BARN I STADEN MÖTER DJUR

Transkript

1 ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November

2 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s. 3 Litteratur.. s. 4-5 Syfte. s. 6 Frågeställningar. s. 6 Projektets uppläggning s. 7-8 Resultat.. s. 8 Diskussion. s. 8 Slutsats.. s. 8-9 Framtid s. 10 2

3 BARN I STADEN MÖTER DJUR Bakgrund Vi ville förbättra våra datakunskaper så att vi kunde använda dessa tillsammans med barnen, för att bygga ett djuruppslagsverk. Nu var det verkligen dags eftersom vi sökt ett antal gånger tidigare. Vi kände också ett tryck på oss från ledningen eftersom en stor del av övrig personal redan gått. Aktuell skola Sedan vi sökt ITiS har arbetslagen på skolan ändrats. Detta medförde att vårt ItiS-lag blev större än vad som var tänkt från början eftersom vi blev ytterligare en 3-5 klass. Genom att vi ville lära känna varandra bättre och skapa mera öppet klimat mellan F-2 och 3-5-klasserna med personalen valde vi att jobba med ett projekt som skapar vi-känsla. Det breddar inte bara F-5spåret utan utvecklar även det totala samarbetet på skolan. I ItiS projektet är 3 olika klasser involverade. Två 3-5:or med 45 elever och klasslärare och idrottslärare samt en F-2:a med 26 elever och klasslärare, förskollärare och fritidspedagog. I dagsläget använder vi datorn som en sökmotor efter fakta, pedagogiska spel, buf:en och till ord-bildbehandling. Innan vi startar ett nytt tema intervjuar vi barnen vad de vill lära sig om ämnet. Detta gör att vissa teman ämnesintegreras mer än andra. Ibland kan vi jobba mer sammanhängande under några dagar. När vi planerar vår verksamhet utgår vi ifrån att arbeta tematiskt problembaserat med ett flexibelt schema på ett sätt där eleverna är aktiva och påverkar vår planering. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i det arbete som de ska göra. På skolan finns idag 38 datorer varav en är bärbar, datorerna är placerade 3/klass, 4 är placerade i allmänna lokaler. Varje klass har tillgång till minst 1 skrivare. Allt är ihopkopplat i ett nätverk. Vi har 5 digitalkameror varav 2 tar rörliga bilder. Det finns 4 scanners. Ljuskanon finns också att använda för alla. Resultatet av en enkätundersökning på skolan visar att de flesta barnen har tillgång till dator och internet hemma. I våra observationer under den fria tiden i skolan har vi sett att datorerna mest används till chatt och spel. 3

4 Litteratur I vår tilldelade kurslitteratur har vi för vårt projekt funnit några angelägna beröringspunkter. Vi refererar till följande litteratur; υ υ Ögon, öron och ord redskap för källkritik Ann Wiklund 99 Vi tyckte hela häftet var tillämpbart. Men framför allt fastnade vi för kapitlet Informationshantering en process där vi direkt hade mycket stor nytta och glädje av exempelvis de frågor som var direkt utarbetade till hjälp för en meningsfull innehållsrik faktasamling till våra djur ( snabba fakta ). Den fjärde basfärdigheten Sju röster om värderingar, lärande och Internet. En av de viktigaste ingredienserna i samband med vårt projekt för eleverna har varit färdigheten att finna de kunskaper vi behöver för att lösa uppgiften. Med andra ord, den fjärde basfärdigheten vid sidan av läsa, skriva och räkna. υ Om skolutveckling och skolledarens roll Hans-Åke Scherp Scherp skriver att förändringar i skolans värld kan falla på grund av organisationen. När något förbättringsförsök kan fallera på den befintliga strukturen som t.ex. scheman och annat som omöjliggör införandet av förändring. Scherp betonar vikten av initiering som innebär att man diskuterar och bedömer om förändringen är önskvärd och genomförbar. Scherp fortsätter att skriva om implementering som innebär att man förverkligar idén till handling dvs genomför förändringen i någon form. υ Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling Ingela Cronsioe 4

5 Efter att ha läst Ingela Cronsioes studiematerial gällande IT och skolutveckling har vi verkligen fått bekräftat vikten av att vi som pedagoger erbjuder elever en mångfald av olika inlärningsstilar. I vårt projekt fick barnen använda flera av sina sinnen och utnyttja sina starka sidor och fick samtidigt tillfälle att använda datorns funktioner och möjligheter. υ LPO 94 Som ytterligare bekräftelse på vårt arbete med projektet hänvisar vi till vår läroplan. Skolans uppdrag; Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Mål att uppnå i grundskolan; Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. 5

6 Syfte Vi vill att barnen själva ska upptäcka alla fördelar med datorn och se möjligheter att utveckla användandet på ett pedagogiskt sätt. Rubriken på vårt arbete är: Barn i staden möter djur. Vi vill börja bygga upp ett slags djuruppslagsverk som är konkret, spännande och lättillgängligt. Fakta söker och finner vi i verkligheten och från olika kunskapskällor, t ex. internet, faktaböcker och tidsskrifter mm. Vissa givna fakta ska vara med. Idag upplever vi det svårt att hitta material som är lätt för barnen att arbeta med. Vi vill arbeta med något som vi kan integrera i flera ämnen, något som både lärare/elever har glädje och nytta av. Det ska kännas enkelt för alla och det ska vara roligt, när vi arbetar med datorn. Vi vill arbeta med datorn som ett naturligt inslag i skoldagen, vilket vi känner att vi inte gör idag. Datorn ska vara ett arbetsredskap i klassrummet dagligen. Klasserna har vid ett flertal tillfällen när vi sökt efter fakta på internet ofta kommit fram till följande: För mycket text Svårt språk Svåröverskådligt och kompakt För många träffar, svårt att hitta rätt För lång tid till att hitta ett svar Barn i staden möter djur är för oss ett tema där liten såväl som stor har möjlighet att känna igen sig, inspireras och alla har en möjlighet att utvecklas. Temat ger oss en möjlighet till engagemang, gemenskap och meningsfulla trevliga stunder framför datorn. Frågeställningar Blir ITIS-arbetet så konkret som vi hoppats? Hur konstruerar man ett djuruppslagsverk som barn i alla åldrar kan ha glädje av? Förändras barnens syn på datorn? Förhoppningarna är att ITIS ska hjälpa oss dokumentera och utveckla våra tankar och idéer. Det för oss alla så viktiga kombilexivisuella lärandet ska kunna bli verkligt! 6

7 Projektets uppläggning Projektet Barn i staden möter djur presenterades för barnen i klasserna. Därefter arbetade vi med projektet under vissa arbetspass under en del av terminen. Projektet indelades i tre delområden: sällskapsdjur, djur i staden och bondgårdens djur. F-2A valde sällskapsdjur eftersom dessa djur intresserar de yngre barnen. I sin terminsplanering hade redan 3-5D bestämt att jobba med temat Djur i staden. I 3-5E föll det sig naturligt att arbeta med bondgårdens djur eftersom läsåret 01/02 är åkerns och ängens år i klassen. Varje klass inventerade vilka djur som finns inom respektive delområde. Barnen i klasserna valde sedan djur efter intresse. Detta resulterade i grupper om 3-4 barn / grupp. Personalen i F-2 valde grupper eftersom det måste finnas minst en läskunnig i varje F-2 grupp. Sedan diskuterade vi om var vi kan hitta information och vilken information som ska vara med. Fakta sökte vi i verkligheten och ur olika kunskapskällor tex. faktaböcker, tidskrifter, internet m.m. Vi kom överens om gemensamma fakta som skulle finnas med i uppslagsverket. Detta kallar vi snabba fakta. Vi ville alla att det skulle vara lättöverskådligt och konkret där alla från 6-11 år kunde känna glädje och delaktighet att kunna jobba med samma uppgift. Resultatet är alla stolta över. Vi i arbetslaget hade diskussioner om vad som skulle vara snabba fakta och tillslut enades vi om följande: utseende, föda, boplats, ungar, läte, ålder och kul att veta. Dessa faktapunkter passade in på alla kategorier. Barnen sökte och skrev fakta. Bilderna till hemsidan har barnen sökt främst på multimediabyrån, skapat på egen hand med digitalkamera eller tillverkat egna bilder som sedan scannats. 3-5 barnen har opponerat på varandras arbeten. Grupperna har sedan redovisat sitt arbete inför klassen. Att skaffa fram fakta och bilder från internet har varit svårt. Nedlagd tid i förhållande till lyckat resultat har inte gått hand i hand. Under arbetets gång upptäckte vi att faktatexten på internet har varit för avancerad för vår åldersgrupp. Möjligheten att använda text och bild ur källorna har givit upphov till många intressanta diskussioner om rättigheten att använda dessa i vårt eget material. I samband härmed har innebörden av copyright förklarats och förtydligats. Resultatet av detta har blivit att barnen gjort egna bilder (foto och teckningar) och i något fall mailat upphovsmannen och fått lov att låna bilden. 7

8 Vi vill konstruera djuruppslagsverket som en hemsida. Eftersom vi arbetar problembaserat med Barnen i staden möter djur är det alltid barnens frågeställningar och funderingar som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Resultat Vad har hänt? Vi har lyckats göra den hemsida som vi planerade att göra! Vi har hittat något meningsfullt att göra vid datorerna och barnen är stolta över resultatet. Itisarbetet i klassrummet har lett till:!"mycket planering!"sökning!"faktasamling!"granskningar!"diskussioner!"skapande!"muntliga redovisningar Det har varit ett konkret arbete som gett ett gott resultat. Diskussion och slutsats Barnen upplevde arbetet som intressant. I arbetet har vi tryckt på att djuren skulle redovisas muntligt för varandra. Faktan har vi hämtat från intervjuer, internet, litteratur och studiebesök. Detta har fått ta mycket tid. Vilket vi alla tycker har varit angeläget för arbetets resultat. Om barnens syn på datorn har förändrats är svårt att säga i dagsläget. Det får vi observera under vårt fortsatta arbete. Men barnen har fått upp ögonen för datorns olika möjligheter. I F-2 använder pojkarna datorn mer än flickorna. Därför har F-2 infört pojkoch flickdagar. Med det hoppas vi kunna ge flickorna mer tid vid datorn. ItiS seminarierna och handledarträffarna har varit för teoretiska. Här hade vi förväntat oss mer praktiskt arbete vid datorn. För att kunna göra hemsidorna har vi fått råd från IT-tekniker, vänner och bekanta. Trots att vi haft vissa svårigheter att hitta tider då alla kunnat träffats eftersom några av oss jobbar på fritids ( vi har helt olika arbetstider) har vi lyckats genomföra projektet. Tur det finns lördagar och söndagar! 8

9 Genom projektet har vi alla lärt känna varandra bättre. Det har varit många vilda diskussioner och skratt. Framtid Innan vi går vidare gör vi en utvärdering av hemsidan med hjälp av andra klasser. Längre fram har vi tänkt oss en utbyggnad med t.ex. informativa upplevelsetexter och även andra djurkategorier. Hemsidan kan byggas på fortlöpande. Vi kan lägga till ljud och rörliga bilder allt eftersom vi lär oss tekniken. Vi och barnen hoppas att andra skolor ska ha glädje av vårt lilla djuruppslagsverk. Projektet genomfört hösten 2001 av: Bengt Björkqvist Eva-Lotta Persson Elisabeth Havh Catrin Svensson Lena Winberg Martin Nilsson Centralskolan Kristianstad 9