Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Transkript

1 ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson

2 Rapport Introduktion Maria Montessori utvecklade en ny pedagogisk filosofi baserad på hennes observationer av barn. Hon blev övertygad om att barnet besitter en kraftig motivation inriktad på att ständigt utveckla sig. Genom att observera ett barn i arbete kan vi som lärare avgöra var barnet befinner sig i sin personliga utveckling. Med detta som grund kan vi presentera vilket kunskapsinnehåll som är rätt vid ett visst tillfälle. Det nuvarande arbetslaget består av fyra lärare. Tre av oss arbetar som mentorer för var sin åldersintegrerad grupp med barn i åldrarna 9-11 år. Varje grupp har 20 barn. I arbetslaget ingår också vår lärare i textilslöjd, som även är assistent. När ITIS startade upp i Kristianstad var vi kommunanställda. Redan då fanns ett behov av att kunna registrera varje barns personliga utveckling på ett överskådligt och lätthanterligt sätt. Den intresseanmälan två av oss då lämnade in fick ej gehör, troligen beroende på att vi inte utgjorde ett arbetslag. Hösten 2001 etablerades Kristianstads Montessoriskola med Pysslingen AB som ny arbetsgivare. Pysslingens mål stämde väl överens med montessoripedagogiken. En av Pysslingens hörnstenar är att personliga kunskapsmål sätts upp för varje barn. Det görs av pedagogen och barnet med hjälp av en individuell utvecklingsplan. Planen blir utgångspunkt för de utvecklingssamtal vi genomför minst en gång per termin tillsammans med barnets föräldrar. I Pysslingens verksamhetsplan prioriteras fem kvalitetsområden, ett av dem är de individuella utvecklingsplanerna. Genom Pysslingen har vi informerats om ett dataprogram, LOGGIT, som används på andra pysslingskolor. Det är ett webbanpassat stöd för skolor, som vill arbeta med individuella utvecklingsplaner. Tieto Enator har utarbetat LOGGIT i samarbete med lärare i Helsingborgs kommun. LOGGIT är därför utgångspunkten för vårt ITIS-projekt. Syfte och frågeställning Det ställs stora krav på dokumentation inom vår metodik. Varje lärare har hittills utvecklat sitt eget sätt att dokumentera elevernas arbeten. Vi har känt behov av att hitta gemensamma former för hur vi ska ge information vid bl a stadieövergångar. Det har känts viktigt för oss att elever och föräldrar får ökad insyn och känner större delaktighet i lärandet. Vi vill försöka synliggöra de moment eleverna ska klara för att uppnå de nationella målen. När elever och föräldrar får ta del av uppsatta mål, blir de mer delaktiga i läroprocessen. Eleverna får stora möjligheter att påverka sin utveckling, vilket ger bättre självkänsla och större självständighet.

3 En grundläggande tanke i den svenska skolan är att varje elev skall erbjudas en utbildning, som tar hänsyn till vars och ens unika förutsättningar och behov. Den enda skolform där det idag finns ett lagstiftat krav på dokumentation av den individuella planeringen för alla elever är gymnasieskolan ( SFS 2000:1111 ). Det kan tyckas märkligt att det inte finns samma krav för de andra skolformerna, men regeringen förbereder en förändring när det gäller just dokumentation. I en departementsskrivelse, som heter Elevens framgång skolans ansvar från år 2001, föreslår man att varje elev ska ha rätt till en individuell utvecklingsplan. Denna ska beskriva elevens kognitiva och sociala utveckling i relation till läroplanens mål att sträva mot. Man menar att på sikt skulle de individuella utvecklingsplanerna kunna ersätta åtgärdsprogrammen. Genom att eleven själv skall vara delaktig och ta ansvar för sin utvecklingsplan stärks elevinflytandet och en målsättning bör vara att eleven i slutet av grundskolan och på gymnasiet är huvudansvarig för sin plan. Uppläggning och genomförande Vi ville hitta ett tydligt och lätthanterligt sätt att dokumentera elevernas individuella utveckling. Genom att använda datorprogrammet LOGGIT, som innehåller individbaserade utvecklingsplaner, såg vi möjligheter att förverkliga våra idéer. Vi ville att pedagoger, elever och föräldrar skulle kunna ta del av dokumentation ämnesvis eller i en portfolio, där varje elev sparat arbeten de varit särskilt nöjda med. Vi ville försöka anpassa programmet till Montessoripedagogiken. I vårt arbete att anpassa programmet undersökte vi möjligheterna att skapa en enklare variant. Efter några försök ansåg vi att det inte gick att få ut vad vi ville av en sådan version. Fördelarna med LOGGIT övervägde. Att programmet på ett enkelt sätt var tillgängligt från hemmet var bara ytterligare en av de faktorer som gjorde valet lätt. Tiden fram till att vi själva skulle få full tillgång till programmet blev dock betydligt längre än vi från början hade kunnat kalkylera med. Vi hade en första inledande diskussion angående vårt projekt i slutet av oktober, i samband med vårt första ITIS-seminarium. Vi funderade på om det var för omfattande att sätta igång med LOGGIT under detta projekt. Vi insåg vidare att det skulle bli väldigt tidsödande att låta alla elever omfattas av programmet och dessutom måste vi först själv lära oss det. Vi fick också tänka på att vi under en första testperiod skulle få betala 30 kronor per elev och månad. Naturligtvis ska inte den ekonomiska aspekten styra helt men vi var tvungna att ta den i beaktning för att det hela skulle vara rimligt. På grund av tid- och ekonomiaspekterna var vi tvungna att göra vissa begränsningar när vi nu till en början skulle jobba med detta som ett ITISprojekt. Vi valde att begränsa oss till en mindre grupp elever, och i första hand elever med särskilda behov, då det där är extra viktigt med tätare uppföljning. Därefter begränsade vi oss till ett ämne, svenska, för att efter projektets slut bygga ut med fler ämnen. Vi valde svenska för att det är ett stort och viktigt ämne som ingår i de flesta andra skolämnen. Vi insåg att även textilslöjden skulle kunna omfattas av LOGGIT.

4 När vi nu hade satt ramarna för projektet ville vi kasta oss in i programmet och lära oss det så vi kunde sätta igång med att anpassa det till vår verksamhet. Under november fick vi klartecken från vår handledare att det gick bra med en begränsad elevgrupp. Vår rektor gav sedan sitt godkännande till att införskaffa programvaran. Vi började med att bekanta oss med programmet i en begränsad testversion. Vi provade under några veckor med att lägga in en fingerad elev för att på det sättet lära oss programmet och se hur det kunde anpassas till montessoripedagogiken. Vi skrev upp frågor och förslag på förändringar. För att få tillgång till en fullständig version av programmet var vi tvungna att genomgå en utbildning. Det visade sig dessvärre inte finnas någon möjlighet att få tillgång till en utbildare förrän tidigast i slutet av januari. Veckan efter vårt tredje ITIS -seminarium kom så äntligen, Agneta Kjellander, från Tieto Enator, och gick igenom programmet med oss. Dagen var mycket lärorik och vi fick svar på de flesta av våra frågor. Vi kunde nu själva fortsätta med programmet fullt ut. Vi började arbetet med att specificera de utvecklingsmål som skulle gälla för delmomenten : TALA, SKRIVA, LÄSA och LYSSNA under åk 3-5. Elev för elev förde vi sedan in 8-12 delmål inom varje moment, individuellt anpassade efter varje elevs utvecklingsnivå. Vi hade stora möjligheter att anpassa målen efter vår verksamhet. I textilslöjden började vi med att bestämma delmålen för hela åk 3-5. Därefter förde vi in mål, anpassade för varje elev. På så sätt blev slöjden lika lättöverskådlig som svenskan. Resultat Genom att eleven är delaktig i dokumentationen ökar motivationen och eleven blir medveten om sin egen utvecklingsprocess. Målsättningen var att vi i nuläget skulle ha fått igång alla elever med att aktivt använda sig av programmet. Då tidsschemat redan på ett tidigt stadium sprack, insåg vi att en omplanering var nödvändig. Vi måste begränsa oss och valde då delmålet LYSSNA. Alla elever har varit delaktiga genom att de fått skriva in ett mål i taget samt redovisat dessa i LOGGIT. Mentorns uppgift var sedan att avgöra om målet blivit uppfyllt. Vi känner att vi hittills fått ut precis vad som var förväntat av projektet. Däremot har vi p.g.a. tidsaspekten inte kunnat få någon reaktion på hur eleverna uppfattar programmet i sin helhet. Det resultat vi från början förväntat oss av projektet kan vi i nuläget inte redovisa. Vi vet med säkerhet att detta elevaktiva arbetssätt passar oss som hand i handske. Programmet är väldigt överskådligt vilket gör att eleverna kommer att kunna följa vilka framsteg de gör. Det är också enkelt att hantera. Därför tror vi att eleverna kommer att få stor hjälp med att kunna fokusera på vilka bitar inom skolarbetet som behöver utvecklas mer. Vi känner att det intensiva arbete vi lagt ner på LOGGIT kommer att bli det stora lyft som elever, föräldrar och inte minst vi pedagoger hoppats på.

5 Diskussion och utvärdering Det står i läroplanen att: Läraren skall: utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, (Lpo 94 s. 14) därför tycker vi att det är av största vikt att det på ett tydligt sätt framgår vad varje enskild elev behöver arbeta med för att uppnå bästa möjliga personliga utveckling. Vidare står det att: Läraren skall: samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, (Lpo 94 s. 16) med LOGGIT kan detta ske på ett naturligt sätt utan att det betyder något merarbete för läraren. Vi kan också se med tillförsikt på framtiden, vi behöver inte oroa oss när det gäller regeringens framtida krav på dokumentation av våra elever. När det gäller vår egen skola och arbetet med LOGGIT är det naturligtvis viktigt att resten av personalen ställer sig positiva till programmet för att vi ska kunna utnyttja det fullt ut. Vi ser redan nu stora fördelar när det gäller att ge information vid stadieövergångar. Vi ser också arbetet med individuella utvecklingsplaner som ett konkret och praktiskt stöd för arbetet i arbetslag. Vårt mål är att vi vid denna termins slut ska kunna vara i full gång med LOGGIT. Då ska vi naturligtvis ha genomfört ett informationsmöte med en enklare utbildning för föräldrar om vad LOGGIT innebär. För att kunna utvärdera vårt arbete har vi också tänkt att vid höstterminens början genomföra enkla intervjuer med familjerna, i samband med utvecklingssamtalen. Kristianstads Montessoriskola, mars 2003 Ulla Blomquist Ingbritt Ohlander Birgitta Nordin-Olsson Rickard Svenesson

6 Litteraturförteckning Lpo 94 (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet. Stockholm: CE Fritzes AB. Ds Eleven framgång skolans ansvar. SFS 2000:1111. Gymnasieförordningen. Stockholm: Fritzes.