 har pålysts genom e-post till alla skolledare och till berörda klasslärare/mentorer. Enkäten har besvarats av eleverna via Internet. Resultaten av undersökningarna från de olika åren har sedan sammanställts, jämförts och analyserats. Svarsfrekvensen för IT-enkäten år 5 var 78 för år 5, för år 9 och 3 för gymnasiet. Motsvarande siffror för år 6 var 56 respektive 55 för grundskolans elever och obefintlig för gymnasieskolans. Gymnasieelevernas svar från de olika läsåren går därför inte att jämföra från de olika åren som enkäten har genomförts. Eftersom svarsfrekvensen varit så låg, särskilt bland gymnasieeleverna, gjordes inför 7 års enkät ett utskick via e-post till både skolledarna och berörda klasslärare/mentorer. En påminnelse gick också ut när svarstidens slut närmade sig. Resultatet av detta blev en svarsfrekvens på bland år 5-eleverna, bland år 9-eleverna och 23 bland gymnasieeleverna. Det kan konstateras att den extra satsningen att nå fler elever inte påverkat svarsfrekvensen nämnvärd för år 5 och år 9. För gymnasieskolans elever har svarsfrekvensen ökat avsevärt, även om den fortfarande är låg. Hur genomfördes analysen? Enkätsvaren ger stora mängder information som ska bearbetas och analyseras. Detta har genomförts genom att skapa överskådliga diagram utifrån svaren på de olika frågorna i enkäten. Det är möjligt att generera diagram utifrån en mängd olika kombinationer. Det första som gjordes var att jämföra samtliga elevers inkomna svar över tid för att se hur utvecklingen gått i stort. Därefter jämfördes svaren från endast år 5-eleverna över tid samt de från år 9-eleverna över tid för att eventuellt kunna utläsa om utvecklingen bland de olika åldersgrupperna skiljer sig. Till sist gjordes en jämförelse mellan de olika åldersgrupperna från både grundskolan och gymnasieskolan utifrån svaren från den senast genomförda enkäten, alltså 7. Märk att det inte är samma elever som besvarat enkäterna de olika åren. Klasserna utgörs av andra elever ett kommande läsår. Hur det påverkar resultatet är svårt att säga. 6

7 Resultat Elevsvar från alla åldersgrupper över tid Genom den inledande analysen med att jämföra svaren från alla eleverna över tid, kan man utläsa att det endast har varit små variationer när det gäller könsfördelning bland de svarande. Det sammanfattande resultatet för alla åldersgrupper över tid visar att pojkarna står för 53 av de inkomna svaren och flickorna för 47. Under den här rubriken är det viktigt att veta att gymnasieelevernas svar från åren 5 och 6 påverkar resultatet i näst intill obefintlig utsträckning. En utveckling över tid där deras svar således endast påverkar svaren från 7, kan därför ge en lite skev bild av utvecklingen. Därför görs här inte någon ytterligare redovisning av den utvecklingen. Det enda som varit konstant under de tre åren som enkäten genomförts är just könsfördelningen. Under nästa rubrik görs i stället en mer ingående presentation av utvecklingen över tid och en jämförelse mellan elever i år 5 och år 9. En jämförelse av elevsvar från år 5 och år 9 över tid Under en skolvecka använder jag i genomsnitt IT till skolarbetet till följande saker Det eleverna mest frekvent använder datorn till i de båda åldersgrupperna är informationssökning, att presentera ett arbete samt att skicka och ta emot e-post. Den största ökningen av datoranvändande står år 5-eleverna för. Mellan åren 5 och 6 var det deras användning av informationssökning och att presentera ett arbete som ökade mest. Under 7 minskade detta igen. Elever i år 9 använder enligt undersökningen datorn till dokumentation av arbeten och kalkylprogram i större utsträckning än eleverna i år 5, förutom år 7 då en markant ökning av kalkylprogramsanvändning kan utläsas för år 5. År 5-eleverna använder ordbehandling i långt större utsträckning än eleverna i år 9. I figurerna 1 och 2 åskådliggörs detta för de båda elevgrupperna. Under en skolvecka använder jag i genomsnitt IT till skolarbetet till följande saker (år 5): Infosök Presentera ett arbet e M ejl Ordbehandling Dokumentation av mitt arbete Kalkylprogram Specifika kurser Figur 1 7

8 8

9 Under en skolvecka använder jag i genomsnitt IT till skolarbetet till följande saker (år 9): Infosök Presentera ett arbet e M ejl Ordbehandling Dokumentation av mit t arbet e Kalkylprogram Specifika kurser Figur 2 Upplever du att du har möjlighet att använda en dator när du behöver en i skolan? Hur man upplever tillgången till datorer i skolan skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. En övervägande del av de yngre eleverna svarar att de oftast har möjlighet att använda en dator när de behöver en i skolan. De äldre anger också att det oftast har en dator att tillgå, men det är också många som svarar att det sällan finns en dator till hands. Utvecklingen över tid har inte förändrats mycket för de yngre eleverna, medan de äldre upplever att tillgången har ökat. I figurerna 3 och 4 redovisas resultatet av detta. Upplever du att du har möjlighet att använda en dator när du behöver en i skolan (år 5)? Alltid Ofta Sällan Aldrig Figur 3 9

10 Upplever du att du har möjlighet att använda en dator när du behöver en i skolan (år 9)? Alltid Ofta Sällan Aldrig Figur 4 Har du tillgång till dator hemma? När det gäller frågan om tillgång till dator hemma, ser man inte någon större utveckling över tid bland år 5-eleverna. Ett stort antal (mellan 75 och 8 ) har tillgång till en dator hemma som de delar tillsammans med andra familjemedlemmar, men det förekommer också att de har en egen (ungefär ). Bland år 9-eleverna är det färre som anger att de delar dator tillsammans med andra (mellan 55 och ) och fler anger istället att de har en egen dator att tillgå (mellan 45 och 55 ). Det är således endast ett litet antal som inte har tillgång till någon dator alls hemma. Utvecklingen över tid visar en konstant ökning av att eleverna i de äldre åren har en egen dator hemma. Använder du dator för skolarbete någon annanstans? Svaren på frågan om eleverna använder dator för skolarbete någon annanstans (än i skolan och hemma), säger att de gör det i viss mån. Omkring från de båda åldersgrupperna anger att de inte gör det. En liten andel från båda åldersgrupperna använder dator på bibliotek (omkring ) och knappt ingen använder den på Internetcafé. Både elever från år 5 och år 9 menar dock att de använder dator på annan plats än på de givna svarsalternativen (omkring 3 ). Svaren är tämligen lika över tid i båda grupperna. Hur ofta använder du dator hemma för skolarbete? Hur ofta eleverna använder dator hemma för skolarbete skiljer sig åt i de båda åldersgrupperna. Medan ungefär hälften av eleverna i år 5 säger att de sällan använder dator hemma för skolarbete, säger samma antal av eleverna i år 9 att de ofta gör det. De äldre eleverna anger i större utsträckning än sina yngre kamrater att de alltid använder dator hemma för skolarbete (år 9-eleverna; omkring 15, år 5-eleverna några få procentenheter) och de anger i mindre utsträckning att de aldrig gör det (år 9-eleverna; mellan 5 och, år 5-eleverna omkring 25 ). En slutsats man kan dra av detta är att datoranvändandet hemma för skolarbete ökar med åldern. Svaren från de olika eleverna har inte varierat i någon större utsträckning över tid.

11 Hur ofta får du undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning? Nästa fråga handlar om hur ofta eleverna får undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning, dvs i ett Framtidens klassrum. Svaren bland de yngre eleverna visar en ojämn utveckling, medan man lättare kan se en trend bland de äldre elevernas svar. Den trenden säger att användningen av ett sådant klassrum ökat över tid för år 9- eleverna. För år 5-eleverna har de tillfällen de fått undervisning i ett Framtidens klassrum först ökat mellan åren 5 och 6, för att sedan minska år 7. Nedan åskådliggörs detta i figurerna 5 och 6. Hur ofta får du undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning (år 5)? Varje dag Ett par gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig Figur 5 Hur ofta får du undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning (år 9)? Varje dag Ett par gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig Figur 6 11

12 I vilka ämnen/program får du undervisning enligt förra frågan? Som svar på frågan i vilka ämnen eleverna får undervisning i ett Framtidens klassrum, har de fått möjlighet att välja flera alternativ. De ämnen som toppar undervisningen i ett Framtidens klassrum för eleverna i år 5 är de naturorienterade (NO), de samhällsorienterade (SO) samt Svenska. För eleverna i år 9 är det NO och SO. I figurerna 7 och 8 illustreras alla de ämnen som eleverna hade att välja bland. I vilka ämnen/program får du undervisning enligt förra frågan (år 5)? Matematik NO SO Svenska Främmande språk Bild, Musik, Idrott Elevens val/skolans val Annat Inte i något ämne Figur 7 I vilka ämnen/program får du undervisning enligt förra frågan (år 9)? Matematik NO SO Svenska Främmande språk Bild, Musik, Idrott Elevens val/skolans val Annat Inte i något ämne Figur 8 12

13 Har du fått lära dig att vara kritisk till information på Internet/webbsidor? Att vara kritisk till information som man får till sig via Internet/webbsidor är viktigt. Om eleverna fått lära sig att vara kritiska till informationen, handlar nästa fråga i undersökningen. Av svaren kan vi utläsa att störst betydelse för förmedlandet av detta har hemmen och lärarna. Hemmet har något större betydelse när det gäller de yngre eleverna. Fler elever i år 9 än i år 5 uppger att de inte har fått lära sig att vara kritiska. Nedan, i figurerna 9 och, visas i vilken utsträckning eleverna fått lära sig att vara kritiska till information och hur de fått den hjälpen. Har du fått lära dig att vara kritisk till information på Internet/webbsidor (år 5)? Ja, av läraren Ja, hemma Ja, av kompisar Nej Figur 9 Har du fått lära dig att vara kritisk till information på Internet/webbsidor (år 9)? Ja, av läraren Ja, hemma Ja, av kompisar Nej Figur 13

14 Finns det någon att fråga när du behöver hjälp att använda datorn i skolan? Svaret på frågan om det finns någon att fråga när eleverna behöver hjälp att använda datorn i skolan, visar att de oftast får det på ett eller annat sätt. Det är för det mesta läraren som ger den hjälpen i båda åldersgrupperna och störst betydelse har lärarna i de yngre åren. Över tid verkar det dock som om lärarna har fått minskad betydelse, även om de fortfarande står för den allra största hjälpen. Att år 9-eleverna i större utsträckning är år 5-eleverna får hjälp av en data- eller IT-pedagog, kan tolkas som att det är vanligare med en sådan bland de äldre eleverna. Det samma gäller IT-tekniker. De äldre eleverna anger också i större utsträckning att de får hjälp på annat sätt. Alternativet att kunna svara nej på frågan fanns inte i 5 års undersökning. Sedan det alternativet sattes in i 6 års undersökning har det ökat, särskilt bland år 9-eleverna. Nedan åskådliggörs svaren i figurerna 11 och 12. Finns det någon att fråga när du behöver hjälp att använda datorn i skolan (år 5)? Ja, en data- eller ITpedagog Ja, min lärare Ja, IT-tekniker Ja, teknisk hjälp som sköts av lever med IT-ansvar Ja, annat Nej Figur 11 Finns det någon att fråga när du behöver hjälp att använda datorn i skolan (år 9)? Ja, en data- eller IT-pedagog Ja, min lärare Ja, IT-tekniker Ja, teknisk hjälp som sköts av lever med IT-ansvar Ja, annat Nej Figur 12 14

15 Brukar din lärare använda dator för att skicka och ta emot arbeten? Brukar din lärare använda dator för att göra presentationer? Eleverna har också fått svara på frågor om hur deras lärare använder datorn. Svaren på de två frågorna Brukar din lärare använda dator för att skicka och ta emot arbeten? och Brukar din lärare använda dator för att göra presentationer? ger en liknande bild av datoranvändandet bland lärarna i de båda åldersgrupperna. Gemensamt för svaren är att användandet 6, i förhållande till 5, har ökat. I år 7 års enkät ser vi att det minskar igen. Det har dock varit små variationer. I år 5 är det drygt av lärarna som använder datorn till att skicka och ta emot arbeten, enligt eleverna. Den största minskningen ser vi när det gäller användande av datorn för att göra presentationer. Mellan och 8 av eleverna svarar att lärarna använder datorn till detta under åren 5 och 6. År 7 har den siffran sjunkit till 64. I år 9 är det i genomsnitt drygt av lärarna som använder datorn för att skicka och ta emot arbeten de tre åren, enligt eleverna. Mellan och 75 av eleverna svarar att lärarna använder datorn till att göra presentationer i de äldre åren. Brukar din lärare använda dator för andra saker? När det gäller frågan om lärarna använder dator för andra saker, visar svaren från eleverna att de flesta av lärarna gör det. Mellan 85 och 9 av eleverna i år 5 menar att deras lärare använder datorn till annat än vad som framkommit i enkäten. Motsvarande siffror för år 9 är 65 för alla tre åren. Elevsvar från alla åldersgrupper i 7 års enkät Under den här rubriken presenteras en jämförelse av hur de olika åldersgrupperna, dvs elever i år 5 och år 9 samt gymnasieelever, har svarat på enkätfrågorna under ett och samma år. Här ska vi kunna se om svaren skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna och i så fall på vilket sätt. Även om svarsfrekvensen bland gymnasieeleverna inte är högre än 23, så är det ändå en betydligt större andel än under åren 5 och 6. Svarsfrekvensen för eleverna på grundskolan för 7 års enkät, är som tidigare nämnts,. Under en skolvecka använder jag i genomsnitt IT i skolarbetet till följande saker På frågan om vad eleverna använder datorn till i skolarbetet, ges svaret att det mest handlar om informationssökning, att presentera ett arbete samt att skicka och ta emot e-post. Vi kan utläsa att alla i undersökningen ingående elever, oavsett ålder, använder datorn till informationssökning och att presentera ett arbete i samma utsträckning. E-postanvändandet är inte lika omfattande i år 9 som i år 5 och på gymnasieskolan. Alternativet Specifika kurser har främst angetts av gymnasieelever, vilket kan bero på att det främst är gymnasieelever som har just specifika kurser. Svaren åskådliggörs i figur 13 nedan. 15

16 Under en skolvecka använder jag i genomsnitt IT i skolarbetet till följande saker: 8 3 År 5 År 9 Gy Infosök Presentera ett arbet e M ejl Ordbehandling Dokumentation av mitt arbete Kalkylprogram Specifika kurser Figur 13 Upplever du att du har möjlighet att använda en dator när du behöver en i skolan? Där tillgången till datorer upplevs som störst, är på gymnasieskolan. Hela 36 av de gymnasieelever som besvarat enkäten har angett att de alltid har tillgång till dator när de behöver en. 49 uppger att de ofta har tillgång till en. I år 9 upplever eleverna i större utsträckning än övriga elevgrupper, att de sällan har tillgång till en dator i skolan. I figur 14 kan man utläsa hur de olika elevgrupperna har svarat. Upplever du att du har möjlighet att använda en dator när du behöver en i skolan? 8 3 År 5 År 9 Gy Alltid Ofta Sällan Aldrig Figur 14 Har du tillgång till dator hemma? Enkätsvaren visar att det är ett fåtal som inte har tillgång till dator hemma. De flesta år 5- eleverna (75 ) uppger att de delar en dator hemma tillsammans med andra i familjen. Med 16

17 stigande ålder ser vi att eleverna har en egen dator hemma. Andelen av eleverna i år 5 som har en egen dator är 21, andelen elever i år 9 är 43 och bland gymnasieeleverna är det 46. Använder du dator för skolarbete någon annanstans? Undersökningen visar att eleverna, oavsett ålder, inte använder dator för skolarbete på Internetcafé i någon större utsträckning. De som i något högre grad än övriga elevgrupper använder dator för skolarbete någon annanstans, än i skolan och hemma, är gymnasieeleverna. Svarsalternativen på bibliotek och på annan plats är de platser där eleverna använder datorn som mest utanför skolan och hemmet. Det är 16 respektive av gymnasieeleverna som uppgett detta. Motsvarande procentsatser för år 5 är 13 respektive 32. För år 9 är siffrorna 12 respektive 38. Andelen som uppger att de inte använder datorn någon annanstans för skolarbete är för år 5- eleverna 58, för år 9-eleverna 57 och för gymnasieeleverna 49. Hur ofta använder du dator hemma för skolarbete? Svaret på frågan hur ofta eleverna använder dator hemma för skolarbete har, som tidigare nämnts, visat att datoranvändandet hemma ökar med åldern när det gäller år 5 och år 9. I 7 års undersökning, då även gymnasieelevernas svar har beaktats, verkar denna trend inte hålla i sig fullt ut. Gymnasieelevernas svar visar att de i samma utsträckning som år 9-eleverna uppger alltid respektive aldrig som svar. Däremot är det något fler bland gymnasieeleverna som uppger att de sällan använder datorn hemma för skolarbete (år 9-elever: 33, gymnasieelever: 39 ) och färre som uppger att de ofta gör det (år 9-elever: 49, gymnasieelever: 44 ). Hur ofta får du undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning? Hur ofta eleverna får undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning, visar sig variera en hel del. Vid en jämförelse mellan de i undersökningen ingående elevgrupperna ser vi att eleverna i grundskolan i högre grad än gymnasieeleverna får undervisning i ett Framtidens klassrum varje dag, samtidigt som det är fler i år 5 än i övriga elevgrupper som uppger att de aldrig får undervisning i ett sådant klassrum. Hälften av gymnasieeleverna som besvarat enkäten säger dock att de får undervisning i ett Framtidens klassrum ett par gånger i veckan. Detta presenteras nedan i figur 15. Hur ofta får du undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning? 8 3 År 5 År 9 Gy Varje dag Ett par gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig Figur 15 17

18 I vilka ämnen/program får du undervisning enligt förra frågan? På frågan om i vilka ämnen/program som eleverna får undervisning i ett Framtidens klassrum, har de kunnat ange flera alternativ som svar. När jämförelsen gjordes mellan år 5 och år 9, var skillnaderna inte så stora. Gymnasieelevernas svar ger en annan bild av hur Framtidens klassrum nyttjas på gymnasieskolan. Deras svar visar att över hälften av dem som svarat, får undervisning i ett sådant klassrum i annat än i de specificerade ämnena. Därefter är det Svenska som ligger främst bland de givna ämnena. Vidare är det är inte lika vanligt på gymnasiet att få undervisning i NO och SO i ett Framtidens klassrum, som i grundskolan. I figur 16 illustreras hela resultatet i frågan. I vilka ämnen/program får du undervisning enligt förra frågan? (Flera alternativ kan väljas) 8 3 År 5 År 9 Gy Matematik NO SO Svenska Främmande språk Bild, Musik, Idrott Elevens val/skolans val Annat/Andra kurser Inte i något ämne Figur 16 Har du fått lära dig att vara kritisk till information på Internet/webbsidor? I jämförelsen mellan år 5 och år 9 över tid, visade det sig att hemmen och lärarna hade störst betydelse för förmedlandet av att vara kritisk till information på Internet/webbsidor. Särskilt de yngre eleverna hade uppgett att hemmet hade stor betydelse för när det gällde att lära sig att vara kritiska. Nu ser i av gymnasieelevernas svar att man med stigande ålder inte längre får den hjälpen hemifrån i samma utsträckning. Däremot ökar lärarens roll när det gäller den här frågan. Figur 17 nedan visar hur eleverna har svarat på frågan. 18

19 Har du fått lära dig att vara kritisk till information på Internet/webbsidor? 8 3 År 5 År 9 Gy Ja, av läraren Ja, hemma Ja, av kompisar Nej Figur 17 Finns det någon att fråga när du behöver hjälp att använda datorn i skolan? Det i särklass största stödet står lärarna för, när eleverna behöver hjälp att använda datorn i skolan. De finns för det mesta till hands. Eftersom en så stor andel av eleverna har uppgett att läraren finns för att svara på frågor när problem uppstår, får det antas att de också har kunnat hjälpa dem. Att det, som tidigare antagits, skulle finnas fler IT-pedagoger och IT-tekniker bland de äldre eleverna (se sid 13), får här justeras. Andelen gymnasieelever som säger att de har möjlighet att fråga en data- eller IT-pedagog samt en IT-tekniker, är lägre än andelen år 9- elever. Vidare ser vi att gymnasieelever i större utsträckning än övriga finner andra alternativ att få hjälp på, än de specificerade svarsalternativen. Nedan illustreras detta i figur 18. Finns det någon att fråga när du behöver hjälp att använda datorn i skolan? År 5 År 9 Gy Ja, en dataeller ITpedagog Ja, min lärare Ja, ITtekniker Ja, teknisk hjälp som sköts av lever med ITansvar Ja, annat Nej Figur 18 19

20 Brukar din lärare använda dator för att skicka och ta emot arbeten? Det vi kan utläsa av svaret på frågan om läraren brukar använda dator för att skicka och ta emot arbeten, är att det blir vanligare ju äldre eleverna blir. Andelen elever i år 5 som anger att deras lärare brukar göra det är. Andelen i år 9 är och på gymnasieskolan 77. Brukar din lärare använda dator för att göra presentationer? Det verkar vara vanligare att lärare i år 9 använder dator för att göra presentationer, än i år 5 och på gymnasiet. I år 9 är andelen elever som svarar att deras lärare gör det 72. I år 5 är motsvarande siffra 64 och på gymnasieskolan 66. Brukar din lärare använda dator för andra saker? Att använda datorn för andra ändamål än vad som ovan angetts, verkar vara vanligare bland lärare i år 5, enligt eleverna. 83 av eleverna i år 5 uppger att deras lärare gör det. Motsvarande siffror för år 9 och gymnasieskolan är 65 respektive 8. Reflektioner och frågeställningar kring några av svaren i undersökningen Eftersom svarsfrekvensen har varit mycket låg bland gymnasieeleverna, är det svårt att egentligen dra några säkra slutsatser kring svaren som framkommit i undersökningen när det gäller dem. Lika osäkert kan det vara även för övriga åldersgrupper, men i vissa fall ses en tydlig utveckling åt ena eller andra hållet. Det kan vara intressant att titta lite särskilt på några av frågorna. Funderingarna som framkommer nedan är till för att fortsätta tänka kring hur vi på bästa sätt använder oss av tekniken som ett hjälpmedel. Tillgången till datorer i skolan tycks vara större ju äldre eleverna blir. Utvecklingen tenderar också att det är de äldre elevernas tillgång till datorer som ökar mest över tid. Är det möjligt att öka tillgången även bland de yngre eleverna? Är det en framkomlig väg att på ett naturligt sätt öka de yngre elevernas datorvana? En fråga nära kopplat till den ovan, är om eleverna får undervisning i ett klassrum där läraren har tillgång till projektor och ljudanläggning. Man kan fundera kring varför resultatet är så ojämnt, både när det gäller jämförelsen av de olika åldersgrupperna och jämförelsen över tid för år 5 och år 9. Nyttjas Framtidens klassrum på rätt sätt? När vi ser till resultatet på frågan om eleverna har tillgång till dator hemma, är det nära till hands att anta att utvecklingen håller i sig, särskilt bland de äldre eleverna. Det är när eleverna blir äldre, som de oftare till och med har tillgång till en egen dator hemma. Frågan är dock om de som anger att de har tillgång till dator hemma också har en Internetuppkoppling. Det kan vara en fråga för IT-enkäten kommande år. Om eleverna har en Internetuppkoppling i lika stor utsträckning som de har tillgång till en dator hemma, borde vi då inte kunna öka informationsflödet mellan hemmet och skolan genom att nyttja informations- och kommunikationstekniken i större utsträckning? Att argumentera kring att alla inte har den möjligheten, får väl knappast hindra att kommunicera på detta sätt med dem som har tillgång till Internetuppkoppling? På frågan om eleverna använder dator för skolarbete någon annanstans än i skolan och hemma, svarar eleverna att de inte gör det i någons större omfattning. Det svarsalternativ som se-

21 dan är störst är att de gör det på annan plats (framför alternativen på bibliotek och på Internetcafé). Detta alternativ, på annan plats, ger funderingar kring var det kan vara. Kanske sitter det flera elever tillsammans hemma hos någon kompis? Det kan vara en fråga för kommande IT-enkät, om man finner det intressant att ta reda på det. Ett svar av liknande karaktär, har frågan om det finns någon att fråga när eleverna behöver hjälp att använda datorn i skolan. Det är främst lärarna som kan hjälpa eleverna när det har frågor, men en relativt stor andel uppger att de får hjälp på annat sätt, jämfört med de andra givna svarsalternativen. Närmast till hands att anta är väl att de får hjälp av sina kompisar, men vill man få svar på detta kan det alternativet finnas med i en kommande enkät. När det gäller att förmedla till eleverna att vara kritiska till information som de får till sig via Internet/webbsidor, har lärarna och hemmen den största rollen. Även kompisar tycks diskutera detta sinsemellan. Ungefär lika många som anger att de lär sig att vara kritiska av kompisar, anger att de inte fått lära sig detta alls. I en jämförelse mellan 6 och 7 ser vi att andelen som inte fått lära sig att vara kritiska ökat något och störst andel som inte fått lära sig att vara kritiska återfinns i år 9. En fråga att ställa sig är om det kanske tas för givet att de äldre eleverna redan fått lära sig detta i tidigare år. Vad kan man utläsa av svaret på frågan om läraren använder datorn för andra saker? Behöver den frågan alls vara med i en kommande IT-enkät? Slutord Inför en kommande IT-enkät är det viktigt att fundera kring vad man egentligen får svar på, när man ställer de olika frågorna. Det är också viktigt att veta hur vi ska använda och presentera svaren som vi får. Om enkäten ska kunna ge svar på om vi är en IT-kommun utifrån elevernas perspektiv, måste vi också ställa upp vilka kriterier som ska gälla för det. 21