Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Transkript

1 Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med sex elever i varje grupp. Åldern i båda grupperna är 9-12 år. Alla är pojkar. Våra elever är mestadels diagnosticerade (ADHD/DAMP, Asperger och Tourette) och har mycket olika problematik. Vårt arbete går ut på att hjälpa elever med inlärningssvårigheter, låg motivation och brister i social kompetens. In sin artikel Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete skriver Kjell Granström på sid 4 Alla elever i skolan skall lära sig använda IT. På så sätt kan undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras (SOU 1994:118, s9). Detta är även vår intention. Roger Säljö vid Göteborgs universitet har skrivit en intressant artikel som heter Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. I sin artikel citerar vi från sid. 10: Informationstekniken är en delvis ny arena att spela på och den kommer att förändra lärandets karaktär, den löser en del problem och skapar andra. Vi som arbetar i skolan får inte bli passiva och vägra följa med i informationsteknikens frammarsch. Naturligtvis kommer vi alla med hjälp av den nya tekniken att inhämta kunskaper och utveckla kommunikation/interaktion människor emellan på ett annorlunda sätt. Varje invention har alltid förändrat oss och samhället. Därför vill vi fördjupa oss och finna nya vägar så att vi bättre skall kunna hjälpa våra elever.

2 2 Syfte Vårt syfte med vårt arbete har varit att stimulera eleverna att utveckla skrivprocess och kommunikation med hjälp av IT-teknik och då framför allt datorn. Vi kände att vi behövde hitta nya vägar för att få eleverna aktivare och mer motiverade i sitt arbete; ge dem lust/nyfikenhet att lära. Vi undrade om eleverna vid terminens slut skaffat sig bättre färdigheter i följande: Kan alla skriva och använda olika funktioner inom First Class? Kan alla använda datorn som en ordbehandlare? Klarar alla att bearbeta och infoga bilder i ett dokument? Kan alla ta foto med digitalkamera? Kan de samarbeta bättre i olika teman? Kan de redovisa inför grupp? Har eleverna blivit aktivare i sitt skrivande? Som pedagoger hade vi ett viktigt syfte med vårt Itis-projekt. Vi själva ville skaffa oss mera kunskaper om IT och datorn för att kunna hjälpa eleverna. Tillvägagångssätt Inledningsvis diskuterade vi med eleverna om att vi alla är olika, lär oss saker på olika sätt (auditivt, visuellt, taktilt), vi har olika behov mm. Detta intresserade oss efter att vi läst en artikel av Ingela Cronsioe Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Eleverna fick därefter skriva ner hur de bäst lär sig och vi har samtalat om detta vid ett par tillfällen. Efter en föreläsning av Stig Roland Rask Etik & Källkritik på Internet (Kristianstad sept. 2000) diskuterade vi med eleverna hur man skall kunna hantera den enorma mängd information som nu finns tillgänglig via nätet. Vi vill mana dem till eftertanke att allt är inte sanning som skrivs på Internet vi uppmanar dem hela tiden till att tänka kritiskt. Dessutom informerades eleverna om vilka ordningsregler som gäller på Buffen. Inför projektet erhöll alla elever sitt personliga konto på Buffen. Därefter skrev de sin egen presentation.

3 3 Vi hade genomgång av digitalkameran och eleverna fotograferade varandra. Dessa foton infogades i ett Word-dokument tillsammans med deras presentation. De fick lära sig göra sändlista och därefter sände de sina presentationer till två elevgrupper på Ö. Sönnarslövs Resursskola. Sedan inleddes ett mer omfattande bildprojekt. Detta gick ut på att eleverna i bild illustrerade känslor. Digitalkameran användes och bilderna redigerades i Paint Shop Pro. Därefter skrev de text till sina bilder och mailade sina arbeten till Ö Sönnarslövs Resursskola och till Åhus Resursskola. Eleverna har haft kontinuerlig mail-kontakt med Åhus och vid två tillfällen har vi träffats och umgåtts. Några elever har också scannat bilder och redigerat dessa till sina arbeten. För ytterligare träning i kommunikation öppnade vi en egen konferens på Buffen Nymö-lådan. Här sänder elever och personal olika meddelanden. Vi har haft flera träffar och sammankomster än tidigare i de två elevgrupperna. Inslag då har varit frågesport, redovisningar och diktläsning. Under arbetets gång har vi på ett mer aktivt sätt med datorns hjälp arbetat med individanpassade temaarbeten för att då träna kommunikation och samarbete och därigenom ge social träning, läs- och skrivträning. Resultat När vi startade projektet så var vårt mål att utveckla skrivprocess och kommunikation. Våra förhoppningar och ambitioner har till stor del infriats men i vissa fall har vi inte uppnått önskade mål. Både elever och vi lärare har fått delvis nya arbetsrutiner, skaffat oss ny kunskap inte minst avseende IT. De flesta elever har självmant och av egen lust skrivit fler berättelser och använt mail mycket mer än tidigare.

4 4 Av våra 12 elever kan 11 st skriva och använda olika funktioner inom First Class. En elev är inte läs- och skrivkunnig. Han är helt beroende av vår hjälp. Vi läser mailen för honom och han dikterar och vi skriver. Eleverna kan skriva texter, redigera dessa och spara dem på rätt plats. Dessutom klarar merparten att bearbeta och infoga bilder i dokument. De kan ta foton med hjälp av digitalkameran. I våra temaarbeten har samarbete tränats på olika sätt. Det är svårt för oss att bedöma om samarbetet har förbättrats, eftersom projektet har pågått under så kort tid. Samarbete mellan våra elever är mycket svårt eftersom de har stora svårigheter att samsas utan att det blir konflikt. Träning i samarbete kan för oss innebära att: * 2 elever sitter samtidigt i ett litet datarum * samling/diskussion tillsammans i lilla gruppen och i storsamling * måla gemensam bild * eleverna hjälper varandra; t ex att läsa, räkna och arbeta vid datorn Samtliga elever gillar att redovisa de tycker om att stå i centrum. De gör detta bra. Den svåra biten är att lyssna när kamraterna berättar. Eleverna har varit aktivare i skrivprocessen. Skolans egen konferens Nymö-lådan fungerar mycket bra. Vid Itis-arbetets start fick vi (lärarna) genomgå Knapptryckarkurs och First Class och här lärde vi oss grundläggande kunskaper. Vi har hittat arbetssätt där datorn blivit ett naturligt hjälpmedel i undervisningen. Diskussion Datorn har visat sig vara ett utmärkt arbetsredskap i undervisningen. Vi förstår genom våra studiebesök på olika arbetsplatser att kunskaper inom IT är idag ett måste för alla och därför är det viktigt för alla unga att skaffa sig dessa kunskaper.

5 5 Genom våra litteraturstudier har vi fått igång nyttiga och givande diskussioner ibland ifrågasättande. Klart är att kommunikation är viktigt! För att återkoppla till Säljös artikel (se sid. 1) där han pekar på informationsteknikens för- och nackdelar ser vi att elever med stora läsoch skrivsvårigheter riskerar att bli utanför i konkurrensen med andra. Nytänkande och förändringar i arbetssättet är roligt. Vårt bildprojekt har varit bra eleverna har utifrån sina bilder skrivit texter/tankar och dessa har sen lett till diskussioner. Vi hade från början ambitionen att eleverna skulle skriva kontinuerligt i sina loggböcker. I början gick det bra men sen avtog det. Kontakten med Ö Sönnarslövs Resursskola blev inte som vi hade tänkt oss. Detta berodde på ny personal och svår elevgrupp. Elevernas mail-kontakt med dem skulle ha varit bättre förankrad, så att det blev en ömsesidig kommunikation. Det blev oftast en envägskommunikation. Så småningom blev en bra lösning vår konferens Nymö-lådan (Buffen) och sedan även Åhus Resursskola. En svårighet för eleverna har varit att kunna hemlighålla sina personliga lösenord på First Class. Ordningsreglerna på Buffen har varit svåra att följa för några elever. En viktig faktor i Itis-arbetet ska vara att projektet är ämnesövergripande, problembaserat samt elevorienterat. - ämnesövergripande: vi har vävt samman skrivning, läsning, oä och bild. Muntlig framställning har tränats och kan då ha handlat om ett arbete i oä, diktläsning, bokrecensioner och egna skrivna berättelser. - problembaserat och elevorienterat: Vi har hela tiden försökt utgå från var och en av våra elevers möjligheter, deras problematik och önskemål. Varje elev arbetar individuellt utifrån sina förutsättningar. Vi upplever att utvecklingsarbetet har varit ett spännande projekt nytändning för personal och elever.

6 6 Litteraturförteckning Cronsioe, I. (1999). Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet. Granström, K. & Colnerud, G. (1999). Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet. Rask, S. R. (1999). Med eller utan filter? KK-Stiftelsens skriftserie, nr 5. Säljö, R. (1999). Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet. Nymö resursskola Ingrid Larsson Marianne Ohlsson Eva Ådermark