Erik Lindegren ( ) VÅRVINTER
|
|
- Magnus Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 8 Vikingaskolan Lund Erik Lindegren ( ) VÅRVINTER Det snöade mellan solen och molnen och guldtungan lapade is ur sjön och den frysande bänken på kullen blåste i sina fingrar i vårens skugga det snöade på krokusens tanke och på svalans spetsiga vinge det snöade på alla ouppnådda mål och vit blev sorgens svarta tangent Blott vinterns största granar lyste gröna Rapporten författad av: Malin Berggren, Elsa Envall, Pia Hellberg, Lisa Sorkine Handledare: Anders Kjellsson Innehållsförteckning Projektbeskrivning Så här har vi arbetat med eleverna Så här blev det Beskrivning och kritisk granskning av PBL-delen Referenser och litteraturlista Syfte: Vi önskar vidareutveckla vårt tidigare arbetssätt med problembaserat lärande (PBL) genom att nu även få med datorn. Vårt arbetslag (Hus D, Vikingaskolan, Linero Ro i Lund) består av klasslärare och fritidspedagoger (FA) i åk 1 och 2.
2 Sida 2 av 8 Genom detta empiriska och elevorienterade arbetssätt vill vi väcka elevernas intresse och respekt för företeelser i naturen. Bakgrund: Några av oss på skolan deltog förra året i en kurs som arrangerades angående PBL (Problembaserat Lärande) på vårt rektorsområde. Kursen gick i Lärarhögskolan i Malmös regi. PBL-metoden innebär i korthet, att vi på detta stadium (de första årskurserna) utifrån en "utgångspunkt" t.ex foto, målning eller film, tillsammans med eleverna formulerar frågor kring det vi vill ta reda på samt veta mer om. Frågorna kategoriseras och får rubriker. Utifrån dessa rubriker samlar vi lärare sedan faktaböcker samt skönlitteratur. Eleverna söker själva svar på sina frågor i böckerna. I grupper om ca 8 elever diskuteras sedan svaren. Bilder och texter görs i anslutning. Vi arbetade med detta arbetssätt i våra klasser och tyckte att vi fick vår undervisning att bli mer problemorienterad och elevaktiv. För att våra elever ska kunna klara sig I framtidens samhälle vill vi dock koppla de att arbetssätt till att också innefatta arbete med datorer. Vi vill att eleverna ska se datorn som ett naturligt arbetsredskap. Mål: Kunskapsmål: Vi vill att eleverna. får kännedom om samband i naturen (t ex vinter-möss och sorkar i gångar i fjolårsgräset under snön) lär sig känna igen, i Skåne vanligt förekommande sorkar och möss får kunskap kring några vanliga begrepp (t ex Allemansrätten, klimat) lär sig använda IT, framför allt i det efterföljande arbetet i klassrummet (öppna, spara på diskett, avsluta). Färdighetsmål: Vi vill att våra elever ska kunna ta ansvar för att utföra arbetsuppgifter i en mindre grupp. Attityd och värderingsmål: Vi vill att våra elever ska kunna umgås över klassgränserna i mindre grupper och ta ansvar för varandra. Vi bestämde från början att vi skulle träffas vid 5 tillfällen i ITIS-grupperna och arbeta hela veckan i dessa grupper, inte hela skoldagen utan antingen eftermiddagen eller förmiddagen. Vi började med att samlas i ett av klassrummen och spela flöjt och sjunga ur "Majas sångbok". Sedan gick vi ut till respektive rum. Så gjorde vi varje gång. När eleverna forskade var de i mindre grupper. Eleverna delade vi upp i 4 olika grupper från de två klasserna, en vuxen och ca 8 barn i varje grupp. Vid första tillfället vi hade i den lilla gruppen, fick barnen presentera sig och berätta lite om sig själva. Vi vuxna hade bestämt att vi skulle utgå ifrån en fälla. Vi sa inte till eleverna vad det var, utan vi ställde bara frågan: Vad är detta? Eleverna fick fundera en liten stund. Sedan fick de i tur och ordning säga vad de trodde att det var. De flesta var överens om att det var någon form av fälla. Några elever trodde att det var en bur. Sedan ställde vi frågan: Vad skulle man kunna fånga i denna fälla?
3 Sida 3 av 8 Eleverna hade många förslag på vad man kunde fånga, möss, sorkar, insekter (bin) eller råttor. Eleverna fick sedan frågan: Vad vill vi veta om dessa djur? Sedan formulerades frågor. Det kom många bra frågor. När eleverna sedan skulle skriva ner vad de ville veta, så fick de barnen, som kunde skriva hjälpa sina kamrater. De elever som inte kunde skriva, fick hjälpa till på annat sätt. Någon grupp forskade vidare om sorkar, en annan om skogsmöss eller näbbmöss. Ytterligare en grupp forskade kring hamstrar. Parallellt med att eleverna forskade, satte vi ut fällorna på olika ställen. Det var för att se om vi kunde fånga det, som eleverna kommit fram till. Fällorna satte vi ut på måndagseftermiddagen och vi vittjade dem på tisdagsmorgonen. Vi fick god hjälp av Anders Kjellsson-vår handledare. Han berättade bland annat om att näbbmössen är väldigt känsliga för kyla och starka ljud dessutom behöver de äta mycket och ofta. Eftersom det fortfarande var frysgrader ute så isolerade vi fällorna. Detta gjorde vi genom att lägga en tidning runt dem. Vi pratade med eleverna om att vi bara skulle låna djuren från naturen och sedan lämna tillbaka dem. Sedan skulle vi släppa djuren på det ställe som vi hittat dem på. Vi pratade även om att djuren kunde vara döda när vi vittjade fällorna. Vi satte ut fällorna 3 gånger och de första 2 gångerna fick vi ingen fångst alls. Det är inte riktigt sant, för vi fick påhälsning av möss. Det förstod vi, eftersom vi hittade musbajs i en av fällorna. En vintersömnig insekt hittade vi också i en av fällorna. Två grupper satte ut fällorna nära skolan. Övriga två grupper gick längre bort. Men sista gången vi skulle sätta ut fällorna, gick alla till samma ställe. Där hade vi hittat tydliga musgångar och bohål. Vi vågade inte chansa på något annat ställe eftersom detta var vår sista chans till att få något i våra fällor. De gånger vi varit ute och vittjat fällorna, har vi prata om varför det inte blev någonting i fällorna. Eleverna har haft många funderingar och svar på detta. Sista gången vi vittjade fällorna, var där äntligen fångst! Tyvärr var det bara 2 av 6 djur; (näbbmöss, sorkar och skogsmöss), som hade överlevt. På eftermiddagen hade vi begravning för de stackars djur som inte överlevt. Eleverna tog det mycket allvarligt att djuren hade dött. De gjorde kors och plockade blommor. Sedan grävde vi 4 gropar och la ner djuren i dem. Under projektets gång Eleverna har fått skriva ner frågor och svar. Eleverna i åk 1 har gjort dikteringar och barnen i åk 2 har skrivit dagbok. För att få in något praktiskt moment, så fick eleverna göra möss och sorkar i lera, som sedan brändes och glaserades. Vi fick låna Fritidsgårdens lokal. Eleverna har även fått måla bilder och göra ett muslandskap. Några elever har även ställt en fråga till en ekolog på internet men inte fått något svar ännu. Barnens redovisningar av skogsmöss, näbbmöss och sorkar Redovisningarna blev 4 olika gruppframträdanden. Här fanns dramatisering, förevisning av muslandskap, och så naturligtvis redovisning av allt eleverna lärt sig. Alla var mycket nöjda. Avslutning Eleverna och vi vuxna har tyckt att detta varit ett mycket bra sätt att arbeta på. Vi vuxna tycker att vi har varit duktiga på att tillvarata vars och ens kompetens. Vi har lärt känna fler barn och barnen har lärt känna fler vuxna. Detta hoppas vi bl a har lett till att eleverna känner sig tryggare, både med oss vuxna och med de andra eleverna, som de träffar på rasterna. Eleverna har fått mer inflytande i undervisningen genom att själva bestämma vad de vill veta mer om. Det är mycket lättare att få eleverna intresserade då. Man kan kanske gå ett steg längre och låta barnen bestämma helt själva vad de ska forska kring. Vi vill gärna fortsätta att arbeta med PBL och då ge eleverna ännu mera utrymme.
4 Sida 4 av 8 Vårt syfte och mål med projektet har varit att, genom empiriska och elevorienterade arbetssätt och genom att samarbeta, 2 klasser, väcka elevernas intresse för företeelser i naturen. Vi ville också att eleverna skulle få kunskaper om, och respekt för vår natur och vår miljö. Vi satte upp 3 huvudmål: Kunskapsmål Färdighetsmål Attityd- och utvärderings mål Kunskapsmålen delade vi sedan i mindre mål. Vi ville att eleverna skulle. få kännedom om samband i naturen. lära sig känna igen vanligt förekommande växter och djur. få kunskap kring några grundläggande begrepp; klimat, allemansrätt och ekologi. lära sig använda dator, framför allt i det efterföljande arbetet i klassrummet. De skall kunna öppna och stänga ett Word-dokument, spara på diskett, skriva en text och dokumentera till digitala bilder. Så här har det gått: Alla de punkter som vi satt upp har vi berört mer eller mindre. När det gäller dator- användningen så har vi arbetat lite olika i grupperna. Färdighetsmål: Vi ville att våra elever ska kunna ta ansvar för att utföra arbetsuppgifter i en mindre grupp. Så här har det gått: Detta har gått över förväntan. Vi blandade elever både ifrån åk1 och åk2. Detta för att vi skulle vara säkra på att det fanns några i varje grupp som kunde skriva och läsa. Eleverna i åk 2 har tagit sitt ansvar när det gäller att hjälpa sina yngre kamrater. Alla eleverna har tagit ansvar och utfört uppgifterna på ett bra sätt. Attityd- och värderingsmål: Vi ville att eleverna ska kunna umgås över klassgränserna i mindre och större grupper och ta ansvar för varandra. Så här har det gått: Eleverna har klarat uppgifterna med glans. En utvärdering tillsammans med eleverna har vi ännu inte hunnit göra. Varför problembaserat lärande? I skolplan för Lunds kommun har man som en av målsättningarna ett Livslångt lärande - med eleven i fokus." Eleven i fokus innebär att varje enskild elevs upplevelser, erfarenheter och möjligheter tas till vara, respekteras
5 Sida 5 av 8 och utvecklas." (Skolplan för Lunds kommun s. 14) I vårt arbetslag har vi tyckt att PBL ger goda förutsättningar att nalkas de mål som ställts upp här, samt med vad som sägs i LPO 94, " Skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden." (LPO 94 s.11-12) " Problemlösningsprocessen kan skapa möjligheter för eleven att se kunskap som ett redskap. Här öppnas också tillfälle till kopplingar mellan vardagskunskap och skolkunskap Arbetssättet ger samtidigt eleverna det efterlysta inflytandet över lärandet. I takt med att inflytandet växer, ökar förhoppningsvis elevernas ansvar för det egna lärandet." (Jerdmyr 1999 s.2) Vad är PBL? 1. Arbetssättet innebär att undervisningen till stor del kretsar kring lösning av problem. 2. Eleverna får en styrande och aktiv roll i undervisningen. 3. De grupper s.k. basgrupper, som eleverna arbetar i, blir centrala i undervisningen. 4. PBL innebär oftast att undervisningen präglas av integration mellan..ämnen. 5. PBL innebär att läraren i sin roll får mer "handledande uppgifter". (Jerdmyr 1999 s. 12) Arbetsgången för ett basgruppsarbete är väl dokumenterat i PBL-litteraturen. Ur vår synvinkel är dock felet här, att man genomgående tar sina exempel från universitets- och högskolesammanhang. När man arbetar med barn i de lägre årskurserna måste metoden modifieras för att passa till åldersgruppen samt uttryckas på ett sätt som kan förstås i ett arbetsschema gjort för samma elever. Lärarna bör också ha en diskussion med eleverna kring LPO 94 samt Kursplaner för grundskolan. (Varför arbetar vi med detta tema?) Även små barn bör bli medvetna om att dessa dokument finns och att allt vi gör tillsammans i skolan har sin förankring här. I PBL-arbete med äldre elever eller vuxna utser gruppen en ordförande och en sekreterare som leder/dokumenterar arbete i gruppen. Lärarens funktioner I PBL att i arbetslaget planera, genomföra, utvärdera och bedöma att vara handledare att vara resursperson (Jerdmyr 1999 s.52) Detta betyder att lärarrollen I PBL-arbetet innebär en förskjutning. Från att vara den som lär ut handlar det nu mera om att handleda en elev som lär in. I PBL-situationen rent konkret yttra det sig i att läraren via frågor och utmaningar hjälper eleverna att reflektera över sitt eget lärande och sitt eget sätt att tänka. Genomförande och analys I vårt syfte har vi beskrivit att vi ville arbeta med och vidareutveckla PBL-metoden, som några av oss kommit i
6 Sida 6 av 8 kontakt med tidigare. Hur vi konkret kom att utföra arbetet beskrivs ovan i "Så här har vi arbetat med eleverna". Den här delen av vår rapport är inriktad på att granska PBL-delen av vårt arbete. Vi lägger en stor vikt vid detta i vår redovisning. Detta gör vi för att du, som eventuellt vill pröva på PBL-metoden i framtiden skall slippa göra samma misstag som vi gjort här. Vi vill också ge dig konkreta råd för att ditt arbete ska bli lyckat redan från början. I vår projektansökan angav vi att " några av oss på skolan " hade deltagit i en kurs om PBL. Vårt ITIS-arbetslag kom att bestå av Lärare A, Lärare B, Fritidspedagog C och Fritidspedagog D. Lärare A deltog i den ovannämnda kursen. Hon har dessutom erfarenhet av ett flertal temaarbeten genomförda med PBL-metoden med studenter vid Lärarhögskolan i Malmö. Hon har också tillsammans med Lärare B genomfört ett PBLprojekt om forntiden i en Åk 3 vid Vikingaskolan Lärare B var initiativtagare till att vårt arbetslag ansökte om att få vara med i ITIS-projektet. Hon hade deltagit tillsammans med Lärare A i genomförande av PBL i en klass några år tidigare och tyckt att det var givande. Fritidspedagog C var mycket intresserad av projektet och såg fram emot att lära sig något helt nytt. Hon hade ingen tidigare erfarenhet av PBL. Fritidspedagog D kom ny in i arbetslaget efter jul, just när ITIS-arbetet skulle starta. Hon kände inte oss andra eller barnen i de två klasserna tidigare och allt var nytt för henne både vad gäller arbetslaget och PBL. Men hon var mycket positiv till att börja med projektet. Vi hade således mycket olika kunskaper och erfarenhet om PBL vid projekt-starten. Vi blev snart uppslukade av praktiska ting, som måste ordnas innan vi startade t ex gruppindelning, datorer, boklådor mm. 1. Gruppindelning Vi kände inte varandras barn. Åk 1 hade varit tillsammans som klass 4 månader (Ht). Åk 2 hade flyttats från en skola till en annan till Ht 2000 och hade haft vissa acklima- tiseringsproblem. Hur skulle vi börja för att alla inblandade skulle lära känna varandra? Vi bestämde oss för att börja samarbetet i de två klasserna med ett kort-tema kring Alla hjärtans Dag. 2. Datorerna Fritidspedagogerna var de som stod för den mesta kunskapen när det gäller datorerna. Här hoppades vi lärare att kunna fylla igen våra kunskapsluckor under projektets gång. Tillgången på fungerande, bra datorer var bristfällig i de 4 grupprum där vi skulle undervisa: Rum a.: ingen dator men tillgång i angränsande rum. Rum b.: två datorer (varav en ansluten till internet) Rum c.: ingen dator men en dator i ett angränsande rum. Rum d.: en dator. Datorerna är gamla och har varit en ständig källa till irritation! Detta fick till följd att det kunskapsöverförande som vi hoppats på, fick stå tillbaka till förmån för att få "det dagliga" arbetet med eleverna att fungera. 3. Boklådor Anskaffning av material samt uppdelning av detsamma. Vi fick god hjälp av vår bibliotekarie. 4. Förberedelselitteratur Vi försökte finna litteratur som var mer utförlig än de artiklar vi läst i initialskedet. Vi ville också att den litteratur som vi skulle införskaffa skulle behandla PBL-metoden ur ett grundskoleperspektiv.( Det mesta som är skrivet i ämnet, behandlar PBL på universitets och högskolenivå.) Vi hittade inte det vi sökte direkt. Vi fick "skumläsa" flera böcker först. Inte förrän inför den gemensamma avslutningssammankomsten med våra klasser, visste vi med säkerhet vilken litteratur vi ville ha. 5. PBL arbetet
7 Sida 7 av 8 Utgångspunkten Vilken utgångspunkt skulle vi välja som bäst kunde passa våra barn? Här la vårt arbetslag ner mycken diskussionstid. Vi fick också fram en utgångspunkt som genererade många frågor hos våra elever samtidigt som den väckte stor förväntan. Barnen blev verkligen inspirerade och kom med en uppsjö av förslag och frågor. I denna delen i PBL-arbetet är det verkligen viktigt att arbetslaget anstränger sig att finna något, som inte blir självklart, utan något som väcker många tankar och idéer, skapar frågor hos eleverna och ger upphov till olika infallsvinklar i tänkandet och idéflödet. Elevernas arbetsschema. Vi hade en idé om att det inte var så nödvändigt att göra ett arbetsschema för eleverna eftersom hälften av dem var så små (åk 1).Vi på började alltså arbetet utan ett sådant schema. Här begick vi ett stort fel: Genom att lägga ner tid på att omvandla arbetsschemat för vuxennivå till en nivå för barn i åk 1 och 2, så hade vi automatiskt pratat mer ingående om vad som skiljer PBL metoden från andra probleminriktade arbetssätt och metoder. Samtidigt hade vi fått en gemensam grund att stå på när det gällde vårt arbete i de olika grupperna. Som det nu blev, kom vi igång mycket olika i våra grupper. Vi fann snart att vi hade fjärmat oss ifrån det som var det typiska för just PBL metoden. Vi hade på olika sätt återfallit in i gamla hjulspår med ett problemorienterat arbetssätt. Men det var inte PBL! Det viktigaste avsteget var att vi inom grupperna inte arbetade sammanhållet kring en gemensam uppgift. Det visade sig då var svårt att genomföra nästa steg. Vi tror att det är mycket lätt att hamna i denna fälla om man inte gör förarbete tillräckligt noga. Vår slutsats är att vi borde ägnat mer tid att få en balans mellan dels det praktiska dels att få en gemensam förståelse för PBL och tillgång till begrepp som beskriver metoden. Lärare A tryckte upp information om PBL- metoden och delade ut för "egen" läsning. Men vi gav oss aldrig någon ordentlig tid att på djupet diskutera innehållet i artiklarna. Vi koncentrerade oss mest på att hitta en bra och fungerande Utgångspunkt. Genomförandet av projektet har givit oss underlag för att ge våra kollegor följande råd: TÄNK PÅ FÖLJANDE: Skaffa adekvat kurslitteratur i god tid och bestäm att alla ska ha läst och diskuterat den innan projektet startar. Sätt er ordentligt in i vad den nya metoden egentligen innebär. Ta god tid på er att läsa in er innan och gemensamt i arbetslaget diskutera allt som är oklart. Fortsätt tills alla i arbetslaget känner sig trygga nog att börja. Gör ett PBL arbetsschema som passar åldersgruppen. Så här skulle våra elevers arbetsschema kunnat ha sett ut: 1. SAMTAL (Vad är detta?) 2. VAD VET VI REDAN? 3. SKRIV FRÅGOR (När?, Var?, Vad?, Hur?, Varför?) 4. LÄS ALLA FRÅGORNA HÖGT (Är de bra? Behöver vi fler frågor) 5. SORTERA FRÅGORNA (Gör rubriker) 6. VÄLJ (Leta fakta, läs, rita och anteckna) 7. REDOVISA (Visa, diskutera, fick vi svar?) Skapa en Utgångspunkt med stor omsorg. Vi ansåg att våra elever var för små att arbeta med ordförande och sekreterare. Den vuxne agerade ordförande och sekreterare. Detta fungerade bra i detta inledningsskede.
8 Sida 8 av 8 Vår gruppstorlek var ca 8 elever per grupp. Detta antal är bra när läraren agerar ordförande. (Annars rekommenderar Jerdmyr en storlek på 5 elever i grundskola och gymnasium). Förankra arbetet i en diskussion med eleverna. Visa LPO94 samt kursplanerna och berätta vad det står om just det som ert arbete kommer att handla om. Kräv av skolledningen att ni får arbetsredskap som fungerar (Bra datorer och god tillgång tilldatorer). Som framgår av vår beskrivning infriades inte vår målsättning helt och hållet. Om vi hade haft tillgång till de råd som vi har givit här, när vi själva stod i begrepp att starta, så är vi övertygade om att vi nått längre än vi gjort nu. På en av ITIS sammankomsterna poängterade en av våra handledare att vårt projekt nu, var ett utvecklingsarbete. Således en början på något! Vi i vår grupp har diskuterat hur vi ska kunna gå vidare. Vi planerar att hösten 2001 göra ett nytt försök med PBL, eftersom vi fullt och fast tror på att detta är en bra metod att använda även med små elever. LPO 94 Skolplan för Lunds kommun med utblickar mot år Jerdmyr, B, m.fl. (1999): Problem Baserat Lärande. Något för grundskolan och gymnasiet? (Ekelunds förlag.)
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merKvalitetsredovisning 2005/2006
2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merLektion 1. Bli nyfiken
Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion
Läs merKvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda
Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag
Läs merSpråkstrategi i praktiken
Språkstrategi i praktiken Från språkstrategi till småbarns sagostunder 24.5.16 i Vasa Johanna Karlsson Pia Riihimäki Barnträdgårdslärare som språkstöd Tänk Språk! Språkstrategi för småbarnspedagogiken
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merFörskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merBoken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan
Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merArbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merInformationsbrev februari 2016
Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merFriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen
PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:
Läs merSagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande
Läs merProjektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar
Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs merInför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merVILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005
Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs merSammanställning kursutvärdering
Kulturgeografiska institutionen Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2014 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson 26 studenter har regelbundet deltagit på kursen. Av dessa
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merMariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merDiskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10
LAGHÄFTET 13-16 år Diskutera i ert lag I häftet har vi samlat diskussionsfrågor med olika teman som passar att diskutera i mindre grupper. Tanken är att man ska jobba lagvis och gå igenom ett tema vid
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merGrimsåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola a för planen Rektor: Ewa Hermelin. Likabehandlingsgrupp:
Läs merTRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT
HUDDINGE KOMMUN TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015/2016 Trångsundsskolan Trångsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merGrön Flagg 2007-2008
Grön Flagg 2007-2008 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbete med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 07-08 har förskolan valt att fortsätt Grön Flaggarbetet under temat KRETSLOPPET. Förskolan har nu
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar
Läs merBILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs mer