Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
|
|
- Åsa Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB
2 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar 5 Genomförande 5 Resultat 7 Diskussion 8 Framtid 10
3 3(10) Bakgrund Spängerskolan ligger i Arkelstorp, ett litet samhälle två mil norr om Kristianstad. På skolan går det ca 300 elever. Eleverna arbetar med lärande om arbetslivet var tredje år och gör då arbetsplatsbesök under två dagar. Under de två dagarna skriver eleverna dagbok, intervjuar personalen samt förbereder en presentation av arbetsplatsen. När eleverna kommer tillbaka till skolan bearbetar de sitt material och gör sedan redovisningar för sina kamrater. Både före och efter arbetsplatsbesöket arbetar vi med olika områden inom arbetslivet som eleverna bör ha kunskap om. Vi är tre lärare som arbetar i ett arbetslag. Lärarna har gemensamt ansvar för 46 elever i två stycken 4-6 klasser. En fördel vid genomförandet av projektet är att vi är ett väl fungerande arbetslag sedan många år tillbaka. Rådet vi fick när vi ansökte till ITiS var att begränsa oss och skriva en tydlig projektbeskrivning. Vi började med att titta igenom vår No/So-plan för att få ett uppslag till projektidé. Vi var överens om att vi ville ha ett projekt som kunde ingå i ett kommande arbete. Temat vi valde handlade om arbetslivsorientering, ett område vi arbetar med vart tredje år. Eftersom vi skulle jobba problembaserat, elevorienterat och ämnesövergripande ansåg vi att detta tema var lämpligt. Nu såg vi ett naturligt sätt möjligheten att utveckla vårt och elevernas arbete.
4 4(10) Arbetslagsplanering Planering för de två klasserna görs på torsdagar av arbetslaget, då schemat görs för kommande vecka.under en del av planeringen deltager också resurslärare/specialpedagog. Vid planeringen tillsammans med eleverna på måndagar lägger de oftast ut eget arbete på schemat samt skriver om de arbeten som ska göras under veckan. Schemat skrivs i två exemplar, det ena klistras in i planeringsboken och det andra tar eleverna hem. Eleverna ska formulera vad arbetet innehåller och vad de har för mål med arbetet. Veckans arbete utvärderas på fredagar. Varannan vecka på tisdagar planerar personalen med det andra arbetslaget 4-6. Syfte I projektet vill vi att eleverna ska ta kontakt med sin blivande arbetsplats, göra en presentation av arbetsplatsen och visa presentationen. Eleverna ska också skriva ett brev till arbetsplatsen där de tackar för arbetsplatsbesöket. Eleverna skriver också dagbok under arbetsplatsbesöket. Genom projektet vill vi att eleverna ska få kunskaper om vad som troligtvis kommer att krävas av dem när de ska söka arbete och börja sitt yrkesverksamma liv. Eleverna ska i högre grad än tidigare medverka i att formulera vilka kunskaper de behöver.
5 5(10) Frågeställningar Vilka är problemen/möjligheterna när eleverna formulerar vilka kunskaper de troligtvis behöver inom området? Hur kan vi höja elevernas motivation genom att de har mottagare utanför skolan? Använder eleverna datorn i högre grad som arbetsredskap efter det att projektet är avslutat? Kommer eleverna att uppleva datorn som ett redskap/hjälpmedel under projektets gång? Kommer eleverna att tycka att användningen av datorerna höjer kvalitén på deras arbete? Genomförande Redan under höstterminen berättade vi på föräldramötena att vi under vårterminen skulle jobba med PRAO. Föräldrarna fick information om att deras medverkan var mycket viktig för att kunna genomföra arbetsområdet. Vår tanke var att eleverna skulle ut på arbetsplatserna en och en eller i par, under två dagar. Föräldrarnas uppgift var att ordna en praktikplats på den egna arbetsplatsen eller någon annanstans. Vi diskuterade att det var viktigt att eleverna kom till en arbetsplats där de fick vara aktiva. Under februari månad skickade vi hem information till föräldrarna. I brevet informerade vi om ITiS-projektet och hur vi skulle arbeta med detta i vårt PRAO-arbete. De flesta eleverna fick hjälp av sina föräldrar att ordna arbetsplats. Vi fick ordna arbetsplats åt några. Under mars månad skrev eleverna en presentation om sig själva. Vi började med en gemensam diskussion om vad presentationen skulle innehålla. Diskussionen sammanfattades på tavlan som en tankekarta. Därefter fick eleverna skriva ett utkast till presentationen för hand. Utkasten rättades av personalen på traditionellt sätt, och eleverna renskrev detta på datorn. Eleverna har tillgång till sju datorer. Med
6 6(10) stor möda lyckades eleverna spara presentationerna i hemkatalogen, i en ny mapp som kallades PRAO. Eleverna skickade sina presentationer via mail, brev, fax eller genom att lämna de personligen. Samtidigt med presentationen fick arbetsgivaren information från skolan om genomförandet av PRAO-arbetet. Veckorna före PRAO-besöket förberedde vi eleverna på olika sätt. Eleverna fick enskilt skriva ner vad de trodde att de behövde kunna när de kom ut på en arbetsplats. Tillsammans diskuterade vi olika begrepp med anknytning till arbetslivet t.ex. arbetsgivare, arbetstagare, lön och semester. Vi pratade också om olika yrken och vad de kände till om dessa. Genom AV-Media-Skåne lånade vi ett stort antal filmer som eleverna valde bland. Från AV-Media-Skåne kan skolor låna all tänkbar mediautrustning. Ett par dagar före PRAO-veckan gick vi igenom elevernas uppgifter som skulle genomföras under deras två praktikdagar. Tillsammans strukturerade vi upp elevernas anteckningsbok genom att skriva rubriker. Därefter förberedde eleverna intervjufrågor. Veckan efter PRAO-besöket redovisade eleverna muntligt med hjälp av sina anteckningar. De berättade om arbetsplatserna, läste upp sina dagböcker och återgav intervjuerna för varandra. Eleverna var väldigt nyfikna på varandras arbetsplatser och ställde många frågor. De jämförde arbetsuppgifter och rutiner från arbetsplatserna. Nästa uppgift för eleverna var att skriva en presentation om arbetsplatsen. Tillsammans gick vi igenom vad de kunde skriva i presentationen. Utkastet till presentationen fick eleverna till sin stora förvåning skriva direkt på datorn. Arbetet sparades i PRAOmappen och skickades via mail till en lärare. Vid rättningen av elevernas utkast markerade vi felen med olika färger. Vi upptäckte ganska fort att detta var väldigt tidskrävande. Vår skolledare gav oss ett tips om att man kan göra rättningar med
7 7(10) hjälp av kommentarer. Vi fann att detta sätt var rationellt och lätt för eleverna att förstå. När vi var klara med rättningen skickades denna tillbaks via mail. Vi ägnade en lektion åt att gå igenom hur eleverna skulle behandla sina utkast i datorn, när de fick tillbaka dem. Efter att eleverna hade ändrat i sina utkast mailade de tillbaka till sin lärare. Vi tog bort kommentarmarkeringarna och skickade de klara texterna i retur. Texternas layout skulle kompletteras med en eller flera bilder. I det här sammanhanget hade eleverna även möjlighet att ändra typsnitt och teckenstorlek, samt att lägga till en rubrik. Bilderna kunde eleverna hämta från nätet, scanna eller ta med digitalkamera. Vi hade en lektion som handlade om layout. Eleverna mailade, faxade, eller skickade texterna till sina arbetsplatser. I samband med detta skrev eleverna ett brev där de tackade för dagarna de varit på besök. Resultat Ett av resultaten är att eleverna har fått en mottagare för sitt arbete utanför skolan, vilket de inte tycker att de varit med om tidigare. Detta faktum har under arbetets gång inverkat positivt på elevernas motivation. De har i högre grad än tidigare tagit ansvar för att fullfölja sitt skolarbete, till exempel genom att se till att det finns en tillgänglig dator. De var mer fokuserade att få arbetet gjort än att det skulle göras vid ett speciellt tillfälle. De har fått en inblick i hur skola och samhälle kan samarbeta och kommunicera med varandra. Många elever har upptäckt att lärande även kan ske utanför skolan. Något de lärde sig var att det är viktigt
8 8(10) att bemöta andra människor på ett bra sätt och att datorn har många användningsområden, t.ex. prismärkning och varuregister. Utvärderingen visar att eleverna anser att de har haft inflytande på utformandet av PRAO-arbetet. Eleverna har upplevt negativa och positiva sidor av att vara arbetstagare. Genom PRAO-dagarna har eleverna fått ett aktivare tänkande angående sitt blivande yrkesval. Olika begrepp i arbetslivet har fått en viss förankring hos eleverna. Före projektet använde vissa elever inte datorn alls, utan undvek att arbeta vid den p.g.a. en viss rädsla. Samtliga elever kan nu skapa en mapp, använda ordbehandlingsprogram, skicka och spara en bilaga. Alla har fått prova på textbearbetning på datorn. Många elever har i sin utvärdering skrivit att det var lättare att skriva direkt på datorn, det gick snabbare, de slapp renskriva och de fick en text som de upplevde som felfri. Sedan vi började med projektet har vi märkt att skadegörelsen på datorerna och avstängningar har minskat drastiskt. Före projektets start använde pojkarna datorerna till spelande, och flickorna till chattande. Pojkarna gjorde anspråk på att kunna mer om datorer än flickorna. Flickorna var mer försiktiga och bad oftare om hjälp. Pojkarna har nu upptäckt att de behöver lära mer om ordbehandling. Flickorna har fått en större säkerhet och är positivare till att använda datorn. Diskussion Anledningen till att vi sökte projektet var att vi kände att det var dags. De flesta arbetslagen på skolan har redan deltagit i ITiS, detta gjorde att vi kände ett tryck att genomgå denna fortbildning. Mycket av informationen till oss personal kom via Bufen, Barn- och
9 9(10) utbildningsförvaltningens mail- och konferenssystem i Kristianstads kommun. Det stod då klart för oss att detta var viktigt för information och kommunikation. Efter diskussion inom arbetslaget kom vi fram till att innehållet i ett ITiS-projekt skulle kunna utveckla det pedagogiska arbetssättet i klasserna. Knapptryckarkursen gav oss kunskaper som vi omgående kunde använda i det dagliga arbetet. Eleverna hade inte så stora kunskaper som vi trott så våra nyinhämtade kunskaper var värdefulla för dem. Vi förstod att det är viktigt att eleverna håller sina kunskaper vid liv. Samtliga elever har gått igenom dataundervisning men glömt en hel del, troligen p.g.a. att vi inte tillämpat datorn tillräckligt ofta i det dagliga skolarbetet. Elever som gynnas av att arbeta med datorn är de som har stora skrivsvårigheter. Deras texter blir för dem själva mer lättlästa och överskådliga. Elever som tycker det är kämpigt att renskriva texter skriver numera längre texter. Istället för att renskriva förbättrar de sina texter på ett enklare och mer rationellt sätt. Hos de som redan var säkra i sitt skrivande har vi märkt en positiv utveckling när det gäller layouten, innehållsmässigt har det inte blivit någon större förändring. Något som också har ändrats i positiv riktning är den minskade skadegörelsen av datorer. Kontakten med den kommande arbetsplatsen kan ha gett eleverna en ökad arbetsglädje och detta kan ha minskat motivet att på olika sätt göra datorerna obrukbara. De som har blivit avstängda har upplevt detta som mera kännbart, eftersom de inte har kunnat använda datorerna fullt ut. Temat inbjuder naturligt till ett ämnesövergripande arbetssätt. Man använder kunskaper från olika ämnen men ämnena är inte urskiljbara i temat. Vi har t ex skrivit texter, räknat på arbetstider, jämfört arbetsförhållanden, fackliga frågor osv.
10 10(10) Eleverna har i högre grad än tidigare upplevt att de fått vara med och bestämma inom arbetsområdet. De har fått analysera och diskutera olika förhållanden på arbetsplatserna. Genom sina frågor har de styrt lektionsinnehållet mot vad de tycker är intressant. Frågorna gällde i hög grad praktiska problem, t.ex. raster, arbetskläder och antalet arbetskamrater. De har också kunnat fördjupa sig inom olika yrkesgrupper genom att välja bland ett stort antal filmer. Vi tycker att eleverna har arbetat seriöst med temat. Förhållningssättet tycker vi att man kan använda i ett stort antal andra teman. Arbetssättet bygger mycket på eget ansvar. Framtid Fortsättningsvis kommer vi att använda IKT-hjälpmedel i vårt arbete i klasserna. Textbearbetning på datorn har fallit väl ut så det kommer vi fortsättningsvis att arbeta mycket med, med tanke på alla elever som gynnas av detta. Även för oss underlättar detta arbetssätt då vi slipper tolka olika handstilar. I högre grad än tidigare kommer vi att samarbeta med samhället i övrigt. Det har blivit lättare att nå och få kontakt med olika arbetsplatser och personer utanför skolan. Vår önskan är att vi i framtiden ska kunna anskaffa bärbara datorer och scanner för att eleverna på ett enkelt sätt ska kunna använda dessa i sitt skolarbete.
Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merBergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.
Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har
Läs merPlan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan
Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan Innehållsförteckning 1. Övergripande arbete 2. Aktiviteter för årskurs 7 3. Aktiviteter för årskurs 8 4. Aktiviteter för årskurs 9 6. Utvecklingsarbete
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merLPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter
LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter Det är en bit in på vårterminen och jag och mitt arbetslag ska arbeta med en grupp elever
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Guide för praohandledare
Barn- och utbildningsförvaltningen Guide för praohandledare Guide för praohandledare Östhammars kommun har tagit fram en guide* med konkreta tips och idéer som kan vara till hjälp för dig som handledare
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merProjektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merAlla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.
2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna
Läs merPlan för Studie- och yrkesvägledning 2010/2011 Gumaeliusskolan
Plan för Studie- och yrkesvägledning 2010/2011 Gumaeliusskolan 2 Innehållsförteckning 1. Övergripande arbete 2. Aktiviteter för årskurs 7 3. Aktiviteter för årskurs 8 4. Aktiviteter för årskurs 9 5. Aktiviteter
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merElevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007
Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna
Läs merStudie- och yrkesorientering
ÄNGDALASKOLAN Studie- och yrkesorientering Arbetsplan Ängdala Skolor AB 130903 Ängdalaskolans arbetsplan för den studie- och yrkesorienterande verksamheten Inledning Följande dokument utgör den arbetsplan
Läs merPlan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)
2018 Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9) Innehåll Plan för studie-och yrkesvägledning... 2 för Abrahamsbergsskolan F-9... 2 Ansvar... 2 Planens utformning och genomförande...
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merKvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merPlan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)
2019 Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9) Innehåll Plan för studie-och yrkesvägledning...2 för Abrahamsbergsskolan F-9...2 Ansvar...2 Planens utformning och genomförande...2
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merArbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merKvalitetsdokument 2016, Grundskola
Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete
Läs merÄrende/Föredragande 1. Arbetsplan för samarbete skola-arbetsliv Besök av rektor Per Sandberg och studie- och yrkesvägledare Ola Hjalte
KALLELSE Datum Sida 2015-02-02 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 17 februari 2015 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Lis Svensson Förhandling
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs merStrategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
Läs merProjektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola
Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt
Läs merSkriva och skapa med datorn
2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merDokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Läs merLäroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo
REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merEn-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.
En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra
Läs merHandledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN. Trollhättans PRAO-modell. Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet
Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN Trollhättans PRAO-modell Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet Din roll som framtidsguide? För många elever är TOPP den första riktiga
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merI n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o
I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r
Läs merVägledning för framtida utbildningar och yrken
Vägledning för framtida utbildningar och yrken Saxnäs skola F-9 fritidsverksamhet 2018-2019 MÅL Eleverna har kunskap om framtida utbildningar och yrkesval F-3 studiebesök på någon/några föräldrars arbetsplatser
Läs merDokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From
Dokumentationen avser läsåret 2016-2017 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2017-09-06 Utvärderingspunkter Systematiskt Kvalitetsarbete Läsåret 16/17 Arbetslaget: Förskoleklass A och B Kort sammanfattning
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merKvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total
Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares
Läs merLärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB
Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är
Läs merStudie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
Läs merNT- GYMNASIET TEKNIK 1 RAGNE.WAHLQUIST@JARFALLA.SE
TEKNIK 1 Innehåll FRITIDSINTRESSET... 4 Översiktsplan för arbetets olika moment... 4 Tidplan, ett förslag... 4 Lektion 1, måndagen den 22september... 4 Till nästa lektion, tisdagen den 24 september, fotografera
Läs merTack för att Du / Ni ställer upp som handledare för våra elever.
Information till handledare Tack för att Du / Ni ställer upp som handledare för våra elever. Detta blad lämnas direkt till praoplatsen. * Efter avslutad praoperiod, lämnas bladet åter ifyllt till eleven.
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merI n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o
P r a o å k 8 v e c k a 1 4 + 1 5 2 0 1 6 I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten,
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merArbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan
TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merFood - Role play. Crime Presentation
Vecka 6-7 Food - Role play Or Crime Presentation Kommunikationens innehåll Lyssna och läsa reception Förstå talad engelska samt texter från olika medier. Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
Läs mer1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål
Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!
Läs merSeniorernas veckobrev V.43
Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en
Läs merArbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman
Läs merMillennium före och efter
Rapport om temat Millennium före och efter Bakgrundsfakta Vår skola heter Rickarums skola. Rickarum ligger ca tre mil utanför Kristianstad, mellan Linderödsåsen och Nävlingeåsen intill Vramsån. Vi har
Läs merÅtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Läs merPlanera tiden. Planera tiden. Planeraförlaget. Box 203 271 25 Ystad. Hemsida: www.planeraforlaget.se E-post: info@planeraforlaget.
Planera tiden Planera tiden Dags att beställa! presenterar här årets sortiment av specialanpassade kalendrar för skolor, förskolor och fritidshem. Loggboken ersätter veckobrev och elevdagböcker samtidigt
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merSkol- och utbildningsförvaltningens elevenkät äldre 2016
Skol- och utbildningsförvaltningens elevenkät äldre 2016 Välj skola Alléskolan 67 15,4 Mackleanskolan 368 84,6 Välj klass Årskurs 7 25 37,3 Årskurs 8 18 26,9 Årskurs 9 24 35,8 Total 67 100 15,4% (67/435)
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merPRAO åk 8 vecka 13-14 2014
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 Till föräldrar och elever i åk 8 Läs igenom detta tillsammans BSF
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merTack för att Du/Ni ställer upp som handledare för våra elever.
Information till handledare Tack för att Du/Ni ställer upp som handledare för våra elever. Detta blad lämnas direkt till PRAOplatsen. * Efter avslutad praoperiod, lämnas bladet åter ifyllt till eleven.
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs mer