S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan

Transkript

1 S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan M A O R I E R

2 Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6 1

3 Levnadsvillkor för ursprungsbefolkningen i Lappland och på Nya Zeeland. Bakgrund När vi under åk 3 läste boken Pojken och Tigern där en pojke reser genom Sverige för att leta efter sin bortsprungna katt visade det sig att många barn inte visste någonting om Nordens ursprungsbefolkning samerna. När vi i början av åk 4 fick möjlighet att delta i ITiS utvecklings-projekt tyckte vi det var ett bra tillfälle att ändra på detta. Barnen som deltog ingår i en liten grupp om fyra pojkar och tre flickor med inlärningssvårigheter. Eftersom de har svårt att läsa långa texter måste arbetet anpassas till deras förmåga. Vi ville därför leta fakta på annat sätt än i böcker. Film och internet borde vara en lämplig källa. Många har också på grund av motoriska svårigheter svårt att åstadkomma skriftliga arbeten som de är nöjda med. Då skulle datorns ordbehandlingsprogam kunna vara ett alternativ. Att få kunskap om ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland, maorierna, blev då en idé för läraren i åk 1, eftersom hon har kontakter där. Syfte med projektet Syftet med vårt projekt var att: Ge inblick i levnadsvillkor för samerna i vårt land, samt maorierna på Nya Zeeland. Söka kunskap via olika media: internet, film samt traditionella böcker och kartor. Genom kontakt med brev och teckningar skapa relationer med jämnåriga kamrater. Detta för att kunna identifiera sig med och få förståelse för barn från en annan kultur. Träna ordbehandling med text och bild. Prova använda digitalkamera. Tillvägagångssätt Eftersom alla elever i åk 4, som ingick i projektet om samer, hade problem med att läsa svåra texter måste arbetet anpassas till deras förmåga. Vi hade tagit kontakt med hemspråksgruppen i samiska i Saxnäs skola i södra Lappland. De var intresserade att skriva, maila och berätta för oss om sitt liv i fjällvärlden. De var mycket stolta över att vi ville lära oss något om dem. Vi hade ingen nätansluten dator då vi startade projektet så barnen fick börja med att skriva varsitt brev där de presenterade sig själva och skicka med fax till samegruppen i Saxnäs skola Barnen tyckte det var konstigt att de kunde skicka ett brev och ändå ha det kvar.. En av flickorna Alexandra fick svar direkt och hon har nu tät kontakt per brev och telefon med en av sameflickorna som också heter Alexandra. 2

4 Vi läste också om Lappland i våra OÄ-läromedel samt karta. Vi har gjort en stor väggkarta där vi skriver upp fakta som vi hittat i böcker och på internet. Eftersom barnen har svårt för långa texter behövde vi hitta fakta på annat sätt än enbart i böcker. Barnen fick med lite hjälp leta efter filmer i AW-medias katalog och det visade sig att det fanns många bra videofilmer. Dessa filmer beställdes hem via fax. Under december och januari tittade vi på många filmer om samer och fick en bra inblick i deras liv och miljö i fjällen. Filmerna inspirerade barnen till skapande och de har ritat och målat stora teckningar med samer och renar. Noteras kan att flickorna i gruppen lagt stor tonvikt på renen som husdjur medan pojkarna fokuserat på scootrar och fyrhjulingar som arbetsredskap på fjället och i skogslandet. I december kom det en stor packe jättefina brev och teckningar från samerna där de berättar om sitt liv och vi fick också lära oss en del samiska ord. Nu fick vi också äntligen vår dator och barnen började skriva mail med frågor och kommentarer på breven. Tråkigt nog råkade deras samiska hemspråkslärare ut för en bilolycka och är fortfarande sjukskriven så det finns ingen lärare i Saxnäs just nu som samlar ihop gruppen. Därför har vi inte för tillfället kunnat vidareutveckla det här med att maila till varandra. Det finns mycket fakta att hitta om samer på internet men texterna är mycket svåra att läsa och förstå särskilt för elever med lässvårigheter. Vi har läst texterna tillsammans och sedan skrivit om till enklare text. Detta har barnen fått göra på ordbehandlaren. Många har tyckt att det varit svårt att skriva på datorn, men när man kompletterat deras ibland korta texter med bildmaterial som vi hittat på nätet eller med egna bilder har alla varit nöjda med resultatet Vi har också fotograferat eleverna under deras arbete. Dessa foton har vi använt i deras mail till samerna som vi än inte fått något svar på. Alla barn har också fått skriva en kort text på datorn med rubriken Om jag var same. Deras arbeten har vi samlat till ett litet häfte. I åk 1 diskuterades projektet om maorier på föräldramötet i februari och föräldrarna var villiga att hjälpa sina barn med ett brev på engelska. De fick en mall att gå efter och alla bifogade också ett foto. Eftersom vi också drabbades av en sjukskriven lärare på NZ, så blev inte breven skickade förrän i slutet på mars. 3

5 Resultat Eftersom barnen i åk 4 som deltagit i projektet inte har varit så många har utvärdering gjorts genom samtal med barn och föräldrar. Så gott som samtliga föräldrar till de barn som deltagit i projektet har spontat vid kontakt med skolan kommenterat detta. De uppger att barnen har berättat om sitt arbete hemma och att de varit uppmärksamma om massmedia tagit upp något om samerna hemma som t.ex. när lokaltidningen hade en liten notis med samiska flaggan på samernas nationaldag eller när TV-nyheterna hade ett inslag om att samerna förlorat en rättstvist med skogsägarna om rätten att använda skog till renbete. En flicka som varit och hälsat på sin pappa hade med sig en stjärnbok där man kunde läsa om att samerna hade egna stjärnbilder. En mamma föreslog att vi skulle ta ett par bilar och åka de 75 milen till Saxnäs och hälsa på samerna där. Barnen i åk 4 har svarat mycket positivt på frågan vad de tyckt om projektet. Alla uppger att de tycker det har varit intressant och roligt att lära sig om samerna. Det har varit roligt att Se filmer Skriva på datorn ( fast svårt ) Rita Få brevvänner Lära sig samiska ord Det var roligt att få alla fina brev med teckningar. Det var spännande att se vad de har för sig där uppe. Vi vill fortsätta maila när deras lärare kommer tillbaka. Jag tycker vi ska forska mer om samerna, vi har fått alldeles för liten tid till det. Vi tycker att vi väl uppfyllt syftet med vårt projekt: Vi har använt olika media för att söka kunskap: film, internet och vanliga böcker. Det har varit en bra blandning. Genom den kontakt vi haft med brev och även telefon har barnen sett samebarnen i Saxnäs som enskilda individer. De skulle nog gärna som mamman vi berättade om tidigare föreslog åka upp och hälsa på dem och kanske med egna ögon se om barnen verkligen själva kan skära in bomärken i öronen på renkalvarna, kasta lasso eller passa på att få provköra en scooter. Vi har också tränat att använda datorn som ordbehandlare och kombinera text och bild. Delar av vårt arbete har vi också dokumenterat med digitalkamera.. Barnen har fått en bra inblick i hur det kan vara att leva i fjällvärlden med många gånger kärvare levnadsklimat än i en småstad i mellansverige. De har lärt sig en del om samernas historia. Hur man förr levde som nomader och flyttade med renarna under året. Hur barnen tvingades bo på internatskolor långa tider av året, och hur man ofta behandlat samerna grymt och tvingat dem att t.ex. frakta malm över fjället. 4

6 De har också förstått hur den moderna tekniken med tillgång till scootrar fyrhjulingar och helikoptrar helt ändrat villkoren för samerna så att de nu är bofasta och deras barn kan bo hemma och gå i skolan på samma villkor som andra barn. Barnens arbete har vi samlat i ett litet häfte som säkert så småningom kommer att kompletteras eftersom vi hoppas få mer att skriva om när läraren i Saxnäs kommer tillbaka så att barnen där kan maila svar på alla våra frågor. I åk 1 har barnen blivit intresserade av kartan. Eftersom vi ännu inte fått något svar från NZ, är spänningen stor. Detta projekt beräknas ta hela barnens skoltid och ju mer engelska de kan,desto mer kan de ta kontakt själva. Det är fantastiskt att ha vänner på andra sidan jordklotet och kanske en dag kunna åka dit och hälsa på, få se och uppleva allt som man läst om och hört. Diskussion Det var svårt att förutsäga hur vårt projekt om samer skulle utfalla när vi under inledningsskedet av arbetet inte hade tillgång till någon dator. Det kändes tufft att börja ett ITiS-projekt under de premisserna. Så här i efterhand kan man dock konstatera att det nog egentligen var ganska bra för då tvingades vi hitta fakta på annat sätt. AW-medias utmärkta videoband om samer var en alldeles lagom början för att snabbt komma in i både miljö och stämningar. Det handlar ju om en helt annorlunda miljö och livsfilosofi. Genom filmerna fick vi ta del av samernas liv med renarna både förr och nu. Vi fick uppleva hur en grupp sameflickor genom jojken t.o.m. fick makt att hålla stånd mot poliser och grävmaskiner vid utbyggnaden av Alftaälven. Vi fick se hur även små barn deltog i kalvmärkning, renskiljning och renslakt som en naturlig del av livet. Utan denna inledande introduktion hade nog texterna på internet varit för svåra att förstå. När det gäller att låta barnen arbeta med ordbehandlaren är det ett bra alternativ för barn med motoriska svårigheter. Problemet är bara att det i början tar så lång tid att hitta på tangentbordet att många hinner tröttna innan de är färdiga. Då kan det vara bra att kunna komplettera med bilder. Om man som personal har för liten erfarenhet av att arbeta med dator är det också svårt att hjälpa barnen till rätta när något krånglar till sig. Vi borde ha fått använda mer tid på studiedagar till en grundläggande datoranvändarkurs för de som behöver. Utan stöd från vår datoransvarige som ryckt ut när vi kört fast hade vi aldrig klarat det. Trots att läraren i samiska varit sjukskriven och vi på grund av detta inte kunnat maila till varandra har vi genom de brev vi ändå hann utväxla i början av projektet fått en del kontakt med samerna. Vi har fått fina brev med teckningar som berättar om livet på fjället. Samebarnen har också försökt lära oss en del samiska ord och ritat bilder till. Alexandra som brevväxlar flitigt med sin namne i Saxnäs kan också ge oss svar på en del frågor. Precis i dagarna har vi fått veta att deras lärare kommit tillbaka till skolan igen så vi hoppas att kunna fortsätta projektet och hålla kontakten ett tag till för det känns inte riktigt avslutat än. I åk 1 ska vi fortsätta lära oss om NZ och maorierna genom filmer, böcker och internet. Vi tar det lite i taget. Det är ju ett långvarigt projekt. 5

7 Litteraturförteckning Johansson, Ann Catrin Det finns inte någon IT-pedagogik (1999) Lundin, Ylva Storyline (1999) Rask, Stig Roland Nätet som källa och text (1999) Löwenhielm, Gunnar Rum för en ny skola (2000) Gärdenfors, Peter Media och berättande (1999) Sandström Madsén, Ingegärd Att tänka med penna och dator (1999) Ohlsson, Jon Samverkan och dialog vägen till skolutveckling? (2001) Holmlund, Britt-Marie Tema, ett sätt att arbeta ett sätt att lära (1999) Jönsson, Bodil Learning by searching (2000) Engelhart,M Fakta om Australien och Nya Zeeland Användbara nätadresser Några filmer om samer V1022 Jåvna-renskötare år 2000 V Skatterna i sameland 1-3 V989 Ett år med samer och renar 6