Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Transkript

1 KROKOM2500, v1.0, Rapport från enkät Digital kompetens lärare f Monica Andersson, IT-pedagog % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips, varje dag till några gånger i veckan. 81 % skriver planeringar och andra texter i samma utsträckning och 46 % använder sig av bloggar och Face Book för att utöka sitt kollegiala lärande. Denna rapport innehåller resultat från enkät till lärare i årskurs f-6 Krokoms kommun.

2 1 111 Bakgrund Barn och utbildningsnämnden fattade den 16 november 2010 beslut om att införa datorer till samtliga tillsvidareanställda pedagoger i åk F-9 inklusive skolbarnomsorgen. Personaldatorerna levererades våren Hösten 2013 tog BUN beslut om att höja den digitala kompetensen i Krokoms kommuns skolor. Alla barn och elever ska ges möjligheter att utveckla sin digitala kompetens, för ökad måluppfyllelse och så att de är väl förberedda att leva och verka i samhället. Vi vill genom undersökningen veta hur datorn används i pedagogiskt syfte och hur lärare i årskurs f-6 arbetar med sina elever vad gäller digitala verktyg. Vi har också undersökt lärares behov och möjligheter till kompetensutveckling. Underlaget som vi fått fram via enkäten kommer att användas både för att ta ställning till om några nya beslut behöver fattas och som planeringsunderlag för fortbildningssatsningar nästa år. Lärare i årskurs f-6 har fått besvara enkäten. De har angett vilket skolområde de arbetar i. Denna indelning gjordes för att svaren skulle kunna vara anonyma men det gör det svårt att se exakt hur de olika skolorna behöver utvecklas. Rapporten innehåller delar av enkäten. Hela resultatet finns att hämta på hemsidan under Barn och utbildning - IT i lärande. Det finns dessutom en redovisning av IT-pedagogiska, kompetensutvecklingsinsatser. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är 77 lärare 78 % Svarfrekvensen kan anses vara mycket god. Antal arbetsår Av de lärare som besvarat enkäten har 76 % arbetat mer än 9 år. Lärare bedömer sin dator vana Fler lärare bedömer sin datorvana högre än eleverna i årskurs % över genomsnittet jämfört med 19 % av eleverna. Besvarad av: 75/104 Över genomsnittet 28,00% Genomsnittligt 61,33% Under genomsnittet 10,67%

3 2 112 Lärare bedömer sina kunskaper och sin skicklighet i att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen? 51 av lärarna anser sig vara bättre eller mycket bättre i sina kunskaper och skicklighet att använda datorn pedagogiskt än för ett år sedan. 24 anser sig inte ha förändrats. Man kan inte se någon större skillnad mellan skolområdena. Besvarad av: 75 / 104 mycket bättre än för ett år sedan 9,33 % bättre än för ett år sedan 58,67% oförändrat 32,00% Får lärare kompetensutveckling i att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel? 9 lärare svarar ja, tillräckligt. 37 lärare svarar ja, men behöver mer och 29 lärare anser sig inte få kompetensutveckling i att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel.

4 3 113 Kompetensutveckling jämfört med förbättrade kunskaper och skicklighet om datorn som pedagogiskt verktyg En korstabulering av frågorna om förbättrade kunskaper och om lärare anser sig ha fått kompetensutveckling ger följande resultat. 6 lärare som bedömer att de fått tillräckligt med kompetensutveckling anser sig ha bättre kunskaper än i fjol. 3 anger oförändrade kunskaper och skicklighet i att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. 29 lärare som angett att de fått men behöver mer kompetensutveckling har bättre eller mycket bättre kunskaper än i fjol. 8 lärare anger oförändrade kunskaper. 16 lärare som angett att de inte fått någon kompetensutveckling anser sig ha bättre eller mycket bättre kunskaper än fjol. 13 anger oförändrat. Har fått kompetensutv Mkt bättre bättre oförändrat Ja, tillräckligt 0 (0) 6 (67 %) 3 (33 %) Ja, men behöver mer 5 (14 %) 24 (65 %) 8 (22 %) Nej 2 (7 %) 14 (48 %) 13 (45 %) Redovisning av digital kompetensutveckling läsåret F-6 IT-pedagogen har haft följande erbjudande för kompetensutveckling. Digital kompetens, våra styrdokument och BUNS mål med att öka den kompetensen i våra skolor. Information och erbjudande om fortsatt stöd. NE och det digitala skolbiblioteket, erbjudande om två workshops i varje arbetslag under våren Kurs kring ipad som pedagogiskt verktyg. Stöd till enskilda lärare, specialpedagoger och klasser. Alla skolors lärare har fått information och fortbildning kring Digital kompetens. Alla arbetslag har fått en workshop (inte två) i NE/ digitala skolbiblioteket. Tre skolor har haft ipadkurser, eller stöd för att organisera dessa. Ett skolområde har haft en hel studiedag kring ipad. Tre skolor har haft handledning och workshop i att använda kompenserade digitala verktyg för elever i behov av särskilt stöd.

5 4 114 Har du eller dina klasser tillgång till en ipad/datorer? Det är olika om lärare på F-6 har tillgång till ipad för sig eller sina elever. Krokomsområdet har 6-8 som delas av hela skolan, men det är olika på olika skolor. Föllinge har 2-4 men det beror på större eller mindre skola. Änge skolområde har tillgång till 4 plus någon som är tillägnad en viss elev. Ås området, där har en skola tillgång till 4 medan den andra inte har några. Vad gäller tillgång till datorer så verkar situationen vara att f-6 lärare ha tillgång till olika typer, det är tunna klienter, stationära datorer och bärbara datorer. De bärbara är inte kopplade till någon server vilket innebär att om en elev börjat arbeta på den måste samma elev fortsätta på samma dator, eller ha hjälp att spara på USB-minne eller i Dropbox. Datorerna finns i olika lokaler. Det är tunna klienter i datorsalar eller bärbara som kan lånas in från andra klasser. Detta påverkar undervisningen för eleverna och lärare kommenterar detta. Exempel på lärares kommentarer: "Har datorer men de fungerar väldigt olika. För gamla och krånglar. Mkt tid går till att starta upp fixa trixa. Tycker det är under all kritik att vi kallas IT skola men inte har fungerande grejor. Tog två år att få en fungerande skrivare. Väldigt missnöjd med hur man prioriterar. " "Vi har för få datorer för att kunna använda dem riktigt bra och frekvent. Med bara fyra stycken tycker jag att det är svårt att lägga upp lektioner utifrån dataanvändning. T.ex. tar det väldigt lång tid innan alla 17 elever gjort en pp presentation."

6 5 115 Hur använder lärare och elever digitala verktyg i F-6 Lärarna använder i stor utsträckning datorn som ett arbetsverktyg. 96 % av lärarna använder själva Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips, varje dag till några gånger i veckan. 81 % skriver planeringar och andra texter i samma utsträckning och 46 % använder sig av bloggar och Face Book för att utöka sitt kollegiala lärande. 61 % lär sig pedagogiska spel några gånger i månaden. Digitala läroböcker finns i liten utsträckning 67 % arbetar nästan aldrig med sådana. Eleverna får i betydligt mindre utsträckning använda sig av resurser på Internet, 43 % varje dag till några gånger i veckan. Skriver gör de däremot oftare, 62 %. 55 % av eleverna spelar pedagogiska spel varje dag till några gånger i veckan. Något mindre ofta får de göra Powerpoint presentationer, 37 % några gånger i månaden. Läroboken i digital form saknas och är ett förväntat resultat. Eftersom varje elev inte har ett eget digitalt verktyg är det svårt att ersätta tryckt läromedel med ett digitalt. 6 lärare har blogg, 3 av dessa låter eleverna skriva i den. Jag använder datorn/ipad i mitt arbete till att, Lärare Surfa på Internet, söka fakta, lektionstips mm Besöka bloggar, Face Book eldy, för att söka lektionstips/ nya resurser Gör presentationer som jag visar på lektioner ex. i Powerpoint eller med film Varje dag några ggr i/v. några ggr i/mån nästan aldrig 44 (63%) 23 (33%) 3 (4%) 0 (0%) 12 (17%) 20 (29%) 14 (20%) 24 (34%) 0 (0%) 14 (20%) 23 (33%) 33 (47%) Lära mig pedagogiska spel 0 (0%) 9 (13%) 43 (61%) 18 (26%) Skicka ut uppgifter/ ge feedback till mina elever via mail/ chatt Publicera på blogg eller hemsida Skriva planeringar/ andra texter 3 (4%) 9 (13%) 17 (24%) 41 (59%) 0 (0%) 4 (6%) 2 (3%) 64 (91%) 21 (30%) 36 (51%) 10 (14%) 3 (4%) Arbete med en digital lärobok 1 (1%) 9 (13%) 13 (19%) 47 (67%)

7 6 116 Eleverna använder datorn/ipaden på mina lektioner till att, Elever Varje dag några ggr i/ v. några ggr i/mån nästan aldrig Surfa på Internet, söka fakta, mm 5 (7 %) 24 (36 %) 21 (31 %) 17 (25 %) Spela pedagogiska spel 6 (9%) 31 (46%) 23 (34%) 7 (10%) Göra presentationer eller film ex. i Powerpoint 0 (0%) 1 (1%) 25 (37%) 41 (61%) Lyssna på musik 1 (1%) 7 (10%) 20 (30%) 39 (58%) Skicka in uppgifter via mail 0 (0%) 4 (6%) 13 (19%) 50 (75%) Skriva i ordbehandlingsprogram Publicera på blogg eller hemsida 7 (10%) 35 (52%) 20 (30%) 5 (7%) 0 (0%) 2 (3%) 1 (1%) 64 (96%) Använda en digital lärobok 0 (0%) 7 (10%) 11 (16%) 49 (73%) Otillåten användning av datorn/ipaden Lärare har bedömt om deras elever någon gång använder datorn till något annat är det var tänkt. Vid några enstaka tillfällen har 43 % av lärarna sett elever surfa utan tillåtelse och 27 % har sett elever spela på lektionstid. Surfa på Internet/chatta på lektionstid (utan lärares tillåtelse) Spela spel på lektionstid (utan lärares tillåtelse) Titta på otillåtet material på skoltid (pornografi, grovt våld etc.) Kränka, mobba, trakassera någon annan elev ja, varje dag ja, varje vecka ja, vid enstaka tillfällen nej 0,00% 1,49% 43,28% 55,22% 0,00% 1,49% 26,87% 71,64% 0,00% 0,00% 5,97% 94,03% 0,00% 0,00% 7,46% 92,54%

8 7 117 Teknik, nätverk och support, lärare och elever (67 svarande) Lärare har fått bedöma hur datorer, det trådlösa nätverket samt hur supporten fungerat. Knappt hälften av lärarna anser att tekniken fungerar mycket till ganska bra. Drygt hälften bedömer tekniken mindre bra till dålig. De trådlösa nätverken upplever lärare att de fungerar bättre, d.v.s. 72 % mycket bra till ganska bra. Vad gäller support är övervägande andel lärare nöjda, 60 % mycket bra till ganska bra. Det går inte att utläsa någon väsentlig skillnad mellan skolområden. Hur har tekniken i din och elevernas datorer fungerat (driftsäkerhet, prestanda, hållbarhet)? 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt Hur har det trådlösa nätverket fungerat? 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt Hur har supporten fungerat? 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt

9 8 118 Om varje elev fick varsitt digitalt verktyg, beskriv hur din undervisning skulle förändras. 42 av lärarna har besvarat denna fråga mer eller mindre utförligt. Svaren har tolkats som mer positiva eller negativa till att varje elev skulle få använda ett varsitt digitalt verktyg. Kategoriseringen har lett till resultatet att 37 lärare är positiva till en sådan utveckling och kan se att deras undervisning skulle förändras till det bättre. 10 är således negativa. Exempel kommentarer mer positiva - Vi skulle spara enormt mycket tid på att slippa springa runt på skolan och låna ihop datorer från andra klasser. - Alla skulle kunna spara sina arbeten för att gå tillbaka och förbättra texter t ex. Vi kunde använda de digitala läromedel i vissa ämnen där eleverna själva kunde jobba på sin egen nivå. - Med 1:1 förhållande skulle min undervisning ändras mycket. Då skulle planlösheten i användning av digitala verktyg kunna ändras till regelrätt undervisning. Det är en föråldrad tanke att elever i mindre grupper ska förflytta sig till en annan plats inuti eller utanför klassrummet och på något självständigt vis utveckla sitt kunnande inom ikt eller användande av digitala verktyg. Att kunna sitta kvar på sin plats och i helgrupp under lärarledning arbeta med samma uppgift skulle förbättra lärandet radikalt. - Varje enskild individ skulle få större möjlighet till att utveckla sitt skrivande. Få till mer innehåll i texterna redan tidigt i deras skolgång. Färdighetsträning i matte och svenskaövningar i längre stunder. Slippa tävla om vem som hinner till datorn först. Källkritik, snabbt kunna söka fakta till arbeten. Väldigt mkt skulle bli bättre och lättsammare. Alla arbeten skulle sparas på deras eget inlogg och därmed ha en digital portfolio. - Inga köer till datorerna!! Mer flyt i undervisningen och lättare att lära ut saker då de kan prova samtidigt. Exempel kommentarer mer negativa - Jag gissar att mycket tid skulle gå åt till icke fungerande datorer och att då kan eleverna inte jobba för att jobbet finns i den icke fungerande datorn - Jag tror att den muntliga kommunikationen mellan eleverna skulle minska. Jag tror mer på Tragetons modell med två elever vid en dator. - Det är ju som att fråga om blyertspenna eller bläckpenna är bättre. Det beror ju på vad man ska göra. Skillnaden är obefintlig. - Mera självständigt arbete då de flesta människor blir som besatta av att spela och stirra på en skärm...gammalmodigt? Ja men se dig om i omgivningen ALLA är beroende av sin mobil, ipad eller dator. Visst kan jag styra och kommer att göra det men om man inte får ha sitt hjälpmedel av någon anledning eller så, hur blir det då?

10 9 119 Om du fick välja, vilket verktyg skulle du föredra? Övervägande antal lärare i F-6 skulle välja ipad som verktyg, 60 %, 39 % skulle välja dator och 1 % inget. 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% ipads Bärbar dator Datasal Datavagn med bärbara datorer Inget ipads 59,70% Bärbar dator 31,34% Datasal 2,99 % Datavagn med bärbara datorer 4,48 % Inget 1,49 % Vilka utvecklingsområden finns det/vad behöver skolan förbättra i arbetet med digital kompetens? De flesta som kommenterat har nämnt både betydelsen av tillgång till teknik och att den fungerar samt att kompetensutveckling är viktigt. Fler (21) pekar på utbildning eller kompetens än teknik (15). Det visar sig att pedagogerna lägger in olika saker i begreppet digital kompetens. Några påpekar att de behöver lära sig de pedagogiska programmen som finns på datorerna, eller lära sig de program som eleverna har på sina datorer. Man vill ha en grundkurs, en lathund eller friska upp kunskaperna, tips på användning. Eleverna behöver också lära sig program Tidigare hade en person tid i sin tjänst till att undervisa eleverna i olika program ex Power Point och Word. Nu har vi inte det och det märks att kunskaperna minskar. Eleverna kan spela på datorerna och leta på youtube men inte mycket mer... Med 3 bärbara datorer i klassen är det i stort sett omöjligt att bedriva datorundervisning. Det finns en annan grupp som efterfrågar bra metoder, digitala arbetssätt. Efterfrågar kunskap om film, bild och musik för blogg. De vill skapa rutiner och organisera användandet av

11 datorer/ipads. Någon nämner att de har en målsättning med arbetet men det blir svårt att nå den eftersom de har för få verktyg. Tydlighet vad som gäller vid publicering och mer kunskap om källkritik, nätmobbning efterfrågas också. Vi måste ges förutsättningar genom att få tillgång till ett större antal datorer/ipads så att vi kan arbeta/utveckla det pedagogiska arbetet med eleverna. Internetuppkopplingen måste också dimensioneras eftersom att fler användare tillkommer. Har vi fler datorer skulle det vara lättare att enkelt, snabbt och spontant arbeta oftare med de digitala medlen. Vi har i vårt mål att arbeta minst två gånger i veckan med datorerna från F- klass och det är inte alltid att vi når upp till det bl.a. för att det kräver mycket pusslande. Man kan inte köpa in en massa teknik utan att utbilda de som ska använda den då är det bortkastat. Utbildning av personalen är grunden för att få digitalkompetens. De flesta kommentarer handlar om att pedagogerna ska få något utifrån. Någon ska komma och lära dem, skolan ska köpa in fler verktyg och se till att de fungerar. Det verkar inte vara något som pedagogerna kan styra över. Några kommentarer tyder på egna utvecklingstankar: Vi måste hinna prova oss fram se möjligheterna i den programvara vi har, och fundera hur datorundervisningen ska bedrivas. Att tillsammans fundera i arbetslagen skulle i en lärande organisation kunna ge pedagoger möjligheter att påverka, prioritera och bedriva eget utvecklingsarbete.

12 Analys Lärare f-6 digital kompetens Lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 6 använder digitala verktyg i stor utsträckning i sitt arbete. En stor del av lärarkåren använder den ofta för att skriva planeringar och leta fakta och lektionstips på olika resurser på Internet. Det sker också ett stort utbyte av erfarenheter på bloggar och i facebookgrupper skapade av lärare runt om i Sverige. Detta ger Krokoms kommuns lärare ett betydligt större kollegierum än de annars skulle haft. Ett färre antal av våra lärare delar själva med sig av kunskaper och erfarenheter till andra genom att själva skriva i bloggar. Eleverna digital kompetens Eleverna får inte i samma utsträckning använda verktygen till kunskapsinhämtning från resurser på Internet. Den produktion elever oftast får göra på digitala verktyg är att skriva endast 10% varje dag. Nästan lika hög siffra får alternativet att spela pedagogiska spel, dessa kan stötta inlärning på olika sätt men skapar inte digital kompetens. En digital komptens som kan användas i framtida liv så som att hitta information, bedöma trovärdighet, skapa presentationer eller texter som får möta en större publik. När lärare börjar hitta resurer på andra sätt än i läroboken kommer även eleverna att förstå att det finns dessa möjligheter till lärande. Tekniken Lärare behöver då rätt verktyg och ett fungerade system för att låta elever använda dem oftare. De olika typerna av digitala verktyg i f-6 skolorna med begränsade möjligheter till att spara och backup samt olikheter i program-miljön gör det tungarbetat. Fem elever per dator kan inte heller anses räcka om de ska kunna arbeta oftare. Ska eleverna lära sig använda vanliga verktygsprogram som används överallt i arbetslivet behöver de få arbeta oftare i dem. Säg att en elev gör en PowerPoint för att redovisa ett land i geografi, då ska texten produceras, bilder väljas och läggas in, animera texter och annat, kanske lägga till ljud för en bra multimedial presentation. Detta kan kanske ta en veckas arbete på SO lektionerna. Då skulle det ta fem veckor för en klass på 25 elever att bli klara. Då får det inte krångla en enda gång eller gå bort någon lektion till annat på dessa veckor. Det kan inte bli så ofta som varje elev kan arbeta med en sådan uppgift, i alla fall inte oftare än var femte vecka. Kompetensutveckling Kompetensutveckling från IT-pedagogen har skett på alla skolor utom en. Att så många som 29 anser sig inte fått någon är oroväckande. Är det för lite tid som ägnats till detta under året, är en gång, ingen gång? Är den kompetensutveckling som getts inte rätt, på fel nivå, för lärarna? Av de 29 som anser sig inte fått någon kompetensutveckling anger 13 att kunskaperna är oförändrade. Av de lärare (46) som svarat att de fått kompetensutveckling har en övervägande andel bättre eller mycket bättre kunskaper än i fjol. Bara 8 lärare anger oförändrade kunskaper. Dessa resultat kan indikera att kompetensutvecklingen som getts har inneburit att lärarna tycker sig ha förbättrat sina kunskaper i att använda datorn i pedagogiskt syfte.

13 Förslag till utveckling av målet Digital kompetens i f-6 skolor: Sträva efter en i största möjliga mån enhetlig utrustning på varje skola, om det skiljer från skola till skola är av mindre betydelse eftersom personalen kan med den ifall en elev skulle byta skola. Sträva efter att öka antalet dator/digitalt verktyg på f-6 skolorna. Skoledare måste uttala förväntningar på att lärare använder digitala resurser och förändrar arbetssätt så att eleverna kan använda datorn oftare i sitt lärande. Fortsätta med kompetensutveckling i planlagda processer över läsåret. Rutiner kring supportärenden måste hela tiden klargöras för all personal för att förkorta supporttiderna på datorer. Information om rutiner hittas på kommunens hemsida.