KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

Transkript

1 KULTURMÖTEN Näsby skola, F-5C Kristianstad ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark Anna Hammelin Lena Hedin Lena Lindberg Ingela Nilsson Kerstin Söberg Valla Wellman

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION 3 SYFTE 3 MÅL 3 FRÅGESTÄLLNINGAR 4 KUNSKAPSBAKGRUND 4 GENOMFÖRANDE 5 RESULTAT 6 DISKUSSION 6 FRAMTID 7 Litteraturförteckning 8 Bilaga 8 Övrigt 8 Internetadress 8 1

3 SAMMANFATTNING Vårt projekt Kulturmöten handlar om att öka barnens förståelse och ömsesidiga utbyte med varandra. Då alla barn har rätt till en identitet vill vi hjälpa dem att få ökade kunskaper om sitt ursprung. Tillsammans med barnen och med föräldrarnas engagemang har vi börjat att bygga en kulturmötesplats i skolan så att alla barnen känner sig viktiga och betydelsefulla. Barnen har skaffat kunskaper om sina respektive hemländer genom att intervjua sina föräldrar, sökt information i böcker och på nätet. Resultatet har sedan bidragit till värdefulla diskussioner i grupperna. Vi har också startat en hemsida där barnen har skrivit in fakta och annat intressant om sina ursprungsländer. Projektet har varit mycket uppskattat av barnen, föräldrarna och personalen. Du och jag Vi talar inte likadant, men förstår ändå varandra. Och fast jag inte känner dej, vi hand i hand ska vandra. Du och jag, du och jag. Kerstin Påhlsson 2

4 INTRODUKTION Näsby skola ligger i ett höghusområde i Kristianstads kommun. Skolan är en F-5 skola med ca 130 elever. Ungefär 80% av barnen har ett annat modersmål och kulturell bakgrund än den svenska. Många barn deltar i modersmåls- och SV2- undervisning. På vår skola möter vi "hela världen" med allt vad det innebär. Det är fascinerande att se mångfalden! I Näsby skolas profilering fokuserar vi på det mångkulturella (se bilaga). Barnen representerar ungefär 16 länder och därmed olika språk, kulturer och religioner. Vi har förstått att många av barnen har begränsad kunskap om sitt hemland, ursprung. När vi fick möjlighet att delta i ett ITiS-projekt kändes det därför viktigt att starta vårt projekt med detta som utgångspunkt. Barn från Somalia, Kosovo, Bosnien, Kina, Vietnam, Kurdistan, Polen, Kroatien, Chile och Sverige deltar i projektet som vi kallar "KULTURMÖTEN". I ITiS-projektet som startade i augusti 2001 deltar 1-7 lärare sv/so, förskollärare, fritidspedagog, lågstadielärare/specialpedagog, 1-7 lärare ma/no och förskollärare/ SV2 lärare. Vi är alltså flera yrkeskategorier som arbetar med ett F-5 spår, (42 elever). Sexåringarna är dock inte med i projektet. Datorvanan inom personalgruppen är något skiftande. Vi har haft tillgång till 8 datorer i klassrum, bibliotek och arbetsrum samt 3 av projektdeltagarnas bärbara datorer. SYFTE Då alla barn har rätt till sitt ursprung vill vi hjälpa dem att få ökade kunskaper, bli stolta, få förståelse och väcka nyfikenhet för varandras kulturer. Att få kunskap om sitt eget land, andras hemländer och olika kulturer kändes därför angeläget. Genom vårt ITiS-projekt vill vi också utveckla den globala förståelsen och ta vara på det mångkulturella spektrat, det vill säga bygga broar mellan varandra. MÅL Vi vill att barnen ska lära sig enkel ordbehandling. Vi vill öka barnens förståelse, kunskap, respekt och ömsesidiga utbyte av varandra i vardagslivet. Vi vill öka barnens förståelse och kunskap om sitt eget ursprungsland. Vi vill öka barnens förståelse och kunskap om kamraternas ursprungsländer. Vi vill att både barn och föräldrar ska känna sig stolta över sitt ursprung. 3

5 FRÅGESTÄLLNINGAR - Vilka likheter och olikheter har eleverna funnit och varför? - Har eleverna fått förbättrad kunskap om sitt hemland? - Har eleverna fått ökad förståelse och respekt för varandra? - Har elevernas datorvana förbättrats? KUNSKAPSBAKGRUND Innan ITiS-projektet startade arbetade vi med bl. musik, flaggor och kartor från olika länder. Vi har vid samtal med barnen i vårt dagliga arbete upptäckt att det fanns bristande kunskaper och fördomar om elevernas egna och andras kulturer. Eleverna har också många frågor kring sitt ursprung. Två olika påstående bekräftade ytterligare för oss vikten av att öka elevernas medvetande. En elev i årskurs 4 sa: - Jag hatar detta folkslag (vilket hon själv tillhörde), men det visste hon ingenting om just då. En elev i årskurs 5 sa: - Jag vet varför det är fattigt i Afrika, det är för att det inte snöar där. Vi insåg att behovet av kunskap om deras bakgrund var större än vi trodde och det blev än mer påtagligt genom dessa påståenden. Bristande kunskaper fanns även om den svenska kulturen. Vi såg en möjlighet att med hjälp av ITiS-projektet medvetandegöra elevernas tankar, belysa deras frågor, granska, få dem att reflektera, jämföra likheter och olikheter. Vårt arbete inriktades på att ge eleverna mer kunskap om sin bakgrund, både då det gäller kultur och religion. Föräldrarnas medverkan blev ett naturligt inslag och en ovärderlig resurs i vårt projekt. Med ökade kunskaper om sitt ursprung tror vi att förståelsen och respekten för andra kulturer ökar. För att bättre kunna möta elevernas behov behövde vi pedagoger ökad kompetens. Många av eleverna har tillgång till dator i hemmet, men datakunskaperna användes inte som informations- och skrivverktyg, utan mestadels till spel. 4

6 GENOMFÖRANDE I det huvudsakliga ITiS-arbetet deltog de flesta barnen från årskurs 1-5 i två olika klasser (barnskolan F-2 och 3-5). Vi började med invigning där alla barnen som skulle deltaga i projektet samlades i gymnastiksalen kring en jordglob. Vi presenterade vad vårt ITiS-arbete skulle handla om. Därefter läste vi dikter från olika länder och sjöng sånger tillsammans. Vi avslutade med invigningstårta med flaggor från alla de representerande länderna. Barnen delades in i tre grupper med två lärare i varje grupp. Vi träffades varje torsdag mellan kl Vi började vårt arbete med att rita olika länders flaggor och måla respektive barns ursprungsland på världskartan. Barnen fick VVV-boken (Vi vill veta boken), där barnen skrev vad de själva var intresserade av och vad de ville ta reda på om sitt ursprungsland. Denna uppgiften fick barnen i läxa till nästa lektion då vi samlade allas tankar och frågor på tavlan. Varje torsdag fick barnen hemarbetsuppgifter i VVV-boken. De fick oftast en frågeställning med sig hem som de sedan skulle söka svar på t.ex.: - I vilken världsdel ligger ditt land? - Skriv en typisk maträtt från ditt land. - Vilka barnlekar finns i ditt land? Boken var en länk mellan hemmet och skolan. Tillsammans med sina föräldrar skulle barnen ta fram information om och dela med sig av sina kunskaper i gruppen. Vid varje tillfälle så inledde vi med en diskussion kring hemuppgiften. Vi jämförde likheter och olikheter kring ämnet. Varje Land/grupp hade sin egen diskett där allt material skrevs in och samlades. Informationen som inte gick att få tag på i böcker eller via hemmet söktes på nätet. Vi påbörjade arbetet med vår hemsida där barnen skrev in fakta om länder, flaggans färger. symboler och lite annat skoj (mat, lekar och sagor). Efter varje avslutat arbetspass skrev barnen en utvärdering/reflektion i sina VVV-böcker. Deras tankar har varit utgångspunkt för kommande arbetspass. Vi dokumenterade vårt arbete med digitalkamera ITiS-arbetslaget (lärarna) träffades varje onsdag eftermiddag för att planera det fortsatta arbetet med barnen 5

7 RESULTAT Elevernas kunskaper om sitt hemland har förbättrats avsevärt. Många frågor har besvarats. I diskussionerna under arbetets gång har det framkommit likheter/olikheter om de olika länderna t.ex. när det gäller lekar, mat och sagor. Respekten har ökat mellan barnen. Fördomarna mellan barnen har minskat. Numera hör vi sällan barnen kalla varandra öknamn. Det märks tydligt att klimatet på skolgården har förbättrats. Det har varit ett stort engagemang och intresse från föräldrarna. Barnen har lärt sig enkel ordbehandling. DISKUSSION Hela vårt projektarbete blev mer omfattande än vad vi trodde från början. Vi hade kunnat haft färre länder och valt de som var mest frekventera. Samtidigt tyckte vi att det kändes angeläget att engagera så många barn som möjligt. Barnen har lärt sig enkel ordbehandling, vilket har tagit mycket längre tid än vad vi förväntat oss. Vi tycker att det är viktigt att barnen arbetar mycket mera med detta framöver, därför att dagens samhälle ställer krav på viss datakunskap. Det har blivit djupa diskussioner kring barnens olika kulturer i projektgrupperna. Vissa länder har tagit mer tid än andra på grund av att världsbilden ständigt förändras. Många barn har varit med om krig och hade därmed många olösta frågor som vi försökte belysa. Mycket återstår.. Barnens identitet och stoltet över sitt ursprung har stärkts genom nya kunskaper som har lyfts fram i diskussionerna om de olika kulturerna. Även vi vuxna har fått nya insikter. Eleverna har fått prova varandras lekar, vilket har varit mycket uppskattat. I barnens lekar från olika länder har vi funnit många gemensamma drag. Dessutom har det varit ett praktiskt inslag i projektarbetet. Det har varit mycket som inspirerat oss i det här projektet och som blivit en tillgång i vårt dagliga arbete. Vi är nu bättre utrustade att bemöta våra barn. Vi har kommit en bra bit på vägen till vår målsättning. Gemenskapen i F-5 spåret har ökat i både barngrupperna och bland oss vuxna. Att självständigt söka fakta på nätet har visat sig vara svårt för våra elever. Många texter på nätet är svåra att läsa och förstå. Det är också problematiskt att få fram fakta om en del länder eftersom gränserna är förändrade. Det har varit vissa svårigheter rent praktiskt eftersom alla våra datorer inte har wordprogram. Tack vare tillgången till våra egna bärbara datorer har vi lyckats tillgodose behoven. 6

8 FRAMTID Vi vill med datorns hjälp tillsammans med barnen bygga upp en sajt där vårt material visas och presenteras. Vi gör länkar till sajter som behandlar barnens ursprungsländer, kultur, religion osv. - att fortsätta arbeta med vår hemsida - att mera ta tillvara på modersmålslärarnas och föräldrarnas kompetens - att det finns tillgång till fler datorer - att ta del av den riksomfattande utställningen Gud har 99 namn på Regionmuseét. - att ta vara på informationen som finns kring de olika religionerna i Gud har 99 namn i form av länkar - att fortsätta arbeta med tangentbordet (datakörkort) - att alla datorer har wordprogram 7

9 Litteraturförteckning Bjelfuenstam, B. (1989) Leva i Afrika. Natur och Kultur. Fresk, K. Lenkert I. Mårtensson, S. Waldenström, P. (1996) Geografi med samhällskunskap. Almqvist &Wiksell FörlagAB. Gleerups Skolatlas.(1993) Gleerups Förlag. Gren, K. Nilsson,B. (1994) Elefantboken. Barnvisor och sånglekar. Musikförlaget Lutfisken Gynther, B. Carlsson, S. (2001) Faktakalender. Bokförlaget SEMIC. Harris, N. (1995) Illustrerad världs atlas. Rabén & Sjögren. Karlsson, A.M. (1996) Flaggboken. Rabén & Sjögren. Lundgren, G. Widerberg, S. (1993).I denna vida värld. Antologi En bok för alla. Norborg, B. (1991 ) Fakta om Polen. Almqvist & Wiksell Förlag AB. Stålnacke, A.L. (1997). Europas länder..natur och Kultur. Bilaga Näsby skolas arbetsplan Övrigt Gren, K. Nilsson, B. (1994). Musik CD från Elefantboken.Barnvisor och sånglekar. Musikförlaget Lutfisken. Internetadress /flags.html flaggor och kartor hittade vi där. 8

10 9 bilaga