Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 MÄNNISKAN I SAMHÄLLSOMVANDLINGEN Datorkunskap en nyckel till informationssamhället ITiS 2 Strömbäcks folkhögskola hösten 2002

3 MÄNNISKAN I SAMHÄLLSOMVANDLINGEN ARBETSLAGET Arbetslaget, ITiS 2, på Strömbäcks folkhögskola består av sex lärare som undervisar inom olika ämnesområden på Allmän linje. Det vi har gemensamt är att vi arbetar gentemot samma elevgrupp. INLEDNING I alla tider har människor upplevt förändringar, som mer eller mindre djupgående påverkat deras liv. Till de riktigt stora omvälvningarna räknas de radikala förändringar av människors livsvillkor, som följde på jordbruksrevolutionen för tusentals år sedan och på de senaste århundradenas industriella revolution. I vår egen tid upplever allt fler att den s.k. kunskaps- och informationsrevolutionen kan vara inledningen till den kanske mest djupgående samhällsomvandling som någonsin ägt rum med dramatiskt förändrade livsbetingelser för oss alla. En viktig men generell iakttagelse, som kan göras vid en jämförelse mellan dessa revolutioner är att förlorarna i första hand utgjorts och utgör de många människor, som av olika skäl inte kunnat eller haft möjlighet att utnyttja de nya tekniska innovationerna de jordlösa, de som saknar kapital respektive de som i vår tid inte hänger med i utvecklingen av det nya informationssamhället. Det här var några av de reflektioner som gjordes vid vår första ITiS-träff i våras, då vi diskuterade utgångspunkter och innehåll för vårt projekt. Flera av oss upplevde ett starkt behov av förbättrade datorkunskaper i t.ex. användandet av programvaror som Word, Publisher, Power Point och Excel, samt om hur man söker på Internet och därmed sammanhängande källkritik. Som lärare inom folkhögskolan, där bl.a. studerande med studiehandikapp av olika slag utgör en prioriterad grupp, föll det sig sedan naturligt att rikta in projektet mot att också hjälpa elever, som upplever behov av bättre kunskaper inom datorområdet. DE STUDERANDES BEHOV AV BASKUNSKAPER I DATORANVÄNDNING Eftersom vi valt att arbeta med elever med liten datorvana, började vi med att fundera över, vad som hör till baskunskaper i datoranvändning. Utgångspunkten är att datorn ska fungera som ett bra hjälpmedel i skolarbetet. Vi enades om att följande är viktigt att kunna när det gäller ordbehandling och layout: att kunna skriva ett dokument att spara på hårddisk respektive diskett och att skapa mappar för sparandet att öppna dokumentfiler att redigera stavfel, stycken, teckensnitt att göra innehållsförteckning, fotnoter och källförteckning att infoga bilder för framsidan till ett arbete eller i själva texten När det sedan gäller arbete via Internet så är följande viktigt att kunna: att söka via olika sökmotorer och att kunna formulera sökningen på olika sätt att kunna granska källorna kritiskt att kunna skicka mejl och bifoga filer 2

4 VÅRT BEHOV AV KOMPETENSHÖJNING Efter att ha inventerat de studerandes behov av baskunskaper, gjorde vi en inventering av våra egna kunskaper och kunskapsbehov. Kan vi tillräckligt, för att kunna fungera som bra handledare för våra elever? Sammantaget har vi inom arbetslaget ganska goda kunskaper. Inom vår grupp på sex personer, har någon jobbat som datalärare några år, någon annan är lite mer nybörjare, någon kan en del om Excel och någon är duktig på att använda Internet. Vi enades om några viktiga områden där vi vill lära oss mer, och då använda oss av våra samlade kunskaper. Programmen är då först Word, som kan ses som grunden, men också Excel, Publisher, Power Point, och så förstås mer om Internethantering, e-post och att bifoga fil. När det gäller Word vill vi lära oss: att skapa tabeller med olika typer av kantlinjer använda oss av redskapet formathämtning att nyttja olika kommandon såsom utskriftsformat, sidhuvud och sidfot, sök och ersätt, punkterad och numrerad lista att skapa ordning i alla sparade dokument genom att sortera in i mappar. VAD VI LÄRT OSS HITTILLS. Efter drygt två månaders jobb i ITiS-projektet, är det dags att summera vad vi hittills lärt oss. Eftersom målet med ITiS-jobbet är långsiktigt, så har vi inget fast målsnöre att referera till. Tanken är att våra kunskaper i arbetslaget ska öka och att den kompetenshöjningen också på sikt ska leda till en ökad kunskap i datoranvändning hos våra studerande. Under ITiS-projektet har vi jobbat med alla de områden vi ville lära oss mer om förutom Excel. Men det kommer senare. Under det andra handledningstillfället började vi lite trevande. Vi upptäckte den stora tillgången på användarinformation i framförallt Publisher och Power Point, som finns på nätet. Möjlighet att jobba mer konkret med dessa program fick vi också under ett seminarium. Otroligt mycket återstår att lära, men vi har kommit över starttröskeln och kan i fortsättningen utveckla vårt kunnande på egen hand och tillsammans. En digitalkamera har köpts in till vår linje. Förhoppningsvis ska vi våga inspirera våra studerande att t.ex. göra redovisningar i form av bildspel eller att använda sig av egna bilder i rapporter av olika slag. Med hjälp av föreläsningar en heldag i oktober fick vi inblick i lagar och etik kring Internetanvändning. Vi fick kunskap om olika söksystem, olika sätt att söka information och några handfast tips i kritisk granskning av Internetkällor. Innehållet under vårt heldagsseminarium stämde bra med våra kunskapsbehov, när det gäller Internetanvändning. Det vi lärde de oss den dagen har en del av oss redan haft praktisk nytta av i handledning av våra studerandes projektarbeten. En del av vår handledningstid har vi använt för att förkovra oss i Word-programmet. Även om vi alla i arbetslaget använder datorn för att skriva dokument, finns det många praktiska finesser, som vi inte känner till. Vi har den stora fördelen av att ha en rutinerad datalärare, som dessutom tycker det är roligt att undervisa oss andra i arbetslaget. Med dennes hjälp har vi lärt oss att använda tabellfunktionen i Word. Också den nya kunskapen har vi redan haft nytta av i praktiken. Vi har lärt oss att skapa nya mappar och att sortera och spara nya och gamla filer i rätt mapp. Det är för många av oss ny och mycket användbar kunskap, som kan användas för att få struktur på sparandet. 3

5 Många spontana frågor dyker upp, när det ges möjlighet att samlas och arbeta runt en dator. Hur hängande indragningar görs och hur kantlinjer justeras är exempel på redigeringsknep, som vi lärt oss. Eftersom vi har vår egen ITiS-konferens via First Class på nätet, med möjligheter till mejlkontakter inom arbetslaget, har det också känts naturligt och viktigt att lära sig mer om att t.ex. bifoga filer. Trots att tiden har varit en bristvara, har vi kommit en bra bit på väg i vårt kompetenshöjningsprojekt. Fördelen med att jobba i ett arbetslag är att vi kan använda varandra som resurser nu och också i fortsättningen. Vi kan stötta och hjälpa varandra när vi kör fast. Vi kan våga oss på nya saker tillsammans. Vi kan skratta åt våra misstag och uppmuntra varandra att gå vidare. Vi har vår resurskollega, som också i fortsättningen vill hjälpa oss vidare. Vi har fått arbeta närmare några av våra kollegor och det har varit mycket betydelsefullt! ARBETET MED ELEVERNA. I början trodde vi att vi skulle ha en mindre, samlad elevgrupp att arbeta med i detta ITiSarbete. Därför valde vi ut ett antal elever som framför allt jobbade i projektform med en del av sina studier. Ganska snart visade det sig att en del av dessa ville dra sig ur och att andra faktiskt redan hade ganska bra datorvana. Då valde vi att ligga lite lågt för att efter hand dra med eleverna i vårt arbete. I gruppen ingår allt från dyslektiker, allmänt datorovana med stavningsproblem till riktiga dataexperter. En del av våra elever vet om att de ingår i ett projekt, men de flesta vet det inte. Kanske det är så att några skulle bli stressade och drabbas av prestationsångest om de visste att de är inblandade. Från att i början ha arbetat med ett begränsat antal elever har vi, i takt med våra nyvunna kunskaper, involverat praktiskt taget alla elever på allmän linje. Vår förhoppning har varit att våra studerande ska se datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Om datoranvändningen fungerar för någon elev så tror vi att andra börjar se mer positivt på datorn, som man tidigare varit rädd för. Vi hoppas att de här eleverna genom vår medverkan - men också genom våra egna datorfrustrationer - kommer över sin datorskräck. Att arbeta med datorer i grupp tror vi kan underlätta för vissa att våga ta steget in i datorvärlden. Det faktum att vissa av oss lärare inte kan allt behöver inte vara negativt för eleverna ur en pedagogisk synvinkel. Vi svänger oss inte med termer så att de studerande inte hänger med, utan vi tar det lugnt och metodiskt för att själva hinna med och lära oss. Eleverna vågar lite mer allteftersom de känner att vi är till för dem och att man inte måste vara expert för att kunna nyttja detta hjälpmedel. Som i all inlärning är det själva processen som är viktigast. Datorn blir en pekpinne i stället för att vi lärare är det. Ett exempel på detta kan vara att de studerande har lättare att accepterar att datorn stryker under felstavade ord med rött streck! I ämnet svenska har vi sagt att alla texter, när de lämnas in som slutprodukt, ska vara skrivna på dator. I en av grupperna uppstod en diskussion om detta. Varför måste man skriva på dator? Blir 4

6 det inte mer personligt att de texter man skapar är skrivna för hand, undrade några studerande som inte är så vana datoranvändare. Efter diskussionen om datorns fördelar enades vi om att det är mycket enklare att ändra och redigera i en datorskriven text. Dessutom är det en stor fördel för läraren, som ibland drar sig för att ge kommentarer och ändringförslag, om det betyder att eleven måste skriva om allt. Eleverna har också lärt sig att skapa, sortera och öppna mappar och dokument, spara på hårddisk och diskett, skapa och skicka filer. De har också provat på olika sätt att redigera och även kommit så långt att de kan använda datorn för att visa bilder och bildspel via videokanon. Vissa studerande som tidigare aldrig varit inne på Internet, har nu lärt sig hitta uppgifter, hantera sökmotorer, börjat fundera över frågor kring upphovsrätt, kopiering av texter och bilder samt diskuterat källkritik. De har också kommit igång med att kommunicera via mejl. De föreläsningar vi lärare fick del av under en seminariedag har i det avseendet varit till stor nytta. NU GÅR VI VIDARE! Framöver kommer vi att fokusera oss mer på fler elever, i takt med att vi själva lär oss mer. Vi vill ha datorer i alla klassrum vilket vi också har begärt i budgeten. Många elever har förstås tidigare hanterat både datorer och Internet, men nu har vi lärare mer koll på vad och hur vi kan och bör gå in och hjälpa till eller styra. Eftersom vi i arbetslaget också börjat intressera oss för programmen Publisher och Power Point, kommer vi att också introducera dessa program i elevgrupper som ska göra presentationer och redovisningar. Ett spännande och bra verktyg. SLUTORD Det som från början kändes trevande, och för några av oss oöverstigligt, har utvecklats till ett roligt och givande projekt. Förutom, att vi alla fått mer datakunskaper, har detta arbete inneburit att vi arbetat mer tillsammans i arbetslaget. I vår rapport vill vi beskriva den process vi påbörjat tillsammans med eleverna, därför kan den bitvis upplevas som ett upprepande, men det är faktiskt så här det går till steg för steg. Seminarierna, artiklarna och de spännande mötena med kollegor inom andra skolformer, har satt igång en pedagogisk tankeprocess som vi nu vill fortsätta, tillsammans med våra kollegor på hemmaplan. Det som har känts lite betungande har varit tidspressen och de många arbetstimmar, utöver vårt ordinarie arbete. Trots detta känner vi oss nöjda med det vi lärt oss hittills och sugna på att gå vidare. I vår inledning skriver vi om olika revolutioner. Det kan låta stort, men vi upplever att vi nu har påbörjat en liten IT-revolution på Strömbäck. 5