Kvalitetsredovisning 2012

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera cirka 40 barn. Gladbacken har nya och fräscha lokaler och ligger i anslutning till Harlösa skola. Birkebo är en fristående förskola med tillgång till en bra utemiljö i direkt anslutning till förskolan. Förskolorna i Harlösa arbetar med gemensamma teman. Höstens tema är vatten och detta arbete kommer att pågå fram till våren Upptäcka, undersöka, skapa I Flyinge finns två förskolor, Häggebo och Pegasus. Häggebo ligger nära Flyingeskolan och är den största förskolan i Flyinge med cirka 100 barn. Pegasus är en I ur och Skur - certifierad förskola där barnen är ute i naturen i stort sätt hela dagen. Häggebos gemensamma tema Jag och vi och naturen startades hösten 2012.

2 Nyfikenhet/Fysik/Naturvetenskap: Vad flyter/vad sjunker? I Ur och Skur -certifierade förskolan Pegasus arbetar kontinuerligt med naturen som en grundbult. Här är barnen på Pegasus förskola på utflykt i Rövarkulan Ledarskapet bygger på tre områden; mål och resultat delaktighet och inflytande, samt långsiktighet och uthållighet. Några begrepp som framstår som centrala i vår verksamhet är fokus på uppdraget, pedagogisk dokumentation för att säkerställa målen i förskolans läroplan, barns inflytande och delaktighet, utmanande lärmiljöer och närvarande pedagoger. Vårt arbete med förskolans läroplanen I vårt arbete utgår vi från den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010), med sina sex målområden; Normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola - hem, samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem samt uppföljning, utvärdering och utveckling. För att säkerställa att målen uppfylls arbetar vi kontinuerligt med dokumentation efter en given mall. Vid kvalitetsgruppens genomgång av förskolornas dokumentation visade det sig att vi har arbetat med samtliga mål i olika sammanhang. Vi vill ännu mer utveckla barns utveckling och lärande samt barnens möjlighet till att få inflytande, bland annat genom att utveckla den pedagogiska dokumentationen, i högre grad använda observationer och loggböcker för att kunna reflektera över verksamhetens innehåll. Vi ska också mer medvetet utmana barnen, till exempel genom att ge dem olika uppdrag som stimulerar deras nyfikenhet och främjar deras utveckling. Bokstäver, samspel och lärande av varandra Elliot skriver sitt namn med lera

3 Lärmiljö: Ljus o skugga Modersmålsstödet förändrades hösten 2010 och vi har medvetet arbetet med att stödja barn med annat modersmål än svenska dels genom att stärka den kulturella identiteten men också försökt stärka deras modersmål i vardagen. Så här såg vår fina Piñata ut våren 2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

4 Förskolans arbete med verksamhetsplanen Föräldrasamverkan Under våren har vi besökt skola och fritidshem med de äldsta barnen, för att göra övergången till skolan tryggare för dem. Vid fyra tillfällen samlas förskoleklass och de äldsta barnen i förskolan för gemensamma aktiviteter för att lära känna varandra. Aktiviteterna kan vara allt från en fruktstund till femkamp. Varje år skickas det en enkät till alla föräldrar med barn i förskolan. Här ges föräldrarna möjlighet att anonymt tycka till om verksamheten. Frågorna berör både barnen och verksamheten. Föräldrarna har även möjlighet att påverka verksamheten inom förskolans samrådsgrupp, som består av förskolechef, pedagoger och invalda föräldrarepresentanter. Informationsbrev skickas med jämna mellanrum via mail till föräldrar från sitt barns förskolas avdelning om vad som har hänt och om planerade aktiviteter. Någon förskola bjöd in föräldrar till vardagsaktiviteter såsom; gymnastik och skapande vid olika stationer, föräldrarna är delaktiga i förskolans tema med olika aktiviteter. Till exempel vid Gladbackens vattentema fick föräldrarna till uppgift att rita något som bor i vattnet och som sedan användes i verksamheten till att bygga en damm. Vetenskaplig grund Personalen har genomgått fortbildning inom Reggio Emilia-pedagogiken. De har deltagit vid föreläsningar på Malmö högskola samt gjort studiebesök i bland annat Jönköping och Italien. Denna fortbildning har gett personalen nya tankar och även blivit en inspirationskälla för hela rektorsområdet. Detta har i sin tur lett till ytterligare fortbildning inom pedagogisk dokumentation samt naturkunskap. Vi har ett samarbete med Malmö högskola genom att vi kontinuerligt tar emot lärarstuderande. Vi ska, tillsammans med Linneuniversitetet och några andra kommuner, delta i ett forskningsprojekt som går ut på att ta fram modeller för hur vi kan följa barns lärande och utveckling. Forskningsprojektet pågår till 2016 och vi hoppas på att vårt deltagande ska ge oss ny kunskap och inspiration som kommer barnen tillgodo. Under 2012 har all personal läst kapitel ur boken Lärande möten med efterföljande dialoger och reflektioner. Det har bland annat handlat om vilken barn- och kunskapssyn vi står för och arbetar utifrån. Detta arbete fortsätter under hela Vi har tagit emot flera studiebesök och vid två tillfällen redovisat olika delar av verksamheten för våra politiker i Barn- och familjenämndens arbetsutskott.

5 Systematiskt uppföljningsarbete Inom vårt rektorsområde arbetar vi med pedagogisk dokumentation där vi utgår från målområdena i förskolans läroplan. Detta arbete innebär kortfattat att det vi planerar och genomför med barnen fotograferas och antecknas, som sedan analyseras och leder vidare till nya projekt med barnen. Till exempel ändrar vi kontinuerligt i barnens lek- och lärmiljöer för att inspirera och ta tillvara på barnens egna intressen. Personalen har arbetat mycket med förskolans nya läroplan och diskuterat värdegrunden. Den vuxnas roll och förhållningssätt är av stor betydelse. Att vara närvarande och delta i leken gör att barnen utmanas i högre grad. Pedagogerna använder leken som ett tillfälle att utveckla språket, matematiska begrepp, öka barnens förståelse för sin omvärld och sätta in saker i ett sammanhang. Medvetet agerande från pedagogerna med att hjälpa och slussa in barn i leken karaktäriserar verksamheten. Några speciella händelser under 2012 Backabo invigde sina nya lokaler samt bytt namn till Gladbacken. Birkebo har firat 20-årsjubileum. Birkebo och Gladbacken har börjat med att ha en utedag i veckan med de äldsta barnen. På den gemensamma kvalitestsdagen i Eslövs kommun Lärandets under redovisade personal från Häggebo förskola om hur vi arbetar med modersmålsstödet. Förskolorna Pegasus och Gladbacken hade varsin utställningsmonter. I juni redovisade vi för Barn- och familjenämndens arbetsutskott om hur vi tänker kring utvecklingssamtalet och den dokumentation som krävs för att fokus ska hamna på barnet. I december redovisade vi för Barn- och familjenämndens arbetsutskott hur vi stödjer modersmålet. Under året har vi arbetat fram värdeord som vårt rektorsområde kan stå för och kännetecknas av. De värdeord som vi valt är; samspel, delaktighet, lärmiljöer, glädje, nyfikenhet och hälsa. Förskolorna profilerar sig något olika och det kommer så småningom att synas på Eslövs kommuns hemsida.

6 Åtgärder Genom pedagogisk dokumentation reflektera och utveckla innehållet i verksamheten. Utvecklingssamtalet behöver utvecklas så att barnens utveckling och lärande i högre grad synliggörs. Utvärderas genom föräldraenkäten Mer närvarande pedagoger i verksamheten. Att i större utsträckning ge varandra återkoppling på hur vi som pedagoger kommunicerar med barnen. Mer och tydligare information till föräldrarna. Involvera dem tidigare vid de förändringar som sker på förskolan. Hemsidan måste uppdateras med värdeorden som utgångspunkt. Agneta Kessman med personal Förskolechef Flyinge/Harlösa förskolor