Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Transkript

1 LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro till individens egna resurser och kompetenser och ett respektfullt bemötande. Pedagogiken kännetecknas av ett uppmärksamhetsskifte från problem till lösningar. I stället för att stanna eller fastna i "problemcirkeln", tar vi oss snabbt över till "lösningscirkeln". I "lösningscirkeln" fokuserar vi på vad eleven vill uppnå inom kunskap, lärande och personlig utveckling d.v.s. vad målet är. Att arbeta med förhållningssätt och samtalsmetodik är både spännande och utmanande. Det ger inspiration och skapar hela tiden möjligheter till positiv utveckling. Filosofin bakom LIP-modellen Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: förändra sitt liv i den riktning personen själv önskar för att nå sina mål skapa sin egen lösning på problem och bekymmer I den lösningsinriktade modellens grundsyn ingår att det är i samarbetet som lösningar skapas och utvecklas. Vid förändringssamtal lyfter man fram det som redan fungerar för att utvidga och utveckla dessa områden. Lösningsinriktad pedagogik bygger på ett respektfullt samarbete och bemötande mellan pedagog och elev. Vi lägger särskilt märke till och lyfter fram positiva beteenden. Vi förstärker dessa positiva beteenden med att ge eleven mycket uppmuntran och positiv feedback. Det inger hopp och arbetsglädje.

2 PORTFOLIO Huvudtanken med portfolio är att barnet ska bli medveten om sin egen aktiva roll i lärprocessen, se hur de lär sig bäst och att se sin egen utveckling. En av skolans viktigaste uppgifter är att förbereda eleverna för ett livslångt lärande. Förutom ämneskunskaperna behövs även strategier för lärandet. Barnen väljer ut arbeten som visar på att de lärt sig något eller att de är på väg mot sina mål och samlar dessa i sin portfoliopärm under namngivna flikar. Portfolio omfattar PRODUKTEN och PROCESSEN. Portfolio hjälper eleven att: lära känna sig själv ta ansvar och planera förstå och reflektera över sin utveckling både kunskapsmässigt och socialt tydligare kunna formulera egna mål se arbetet som meningsfullt och som en del av en helhet bli mer delaktig i utvecklingssamtalet Portfolion hjälper hemmet att se barnets utveckling och förstå barnets behov lättare stötta sina barn få inblick i skolans arbete få en dialog om barnets utveckling bättre förbereda sig inför utvecklingssamtalet Portfolion hjälper skolan att se alla sidor hos barnen både kunskapsmässigt och socialt ha en gemensam syn på förhållningssätt gentemot barnen och bedömning av barnens skolsituation följa och stötta barnens utveckling sätta upp tydliga mål för barnens arbete och utveckling bli tydligare i sitt arbete lättare få en dialog med barn och föräldrar vid utvecklingssamtalet arbeta med frågor som rör skolans kvalitet, utvärdering och uppföljning

3 LÄRSTILAR På skolan arbetar vi med lärstilar för att varje barn ska ha möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar och sätt att lära. Verksamheten planeras utifrån att barn är visuella, auditiva, kinestetiska och/eller taktila. Alla barn lär sig på olika sätt och ska få lära sig på sitt bästa sätt. Visuell lär genom att tänka i bilder, skapa inre bilder, ha sinne för form, ha gott färgsinne, minns i bilder gillar att använda mind-mapp. Auditiv Har lätt för att lyssna och förstå vad någon säger till dem, föredrar att läraren eller någon annan förklarar för dem med ord när den ska lära sig något nytt, har lätt att komma ihåg vad någon sagt till dem, tycker om att lyssna på radio och inspelad musik, tycker om att studera med sina vänner. Kinestetisk Minns bäst det de själv prövar på, tycker att det är givande med studiebesök om de skall lära dem något, har svårigheter att sitta still när de skall lösa svåra problem, tycker att det är kul att bygga saker, vill gärna spela in saker på band eller göra videofilmer, älskar att spela spel. Taktil Tycker om att använda händerna, gillar att rita och måla, tycker om att arbeta i sand eller lera, vill gärna använda datorer, miniräknare eller andra maskiner, gillar att bygga saker, vill gärna fingra på saker och ting, speciellt då de läser eller lyssnar på en föreläsning.

4 Vi är medvetna och beaktar att miljömässiga, emotionella, sociala, fysiska och psykologiska faktorer påverkar inlärningen. Skolans lärstilsarbete utgår från tre grundstenar; förhållningssätt, miljö och materiel. förhållningssätt miljö materiel Pedagogerna presenterar olika sätt att lära sig på, planerar verksamheten så att alla lärstilar involveras och låter barnen komma fram till hur de bäst lär sig. Lärstilen som man har som preferens en period kan förändras. Man ska alltså inte låsa sig vid en lärstil, utan även försöka utveckla de andra. Varje termin gör vi en Lärstilsanalys så att barnet har möjlighet att skatta sig själv och sin lärstil. Att skapa en lärandemiljö som tillgodoser alla lärstilar är en del i arbetet med lärstilar. Det finns så väl formell som informell miljö. Ljus, ljud, temperatur och design påverkar lärprocessen. I verkstäderna finns grupp- samt enskilda arbetsplatser och arbetsplatser med punktbelysning. För att skapa dessa miljöer finns en del hjälpmedel att tillgå t ex skärmar, hörselkåpor och musik. En trygg social miljö skapas bl.a. med hjälp av massage, avslappning och visualiseringsövningar. För att tillgodose allas olika sätt att lära används olika material kopplade till de olika lärstilarna t ex spel, kort, pedagogiska dataprogram etc. Varje läsår har vi ett Lärstilstema under en vecka, där vi fokuserar på en lärstil per dag. Syftet med detta är att barnen ska få uppleva och prova på alla lärstilar för att upptäcka på vilket sätt som de lär sig bäst, men också för att öva på den/de lärstilar som de är svagare i.

5 TEMA OCH VERKSTADSARBETE På skolan arbetar vi i verkstäder. Verkstäderna är utformade så att det finns material och läromedel relevanta för ämnet och som passar olika åldrar och lärstilar. Verkstäderna ska vara ett arbetsrum som inspirerar, tar tillvara på elevernas nyfikenhet och skapar lust att lära. Temaarbete kan ske på olika sätt och variera i omfång och tid. Under temat arbetar vi med de naturorienterade ämnena och samhällsorienterade ämnena integrerat med så många andra ämnen som är möjligt för att eleverna ska se sambandet mellan sin inlärning och var, när och hur kunskapen kan användas. Temat ska från först början vara hemligt och börjar med en upplevelse som pedagogerna planerat. Upplevelsen ska väcka nyfikenhet, frågor och lust att lära. Därefter följer en dialog med barnen. Barnens tankar och reflektioner skrivs ner av pedagogerna. Utifrån dessa frågeställningar planeras hur temat ska utformas. Temat ska helst genomsyra all undervisning och barnen ska ha en möjlighet att arbeta såväl teoretiskt som praktiskt. Temat ska ha tydliga mål som svarar mot läroplanen och kursplanens strävansmål. Målen för temat och bedömningsgrunderna ska synliggöras för barnen. En utvärdering görs såväl av barnen som av personalen när temat avslutas. Avslutningen sker med en utställning, teaterföreställning eller liknande.