Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering"

Transkript

1 Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser och också påverka matematikundervisningen i stort. Lärarna berättar om ett forskningsprojekt där de tillsammans med två forskare undersökte elevers möjligheter till självreglering i samband med skrivande av olika slag i matematik. Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering handlar i detta sammanhang om att varje elev håller uppsikt över sitt lärande, håller fokus i sitt arbete och ingriper i matematikundervisningen utifrån sitt lärande. Projektet har genomförts av oss fyra lärare i Linköpings kommun, tillsammans med Lisa Björklund Boistrup och Joakim Samuelsson, båda forskare i matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Vi beskriver varför denna studie har genomförts, hur vi arbetat och de resultat arbetet gav. Lisa och Joakim har varit med och skrivit, men det är framförallt vi lärare, Lars-Åke Carlsson, Margareta Dalsjö, Lena Ingelshed och Katja Larsson, som här berättar om projektet. Aktionsforskning i en kommun Projektet är, precis som det arbete som beskrevs i Tystnad ett didaktiskt verktyg i matematikundervisningen, Nämnaren 2013:2, finansierat av Linköpings kommun och Norrköpings kommun i ett gemensamt projekt med Linköpings universitet. Forskarna har under en termin arbetat tillsammans med oss lärare. Utgångspunkten från kommunernas sida var att forskningsarbetet skulle beröra bedömning i vid mening i matematikklassrum. Sådan bedömning handlar om allt från betygsättning till de återkopplingar som sker i klassrummet. Den forskning som vi har genomfört kallas för medverkande aktionsforskning och i den är en angelägen aspekt att det inte är forskning som bedrivs på någon annan utan det handlar om yrkesgrupper som samarbetar med varandra. Lärarnas kunskaper om och erfarenheter från matematikundervisning möter forskarnas kunskaper om forskningsprocesser. Alla i projektet läste på om tidigare forskningsprojekt och utvecklingsarbeten. När vi skulle bestämma vad vi skulle forska om kom vi tillsammans överens. Dels skulle det vara något som vi lärare ville förändra i vår matematikundervisning och dels skulle det ge ett tillägg till tidigare forskning inom fältet. Syftet med projektet blev att beskriva och analysera hur vi lärare kan underlätta elevers självreglering i deras matematiklärande genom skrift och i artikeln presenterar vi kortfattat resultat på följande frågor: Detta projekt finns även att läsa i en längre rapport Elever som skriver och ingriper: Aktionsforskning om bedömning i matematik. 9

2 1. Vilka strategier har lärare för att underlätta elevers självreglering i matematik? 2. Vilka strategier har elever för att reglera sig själva när det gäller att hålla uppsikt hålla fokus ingripa i matematikundervisningen? 3. Vilka mönster mellan lärar- och elevstrategier kan vi se? Hur vår forskning genomfördes Under terminen träffades vi lärare och de båda forskarna vid åtta tillfällen för att planera arbetet med elevernas skrivande i matematik och hur vi kunde ge dem möjlighet att följa och påverka sitt lärande. Vi gjorde också analyser där vi diskuterade vad vi kunde se i det material som vi samlade in från våra klassrum. Vid två av träffarna bjöd vi även in en referensgrupp bestående av lärare från berörda skolor och kommunens matematikutvecklare. Under dessa träffar berättade vi om vårt syfte med forskningen, vårt tillvägagångssätt och de resultat vi kunde finna i våra analyser. Referensgruppen väckte nya tankar och idéer som förde vår utveckling framåt samt gav en bild av vår forsknings relevans för matematikundervisningen. Lisa gjorde två besök på varje skola och vi samlade under hela projektet in forskningsmaterial som: Elevers svar på enkäter. Elevers dokumentation vid olika tidpunkter, alltså hur de i skrift visade sina strategier i självreglering. Loggar skrivna av oss lärare varje vecka där vi reflekterade över vilka strategier lärare respektive elever använde sig av samt mönster vi kunde se mellan dessa. Minnesanteckningar från våra seminarier. Forskarlogg från besök på våra skolor. Lärares strategier för att underlätta elevers självreglering I projektet har vi använt oss av olika lärarstrategier som stödjer elevernas självreglering och underlättar för dem att lära. De strategier som vi har sett ge ett positivt utfall går att dela upp i tre underkategorier: information reflektion bedömning. Information Det är lärarnas ansvar att hjälpa eleverna framåt i deras utveckling. Därför behöver vi ge eleverna verktyg för självreglering, t ex genom att vara tydliga i vår information av mål och syfte för lektionen och ge frågeställningar som förtydligar detta. Läraren ser till att eleverna får möjlighet att lära sig hur de håller fokus, självreglerar och håller uppsikt. Eleverna får tydliga konkreta mål som 10

3 de förstår och målen i undervisningen är kopplade till förmågorna i matematik. Läraren är tydlig, strukturerad och införstådd med stoff, mål och förmågor samt ställer tydliga frågor till eleverna om kunskap, lärande och självreglering. Här visas mål för ett par veckors matematikundervisning där en elev har ringat in vad som är viktigt att arbeta med för just henne. Reflektion Läraren behöver ge eleverna stöd och verktyg för självreglering när arbetssättet är ovant och obekant för dem. Läraren kan underlätta genom att ställa tydliga och precisa frågor som ger eleverna möjlighet att reflektera över och utveckla sin självreglering i matematik. Frågorna kan ge eleverna möjlighet att uttrycka hur de känner inför vissa uppgifter eller att ge dem utrymme att fundera över vad de kan, inte kan, vill lära sig samt på vilket sätt de vill lära sig, exempelvis: påverka hur deras matematiklärande ska gå till genom att bestämma svårighetsgrad på vad de ska arbeta med och hur (enskilt eller tillsammans med någon) reflektera över sitt lärande efter lektionen diskutera i grupper ta del av andras lösningar uttrycka vad de känner inför matematiska uppgifter genom att, utan att lösa uppgifterna, sätta ord på sina tankar och känslor. Nedan visas ett exempel där en elev fått reflektera över några uppgifter innan arbetet med funktioner startade. I instruktionerna var det tydligt att eleverna inte skulle lösa uppgifterna utan bara reflektera över de känslor och tankar som uppgifterna väckte. Det eleverna skrev var sedan en av flera utgångspunkter för den kommande undervisningen. 11

4 Bedömning Eleverna behöver verktyg för att bättre förstå och bedöma sina egna förmågor utifrån målen. De behöver stöd i att uttrycka sina kunskaper och förstå den egna lärandeprocess samt bli mer självständiga och fokuserade. Verktygen kan vara att ge eleverna möjlighet att utvärdera sitt lärande efter lektionen genom att skatta sina prestationer utvärdera vad de lärt sig, vad de tycker är svårt och vad de behöver hjälp med för att komma vidare. Fokus förflyttas på det här sättet från lärare till elev. Lärarens roll blir mer som underlättare, där en del av undervisningen, för eleven, handlar om att lära sig om sitt eget lärande (metakognition). I ett arbetssätt som detta är läraren en central person, som samtidigt som eleverna bjuds in till att reflektera, tar ansvar för val av innehåll och använder lämpliga individanpassade uppgifter med olika svårighetsgrad. Läraren behöver vara målorienterad så att fokus hamnar på kunskapsmålen och förmågorna i ämnet och att dessa blir begripliga för eleven. Det är väsentligt att ha genomgångar där eleverna är aktiva och kommunicerar vad de kan och vad de lär sig. Läraren behöver finnas tillgänglig och stötta de elever som fortfarande är i början av processen av att kunna reflektera över och förstå sitt matematiklärande. De strategier vi lärare använt oss av är att ge eleverna större utrymme och möjligheter att tänka till om sitt matematiklärande. Elevers strategier för att reglera sig själva Eleverna hade många goda idéer om hur deras självreglering skulle gå till. Det visade sig även tydligt att eleverna anammade och tog hjälp av de redskap som läraren visade dem och gjorde dem till sina egna. Eleverna blev mer fokuserade En elev reflekterar över sitt lärande om division den gångna veckan. 12

5 och tog ett större ansvar för sitt lärande. Vi har valt att dela upp elevers självreglering i de tre underkategorier som fanns i vår frågeställning. Här är några exempel som visar vad eleverna har uttryckt i skrift. Hålla uppsikt Hur eleverna håller uppsikt på hur de lär sig: Tänka tillbaka på det förra hur jag gjorde då och hur jag kan lära mig det nya. Träna fast det är tråkigt. Koncentrera mig på bara matematiken. Hur elever håller uppsikt på vad de lär sig: Idag har jag tränat på att När jag känner mig osäker på något vet jag att jag behöver utveckla / bli bättre på det. Kan nu välja metod så det blir lättare att lösa uppgifterna. Hålla fokus Hur eleverna kan hålla fokus på att arbeta med matematik och inget annat: Jobba tillsammans med någon för att hålla fokus. Välja att fokusera på det jag känner mig osäker på. Ta det lugnt, ta en sak i taget. Göra mitt bästa. Koncentrera mig på matematiken. Hur eleverna kan hålla fokus på det specifika matematikinnehållet: Jag behöver arbeta med (t ex att berätta varför min metod passar). Jag vill veta mer om (t ex att byta mellan olika tidsenheter). Ingripa Hur eleverna kan ingripa i sitt självständiga arbete: Fundera över olika lösningssätt. Använder extratid till matematik. Att få välja uppgifter själv. Välja lagom svåra uppgifter. Sortera ut viktiga delar i ett problem. Använda datorn som hjälp. Hur eleverna kan ingripa genom att ta hjälp av andra: Fråga läraren om hjälp. Fråga kompisar om hjälp. Förklara för någon. Berätta för andra hur jag tänker. Lyssnar på andras strategier. Arbeta tillsammans med någon. Diskutera och titta på hur andra har gjort och jämföra. Berätta om saker jag vill lära mig. 13

6 Övriga observationer för elevernas självreglerande Under projektet kunde vi se hur eleverna blev mer fokuserade och tog ett större ansvar för sitt lärande både i skolan och på sin fritid. De kunde stödja sina kamrater i att hålla uppsikt, fokusera och ingripa. Mindre intresserade elever blev påverkade av sina kamrater och från att ha varit ointresserade blev de motiverade att engagera sig, d v s hålla uppsikt, fokusera och ingripa. De som ändrat sin självreglering i positiv riktning spred detta som goda förebilder. Elever som såg sina kamraters beteenden och samtal började själva reflektera över sitt eget lärande och ansvar. De fick ny insikt i vad som behövde göras för att kunna utveckla sitt matematiklärande. Att se detta ske på så kort tid, några månader, var en mycket intressant upplevelse. Några elever ingrep i sitt lärande genom att starta en klubb, RIS, Redo Inför Sjuan, för att arbeta vidare hemma. Det visade sig tydligt att en liten ändring i lärarens undervisning gav ett stort utfall för elevernas lärande. Mönster mellan lärares och elevers strategier Det är intressant att koppla ihop det som läraren gör med vilka konsekvenser vi kan se och vad eleverna då visar i sitt lärande. Är vi lärare mer precisa i vår information och tydligare i vårt språk när vi kommunicerar får eleverna automatiskt verktyg för självreglering och lärande. Vi kunde se följande underkategorier i mönstret mellan elevers och lärares strategier: Mönster för vad som lyfts fram Om vi lärare fokuserar på våra strategier för att underlätta för elevernas självreglering har vi sett att eleverna lättare kan fokusera på sina strategier. Vi kunde också se att om vi fokuserar mål, så fokuserar eleverna på målen. Vad en elev kan och vad en annan elev vill lära sig. 14

7 När vi visar intresse för elevernas lärande växer elevernas intresse för sitt eget lärande. Fotona på förra sidan är exempel på en aktivitet som bjöd in eleverna att mer fokusera målen. Elever har skrivit på små whiteboardtavlor vad de kan och vad de behöver lära sig. När vi lärare visar förståelse och acceptans för att eleverna kan tycka att delar, eller för den delen helheten, i matematik är tråkigt och meningslöst övervinner eleverna motviljan mot matematiken samtidigt som vi lärare inspireras att förändra vår matematikundervisning. Detta kan göra att matematiken framstår som roligare och intressantare, vilket leder till att eleverna fokuserar matematiken mer. Mönster för att förstå sitt lärande Undervisar vi i hur man kan förstå sitt lärande vill och kan eleverna förstå och ta bättre ansvar för sitt lärande. Här ingår att vi lärare hittar ett språk kring självreglering så att vi blir tydliga, mer precisa så eleverna kan få större möjlighet att förstå och delta i sitt eget lärande. När vi lärare visar tillit och ger eleverna redskap till att förstå vad de kan, då kan de också själva bedöma vad de kan och vill lära sig. Genom att vi lärare fokuserar på att hålla uppsikt, fokus samt ingripa hos eleverna och hos oss själva ser vi och lägger mer märke till olika skeenden under lektion och inlärning. Att visa intresse för elevernas individuella matematikutveckling ger en fördjupad dialog. Eleverna frågar mer, ger spontan feedback och är mer intresserade av sitt eget lärande. Vi har också sett hur eleverna i arbetet med självreglering blir engagerade och kommunicerar med både kamrater och lärare. Eleverna föreslår ändringar och vill prova, de kommunicerar, analyserar och tar ett större ansvar för sitt lärande. De förmedlar även sina tankar om matematiken i andra situationer. Litteratur Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: a multimodal social semiotic study (Doktorsavhandling). Stockholms universitet, Stockholm. Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! För elevers engagemang och lärande. Stockholm: Liber. Björklund Boistrup, L., Samuelsson, J., Dalsjö, M. & Ingelshed, L. (2013). Elever som skriver och ingriper: Aktionsforskning om bedömning i matematik. Linköping: Linköpings kommun. Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. I Review of Educational Research March 2007, 77(1), Rönnerman, K. (red). (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Studentlitteratur. 15

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor

Läs mer

Elever som skriver och ingriper

Elever som skriver och ingriper Elever som skriver och ingriper Aktionsforskning om bedömning i matematik Lisa Björklund Boistrup Joakim Samuelsson Margareta Dalsjö Lena Ingelshed Elever som skriver och ingriper Aktionsforskning om

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Motivation för matematik

Motivation för matematik Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,

Läs mer

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: 1 6-9 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala

Läs mer

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft Fuengirola den 8 november 2014 Matematiklyftet Margareta Oscarsson 08 52733327 margareta.oscarsson@skolverket.se #malyft Dagens program Matematiklyftet i korthet Materialet på lärportalen De didaktiska

Läs mer

Bedömning i matematikklassrum

Bedömning i matematikklassrum Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning

Läs mer

Smittande samtal mellan lärare och elev

Smittande samtal mellan lärare och elev Smittande samtal mellan lärare och elev Aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping HT 2012 Lisa Björklund Boistrup och Joakim Samuelsson Innehåll Inledning Diskussionen om skolan idag Lärarens

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.

Läs mer

Stödjande observationer

Stödjande observationer Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov

Läs mer

Karlshamn 20/ Bedömning i matematik

Karlshamn 20/ Bedömning i matematik Karlshamn 20/9 2011 Bedömning i matematik Ur Lgr-11 kap 2 Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer

Läs mer

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar Per Berggren och Maria Lindroth 2017-03-21 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Kompetensutveckling, forskning eller båda på en gång? Utforskande av bedömningspraktiker i matematik genom aktionsforskning

Kompetensutveckling, forskning eller båda på en gång? Utforskande av bedömningspraktiker i matematik genom aktionsforskning Kompetensutveckling, forskning eller båda på en gång? Utforskande av bedömningspraktiker i matematik genom aktionsforskning Lisa Björklund Boistrup Denna föreläsning Bakgrund om bedömning Orientering om

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Lära matematik med datorn

Lära matematik med datorn Lära matematik med datorn Ulrika Ryan Matematik för den digitala generationen Malmö högskola, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet och NCM 3 gymnasieskolor och 2 grundskolor i Lunds kommun Matematik

Läs mer

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i

Läs mer

På Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik

På Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik Jessica Håkansson Bedömningsarbete på Nydalaskolan Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete Analysfasen Steg 1 prioriterad målsättning Vilka färdigheter eller förmågor behöver vi bli bättre på att utveckla hos våra elever för

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Lärare åk 7-9 och Gy i matematik, 4,5 högskolepoäng Lärare: Bengt Andersson, Eva Taflin Introduktion: 19 November -13 VFU1 koppling till tidigare

Läs mer

Matematikutveckling i förskoleklassen

Matematikutveckling i förskoleklassen Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun

Läs mer

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv

Läs mer

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Matematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna

Matematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna Mikaela Thorén Motivation för matematik Författaren ger här en bild av vilka faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära matematik. Artikeln bygger på författarens examensarbete som belönades

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11

Läs mer

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse Per Berggren och Maria Lindroth 2017-09-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Dokumentation grundskola

Dokumentation grundskola Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom

Läs mer

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar

Läs mer

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Riktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Riktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 7,5 hp VFU inom ramen för 37,5 hp Kurs: Matematik för grundlärare åk 4-6 Kursplan: MA3006 VT2017

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera

Läs mer

Betydelsen av tystnad

Betydelsen av tystnad Betydelsen av tystnad Aktionsforskning om bedömning i matematik Lisa Björklund Boistrup och Joakim Samuelsson Betydelsen av tystnad Aktionsforskning om bedömning i matematik i Linköping HT 2012 Lisa Björklund

Läs mer

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Pedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

Pedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education (BA), Basic Mathematics for Teachers in Leisure Education, 7,5 credits Allmänna data

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga Per Berggren och Maria Lindroth 2017-11-14 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

/////// // ///////// / // /

/////// // ///////// / // / Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas

Läs mer

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor)

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp

Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp Education MA, Educational Science for Primary School Teacher Education Programme 1-3, Preschool,

Läs mer

I Mightifier ger man bara positiv respons som gör kompisen glad. Påminn eleverna om hur viktigt det är att använda vänliga ord. Mightifier hjälper

I Mightifier ger man bara positiv respons som gör kompisen glad. Påminn eleverna om hur viktigt det är att använda vänliga ord. Mightifier hjälper Tips för läraren Tekniska aspekter 1. Skapa ditt klassrum på ditt eget lärarkonto genom att fylla i klassets uppgifter och att foga in eleverna en i taget. Klicka på save and lock settings. Observera detta

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Så här gjorde vi sen

Så här gjorde vi sen Så här gjorde vi sen Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens i Malmö Rektorer i Linköping Möte med Utvecklingsledare och Matematikutvecklare

Läs mer

Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson

Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa

Läs mer