Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 MÄNNISKAN I SAMHÄLLSOMVANDLINGEN Datorkunskap en nyckel till informationssamhället ITiS 2 Strömbäcks folkhögskola hösten 2002

3 MÄNNISKAN I SAMHÄLLSOMVANDLINGEN ARBETSLAGET Arbetslaget, ITiS 2, på Strömbäcks folkhögskola består av sex lärare som undervisar inom olika ämnesområden på Allmän linje. Det vi har gemensamt är att vi arbetar gentemot samma elevgrupp. INLEDNING I alla tider har människor upplevt förändringar, som mer eller mindre djupgående påverkat deras liv. Till de riktigt stora omvälvningarna räknas de radikala förändringar av människors livsvillkor, som följde på jordbruksrevolutionen för tusentals år sedan och på de senaste århundradenas industriella revolution. I vår egen tid upplever allt fler att den s.k. kunskaps- och informationsrevolutionen kan vara inledningen till den kanske mest djupgående samhällsomvandling som någonsin ägt rum med dramatiskt förändrade livsbetingelser för oss alla. En viktig men generell iakttagelse, som kan göras vid en jämförelse mellan dessa revolutioner är att förlorarna i första hand utgjorts och utgör de många människor, som av olika skäl inte kunnat eller haft möjlighet att utnyttja de nya tekniska innovationerna de jordlösa, de som saknar kapital respektive de som i vår tid inte hänger med i utvecklingen av det nya informationssamhället. Det här var några av de reflektioner som gjordes vid vår första ITiS-träff i våras, då vi diskuterade utgångspunkter och innehåll för vårt projekt. Flera av oss upplevde ett starkt behov av förbättrade datorkunskaper i t.ex. användandet av programvaror som Word, Publisher, Power Point och Excel, samt om hur man söker på Internet och därmed sammanhängande källkritik. Som lärare inom folkhögskolan, där bl.a. studerande med studiehandikapp av olika slag utgör en prioriterad grupp, föll det sig sedan naturligt att rikta in projektet mot att också hjälpa elever, som upplever behov av bättre kunskaper inom datorområdet. DE STUDERANDES BEHOV AV BASKUNSKAPER I DATORANVÄNDNING Eftersom vi valt att arbeta med elever med liten datorvana, började vi med att fundera över, vad som hör till baskunskaper i datoranvändning. Utgångspunkten är att datorn ska fungera som ett bra hjälpmedel i skolarbetet. Vi enades om att följande är viktigt att kunna när det gäller ordbehandling och layout: att kunna skriva ett dokument att spara på hårddisk respektive diskett och att skapa mappar för sparandet att öppna dokumentfiler att redigera stavfel, stycken, teckensnitt att göra innehållsförteckning, fotnoter och källförteckning att infoga bilder för framsidan till ett arbete eller i själva texten När det sedan gäller arbete via Internet så är följande viktigt att kunna: att söka via olika sökmotorer och att kunna formulera sökningen på olika sätt att kunna granska källorna kritiskt att kunna skicka mejl och bifoga filer 2

4 VÅRT BEHOV AV KOMPETENSHÖJNING Efter att ha inventerat de studerandes behov av baskunskaper, gjorde vi en inventering av våra egna kunskaper och kunskapsbehov. Kan vi tillräckligt, för att kunna fungera som bra handledare för våra elever? Sammantaget har vi inom arbetslaget ganska goda kunskaper. Inom vår grupp på sex personer, har någon jobbat som datalärare några år, någon annan är lite mer nybörjare, någon kan en del om Excel och någon är duktig på att använda Internet. Vi enades om några viktiga områden där vi vill lära oss mer, och då använda oss av våra samlade kunskaper. Programmen är då först Word, som kan ses som grunden, men också Excel, Publisher, Power Point, och så förstås mer om Internethantering, e-post och att bifoga fil. När det gäller Word vill vi lära oss: att skapa tabeller med olika typer av kantlinjer använda oss av redskapet formathämtning att nyttja olika kommandon såsom utskriftsformat, sidhuvud och sidfot, sök och ersätt, punkterad och numrerad lista att skapa ordning i alla sparade dokument genom att sortera in i mappar. VAD VI LÄRT OSS HITTILLS. Efter drygt två månaders jobb i ITiS-projektet, är det dags att summera vad vi hittills lärt oss. Eftersom målet med ITiS-jobbet är långsiktigt, så har vi inget fast målsnöre att referera till. Tanken är att våra kunskaper i arbetslaget ska öka och att den kompetenshöjningen också på sikt ska leda till en ökad kunskap i datoranvändning hos våra studerande. Under ITiS-projektet har vi jobbat med alla de områden vi ville lära oss mer om förutom Excel. Men det kommer senare. Under det andra handledningstillfället började vi lite trevande. Vi upptäckte den stora tillgången på användarinformation i framförallt Publisher och Power Point, som finns på nätet. Möjlighet att jobba mer konkret med dessa program fick vi också under ett seminarium. Otroligt mycket återstår att lära, men vi har kommit över starttröskeln och kan i fortsättningen utveckla vårt kunnande på egen hand och tillsammans. En digitalkamera har köpts in till vår linje. Förhoppningsvis ska vi våga inspirera våra studerande att t.ex. göra redovisningar i form av bildspel eller att använda sig av egna bilder i rapporter av olika slag. Med hjälp av föreläsningar en heldag i oktober fick vi inblick i lagar och etik kring Internetanvändning. Vi fick kunskap om olika söksystem, olika sätt att söka information och några handfast tips i kritisk granskning av Internetkällor. Innehållet under vårt heldagsseminarium stämde bra med våra kunskapsbehov, när det gäller Internetanvändning. Det vi lärde de oss den dagen har en del av oss redan haft praktisk nytta av i handledning av våra studerandes projektarbeten. En del av vår handledningstid har vi använt för att förkovra oss i Word-programmet. Även om vi alla i arbetslaget använder datorn för att skriva dokument, finns det många praktiska finesser, som vi inte känner till. Vi har den stora fördelen av att ha en rutinerad datalärare, som dessutom tycker det är roligt att undervisa oss andra i arbetslaget. Med dennes hjälp har vi lärt oss att använda tabellfunktionen i Word. Också den nya kunskapen har vi redan haft nytta av i praktiken. Vi har lärt oss att skapa nya mappar och att sortera och spara nya och gamla filer i rätt mapp. Det är för många av oss ny och mycket användbar kunskap, som kan användas för att få struktur på sparandet. 3

5 Många spontana frågor dyker upp, när det ges möjlighet att samlas och arbeta runt en dator. Hur hängande indragningar görs och hur kantlinjer justeras är exempel på redigeringsknep, som vi lärt oss. Eftersom vi har vår egen ITiS-konferens via First Class på nätet, med möjligheter till mejlkontakter inom arbetslaget, har det också känts naturligt och viktigt att lära sig mer om att t.ex. bifoga filer. Trots att tiden har varit en bristvara, har vi kommit en bra bit på väg i vårt kompetenshöjningsprojekt. Fördelen med att jobba i ett arbetslag är att vi kan använda varandra som resurser nu och också i fortsättningen. Vi kan stötta och hjälpa varandra när vi kör fast. Vi kan våga oss på nya saker tillsammans. Vi kan skratta åt våra misstag och uppmuntra varandra att gå vidare. Vi har vår resurskollega, som också i fortsättningen vill hjälpa oss vidare. Vi har fått arbeta närmare några av våra kollegor och det har varit mycket betydelsefullt! ARBETET MED ELEVERNA. I början trodde vi att vi skulle ha en mindre, samlad elevgrupp att arbeta med i detta ITiSarbete. Därför valde vi ut ett antal elever som framför allt jobbade i projektform med en del av sina studier. Ganska snart visade det sig att en del av dessa ville dra sig ur och att andra faktiskt redan hade ganska bra datorvana. Då valde vi att ligga lite lågt för att efter hand dra med eleverna i vårt arbete. I gruppen ingår allt från dyslektiker, allmänt datorovana med stavningsproblem till riktiga dataexperter. En del av våra elever vet om att de ingår i ett projekt, men de flesta vet det inte. Kanske det är så att några skulle bli stressade och drabbas av prestationsångest om de visste att de är inblandade. Från att i början ha arbetat med ett begränsat antal elever har vi, i takt med våra nyvunna kunskaper, involverat praktiskt taget alla elever på allmän linje. Vår förhoppning har varit att våra studerande ska se datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Om datoranvändningen fungerar för någon elev så tror vi att andra börjar se mer positivt på datorn, som man tidigare varit rädd för. Vi hoppas att de här eleverna genom vår medverkan - men också genom våra egna datorfrustrationer - kommer över sin datorskräck. Att arbeta med datorer i grupp tror vi kan underlätta för vissa att våga ta steget in i datorvärlden. Det faktum att vissa av oss lärare inte kan allt behöver inte vara negativt för eleverna ur en pedagogisk synvinkel. Vi svänger oss inte med termer så att de studerande inte hänger med, utan vi tar det lugnt och metodiskt för att själva hinna med och lära oss. Eleverna vågar lite mer allteftersom de känner att vi är till för dem och att man inte måste vara expert för att kunna nyttja detta hjälpmedel. Som i all inlärning är det själva processen som är viktigast. Datorn blir en pekpinne i stället för att vi lärare är det. Ett exempel på detta kan vara att de studerande har lättare att accepterar att datorn stryker under felstavade ord med rött streck! I ämnet svenska har vi sagt att alla texter, när de lämnas in som slutprodukt, ska vara skrivna på dator. I en av grupperna uppstod en diskussion om detta. Varför måste man skriva på dator? Blir 4

6 det inte mer personligt att de texter man skapar är skrivna för hand, undrade några studerande som inte är så vana datoranvändare. Efter diskussionen om datorns fördelar enades vi om att det är mycket enklare att ändra och redigera i en datorskriven text. Dessutom är det en stor fördel för läraren, som ibland drar sig för att ge kommentarer och ändringförslag, om det betyder att eleven måste skriva om allt. Eleverna har också lärt sig att skapa, sortera och öppna mappar och dokument, spara på hårddisk och diskett, skapa och skicka filer. De har också provat på olika sätt att redigera och även kommit så långt att de kan använda datorn för att visa bilder och bildspel via videokanon. Vissa studerande som tidigare aldrig varit inne på Internet, har nu lärt sig hitta uppgifter, hantera sökmotorer, börjat fundera över frågor kring upphovsrätt, kopiering av texter och bilder samt diskuterat källkritik. De har också kommit igång med att kommunicera via mejl. De föreläsningar vi lärare fick del av under en seminariedag har i det avseendet varit till stor nytta. NU GÅR VI VIDARE! Framöver kommer vi att fokusera oss mer på fler elever, i takt med att vi själva lär oss mer. Vi vill ha datorer i alla klassrum vilket vi också har begärt i budgeten. Många elever har förstås tidigare hanterat både datorer och Internet, men nu har vi lärare mer koll på vad och hur vi kan och bör gå in och hjälpa till eller styra. Eftersom vi i arbetslaget också börjat intressera oss för programmen Publisher och Power Point, kommer vi att också introducera dessa program i elevgrupper som ska göra presentationer och redovisningar. Ett spännande och bra verktyg. SLUTORD Det som från början kändes trevande, och för några av oss oöverstigligt, har utvecklats till ett roligt och givande projekt. Förutom, att vi alla fått mer datakunskaper, har detta arbete inneburit att vi arbetat mer tillsammans i arbetslaget. I vår rapport vill vi beskriva den process vi påbörjat tillsammans med eleverna, därför kan den bitvis upplevas som ett upprepande, men det är faktiskt så här det går till steg för steg. Seminarierna, artiklarna och de spännande mötena med kollegor inom andra skolformer, har satt igång en pedagogisk tankeprocess som vi nu vill fortsätta, tillsammans med våra kollegor på hemmaplan. Det som har känts lite betungande har varit tidspressen och de många arbetstimmar, utöver vårt ordinarie arbete. Trots detta känner vi oss nöjda med det vi lärt oss hittills och sugna på att gå vidare. I vår inledning skriver vi om olika revolutioner. Det kan låta stort, men vi upplever att vi nu har påbörjat en liten IT-revolution på Strömbäck. 5

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

NT- GYMNASIET TEKNIK 1 RAGNE.WAHLQUIST@JARFALLA.SE

NT- GYMNASIET TEKNIK 1 RAGNE.WAHLQUIST@JARFALLA.SE TEKNIK 1 Innehåll FRITIDSINTRESSET... 4 Översiktsplan för arbetets olika moment... 4 Tidplan, ett förslag... 4 Lektion 1, måndagen den 22september... 4 Till nästa lektion, tisdagen den 24 september, fotografera

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Barnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9

Barnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Barnkonventionen Gunilla Bergström Ingrid Ekström Jenny Forsgren Ewa-Lott Holmdahl Patrik Knutsson Anne-Sophie Olofsson Inger Ragnarsson Lars-Billy Ragnarsson

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Gmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka

Gmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka e-post Gmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka och ta emot e-post. Du skickar och tar emot bilagor och hanterar adressboken. Gå till din webbmail och logga in... 2 Skriv e-post...

Läs mer

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2010-2011

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2010-2011 UTBILDNINGSKATALOG NK 1(13) Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2010-2011 Innehåll Allmänna villkor för utbildning inom NK Kommunikation...2...2 Anmälan och avbokning...2 Inställda kurser...2 Pris...2

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

IKT-plan 2010-2011. Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.

IKT-plan 2010-2011. Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona. IKT-plan 2010-2011 Barn- och ungdomsnämnden Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.se Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Grunden för planen...

Läs mer

Lagga. Lokal IT plan

Lagga. Lokal IT plan Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång

Läs mer

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.

Läs mer

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson GAFE Google Apps For Education Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson LATHUND GAFE = Google Apps For Education www.google.se är startsidan där man kan hitta alla sidor i GAFE. Om man inte vill skriva

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Efter fem tsunamier av motstånd

Efter fem tsunamier av motstånd Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.

Läs mer

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk). Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3

Läs mer

Skapa ett register över din grupp/klass

Skapa ett register över din grupp/klass SYDSOL Handledning CW 2000-02-23 Skapa ett register över din grupp/klass Syfte: Att göra ett register i ClarisWorks och hantera olika informationer om en grupp/klass Pedagogens viktigaste uppgift är att

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Medelvärde och Median

Medelvärde och Median Medelvärde och Median Medelvärde och median Speldesign: Niklas Lindblad Josefin Westborg Version 1.0 Tack till; Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Helklass,

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

10 svar. Sammanfattning. Hur intressant var Palle Storms föreläsning? Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?

10 svar. Sammanfattning. Hur intressant var Palle Storms föreläsning? Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken? 10 svar Visa alla svar Publicera analyser alexmhirschi@gmail.com Redigera detta formulär Sammanfattning Hur intressant var Palle Storms föreläsning? 5 7 70 % Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet

Läs mer

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola Projektmaterial TEKNIKENS MÖJLIGHETER PÅ ALLMÄNNA LINJEN PÅ FELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA Fellingsbro folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

D I G I TA LT S K A PA N D E

D I G I TA LT S K A PA N D E DIGITALT SKAPANDE Innehåll WEBBPLATS PRESENTATION AV DIN KARMTAT... 4 Översiktsplan för arbetets olika moment... 4 Intervjuguide... 5 Inlämning senast onsdagen den 9 december... 5 Redovisning onsdagen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 )

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) 1 VISION 2 ALLMÄNT 3 MÅL 4 RIKTLINJER 5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA 6 DATAKÖRKORT 7 REVIDERINGSPROCESS 8 FASTSTÄLLANDE 1

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Här följer några sidor mötestips ur vår bok

Här följer några sidor mötestips ur vår bok 23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola Projektmaterial NATUR, MILJÖ OCH KULTUR I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Bäckedals folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av it i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer