Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000
|
|
- Ingemar Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Cathrine Klingberg Asplund Linda Eriksson Birgitta Magnusson
2 Bakgrund Färlöv är en ort som ligger cirka en mil norr om Kristianstad. På Färlövs skola, som är en F-5 skola, går drygt 200 elever. Projektet genomfördes av årskurs 3-5, 49 elever, tillsammans med fyra pedagoger. Eleverna hade tillgång till minst åtta internetuppkopplade datorer, två digitalkameror och en videokamera. Före projektet hade eleverna viss datorvana gällande ordbehandling och BUF On-Line, Kristianstad skolors e-post och konferenssystem. Projektidé Vår tanke med projektet var att motverka främlingsfientlighet och rasism genom att eleverna skulle få en större inblick i och en ökad förståelse för hur barn och ungdomar från andra kulturer lever. Vi ville göra våra elever bättre förberedda för möten med andra barn och ungdomar i vårt mångkulturella samhälle. I Färlövs samhälle ges inte många naturliga tillfällen till detta. Mål för elever Få större kunskap om och förståelse för kulturen i olika länder, som elever med invandrarbakgrund kommer ifrån, genom faktaböcker, intervjuer m m. Få uppleva barns och ungdomars villkor i olika kulturer genom skönlitterära texter. Få möjlighet att tydliggöra barns och ungdomars olika men ändå lika villkor trots skilda kulturer, genom dramatisering och bildframställning. Få ökad erfarenhet av informationssökning via Internet. Bli bekanta med digitalkamera och videokamera vid dokumentation av sina arbeten. Få ökad säkerhet i att använda datorn vid kommunikation, presentation och redovisning. Om möjligt få lära känna barn och ungdomar från andra kulturer genom bl a kommunikation via med elever som har invandrarbakgrund. Mål för pedagoger Utveckla vår användning av datorn vid bildhantering, skapande av hemsidor samt som informationsbank. Utveckla vårt ämnesövergripande arbetssätt. Att använda videokamera och digitalkamera i undervisning/redovisningssammanhang. Om möjligt skapa nya kontakter med lärare på andra skolor för fortsatt samarbete. Genomförande Vi påbörjade arbetet i mitten av september. Eleverna skrev sin personliga presentation, tog digitalfoton av varandra och sparade detta i Netscape Composer. Presentationerna har lagts ut på skolans hemsida. Föräldrarna har haft möjlighet att ge samtycke till publicering på Internet. I samband med ett föräldramöte informerade vi om projektet.
3 I de båda klasserna läste vi högt ur Ander Dråns bok En bra klass. Vi pedagoger hade förberett etiska frågeställningar utifrån boken. (bilaga 1) Efter varje arbetspass, sex stycken, reflekterade eleverna över dessa i sina egna loggböcker. Sedan diskuterades reflektionerna i mindre grupper och i klass. Vi hade öppnat en konferens på BUF On-Line för deltagarna i projektet, där eleverna gjorde en avslutande reflektion av boken. Från länsbiblioteket och skolbibliotekscentralen hade vi pedagoger redan i början av terminen lånat skön- och facklitteratur med anknytning till projektinnehållet. (bilaga 2) Eleverna delades in i åldersblandade grupper, cirka 4 elever/grupp. Varje grupp blev tilldelad en skönlitterär bok vars innehåll speglade hur barn från andra länder lever. Vi använde oss av fyra titlar. Boken lästes oftast högt i gruppen. Efter varje läst avsnitt reflekterade gruppen i en gemensam loggbok och skrev ner frågor och funderingar, som väcktes under läsningen. Efter det att böckerna var lästa fanns en fråga att besvara på konferensen. För att bearbeta innehållet av den lästa gruppboken diskuterade vi i klasserna olika redovisningsformer. Man enades om att söka svar på frågorna som väckts under läsningen, dramatisera ett avsnitt ur boken, skriva en recension samt söka fakta om bokens land. Under arbetets gång använde en del elever sig av videokamera och digitalkamera för att dokumentera sin dramatisering, scanner för bilder till redovisningen och Internet för att söka fakta om landet. Fakta hämtades även från olika böcker. Fakta och bilder sammanfördes på en skärmutställning Eleverna upptäckte efter hand att man inte kunde hitta svar på alla frågor man ställt. Vi kontaktade då Komvux och en man som kommit som flykting från Bosnien besökte oss och eleverna fick svar på en del av sina frågor. Vi tog även kontakt med kommunens integrationskontor. En där anställd kom ut till oss och besvarade ytterligare frågor. Vi öppnade också en konferens tillsammans med en klass på Gustaf Hellströmskolan, som har många elever med invandrarbakgrund. Färlövseleverna ville bland annat veta vad eleverna där gör på fritiden. Reflektion och diskussion Högläsningen ur En bra klass väckte många tankar och funderingar. Boken mottogs positivt och följdes av intressanta diskussioner. Vid starten uttryckte eleverna bland annat att de hade olika uppfattningar om när någon som invandrat till Sverige blir svensk. Flertalet tyckte att en invandrare inte kan bli svensk. Exempel på vad som skrevs i loggböckerna: Det är när man kan prata svenska. Om man är född i Sverige är man svensk. Om man kommer från ett annat land blir man inte svensk. När man får vara här för polisen. Aldrig. I slutet av projektet ifrågasatte en del elever om en invandrare måste bli svensk. Är jag född i Spanien så är jag spanjor. Är jag född i Sverige så är jag svensk. Var man är född är inte viktigt utan hur man är som person. Bokens huvudperson Kelima uppförde sig på ett sätt som gjorde att eleverna i början inte kände empati med henne. Under den fortsatta läsningen ändrades elevernas inställning till Kelima, då de förstod varför hon uppförde sig som hon gjorde. De gav till exempel som förklaring, att skolan i Bosnien är hårdare än i Sverige. Eleverna visade i sina loggböcker att
4 de förstått, att barn från andra länder kan ha hemska minnen med sig och att det finns en anledning till att flyktingar kommer hit. Här kom samtal om etik och moral in på ett naturligt sätt. Eleverna lyssnade gärna till högläsningen av En bra klass, men några elever tyckte att det var arbetsamt att skriva i loggboken. Att sätta ord på sina tankar kräver hårt arbete och koncentration, som Ingegärd Sandström Madsén också skriver. Att arbeta i samma grupp under en längre period har tränat elevernas samarbetsförmåga. Vi pedagoger har haft möjlighet att observera enskild elevs sociala förmåga och ansvarstagande i sin grupp. Arbetssättet har upplevts som positivt av eleverna, men några grupper hade svårt att planera gruppens arbete på grund av att eleverna befinner sig på olika nivåer vad gäller kunskap och mognad. Besöket av flyktingen från Bosnien gjorde stort intryck på många av eleverna. Efter besöket skrev de i sina loggböcker, att om där är krig i landet ska de (flyktingarna) få komma hit och även få stanna här. Även föräldrar har berättat om sina barns positiva reaktioner på besöket. Kvinnan från integrationskontoret gav svar på flertalet av elevernas frågor. Något som flera av eleverna reagerade på var att de asylsökande ofta fick bo trångt till exempel sex personer i en trerumslägenhet, där de dessutom inte kände varandra. På Färlövskonferensen hade vi efter att ha läst En bra klass skrivit en fråga om vad man som flykting behöver när man kommer till ett nytt land. Det som eleverna ansåg att man behöver stämde ganska väl överens med vad hon berättade. Vi upptäckte under hennes besök att begrepp som asyl och uppehållstillstånd fortfarande var oklara för eleverna. Genom konferensen med Gustaf Hellströmskolan kom eleverna fram till att man kanske ser olika ut, men är lika inuti. Musiksmak och fritidsintressen är likartade. Att mäta elevernas förståelse för att det kan vara skillnad mellan hur barn och ungdomar från olika kulturer lever, är svårt. Eleverna visar i sina loggböcker och i samtal att de har fått en större medvetenhet om skillnader i våra livsvillkor. Genom de skönlitterära texterna har eleverna fått uppleva barns villkor i olika länder. Detta visade eleverna främst i sina dramatiseringar. Faktakunskaper om olika länder har eleverna även hämtat från de skönlitterära texterna. När eleverna arbetade i grupp delade de ofta upp arbetsuppgifterna vilket medförde att inte alla gruppmedlemmar fick lika stor erfarenhet av informationssökning på Internet. Internetsökning är en evig djungel, men eleverna har stort tålamod. Ibland hittade de information som de hade nytta av, ibland inte. Eleverna hade viss datorvana redan innan projektet påbörjades. Deras allmänna datoranvändande har utvecklats, bland annat i Works och Netscape Composer. Alla eleverna har använt digitalkamera och flera grupper valde att videofilma sin dramatisering. De kommer nu mer spontant och frågar efter videokamera eller digitalkamera, då de ser fler möjligheter till att använda dem. Vi pedagoger har fått större erfarenhet av att använda Netscape Composer, digitalkamera och videokamera vid dokumentation av elevernas arbeten. Vårt ämnesövergripande arbetssätt har vidareutvecklats och att arbeta utan timplan har varit en positiv faktor.
5 Exempel hämtade från elevernas reflektion och utvärdering av projektet: Jag visste inte innan att invandrare själva får betala sin lägenhet. Att alla invandrare inte är mörka. Jag har lärt mig vad man kan gå igenom om man förlorar sitt hem och någon familjemedlem. De är rätt modiga för de vågar åka till ett annat land. Jag har aldrig vetat att flyktingar har kåmmit till Sverge. det (invandringen) ska få kosta pengar men inte för mycket Jag har lärt mig att samarbeta bättre och att alla främlingar inte får stana i Sverige. Det var roligt när man tränade på pjäs och texten med fakta och så. Det har varit kul att jobba i grupp. Och att.. sprang i väg från gruppen hela tiden. Vi skulle ha bundit fast han. Framtid Fortsätta kontakten med Gustaf Hellströmskolan. Fördjupa det ämnesövergripande arbetssättet. Köpa en digitalkamera till åk 3-5 och arbeta för att skolan utrustas med en videokanon. Litteraturförteckning Johansson, Ann Catrin Sandström Madsén, Ingegärd Elham Sateei m fl Det finns inte någon IT-pedagogik Att tänka med penna och med dator Då bestämde jag mig för att leva Linda Cathrine Birgitta Eriksson Klingberg-Asplund Magnusson
6 Bilaga 1 En bra klass Ander Drån Diskussionsfrågor. Loggboksskrivande. Kapitel 1 Svartskalle Har du hört ordet svartskalle? I vilket sammanhang? Har du själv använt det? Vad tänker du på, när du hör ordet svartskalle? Kelima är numera svensk, precis som du Vad tycker du? När är man svensk? Vad är det som avgör/visar att man är svensk? Kapitel 2 De fick ju allting, när de kom hit. Snart tar de väl över allting. Är det så? Tycker man så här i Sverige? Föräldrarna skulle rösta om Kelima skulle få vara kvar i klassen eller inte. Vad tycker du om det sättet att lösa problemet på? Hur hade du röstat? Kapitel 3, 4 Kelima började äntligen arbeta, när Sabba visade, att han blev arg. Hur kommer det sig? Varför har det inte hjälpt, när man bara sagt till henne? Kapitel 5 Dom är inte som vi. Dom är annorlunda. (dom = invandrare) Vad menade de? Är människor från ett annat land annorlunda? I så fall hur då? Läraren från Göteborg var motståndare till invandringen av flyktingar. Vad menade han med att invandringen kostar en massa pengar? Ska flyktingar få komma hit och kosta en massa pengar? Vad tycker du? Kapitel 7 Kapitel 8 De fick reda på att Kelimas pappa blev skjuten. Kelima såg, när de sköt honom. Hur känner du dig, när du får reda på det? Vad tänker du? Kelima började gråta. Först storgrät hon, men sen grät hon på ett annat sätt. Vad tror du hände inne i Kelima? Vad var det som gjorde, att hon kunde gråta igen?
7 Bilaga 2 Förteckning över skönlitteratur Drån, Ander Gedin, Birgitta En bra klass Hur kunde du, Kelima? Vi bor i samma hus Härd, Berit Olivia från Bolivia * Enkel biljett till Bolivia Hej då, Olivia Keli, min kompis * Vi klarar det Keli Johansson i Backe, K Lyckolandet * Lagerström, Thomas Flykten från Kerboran * Larsson, Mats Widerberg, Siw Svartskallen Flyktingen Måste vara modig * Bok som användes vid läsning i grupp.
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs mer2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript
2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merLPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
LPP Läsprojekt Svenska År 1 Beskrivning av arbetet Tidsperiod: April + lite maj 2013 (4 veckor) Ämnets syfte: Undervisningen i ämnet ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merKickboxaren - funderingsfrågor och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Kickboxaren - funderingsfrågor och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,
Läs merLÄSGLÄDJE ÅR 3. Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers. Gustavslundskolan, Växjö
LÄSGLÄDJE ÅR 3 Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers Gustavslundskolan, Växjö Paula Högström/ biblioteket (Skolbiblioteksforum), Maria Löfqvist/ Ljusglimten, Kerstin Lundberg/
Läs merProjektet Eddies hemliga vän
Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Förmågor som tränas. Forfattare: Mette Vedsø
sidan 1 Forfattare: Mette Vedsø Vad handlar boken om? Kamals morfar är död så Kamals mormor ska flytta hem till dem. Mormor ska bo i Kamals rum vilket betyder att Kamal måste dela rum med brorsan Omar
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling
SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merS A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002
S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 M A O R I E R Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merJobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Lo och hennes familj. En dag när Lo är på väg hem från träningen ser hon sin pappa sitta på en restaurang och hålla en främmande kvinnas hand.
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merPROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass
Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet
Läs merVERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och
Läs mer10 september. 4 september
I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merMOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET
ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive
Läs merTema Astrid Lindgren
ITiS våren 2001 Kristianstads kommun Rinkabyskola År F-5 Tema Astrid Lindgren Ulrika Nilsson Cecilia Olofsson Ola Eriksson Karin Persson Maria Averö Roland Ifwarsson Innehållsförteckning Var stod vi Våra
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merNågra skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. (SV åk 7 9)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Maria åker tåg till sin farmor i Göteborg. Mittemot henne på tåget sitter en kille, Alex, och en tjej, Anna. Maria tycker att tjejen är så söt. Hon läser dikter
Läs merEn hållbar utveckling
En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merIntroduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.
Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merLPP för Fritidshem BILDCIRKELN
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merDialogmöte mellan unga och polis i Malmö
Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merLärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merKursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001
Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.
Läs merBestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merKvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total
Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares
Läs merÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag
ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger
Läs merVälkomnandet av den nya förskoleklassen
Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,
Läs merHej alla föräldrar och barn!
Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merFeriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Läs merBOKHATAREN Lärarmaterial
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket
Läs merASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun
ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun Mona Wiklander Sandvikens kommun Eleverna har var sin dator Uppkopplade
Läs merVarför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merSanning & Konsekvens mellanstadiet
Sanning & Konsekvens mellanstadiet Stationshäfte med övningar, workshops och diskussionsfilmer INTRODUKTION Stationerna Varje station förbereds och genomförs i ett klassrum eller annan lämplig lokal på
Läs merJojo 5B Ht-15. Draken
1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Rolf är med i en film. Han spelar en enkel roll, en man som är ute och går. Regissören Lukas är inte så nöjd med Rolf då det händer en massa saker runt honom
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Anna på Brännö - funderingsfrågor, underlag för samtal Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Särvux, Gymnasiesär Lektionstyp: reflektion och diskussion, Lektionsåtgång: - Funderingsfrågor Frågorna kan användas
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merTYST MOBIL Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Förra boken Ring mig! slutade med att Dennis hånade Maria och var väldigt elak. Nu ångrar han sig djupt. Han vill ringa henne och be om ursäkt men
Läs merGod död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson
Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSpråkutveckling - att våga, vilja och kunna -
ITiS- rapport ht. 2002 Arbetslag 3-5 Fjälkinge skola Språkutveckling - att våga, vilja och kunna - Av: Ronja Poppi Evaggelidou Elvira Hansson Malin Malmberg Maria Persson Lena Sahlberg Lotta E. Sällberg
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs mer4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR
Pedagogens manus till bildspel 4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR 1. Manus: Det sista bildspelet från QLeva är nästan det viktigaste eftersom det handlar om självkänsla och värderingar. Det kan vara viktiga
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merIntervju Guide. Europeiska flyktingfonden
Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merMusik bland dagens ungdomar
Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att
Läs merOm att skapa en identitet, att smälta in och ej tillhöra normen
ÖVNING: Om att skapa en identitet, att smälta in och ej tillhöra normen Övningen genomförs genom att alla deltagare aktivt lyssnar på ett radioprogram samt funderar och diskuterar kring dess innehåll.
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merKapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon
Av Eliza Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon är sträng. En gång när jag gick ner i källaren
Läs mer