Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01

Transkript

1 Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01

2 Sammanfattning Vi vill ha barnens egen verklighet och erfarenheter som utgångspunkt i matematikundervisningen. Som det är nu styr färdigproducerade läromedel barnens tänkande. Vi ville istället ha kreativa barn som aktivt söker och upptäcker matematik i sin omgivning. Barnen har formulerat och diskuterat matematikproblem utifrån sin egen skolmiljö. De har använt PowerPoint för att göra ett mattespel av tankenötter och fotografier tagna med digitalkameran. Genom att arbeta ute i verkligheten med former, mätning, antal och storheter har barnen övat upp sin rumsuppfattning och utvecklat en djupare förståelse för matematiska begrepp. Datorn har kommit in naturligt som ett verktyg i lärandet. Vi pedagoger har lärt oss använd datorn i en skapande process.

3 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Syfte 1 Litteraturbakgrund 2 Metod 2 Slutsats/Resultat 3 Litteraturförteckning 6 Litteraturtips 6

4 Bakgrund Tostarps skola är en skola med 65 elever uppdelade i fyra åldershomogena klasser år 0-3. När vi fick erbjudande om att delta i ItiS nappade vi, Annika som är fritidspedagog, Ewa som är förskollärare och Lisbeth som är lågstadielärare.. Vi påbörjade projektet på vårterminen med förskoleklassen och nuvarande treor. Efter sommaren var inte Ewa kvar på skolan så vi valde av organisatoriska skäl att endast arbeta med treorna. Det är 19 barn, sex flickor och tretton pojkar. Syfte Barnen och datorn Alla barnen skulle kunna skriva en text med Word, rita med Paint, spara på diskett och skriva ut. Under arbetets gång skulle digitalkameran användas för att fånga upp situationer och miljöer. Alla barn skulle ha tagit kort med kameran och lagt in foton i PowerPoint med text till. Med e-post till en annan skola skulle vi få ett bollplank för våra frågeställningar. Alla barn skulle lära sig hur man skickar och tar emot e-post. Vi vuxna och datorn Vårt viktigaste skäl till att delta var att stärka vår egen kompetens i IT för att kunna handleda barnen på ett bättre sätt. Skolan skulle genom projektet få ytterligare datautrustning, vilket behövdes. Projektet Vårt projekt handlar om matematik. Vi tyckte att barnen arbetade för mycket enskilt med läromedlens färdigkonstruerade problem. Syftet var att förändra arbetssättet i matematik, från att barnen är passiva mottagare, till att de själva blir aktiva och ser matematiken i sin egen omvärld. Vi ville ha mer kommunikation, samarbete och mindre enskilt arbete.

5 Litteraturbakgrund Som stöd för våra tankar och arbetet i projektet har vi utgått från följande citat: Lpo-94 Undervisningen i matematik skall ge eleverna möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. Nämnaren Tema : Matematik ett kommunikationsämne Om elever lämnas ensamma i sin kunskapsbildning, så är risken att de förvränger nya fakta för att passa in i deras tidigare modeller av världen. Om de får samverka med andra kan missuppfattningar korrigeras. Metod Barnen skulle formulera egna tankenötter utifrån sin skolmiljö De skulle arbeta i smågrupper för att kommunicera med varandra.. Tankenötterna skulle sättas ihop till ett datorspel. Arbetssättet skulle vara undersökande och praktiskt. Barnen behövde först lära känna sin omvärld med kropp och sinnen. På så sätt skulle de börja se matematiken ute i verkligheten. Det kändes naturligt att upptäcka formerna först, sedan göra mätövningar av olika slag, vidare träna rumsuppfattning och göra antalsberäkningar. Efter det borde barnen vara förberedda på att skapa egna matteproblem. Tillvägagångssätt Barnen har hela tiden arbetat i smågrupper med ca 5 barn i varje grupp. Under arbetet ute i skolmiljöerna fanns digitalkameran hela tiden med. Barnen fotograferade miljöer och situationer för att sedan skriva ut, laminera och använda fotona i det uppföljande arbetet med att formulera tankenötter. Grupperna valde själv vilka foton de ville göra problem kring. Parallellt med arbetet ute i skolmiljöerna och de praktiska övningarna kring detta arbetade barnen vid datorn. De ritade geometriska konstverk i Paint. Där tränade de ordbehandling i Word genom att renskriva sina matematiska problem. De tittade på sina digitalfoton, valde ut och lade in dem i PowerPoint och skrev text till. Dessa bilder sammanfogas sedan i ett PowerPoint bildspel och kommer att bli vår slutprodukt, ett mattespel. Barnen har även fått prova att skicka och ta emot e-post. Hästaryds skola har varit mottagare av våra tankenötter.

6 Former En åttakantig sandlåda, trekantiga fönster, rektangulära gatstenar, tusentals små kvadrater i taket. Det var lätt att hitta geometriska former. Vi laborerade vidare genom att barnen klippte ut och lekte med formerna. De provade att tessellera olika geometriska former. De upptäckte också vissa talföljder som uppstår då man gör mönster av kvadrater och trianglar. Vi arbetade även med att vika tredimensionella figurer. Begrepp som kant, hörn, längd, bredd, vinkel, omkrets, area kom in i samtalen. Rumsuppfattning För att träna barnens rumsuppfattning fick de göra kartor över skolbyggnaderna och skolgården. De gjorde också förslag till klassrumsmöblering. Då gällde det att sätta samman våra rektangulära och halvmåneformade småbord i nya kombinationer och mäta om det fungerade i praktiken. Storlek Barnens frågor handlade ofta om storlek. De funderade över hur mycket sand som rymdes i sandlådan, hur hög flaggstången var och hur mycket stora stenen i skogen vägde. Innan de mätte något fick de alltid göra en egen uppskattning av storleken först. Vi använde våra egna kroppsmått och jämförde sedan dem med standardiserade mått. Vi mätte längd, höjd, omkrets, area, volym, vikt. Vi har bland annat bakat till föräldramötet, vägt löv, famnat träds omkrets, mätt fötternas volym, mätt flaggstångens höjd m m. Antal Många frågor gällde antal. Hur många fönster, människor, stolar, bord, finns det på skolan? Hur mycket mjölk, papper, potatisar, pennor går det åt? Här fick de också alltid göra en uppskattning innan de räknade. Ofta gick det bara att göra en ungefärlig beräkning. Miniräknaren kom till flitig användning eftersom det räknades med höga tal. I våra smårutiga fönster kunde de se multiplikation. Slutsats/Resultat Alla barn har under arbetets gång blivit säkrare på att använda datorn. De kan skriva en text i Word, spara och skriva ut den. Samtliga barn har tagit foton med digitalkameran. De har lärt sig hur man infogar en bild från diskett till PowerPoint och skriver en text till. Alla barn har också ritat former med hjälp av Paint. Endast ett fåtal av barnen har själva provat att skicka och ta emot e-post ännu. Anledning är att vi inte har tillgång till internetuppkoppling i klassrummet. För att kunna maila är vi tvungna att byta byggnad och använda speciallärarens dator.

7 Vi vuxna har arbetat mycket med filhantering och lärt oss göra en presentation i PowerPoint. Tack vare digitalkameran har vi fortlöpande kunnat dokumentera arbetet. Datorn har använts mer till dokumentation och redovisning och inte bara till spelande. Verkligheten runt barnen har utnyttjats mer i matematikundervisningen. Barnen har arbetat tillsammans i smågrupper och pratat matematik. De har varit kreativa då de själva konstruerat och löst problem utifrån sina foton. Barnen fick i början av arbetet fylla i en enkät om vad de tycker om och hur de bäst lär sig matematik. Redan innan projektet började tyckte de flesta barn i klassen att matematik var roligt. Många ansåg att de lärde sig bäst i böckerna. När de besvarade enkäten i slutet av projektet blev resultatet ungefär det samma. Sex stycken hade dock ändrat uppfattning och tyckte att de lärde sig bäst tillsammans med klasskamraterna. Vi vuxna hade som målsättning att bli bättre på IT. Tack vare projektet har vi lärt oss hur man kan använda datorn mer i klassen och för egen dokumentation och redovisning. Att vara två vuxna i klassen har varit en avgörande förutsättning för att nå ett bra resultat. I en liten grupp under en pedagogs ledning gick det att utföra praktiska övningar och samtidigt föra matematiska samtal på ett mycket bra sätt. Alla barn kunde uppmärksammas och göra sin stämma hörd. Vid datorn kunde den vuxne snabbt ge hjälp, vilket är omöjligt för en lärare i helklass. Tyvärr kunde vi inte vara båda vid alla tillfällen, eftersom fritidspedagogen måste stötta vikarien i förskoleklassen. Barnen var mer lättdistraherade när vi var ute i de olika skolmiljöerna, än när de satt inne i klassrummet. Därför var det så bra att fotografera och arbeta med bilderna efteråt i lugn och ro. Samtidigt var det omväxlande och skönt för barnen att komma ut och röra på sig, det blev lekfullt och roligt. Vi såg stora variationer mellan barnen när det gällde rumsuppfattning och att uppskatta antal och storlek. I kartorna, som de ritade över skolgården och klassrummet, såg vi hur olika de uppfattade sin omvärld. När de kom med sina uppskattningar på avstånd, vikt och volym fanns det stora skillnader. Vi märkte att uppskattningarna blev mer rimliga efterhand.det var nyttigt för barnen att räkna med ungefärliga tal i verkligheten. I matteboken är allt så precist och beräkningarna inom ett visst talområde. Nu kunde vi med miniräknaren ex räkna ut att det fanns ca små kvadrater i taket i klassrummet.

8 Att få fram ett riktigt samarbete och diskussion kring problemformuleringar och problemlösning är svårt. Ofta var det en i gruppen som var drivande och gav förslag som de andra bara hängde med på. Projektet har automatisk blivit ämnesövergripande. Ämnet svenska när barnen formulerat sina problem, bild när vi skapade konstverk i Paint, miljö när vi beräknade åtgång av papper och vatten och hemkunskap genom bakningen. Vi kommer att fortsätta att arbeta på liknande sätt även i fortsättningen. Både barnen och vi vuxna tycker att det har varit mycket stimulerande att arbeta med projektet. Vi märker att barnen har upptäckt att matematik inte bara finns i böckerna utan också i verkligheten. Det här kan man göra ett matteproblem om! är numera en vanlig kommentar.

9 Litteraturförteckning LPO 1994 Nämnaren NCM, Göteborgs universitet, (2000) Nämnaren Tema: Matematik från början. Göteborgs universitet Litteraturtips Vägar till matematiken av Furness, Anthony Längd, Bredd och Höjd av Devonshire, Hilary Nämnaren Tema: Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren NCM, Göteborgsuniversitet