UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken

Transkript

1 Österslövs skola Kristianstads kommun ITiS rapport December 2002 UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken Åse Ahlbin Gunvor Andersson Ingrid Andersson Lise Lotte Bondesson Mats Hogland Marianne Johansson Victoria Persson Handledare Elisabeth Banemark 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund sid 3. Syfte.. sid 3 Mål. sid 3 Genomförande sid 4 Resultat sid 5 Diskussion... sid 6 Litteraturförteckning sid 7 2

3 Bakgrund Österslövs skola ligger naturskönt en mil norr om Kristianstad, 150 meter från Råbelövssjön. Vi är en skola som består av tre barnskoleklasser, 6 8 åringar, med ca 25 barn i varje klass.i varje klass arbetar lågstadielärare, förskollärare och fritidspedagog. I detta projekt deltager två av arbetslagen på skolan. Våra arbetslag har tillgång till fem datorer, digitalkamera och två skrivare. Vi utför en del av vår undervisning ute i vår närmiljö. Våra uppdrag utomhus är huvudsakligen: * Utedagarna, ( heldag kl.8 13 varje vecka ) då vi arbetar med vårt OÄ-tema. Denna termin är temat skogen. * Sjöväkteri, ett samarbete med Världsnaturfonden WWF, då vi är vid vår sjö och undersöker livet i vattnet. * Trädgårdslandet, kryddlandet och skolgårdens utemiljö, där vi odlar, skördar och använder miljön på många sätt. * Friluftsdagar med bl.a. skoljoggen ( samarbete med BRIS ), lägerskola, cykelturer, bad, kanoting och båt osv. Vid redovisningarna var det tidigare det handskrivna ordet som gällde liksom de handtecknade bilderna. Datorn användes som ett lekmaterial och ytterst sällan användes ordbehandlingsprogrammet. Vår önskan var att personalen skulle lära sig hantera datorn på ett säkrare sätt och använda digitalkameran i det dagliga arbetet. Detta för att vi sedan lätt skulle kunna förmedla våra kunskaper till eleverna. Syfte Våra tankar var att vi skulle befästa elevernas naturkunskaper ytterligare genom att använda datorn. I det vanliga skrivandet kan datorn vara ett bra komplement. Vi vill öka skrivglädjen både med tanke på skrivflödet och arbetets utförande. Vissa elever har svårt med finmotoriken t. ex. att forma bokstäver och dessa kan nu känna glädjen i att lyckas presentera ett fint arbete. Eftersom datorn är en del av allas vardag måste även eleverna få del av den nya tekniken för att kunna finna mer kunskap. Mål Vårt mål är att utveckla våra barns skrivande med hjälp av datorn. 3

4 Genomförande Utedagen innebär utevistelse under hela skoldagen en gång i veckan. Dagen börjar med att vi packar vår utelåda innehållande bl.a. muggar, bestick, sjukvårdslåda, fika och annat som behövs under dagen. Numera har vi ett nytt inventarie i vår packlåda, nämligen digitalkameran med disketter. Vi är noga med barnens klädsel. Föräldrarna förstår nu, att vi är ute i alla väder och behöver kläder efter väder. Vi utnyttjar skolans närmiljö, men emellanåt går vi en längre promenad för att besöka annan naturtyp.de flesta dagar tillbringar vi i vår s.k. vildmarksby eller vid vår sjö.vår vildmarksby är en naturlig plats i skogen med stora klippblock, där vi tillsammans med barnen under flera år byggt eldstad, vindskydd, koja, sittplatser, stafflier m.m.utrymme finns även för spontant kojbygge och miljön är utmärkt för grovmotoriska lekar såsom tafattlekar, kurragömma, klättring osv. På plats i skogen samlar vi alla barnen för en lugn stund inför dagens arbete, då man verkligen får känna att man vistas i naturen. Samtalen kan röra sig om vad som hänt sedan förra utedagen t. ex. * löven har fallit * löven har skiftat färg * det ryker ur munnen * årets skiftningar Under samlingen har personalen berättat att vi fått ett nytt hjälpmedel, digitalkameran, för vår dokumentation och ska fotografera mycket. Så följer introduktionen av dagens arbete. Denna höst är temat skogen och skogens skafferi. Efter en kort fikastund är verksamheten i full gång.barnen har fått plocka bär, frukter, svampar, nötter och kastanjer, som använts till att färga garn med. Bär och frukter har också avsmakats för att uppleva med alla sinnen. Dessa situationer har numera dokumenterats med digitalkameran.vid lunchtid lagar vi mat över öppen eld / stormkök eller så hämtas lunchen i skolans matbespisning. Som avslutning går vi igenom vad barnen har gjort och upplevt under dagen. Kameran har använts flitigt för att dokumentera matlagning, kojbygge, lek m.m. Vid bearbetningen i klassrummet har den vuxne lagt ut bilderna från utedagen i ett word-dokument eller på Netscape. Sen har barnen fått skriva sina texter till bilderna på datorn.vi har även låtit barnen skriva text för hand till bilderna som fotograferats med digitalkameran.det färdiga materialet sätts sedan in i barnens naturböcker.tidigare har vi ritat och skrivit om våra upplevelser. 4

5 Resultat Vår problemställning var om vi kommer att utveckla vår datakunskap bland personal och barn. Det tycker vi att vi har gjort. Olika nivåer i personalens datakunskap fanns vid starten av projektet. De flesta kunde bara använda ordbehandlingsprogrammet och sända respektive ta emot mail. Nu har vi utvecklat vår datakunskap till att omfatta följande: Infoga bilder och bifoga bilagor till mail, vidarebefordra mail, använda digitalkameran och hantera bilderna i Netscape. Har vi lyckats med att utveckla barnens skrivande? Barnen har också fotograferat olika situationer under utedagarna t.ex. bilder från lek, växtfärgning, kojbygge, svampplockning, matlagning m.m. som de sedan skrivit sin egen text till. Barnen har varit mycket positiva till detta.det har blivit många fina minnen genom bilderna. Även barnen har olika nivåer i sin datakunskap, allt från trevande försök att hitta rätt bokstav på tangentbordet till lite mer flytande skrivning. Eftersom barnen inte är klara med all bokstavsinlärning, kan även det ställa till problem. Tidsbristen har varit ett hinder eftersom projekttiden har varit begränsad. Bitvis har det varit svårt att förstå vissa funktioner på datorn, även tekniska problem har uppstått och detta har emellanåt bidragit till stor frustration. Trots problemen har vi lärt oss mycket genom dessa missöden. Vi har utvecklat datoranvändandet och blivit medvetna om dess användningsområden.nu har den blivit ett komplement och naturligt arbetsredskap till det vanliga arbetet. Digitalkameran, som sällan användes tidigare, har även den blivit en naturlig del i utearbetet. 5

6 Diskussion De flesta barnen har hunnit med att fotografera med digitalkameran. Alla barn har tyckt det var väldigt roligt att fotografera. Barnen har efter sin egen förmåga skrivit vid datorn. I vissa fall har de skrivit till den egenhändigt tagna bilden. Ibland har vi låtit dem skriva en text utifrån den gångna utedagen för att sedan rita en bild till den datorskrivna texten. Eftersom vi har fått olika reaktioner från barnen om att skriva vid datorn håller vi med Ingegärd Sandström Madsén i hennes studiematerial..att tänka med penna och med dator, att man lär sig både genom handen, ögat och tanken. Vi lär oss när vi gör något, när vi skapar bilder och när vi formulerar något i ord. Om olika läroprocesser förstärker varandra lär vi oss bäst. Emigs poäng är att skrivandet är unikt, genom att det är den enda språkliga process, där vi använder alla dessa representationsformer samtidigt. ( Janet Emig var en av dem som tidigt insåg sambandet mellan att lära och skriva. ) En del barn tycker fortfarande att det är roligare att göra en egen bild än att få fotografiet utskrivet. Andra barn har tyckt att det varit jätteroligt att få se sig själv och sina kompisar på bild. Vi citerar gärna åter Ingegärd Sandström Madsén. Att tänka med penna och med dator, att skrivandet i skolan borde vara mer varierat och att det särskilt i andra ämnen än modersmålet, borde användas på ett mycket mera medvetet sätt för att underlätta elevernas lärande. En del av barnen som är duktiga på att skriva har tyckt att det varit svårt att skriva vid datorn, då de inte hittar bokstäverna tillräckligt snabbt. För de barn som har problem med finmotoriken har det däremot varit positivt att få skriva vid datorn.vi som personal har ibland upplevt en väldig frustration, då det tekniska inte alltid fungerat. Därför hade vi önskat att vi som personal hade haft bättre datakunskaper, innan vi började med projektet. Tack vare projeltarbetet har vi haft möjlighet att diskutera vår pedagogik och vår egen syn på elever och deras lärande.vår önskan är att kunna arbeta ännu mer vid datorn. Vi ska inte upphöra med detta arbetssätt bara för att ITiS projektet tar slut. Vi kommer att fortsätta utvecklingen av vårt datoranvändande. I framtiden önskar vi också kunna lägga ut barnens arbete på vår hemsida. 6

7 Litteraturförteckning * Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator * Skolverkets läroplan för det obligatoriska skolväsendet * Skolverket: Handbok för Miljöskola * Skolverket: Kursplaner och betygskriterier * Skolverket: Skola för bildning * Skolverket: Överenskommet! Inför ITiS projektet har vi även läst följande litteratur hämtat från Johansson, Ann Cathrine: Det finns ingen IT pedagogik Jönsson, Bodil: Till en lärare Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord / Redskap för källkritik Dahlgren, L O: Problembaserat lärande Scherp, Hans Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll Jacobsson, Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp. Granström, Kjell m.fl.: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete BUF IKT policy för Kristianstad Kommun KK stiftelsen: Den fjärde basfärdigheten 7