Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet
|
|
- Hanna Lena Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet
2 Bedömningssamtal i frisörutbildningen
3 Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv på återkoppling
4 Teoretisk bakgrund Bedömning återkoppling (Sadler, 1989, 2010; Black & Wiliam, 1998; Ruiz-Primo, 2011; Hattie & Timperley, 2007) Multimodal Social Semiotik (Van Leeuwen, 2005; Kress, 2010; Selander & Kress, 2010)
5 De 3 feedbackfrågorna (Hattie & Timperley, 2007) Vart Var Hur
6 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka klassrumsbaserad bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning. Bedömning studeras i form av återkoppling mellan lärare och elev i frisörklassrummet, med fokus på multimodal kommunikation. Vilka typer av återkoppling konstrueras i den klassrumsbaserade bedömningen? Vilka semiotiska resurser används i olika typer av återkoppling?
7 Metod och studieobjekt Videoobservationer samt minnesanteckningar (8 elever och två lärare i en skola) Frisörelever åk 3 i Salong (kundmottagning)
8 Analytiska begrepp Återkoppling sensitivt begrepp (Blumer, 1954), generell definition som utvecklas utifrån empirin: bedömning av yrkeskunnande som kommuniceras under pågående arbete (Björklund Boistrup, 2010; Ruiz-Primo, 2011) ömsesidighet - information om behov i kunskapsprocessen (Lindberg, 2011) Semiotisk resurs handling eller artefakt vi använder i kommunikation (Van Leeuwen, 2005)
9 Exempel på transkription Excerpt film 5 sekvens E: du vet att han kommer å ha en hög (x) här (x) 02. L: mm (.) haru tittat på längdförhållandena? 03. E: mm (.) har försökt 04. L: så där ((mäter strecken på ritningen som eleven har 05. ritat, med tummen och pekfinger)) kanske har ett litet 06. mått (.) ((tar fram kammen och mäter på ritningen)) hur 07. långt e de här? ((mäter)) där (.) å jämför me örat (.) 08. de e lika långt som örat där (.) kommer de å va de 09 när de e. färdiklippt? (.) de e ju liksom en liten 10. referens (.) å se (.) haru ritat rätt 11. E: mm 12. L: kommer de å va så långt? (.) kolla! ((de flyttar sig 13. från ritning till kundens bakhuvud och läraren drar en 14. hårslinga rakt upp)) hur mycke skaru klippa? 15. E: (x) ((visar med en penna mot kundens hår)) där (.) en 16. bete (( de. tittar))
10 Exempel på transkription (forts.) 17. L: mm (.) du skulle klippa av ((pekar mot hårslingan hon håller upp)) 18. E: ja 19. L: så haru den där ((pekar på 20. hårslingan o mäter mellan 21. fingrarna fortsätter med 22. måttet till kundens öra tittar på 23. elev)) de kanske skulle ha 24. varit lite kortare där då? 25. (( pekar mot strukturritning)) 26. E: mm ((tittar omväxlande på 27. ritning och kundens hår)) (.) 28. ja
11 Återkopplingstyper: Resultat Frågande (ofta i hel mening) Svarande (enstaka ord eller mening) Instruerande (talar om ett tillvägagångssätt) Demonstrerande (visar ett tillvägagångssätt) Korrigerande (tillrättavisar) Kontrollerande (observerar med kommentarer) Värderande (omdömen som bra) Bekräftande (indikerar att handlingen är riktig) Kritiserande (indikerar att handlingen är fel) Föreslående (direktiv om hur något kan göras) Upprepande (återkommande instruktion) Tvekande (visar en osäkerhet)
12 Cyklisk återkopplingsprocess E Svarande L Frågande Kontroll E Svarande Tvekan L Frågande Förslag L Demonstrerande Instruktion L Frågande Demonstration L Frågande Demonstration E Svarande Demonstration L Frågande Kontroll
13 Semiotiska resurser
14 Referenser Björklund Boistrup, L. (2010). När Kicki tog körkort bedömning av elevers lärande. I. A-L. Rostvall & S. Selander (red.), Design för lärande (s ). Stockholm: Norstedts. Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessemnt and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5, no. 1: Blumer, H. (1954). What is Wrong with Social Theory? American Sociological Review, 19 (1), s Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. Lindberg, V. (2011). Betyg och bedömning i svensk didaktisk forskning I L. Lindström, V. Lindberg, & A. Pettersson, A. (Red.). Pedagogisk bedömning (s ). Stockholm: Stockholms Universitets Förlag. Ruiz-Primo, M.A. (2011). Informal formative assessment: The role of instructional dialogues in assessing students learning. Studies in Educational Evaluation 37 (2011) Sadler, R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, 18: Sadler, R. (2010). Beyond feedback: Developing student capability in complex appraisal. Assessment and Evaluation in Higher Education, 35, Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande. Stockholm: Norstedts. Van Leeuwen, T. (2005). Introducing Social Semiotics. London: Routledge.
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling
Läs merBedömning för undervisning och lärande
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 1: Bedömning för undervisning och lärande Bedömning för undervisning och lärande Mikael Holmquist, Göteborgs universitet och Astrid Pettersson,
Läs merKommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever
Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever Tekniken i skolan #teknikeniskolan Anna Wirstedt Bakgrund Eget intresse i teknikundervisning och nyanlända elevers skolgång Skolinspektionens granskning
Läs merBedömning i matematikklassrum
Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning
Läs merKursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)
Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merF Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P
Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola
Läs merÅterkoppling Formativ återkoppling i stora studentgrupper Anders Jönsson
Återkoppling Formativ återkoppling i stora studentgrupper Anders Jönsson Ett vanligt bekymmer för högskolelärare är att kunna ge formativ återkoppling i stora studentgrupper, eftersom individuell återkoppling
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merBarns skärmbaserade texthantering:
Barns skärmbaserade texthantering: Sammansatta texter och nya perspektiv på progression och bedömning Charlotte Engblom Yngre barn: 7 och 8 år Specifikt datorskärmar Barns skärmbaserade Bestående av flera
Läs merWorkshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE. Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark
Workshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark Workshopens huvudfråga Kan AssCE-formuläret på avancerad nivå användas i alla
Läs merDen formativa bedömningens dubbla fokus
Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,
Läs merFöräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet
Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation
Läs merDesign i lärande. Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 5: Design i lärande Design i lärande Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet Design i lärande,
Läs merBEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad
BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Utgångspunkter: Ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007 med ett resultatbaserat perspektiv
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merBedömning av kunskap och för lärande i matematik
Bedömning av kunskap och för lärande i matematik Vetenskaplig bas för bedömningsarbete i matematik Trender i resultat PRIM en nationell resurs Vetenskaplig bas för bedömning i matematik Institutionella
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merMitt emellan teori och praktik Hur lär och bedömer vi våra studenter?
Mitt emellan teori och praktik Hur lär och bedömer vi våra studenter? Henrik Hegender Fil. dr / lektor i pedagogik Institutionen för utbildningsvetenskap, Lnu Universitetspedagogiska konferensen 2017,
Läs merHållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program
Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen
Läs merBedömning för engagemang och lärande
Bedömning för engagemang och lärande Lisa Björklund Boistrup Ordet bedömning kan göra att tankarna lätt går till prov och betyg, men här ses bedömning som mycket bredare. Olika bedömningspraktiker diskuteras,
Läs merLeda och lära i tekniktäta klassrum
Leda och lära i tekniktäta klassrum I den här modulen får du inblick i hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen. Modulen tar också upp hur du kan använda digitala verktyg för att
Läs merBedömning summativa bedömningar och lärande? Alli Klapp Skolledarkonferens Tylösand, 26 sep 2013 alli.klapp@ped.gu.se
Bedömning summativa bedömningar och lärande? Alli Klapp Skolledarkonferens Tylösand, 26 sep 2013 alli.klapp@ped.gu.se SEL Self Emotional Learning: Betydelsen av affektiva kompetenser för framgång! Segregation
Läs merEducation MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits
1 (5) Course Syllabus: Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 46, 15 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Credits Progressive specialisation
Läs merStrukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth
Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse Per Berggren och Maria Lindroth 2017-09-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merMotivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth
Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar Per Berggren och Maria Lindroth 2017-03-21 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna
Läs merTorbjörnsson, Tomas (2015). Geografiämnets didaktik i Jan Wiklund och Tomas Torjörnsson Geografi 4-6 lärarbok. Falköping: Capensis Förlag [21 sidor]
Geografi Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos [256 sidor i urval] Artiklar: Fridfeldt, Anders & Molin, Lena (2010). Modern geografi i skola och gymnasium
Läs merPå vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Läs merÅterkoppling för lärande och utveckling av undervisningen
Bedömning och betygssättning Återkoppling Återkoppling för lärande och utveckling av undervisningen Jenny Green, Högskolan Kristianstad Undervisning som tar vara på elevers engagemang och intresse och
Läs merDelkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp
Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp Historia : Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur [ca 220 Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merSkolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Läs merFånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth
Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga Per Berggren och Maria Lindroth 2017-11-14 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik
Läs merKursbeskrivning för kursen
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1(5) 2012 12-16 Kursbeskrivning för kursen Analys och bedömning av kunskaper i matematik 7,5 hp Välkommen till kursen Kursen är på
Läs merLYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning
Läs merUtbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014
Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildning i världsklass Kräver utbildare i världsklass! Bra lärare Teori och praktik Pedagogiska portföljer Externa pedagogiskt
Läs merÅterkoppling och vetenskapligt skrivande
Återkoppling och vetenskapligt skrivande lärdomar från projektet "Recycling knowledge Susanne Kreitz-Sandberg och Anders Hallqvist Utgångspunkter Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området
Läs merAtt använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
Läs merPedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp Education MA, Educational Science for Primary School Teacher Education Programme 1-3, Preschool,
Läs merRapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt
Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé
Läs merPekplatta, pensel och penna
Pekplatta, pensel och penna Att skapa och få syn på konsten att arbeta med 1:1, bilder och multilitteracitet i bildkonstundervisning. Hannah Kaihovirta & Minna Rimpilä Artography in Education Artist Researcher
Läs merBedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning
Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk
Läs mer07-03-09 TORULF PALM 1
07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt
Läs merHur kan man öka intresset för naturvetenskapliga ämnen?
Hur kan man öka intresset för naturvetenskapliga ämnen? Naturvetenskapliga ämnena upplevs ofta svåra, ointressanta och inte kopplade till verkligheten. Detta återses i ansökningsstatistiken till högskolor
Läs merDigitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Läs merDina tankar om: Kunna? Förstå? Vilja?
Dina tankar om: Kunna? Förstå? Vilja? Responsivt lärande bygger på gensvar och medmänsklighet Pedagogiskt ledarskap Kollegialt lärande Formativ bedömning Två-lärarskap Feedback Meta-studier, ex Hattie
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merBedömning av elevers multimodala texter
Modul: Textarbete i digitala miljöer Del 7: Bedömning av elevers multimodala texter Bedömning av elevers multimodala texter Anna-Lena Godhe, Malmö högskola och Göteborgs universitet Då elever och lärare
Läs merVP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merFormativ bedömning en översikt
Formativ bedömning en översikt Begreppen formativ och summativ evaluering härrör från slutet av 60 talet och syftade då på de bägge syften utvärdering kunde ha. Så småningom kom begreppen att användas
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merCykler och loopar i Salongen
Cykler och loopar i Salongen En studie av återkoppling i frisörklassrummet Anna Öhman Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Pedagogiskt arbete LICENTIATUPPSATS Karlstad University Studies 2015:11
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merEvaluering i psykoterapihandledning
Evaluering i psykoterapihandledning Margaretha Wiström Ericastiftelsen 2012-11-08 Evaluering Formativ evaluering under pågående handledning Summativ evaluering - slutevaluering Formativ evaluering under
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merAtt synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel
Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel Exempel och konkreta tips pa arbete med la randema l, feedback och att dra nytta av barn och elever som resurser i la randet. Bosse Larsson,
Läs merMöjligheter att genom återkoppling stärka studenters reflektiva kunskapsutveckling i samband med flippat klassrum och e-lärande
Möjligheter att genom återkoppling stärka studenters reflektiva kunskapsutveckling i samband med flippat klassrum och e-lärande Pedagogiskt docenturarbete Barbro Krevers DATUM 2015-05-29 MEDICINSKA FAKULTETEN
Läs merBedömningsmatris i ämnet Måleri
Bedömningsmatris i ämnet Måleri Ett hjälpmedel för att tydliggöra elevernas kunskapsutveckling Assessment matrix in the subject painting An aid to clarify the students educational development Johan Larsson
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merNu förstår elever vad lärare bedömer
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Nu förstår elever vad lärare bedömer En studie om kamratbedömning vid muntliga redovisningar Författare: Karin Isaksson & Carina Tallefors
Läs mermatrisertext: Cristina Nordman
Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera
Läs merElevdelaktighet i en formativ process
Skolans värdegrund Grundskola och gymnasieskola Modul: Delaktighet och inflytande Del 6: Elevdelaktighet i en formativ process Elevdelaktighet i en formativ process Lisbeth Gyllander Torkildsen, Göteborgs
Läs merFuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft
Fuengirola den 8 november 2014 Matematiklyftet Margareta Oscarsson 08 52733327 margareta.oscarsson@skolverket.se #malyft Dagens program Matematiklyftet i korthet Materialet på lärportalen De didaktiska
Läs merHur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?
Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö? Susanne Kjällander PhD, Post Doc, Senior Lecturer Stockholm University Guest researcher, Stanford University Socialsemiotiskt,
Läs merAnvisningar till kursdel 1
Anvisningar till kursdel 1 Examinationsuppgift I denna uppgift ska du identifiera utmaningar som uppstår i bedömningsarbetet inom dina undervisningsämnen och föra en reflekterande diskussion kring hur
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merElevdelaktighet i en formativ process
Bedömning och betyg Återkoppling Elevdelaktighet i en formativ process Lisbeth Gyllander Torkildsen, Göteborgs universietet Denna artikel behandlar elevdelaktighet i en formativ process ur ett elev- och
Läs merDigitalisera-Revitalisera
Digitalisera-Revitalisera Ett forskningsprojekt där lärplattor används för att revitalisera det finska språket i Huddinges förskolor. Slutrapport Lic. Stud. Petra Petersen, Institutionen för pedagogik,
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merVälkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 2 februari 2017 Dagens schema: 10.15 10.30 Välkomna! 10.30 11.30 Handledning och bedömning 11.30 12.30 Gemensam lunch 12.30 13.30
Läs merUndervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Läs merBedömning för lärande och elever i behov av särskilt stöd
BEDÖMNING OCH INKLUDERING SV Bedömning för lärande och elever i behov av särskilt stöd Syftet med denna rapport är att ge en summering av nyckelfrågor som framkommit i the Agency s projekt Assessment in
Läs merUtbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher
Läs merDigitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom:
Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom: Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde/Göteborgs Universitet Jörgen Holmén, projektledare
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merPDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter, 15,0 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter, 15,0 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle
Läs merGeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System
Karlstad GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System Dé dag van GeoGebra Zaterdag 19 oktober 2013 GeoGebra Instituut Vlaanderen, Brussell 1 2 GeoGebra in a School
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Specialpedagogik för lärande, 2018-09-18 Maria Olsson, moo@du.se - Syfte - Ledarskap kort om teorier - Relationer och legitimitet - Lärande och dess komplexitet(er) - Aktionsforskning
Läs merKartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing
Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k Madeleine Löwing Kartläggningsmaterial i matema3k Utvärdering diagnos3k The teachers should use assessment to keep learning on track. An assessment: monitors
Läs merFramgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men
Läs merStudiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2013
Institutionen för didaktik och pedagogik Studiehandledning Montessoripedagogikens didaktiska teori 2 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F Vårterminen 2013 Besöksadress: Postadress: Fakturaadress: Frescativägen
Läs merIDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS
KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen
Läs merKarlshamn 20/ Bedömning i matematik
Karlshamn 20/9 2011 Bedömning i matematik Ur Lgr-11 kap 2 Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och
Läs merANVÄNDNING AV ÅTERKOPPLING FÖR ATT STÖDJA STUDENTERS LÄRANDE : EN STUDIE AV UTBILDARES UPPLEVELSER KRING ANVÄNDANDET AV ÅTERKOPP- LING
Lärarlärdom 2015 ANVÄNDNING AV ÅTERKOPPLING FÖR ATT STÖDJA STUDENTERS LÄRANDE : EN STUDIE AV UTBILDARES UPPLEVELSER KRING ANVÄNDANDET AV ÅTERKOPP- LING Pia Lindahl, Blekinge Tekniska Högskola e-post ǀ
Läs merSex strategier för effektivt lärande
SPRID I TID Sex strategier för effektivt lärande Alla dessa strategier är evidensbaserade och baseras på forskning inom kognitiv psykologi. Vi förklarar här hur varje strategi kan användas och vad som
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merKURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:
Läs mer