BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Transkript

1 SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett fadderbarn. Detta ledde till att eleverna började fundera på hur barn i andra länder har det. Elevernas nyfikenhet, personalens intuitiva förmåga att uppmuntra och vidareutveckla densamma samt att det var dags att ansöka om att komma med i ITiS-projektet gjorde att vi bestämde oss för att starta upp projektet: Barn i världen. Vi ville också höja vår kompetens vad gäller IKT. Projektidé Att genomföra ett åldersblandat, ämnesövergripande projekt, sprunget ur elevers tankar, som bidrar till att öka förståelsen för och kunskapen om andra länder och kulturer. I projektet skall vi dessutom använda det senaste inom IKT och på så sätt öka elevers och pedagogers kompetens inom området.

2 Genomförande Gällande alla elever För att stimulera eleverna och att väcka deras nyfikenhet visade vi filmer från olika delar av världen, vi lånade skönlitteratur, tog kontakt med Globalverkstaden och med personer som hade erfarenheter från andra länder. Vi delade ut en skrivbok till alla elever. Den klädde de med papper som de själva marmorerat. Detta blev deras loggbok. I loggböckerna skrev eleverna ner vad de ville ta reda på och hur arbetet fortskred, de yngre med hjälp av vuxna eller andra elever. Vi har haft besök av Marianne som bott och arbetat i Indien och av Kent som arbetat i Sudan. Båda berättade och visade saker och bilder från länderna. Gällande de yngre eleverna När eleverna hade sett några filmer och skrivit ner frågor och funderingar i sina loggböcker samlade vi in böckerna och gjorde grupper efter elevernas intressen. Det blev fyra grupper med 6 9 barn och en lärare i varje. Kina-Indien Italien Afrika Inuiter De första veckorna arbetade vi 2 ggr/vecka men vi upptäckte att det blev stressigt och övergick till att arbeta heldagar i stället Detta gjorde att vi hann mer och att vi fick en bättre helhetsbild. Eleverna arbetade mycket praktiskt: målade, lagade mat, tillverkade hattar, byggde modeller, tillverkade kulisser mm saker som kom till användning vid redovisningarna. De använde också datorer, digitalkamera och scanner under sitt arbete. Gällande de äldre eleverna Vi bad barnen skriva ner vad de kom att tänka på när de hörde orden barn i andra länder. Med hjälp av deras funderingar gjorde vi en mindmapp på tavlan i klassrummet.

3 Senare skrev eleverna i sina loggböcker svar på frågorna: Vad vill jag veta? Varför vill jag veta detta? Hur har jag tänkt att arbeta? Utifrån vad barnen skrivit gjorde vi en indelning som baserade sig på våra världsdelar. Från början hade vi tänkt oss en indelning efter teman t.ex. mat, lekar, skola osv. men vi förstod att det inte skulle fungera med de tankar som barnen hade. Vi presenterade gruppindelningen för eleverna. Alla världsdelar var med och barnen fick nu låna en skönlitterär bok vars handling var förlagd till deras världsdel. Eleverna kom att jobba i par eller i små grupper. Nu satte de igång med att försöka hitta svar på sina frågor t.ex. hur bor man vilken religion har man vilka helger firas vad äter man vad leker man vad finns det för djur mm. mm. Redovisningarna Kina-Indien-gruppen redovisade genom att spela upp en berättelse om en familj i Kina. De gjorde också en utställning av de böcker och bilder som använts under arbetet. Italien-gruppen redovisade genom att bjuda publiken på en resa till Italien och en rundtur med guider som berättade och visade kända platser och byggnader. Man gjorde även ett besök på en pizzeria. Afrika-gruppen dramatiserade intervjun som de passade på att göra med Kent när han var och hälsade på. De visade också det landskap som de byggt upp, berättade om några djur och lekte en afrikansk lek. Inuit-gruppen berättade om de fakta de fått fram, visade teckningar och bilder samt berättade om landskapet de byggt upp. De äldre barnen redovisade oftast genom att visa upp de väggtidningar och böcker som tillkommit under arbetet. De berättade om sitt land och svarade på frågor från åhörarna.

4 Reflektioner Elevers reflektioner Man har lärt sig mycket Roligt att jobba med ett annat land Tråkigt att vi inte hade färgskrivare Roligt med scanner och digitalkamera Gott med kinesisk mat Bra när det kommer vuxna och berättar Jag har lärt mig mer om datorer och hur man kopierar ur böcker Svårt att hitta på Internet tar tid ibland krånglar det Roligt att jobba med något som man själv valt Datorer gör inte som man tänkt sig Lärares reflektioner Datorer är bra men kan inte ersätta människans konkreta handlingar Jag är inte längre rädd för datorn Jag använder Buf-on-line oftare nu Scanner och digitalkamera har jag lärt mig hantera Spännande att arbeta förutsättningslöst med eleverna men jobbigt Filmerna gav barnen en upplevelse, fick igång deras tankar Längre arbetspass var bättre Internet är svårt CD-lexikon är mycket lättare Ta fram bra länkar till barnen innan arbetet börjar Det tar lång tid för de yngre barnen att skriva på datorn Barn hanterar digitalkameran med lätthet Arbetet tog längre tid än beräknat Vi vuxna måste behärska tekniken innan vi börjar jobba med barnen Har vi nått målen? Arbetsformen gör det lätt att låta barnen vara med och bestämma De allra flesta eleverna trivs med detta arbetssätt

5 Framtiden Vi har flyttat fram positionerna vad gäller IKT och strävar efter att fortsätta i den riktningen. Vi har fått en färgskrivare och skall försöka skaffa en digitalkamera och en kanon. Vi använder tekniken som en naturlig del i arbetet nu så var det inte tidigare. Barnen i Italien vill ha brevvänner hos oss och deras lärare vill att vi fortsätter och utvecklar vårt utbyte i höst. Vi vill gärna göra en hemsida på vår skola. Om vi inte lägger tid på något annat projekt i höst så hinner vi nog med det. Annika Bondesson Christer Carlquist Christine Nielsen Pia Paulsson Nina Ronkainen Madeleine Tjärnvall Anita Ring-Nilsson