Pelle Svanslös språket och värdegrunden

Transkript

1 ITis-rapport Gamlegårdskolan F-5 B Vt -02 Pelle Svanslös språket och värdegrunden Marita Arnesson Eva Bjärlestam Alice Månsson Berit Persson Daniel Westerlund Handledare: Jenny Comstedt

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Vår projektidé Syfte och problemformulering Målet med vårt Itisarbete Innehåll och arbetssätt Genomförande Resultat och utvärdering Arbete och intervjuer i barnskolan Arbete och intervjuer i Diskussion Hur går vi vidare?

3 Pelle Svanslös - språket och värdegrunden 1. Bakgrund Vi är ett arbetslag på Gamlegårdsskolan bestående av tre lärare, en förskollärare och en fritidspedagog. Gemensamt ansvarar vi för 44 barn i ett F-5 spår. De flesta av våra barn har ett annat modersmål än svenska. Barnens språkliga utveckling har högsta prioritet i vår lokala handlingsplan. Det är stor spridning i förståelse och förmåga att uttrycka sig på svenska. Vi måste helt enkelt arbeta mycket konkret, ämnesövergripande och problembaserat. Arbetet med värdegrunden genomsyrar allt vi gör med våra barn. Verkliga konflikter och missförstånd blir ofta en utgångspunkt för utveckling och lärande. Vi arbetar med flexibla barngrupper där behov och mål får styra sammansättningen. Klassrummen är belägna intill varandra. Vi har haft längre perioder med gemensamma teman där vi arbetat åldersblandat i hela spåret. Alla utflykter och lägerskolor gör vi tillsammans. Vi vuxna i arbetslaget har ett mycket nära samarbete och räknar alla barnen som våra. Bildskapande och skrivande får redan nu stort utrymme i vårt språkutvecklande arbete över ämnesgränserna. Datoranvändningen har varit begränsad till att barnen spelat spel, chattat och renskrivit texter. Det finns fem datorer i spåret. Alla barnen i 3-5 har fått grundläggande kunskaper i hur man använder BUF online och har egna mailadresser. Vi vuxna kände att vi hade begränsade kunskaper i datoranvändning. Ingen var dock helt nybörjare. Mycket kommunikation internt sker via BUF online. Hösten-01 kände vi oss mogna att ansöka om deltagande i ITis. 3

4 2. Vår projektidé Vi ville att barnen skulle utveckla sin förmåga att uttrycka sina känslor. Med utgångspunkt i filmer om Pelle Svanslös ville vi få dem att reflektera och uttrycka sina tankar kring bl.a. rädsla, avundsjuka och elakhet. På Gamlegårdsskolan har värdegrundsfrågor ofta lyfts upp i personalgruppen. Vi ville arbeta vidare mot målen tillsammans med barnen i vårt ITisarbete. Vi fann många citat i LPO94 som vi kunde koppla till. Bl.a. ska vi i skolan främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Vi ville också att barnen skulle utvecklas i sitt bildskapande och skrivande. Datorn skulle finnas med som ett naturligt medel att arbeta med bilder och texter. 2.1 Syfte och problemformulering Arbete med värdegrunden och barnens språkutveckling har hög prioritet i vår lokala handlingsplan och är en stor del av vårt uppdrag som pedagoger. Eftersom våra klasser är sammansatta av barn från många olika länder och kulturer vill vi att de ska känna gemenskap och trygghet. Det förutsätter att de förstår varandra. Det är viktigt att de kan uttrycka vad de känner, tycker och tänker. Vi vill att de ska nå en bit på vägen mot ökad förståelse och förmåga till empati. Rädsla, missförstånd och osäkerhet ligger bakom många konflikter och bråk. Genom att skriva, diskutera och måla mycket tror vi att de lättare kan förstå sina egna och andras tankar. Det är också huvudsyftet med vårt ITis projekt. Vår problemformulering är: Hur kan vi hos barnen med skapande verksamhet och diskussioner som medel nå en ökad förståelse för dem själva och andra? På vilket sätt kan en ökad datoranvändning stimulera och motivera våra barns skrivande? 2.2 Målet med vårt Itisarbete Vi vill att barnen ska lära sig vad som ligger bakom begrepp som rädsla, avundsjuka och elakhet. I konfliktlösningssituatuoner vill vi ha något att referera till som alla varit med om och kan identifiera sig med. Barnen ska utveckla sin förmåga att skriva. Målen blir olika för varje barn allt enligt vårt utvecklingsschema i svenska.( bif.). Datorerna ska användas i ökad utsträckning. 4

5 Vi vill att barnen ska uppnå följande konkreta datormål: Barnen i barnskolan åk 1 och 2 ska vid terminens slut ha uppnått de färdigheter som ger ett datorkörkort. 1 öppna och stänga datorn på rätt sätt 2 skriva en text i works ordbehandlingsprogram 3 spara den i klassmappen 4 öppna och gå in på skolans hemsida Vi vill att de allra yngsta barnen ska kunna öppna och stänga samt kunna gå in och arbeta på t ex Lexia. Barnen i 3-5 förväntas därutöver kunna: 5 använda BUFonline 6 Med hjälp tillverka en enkel sida i composer Ett strävansmål för vissa barn i åk 4-5 är dessutom att kunna arbeta med bilder i Paint shop pro. Vi vuxna har som mål att lära oss använda scannern, digitalkameran samt att kunna tillverka en enkel hemsida i composer. 3. Innehåll och arbetssätt I vårt arbete utgick vi från den filmatisering av Gösta Knutssons böcker Pelle Svanslös som gjordes till adventskalender. Mobbning, förtryck, orättvisa, avundsjuka och utanförskap är ständigt återkommande teman i filmerna. Totalt beräknade vi 10 veckor till detta arbetet. Vi valde att avsätta en gemensam dag i veckan (onsdagen) till dessa moment i vårt projekt. Efterarbete med texter och arbete vid datorerna pågick kontinuerligt. Vi samlade alla 45 barnen runt en gemensam filmupplevelse där vi satte fokus på t.ex. AVUNDSJUKA. Därefter arbetade vi i mindre, åldersblandade grupper och diskuterade utifrån öppna frågeställningar. Varför, tror du..., berätta hur han kände sig..., hur skulle du...osv. Därefter arbetade de med skapande i bild och lera. I dessa ITis pass skulle även skrivandet komma in; var och en skrev utifrån sin förmåga. 5

6 4. Genomförande Vi introducerade ITis projektet genom att samla alla barn och inledde med att tala om orden tema och projekt. I tanken kom de fram till tidigare teman bl.a. HC Andersen, Alfons Åberg, Skånes djurpark och Gustav Vasa. Vi presenterade vårt nya gemensamma ITis-projekt. Barnen fick veta innehållet i stort. Vi skulle måla mycket och utveckla skrivandet samt lära oss mer om datorn, scannern och digitalkameran. Vi delade in barnen i fem åldersblandade grupper. Vid samtliga gemensamma pass använde vi oss av samma gruppindelning. Deras uppgift blev att fundera på hur de kände sig idag på morgonen och måla en bild där man kunde se det. Alla kom igång så småningom. Det var lugn och ro och alla hittade sin egen idé. Barnen samtalade lågmält och samarbetade om tillgängligt material. Därefter fick de i uppgift att skriva och berätta om sin bild i ITis dagboken. Vi såg en underbar händelse vid loggbokskrivandet. En lite tuffare pojke i årskurs 5 hjälper på eget initiativ en sexåring att skriva genom att sitta bredvid och peka på bokstäver i alfabetet. På fredagen samlade vi grupperna igen i syfte att låta barnen "läsa" varandras bilder, konstnären fick därefter berätta om sin bild. Hade de lyckats förmedla känslan för dagen? Resultatet varierade men åldern var inte avgörande för förmågan att tolka. Vid andra tillfället introducerade vi Pelle Svanslös genom att läsa högt inledningen om hur Pelle förlorade sin svans och kom till familjen i stan. Därefter presenterade vi författaren Gösta Knutsson och berättade om hans politiska engagemang under andra världskriget. Barnen fick se ett avsnitt där Pelle och Måns möts för första gången. Temat för dagen var elakhet. Det onda står mot det goda och barnens sympati för Pelle är stort. Tillsammans diskuterade vi egenskaperna hos Måns resp. Pelle. Därefter skulle barnen i bilden gestalta detta. Efterhand som de blev klara med sina bilder bad de om att få skriva. Samtliga barn, även de allra yngsta, producerade en text. Det fanns till vår glädje ett behov av att få skriva. Många av de äldre barnen hade tagit fasta på vad de fick veta om nazismen och Adolf Hitler. I barnskolan kom även det muntliga berättandet in i form av en vernissage. De berättade om hur elak Måns var och hur synd det var om Pelle. Måns är svart för han är så elak, sa en 6-årig pojke. Det fanns under de 6

7 följande dagarna ett "sug" efter att få jobba vidare med Pelle. Även de äldsta barnen frågar: När ska vi se på Pelle Svanslös? Vid vårt tredje tillfälle handlade filmen i huvudsak om avundsjuka och falskhet men också om kärlek och förälskelse. I diskussionen berättade barnen hur det kändes att vara avundsjuk. De var mycket illa berörda av Måns och hans fula sätt att lura Pelle. På frågan hur de skulle ha gjort med en katt som Måns fick vi olika svar. Köra över honom, lämna tillbaka honom till säljaren klappa honom och ge honom mat så han blir snäll. Vi gjorde kopplingar till hur vi själva är och vill vara mot varandra. Barnen fick denna gång välja mellan olika tekniker att göra sin bild om avundsjuka. Det blev många bilder med katter men en kille i femman bestämde sig för att bara måla själva känslan. ( Det var en härlig motivation i skrivandet. Många sökte lugna platser och jobbade länge och koncentrerat med sina texter. Vi märkte ett ökat flöde och hoppas att tron på den egna förmågan har fått en skjuts framåt. Efter detta pass gjorde vi en utvärdering tillsammans med barnen i barnskolan och följande framkom: Det var kul att vi fick måla på olika sätt Det är lättare att skriva när man får idéer från filmen. Vi frågade om de trodde, att det skulle vara kul att få jobba med t.ex. lera. Det blev mycket positiv respons. Barnen gjorde en koppling till tidigare tema och frågade om de inte kunde få göra katter i lera. Vi hade då en idé om att de skulle försöka att fånga de olika katternas karaktärer och utseende. Det kändes bra att ha barnen med sig i tänket. Veckan före sportlovet hade vi ingen ny bilduppgift. Det blev istället mycket arbete vid datorerna. Barnen skulle renskriva sina texter och de äldre barnen scanna in sina bilder samt lägga in text och bild på diskett. De äldre barnen satt själva tillsammans med Daniel och arbetade i composer och paintshop pro. Composer är ett hemsidesprogram som finns i Netscape och Paint shop pro ett bildbearbetningsprogram. Ett par av eleverna snappade fort detta och fick tidigt fungera som hjälplärare till sina kompisar. Veckan avslutades med att vi såg två avsnitt av 7

8 filmen. I innehållet fanns mycket att arbeta vidare med. Vi valde att efter lovet jobba med ett minitema om rädsla. Vi bestämde också att arbeta klassvis, barnskolan för sig och 3-5 för sig. I barnskolan inledde vi med att läsa en bok där Pelle blir mycket rädd och skräckslagen för en snögubbe. Det blev samtal om att vi är rädda för det okända, för det man inte vet något om och aldrig har sett. Därefter valde vi att dela våra barn i redan befintliga basgrupper, en för barnen välkänd och omtyckt organisation. * Måla det som de är rädda för - hos Berit i målarrummet * Dramaövningar med Marita * Dikter om rädsla och att få skriva om sin rädsla - hos Alice. I dessa små grupper blev det samtal om hur man kan lära sig att hantera sin rädsla. T ex får de veta att vuxna kända författare skriver om sin rädsla och att det kan vara ett sätt att bli av med den. Ett annat sätt är kanske att rita och måla det man är rädd för. I dramaövningens inledande pratstund utgick vi från "Gruppen som grogrund" av Gunilla O. Wahlström. Upplevelseövningen var att de fick känna på hur det är att vara inträngd och hotad. Barnen fick i smågrupper spela upp ett rollspel som illustrerade att känna rädsla. Det blev mycket lugna och mysiga pass. Det var inte svårt att få barnen att prata om sin rädsla. Resultatet av deras skrivande blev också mycket intressant. Det kändes som det var angeläget för barnen att få göra det också. Se hemsidor ( I 3-5 an delade vi in barnen i tre grupper. Eftersom vi hade en praktikant den här veckan, fanns det en vuxen per grupp. Vi utgick från sju diskussionsfrågor, som handlade om rädsla, t.ex. vad är vuxna rädda för, är flickor rädda för samma saker som pojkar o.s.v. ( Frågorna finns i bilaga 1) Barnen tyckte det var spännande att lyssna på varandra, och någon sa det är spännande att höra att andra är rädda för samma saker som jag. Efter denna diskussion fick de skriva var sin egen berättelse under rubriken Den gången var jag riktigt rädd. De flesta valde att skriva om självupplevda händelser, men det var tillåtet att hitta på. Inför bilduppgiften samtalade vi om färger som sammanknippas med rädsla. Vi ville att bilderna denna gång skulle bli nonfigurativa och motivet "rädsla" förmedlas genom färgval. Detta för att komma bort ifrån filmen med dess figurer och utveckla barnens egen fantasi. 8

9 I vårt kommande ITis-pass ville vi att barnen skulle få jobba mer med sina händer. Här fick vi in lite om tekniken hur man bäst arbeta med lera. Det blev de åldersblandade grupperna igen. För att undvika att alla skulle göra t.ex. Pelle, fick barnen dra lott om vilken katt de skulle få göra. De fick tänka efter hur den såg ut och hade för speciell karaktär. Allt utifrån vad de sett på film och samtalat om. Det var Pelle, Måns, Maja, Majas mamma, Bill och Bull, Trisse, Murre, Fritz och Frida samt hunden Pettersson. Detta var en av höjdpunkterna i projektet. Vi vuxna fann många häpnadsväckande bra resultat. Här sattes den egna fantasin och skaparförmågan på hårda prov. De äldre barnen hade svårare att komma igång och var mer kritiska till sina resultat. Hos många av de mindre däremot, flödade fantasin, t.ex. en häftig Pelle med glödlampor i huvudet. Veckan därpå fick de i samma grupper färglägga sina konstverk. När vi sedan samlade alla för kattutställning var nog de flesta nöjda med resultatet 5. Resultat och utvärdering De konkreta datormålen tänkte vi utvärdera genom att göra en kontroll mot slutet av projektet. Vi skulle skriva loggbok under arbetets gång, dokumentera upplevelser och göra kontinuerliga observationer av barnen i arbete. Barnens egna loggböcker och hemsidor skulle bli viktiga instrument. Vid projektets slut tänkte vi göra en bedömning av barnens skriftliga förmåga. Vi planerade att välja ut några barn från olika åldersgrupper och se om en positiv och önskvärd utveckling hade skett. Vi skulle dessutom göra djupintervjuer av 12 barn, två barn från varje åldersgrupp. Hur hade de upplevt arbete med film, bild och språk? Eftersom vi delvis hade olika mål i barnskolan resp. 3-5 har vi valt att utvärdera dem var för sig. Hur vi uppfattat projektet i sin helhet lyfter vi fram i diskussionen. 5.1 Arbete och intervjuer i barnskolan. Vi hade som mål att 7-8 åringarna skulle ta ett datorkörkort. Det innebar att de skulle kunna öppna och stänga datorn rätt, skriva en text och spara den samt gå in och titta på skolans hemsida. Alla utom en har fått sitt körkort. Flickan som inte fått sitt kort har inte heller visat intresse att 9

10 vilja lära sig, tyvärr. Däremot har flera 6-åringar visat intresse så de måste så småningom få möjlighet att "köra upp". Tittar vi sen på skrivandet har det verkligen skett en positiv utveckling hos samtliga barn. Den synbara förändringen är olika. Det har t ex blivit mer sammanhängande texter hos någon. Motorik och bildspråket har blivit bättre hos en annan. Alla har försökt och det har märkts en tydlig vilja att skriva. Vi valde ut 6 barn, två från varje åldersgrupp. Vi ställde inte lika många frågor som till barnen i 3-5. Vi bad barnen tala om vad de tycker att de blivit bättre på under ITisprojektet. Samtliga säger att de blivit bättre på att skriva. Nu kan jag stor bokstav och punkt. De ser klart vad de lärt sig om datorer. Skriva kunde ja, nu kan ja spara i Ida. Alla tyckte Pellefilmerna var bra och roliga. På frågan vad de lärt sig från filmen blev det svar som: Jag vill inte slåss, ja vill va glad. Man ska inte va dum mot andra som när Måns är dum mot Pelle. En 9-årig flicka sa att inte tro på andra när dom ljuger som Måns att se på ögonen. 5.2 Arbete och intervjuer i 3-5 Vi har valt att intervjua en elev av varje kön från varje årskurs, alltså 6 elever. Av de elever som valts ut är det en från varje årskurs som vi lärare bedömt kunna antas ge de mest reflekterande svaren, samt att de skrivit mycket på sina hemsidor. De tre andra har vi valt för att vi blev nyfikna på deras tankar. (Frågorna finns i bilaga 2.) Samtliga barn har tyckt att det varit väldigt roligt att arbeta med ITis projektet. En elev uttryckte det så här det enda som varit tråkigt med ITis är att det är slut. Det har varit roligt att skriva på datorn. Ingen av eleverna tycker att lusten att skriva ökat för att texten skulle ut på Internet. Två av barnen tycker att det varit extra roligt att skriva i ITisdagboken. Samtliga är eniga om att det känns viktigt att det blir fint och rätt eftersom det är flera andra, som kommer att kunna läsa det. En oväntad kommentar var om jag skrivit dagbok som 10

11 bara ni skulle läsa skulle jag ha skrivit lite mer för att jag skäms när andra läser och får veta för mycket. Det var ju en intressant tanke eftersom att vi trott att datorn skulle stimulera barnens skrivande. En elev berättar att mamma och pappa sett på hans hemsida. De frågade om det var han som målat och skrivit allt. De tyckte jag var duktig. Ett barn uttrycker att han blivit lite bättre på att skriva men förbättringen är inte lika stor som att måla. De andra tycker att det är svårt att märka någon skillnad. På fråga 7, om de lärt sig något nytt inom de olika ämnena är de rörande överens om, att de lärt sig mycket mer om datorer. Samtliga anser att de kan fotografera med digitalkamera. Fyra barn anser att de kan arbeta i hemsideprogrammet composer och bildbehandlingsprogrammet paint shop pro. Två stycken anser att de kan scanna in bilder. Här säger samtliga att det var roligt att själv få designa sin hemsida, det vill säga välja bakgrundsfärg och textfärg. Fyra stycken tycker att de blivit bättre på att måla. En pojke säger så här förr målade jag bara bilar idag kan jag måla människor. Han tycker att det är mycket bättre. Flera av barnen nämner att de vill arbeta mer med lera i fortsättningen. Fem av de sex intervjuade barnen tyckte att det var bättre att arbeta tillsammans med barnskolan än om vi gjort det bara i 3-5an. Det har varit roligt lära känna de yngre barnen. De tycker också att det har varit spännande att prata med varandra, lyssna på hur de andra tänkt och titta på varandras bilder. Endast en elev tycker, att de mindre barnen pratade och skrek för mycket. Jag vill ha lugn och ro. Det märks att Pelle och Måns berör. Alla barnen har starka känslor för Pelle. Han är snäll, glad, trevlig och vänlig. Det enda negativa omdömet om honom är att en elev tycker att han är lättlurad inte smart. Måns däremot han är feg, dum, elak avundsjuk och ond. Här följer flera spännande kommentarer. Måns vill nog egentligen vara som Pelle. En person är lite orolig för att bli som Måns och man kan ha lite medkänsla för Pelle. En person säger: Jag tänker mycket på Pelle och försöker vara lite som han. Det finns nog någon som Måns. En annan säger Jag vill inte vara som Måns och säger sen att jag nog tänker mig för lite grann. 11

12 6. Diskussion När vi sitter ner och ser tillbaka på vårt arbete med ITis är vi samtliga i arbetslaget mycket nöjda. Det har varit oerhört givande på många olika plan. Börjar vi med själva datoranvändningen är vi tillfreds med resultatet trots att vi inte nådde ända fram. Alldeles i början var det en dator som låste sig helt och den har varit på reparation under hela projekttiden. Vi har haft fyra datorer till vårt förfogande. De äldre barnens arbete var mycket tidskrävande och som alltid blev det en kamp med tiden. Därför bedömer vi att 5-8 barn inte klarar av att arbeta med sina bilder i paint shop pro. Ej heller har de nått full säkerhet i att jobba med hemsidor i composer. Kanske var vi för optimistiska. Målet med att samtliga barn i3-5an skulle tillverka sina hemsidor prioriterades. I barnskolan fick vi ge upp målet att även de allra yngsta skulle få en grund i att arbeta vid datorerna. Det blir av högsta prioritet att fortsätta med detta till hösten. Vi vuxna känner att vi har blivit betydligt duktigare på att arbeta med datorerna. Alla har inte nått lika långt men kompetensen vi ville nå finns i arbetslaget. Nu gäller det att hålla kunskapen levande och utvecklas vidare. Loggboksskrivandet har också utvecklat oss. Vi har sett en stor vinst med detta och vill bli bättre på att dokumentera även i framtida tema. På vilket sätt har då en ökad datoranvändning stimulerat och motiverat våra barns skrivande? Några entydiga svar är det svårt att ge. Utgår vi från vad barnen svarar i intervjuerna säger samtliga barn i barnskolan att de blivit bättre på att skriva. Det stämmer också med det vi kan se i deras ITisdagböcker. Tre av de yngsta flickorna har börjat få ett bra flöde i sitt skrivande. De vågar och vill. Vi märker helt klart att LUSTEN att skriva har ökat. Så fort vi läst en saga de gillat eller sett en teaterföreställning ber de om att få skriva eller bara sätter sig och skriver fast vi inte initierat detta. Det har blivit ett behov. Här vill vi göra en koppling till litteraturen och Ingegerd Sandström Madsén Att tänka med penna och dator. Vi hoppas att vi med vårt sätt att jobba har hittat fram till elevernas inneboende uttrycksbehov (s 3). Vi blev också fascinerade 12

13 av ett citat i kompendiet från Gummesson 1998, s 12. Det viktigaste är att vara nyfiken, iakttagande, närvarande och mottaglig - att se världen. I 3-5an tror inte de tillfrågade att de utvecklat sitt skrivande tack vare ITis. Vi har märkt att motivationen att bearbeta och rätta t ex stavfel och meningsbyggnad i texterna har ökat. De har också givit ut mycket mer av sig själva i sina texter än vi trodde de skulle göra. En kille som vi verkligen ser en härlig utveckling hos säger dock: Jag ville inte skriva för mycket eftersom det skulle ut på nätet. Vi känner att val av tema har upplevts mycket spännande och intressant. Filmerna om Pelle Svanslös har stimulerat och engagerat. En kille i tvåan uttrycker också att det varit lättare och roligare att skriva efter att ha sett ett filmavsnitt. En reflektion vi också gör är att vissa barn behöver längre tid på sig för att komma igång med att skriva eller måla en bild. Det blev extra tydligt hos en kille i fyran. Det var när han skulle måla och hade svårt att komma igång. Han behövde tid att bolla sina tankar mot en vuxen. Den tiden gav vi honom och resultatet blev mycket bra. Samma gällde en flicka i ettan som inte var lika långt kommen i sin skrivutveckling som sina jämnåriga kamrater. Innan förmiddagen hade gått hade hon åstadkommit en text hon var mycket stolt över och hon fick massor av positiv förstärkning. Hon hade behov av att få rast där hon kunde röra på sig och fundera och när hon kände sig mogen gick hon in och skrev. Om vi efter rasten hade sagt att nu ska vi ha matte hade den flickan aldrig hunnit visa vad hon kunde. Här tycker vi oss kunna känna igen mycket av vad vi läst i kompendiet av Ingela Cronsioe, Lusten att lära och lusten att leda. Hon ställer sig frågan: Varför fungerar det bättre för så många när de får arbeta på nya sätt, med nya verktyg? Vi tycker att vi i vårt projekt provat på de olika möjligheter som hon anser att nyttjandet av IT och IKT ger. Barnen har fått arbeta med bild och text både självständigt och med kompisar. De har jobbat med händerna, konstruktivt och skapande. I dramaövningar har de jobbat med sina kroppar. Vi har arbetat tidsmässigt varierat och barnen har fått ta eget ansvar. (Cronsioe, s 12) Bildskapandet tror vi också har stimulerat skrivandet. Bilden har länge fått stort utrymme i vårt F-5 spår men fått extra tyngd i detta arbete. Vi tycker att arbetet varit i högsta grad elevorienterat och elevaktivt. Bilden, filmen och skrivandet har tillsammans resulterat i en mängd inifrånkunskap. Exakt vad det givit varje barn är inte lätt att utvärdera. Vi kan endast hoppas 13

14 att de utvecklat en ökad förståelse för sig själva och sitt förhållande till medmänniskor. Till vår glädje var det flera av de äldre barnen som uttalade, att de gärna skulle jobba med barnskolan, om vi skulle gjort samma sak igen. Vi har försökt se möjligheter i att arbeta i åldersblandade grupper. Det ger oss viss styrka att vidareutveckla detta arbetssätt. En kille i ettan sa att han blivit bättre på att måla för att han sett när 3-5orna målat. Avslutningsvis tycker vi som pedagoger att vi med detta projekt gjort många nya erfarenheter som utvecklat oss i vårt arbete. Datorerna kommer inte att stå oanvända fortsättningen. Vi har lärt oss fler användningsområde och blivit säkrare. Glädjen och lusten vi sett hos barnen när vi kopplat ihop skapande arbete, bild och skrivande kan inte värderas. Vi har lärt känna våra barn på ett djupare plan; kommit närmare varje individ. Gemenskapen och samarbetet mellan både barn och vuxna har fördjupats. 7. Hur går vi vidare? Vi nådde inte ända fram vad gäller målen för datorkunskapen. Alla som lämnar barnskolan ska få möjlighet att ha med sitt datorkörkort upp i trean. I 3-5an kommer vi att använda datorn som hjälpmedel för dokumentation av skolarbetet. Det kan vara på det personliga planet i form av text och ordbehandling samt ibland i form av hemsidestillverkning i samband med något tema. Efter det intensiva ITis arbetet kommer säkerligen barnen att kräva att få använda datorn mer i skolarbetet. 14

15 Litteraturförteckning Cronsioe,I. Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling. Stockholm: Utbildningdepartementet, Sandström Madsén, Ingegärd. Att tänka med penna och med dator. Delegationen för IT i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Wahlström, Gunilla O. Gruppen som grogrund: en arbetsmetod som utvecklar. Stockholm: Liber,1993 Övriga källor: Film Pelle Svanslös julkalender 1-12, SVT Drama

16 Diskussionsfrågor om rädsla Onsdagen den 27/2 Vad kan göra någon rädd? Vad tror du vuxna är rädda för? Är pappor rädda för samma saker som mammor? Är flickor rädda för samma saker som pjkar? Varför är vi rädda för saker som vi vet är ofarliga? (tex möss och spindlar) Kan man se på en person om den är rädd? Kan det vara bra att vara rädd? 16

17 Intervjufrågor 1. Hur har det varit att arbeta med ITis? 2. Berätta om vad vi har gjort? 3. Vad har du tyckt om de olika sätten att måla och forma? 4. Hur har det varit att skriva? 5. Har det känts annorlunda att skriva när det sedan skall göras på dator och sedan vidare ut på internet? 6. Har du tänkt eller gjort på något annat sätt när du skrivit det här jämfört med när du skriver tillexempel i din dagbok om helgen? 7. Har du lärt dig något nytt eller blivit bättre inom bild, skrivande och datorer? 8. Hur har det varit att arbeta tillsammans med de andra barnen i F-2 an? 9.När du tänker på Pelle och hur han blir behandlad av Måns och de andra; hur påverkar det ditt sätta att tänka, tror du? 10. Har det påverkat ditt sätt att vara? 17