Trollhättan Skolan i skogen
|
|
- Jakob Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trollhättan Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S
2 Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på grundskolan samt 57 elever (varav åtta elever på särskolan). Eftersom vi var ett nytt arbetslag i höstas blev ITiS-projektet en möjlighet för oss att få ihop ett fungerande arbetslag. Ett av de viktigaste målen för oss var att hitta fungerande samarbetsformer och arbetsmetoder som gagnar såväl grundskolans som särskolans elever. Vi bestämde oss för att använda skogen som gemensamt tema. Samtliga elever och vuxna i arbetslaget har med framgång under projektets gång använt flera olika tekniska hjälpmedel. Både vuxna och barn har under projektets gång lärt sig massor och haft roligt. 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Introduktion och bakgrund Syfte Tillvägagångssätt Resultat Diskussion
4 1. Inledning Regnet piskar mot rutan. Hösten visar sig från sin allra sämsta sida. Två timmar kvar Rrrrrrrrrr! - Ja, det är jag. - Vi får ställa in! - Vi väntar och ser. Två timmar senare. Tallarna står så stolta och glada. Vinden har mojnat och molnen har skingrats. Det susar bland tallarna. En ensam pojke springer runt i skogen. Publiken jublar. Vår inspirationsdag har startat. 4
5 2. Introduktion och bakgrund Grundsärskolan har funnits länge på Skoftebyskolan. I och med ITiS fick vi chansen att utöka samarbetet mellan grundskolan och särskolan. Vår målsättning var att hitta ett ämnesområde där både särskolans och grundskolans elever kunde arbeta gemensamt. Eftersom vi har skogen som närområde trodde vi att det kunde vara ett bra ämne att arbeta kring. 3. Syfte Att hitta samarbetsformer och arbetsmetoder som gagnar såväl grundskolans elever som grundsärskolans elever. Eleverna skall få fördjupad kunskap om naturen och miljön i skolans närhet. Eleverna ska fördjupa sin kunskap i att använda datorn som ett av många hjälpmedel. Eleverna ska fördjupa sin kunskap i att söka och värdera information på internet. 5
6 4. Tillvägagångssätt Tidsram: Vi arbetade med ItiS under drygt två månader. Varje måndag och fredag eftermiddag hade vi två lektioner till vårt förfogande. Arbetslaget: 57 elever och sju vuxna arbetade med projektet. Lokaler: Vi har haft fyra klassrum, ett grupprum, datasal och skogen till vårt förfogande. Start: Vi startade med en inspirationsdag ute i skogen. Alla elever samlades ute på slättbergen. Där fick de se sina blivande handledare utklädda till träd. Ett skådespel om skogen visade eleverna att med ökad kunskap behöver man inte vara rädd för skogen utan vara rädd om den. Efter detta delades eleverna in i tre blandade grupper som fick ha hela sin skoldag ute i skogen; sv, ma, oä, idrott, rast och lunch. Loggboken: Alla elever tillverkade en egen loggbok som de dekorerade med skogen som tema. Bokens ena del var en arbetsbok, den andra delen var en loggbok. Eleverna skrev i loggboken vid varje ItiS-tillfälle. Väven: Eleverna samlade höstsaker från skogen tex löv, fjädrar, bär mm, som de vävde in i en gemensam tavla. Brainstorming och mindmap: Eleverna berättade allt de visste om skogen samtidigt som vi antecknade på tavlan. Sedan systematiserade vi deras tankar i form av en mindmap. Frågeställning: Utifrån mindmapen valde eleverna ämnesområde och skrev så småningom en egen frågeställning. Datakurs: Både vuxna och barn fick chansen att komma till Angelica på ITPC för att lära sig söka på internet. Böcker: De flesta barn och vuxna var på Syltebiblioteket för att låna böcker till projektet. Arbetssätt: Eleverna arbetade enskilt eller i grupper och sökte själva svar på sin fråga. De läste först in sig på sitt område, skrev en egen mindmap som de sedan utgick från när de arbetade. Tidigt fick de bestämma sig hur de skulle presentera sitt arbete. Tekniska hjälpmedel: Datorn som ordbehandlare och sökredskap. Telefon, bandspelare, videokamera, digitalkamera, scanner, kopiator och inte minst pennan. Redovisning: Vi lånade fritids lekhall för våra redovisningar. Alla barn redovisade enskilt eller i grupp inför hela arbetslaget. Redovisningarna skedde i form av tidningar, serier, planscher, böcker, statistik, videofilmer med dramatiserade intervjuer, sagor och dokumentärer. Utställning: Efter redovisningarna ställde vi ut elevernas arbeten i en gemensam utställning. Utvärdering: Eleverna utvärderade ITiS-projektet med hjälp av en given enkät. Alla barn skrev också om hur de upplevt projektet i sin loggbok. 6
7 5. Resultat Vi i arbetslaget tycker att vi har uppnått syftet med att hitta samarbetsformer och arbetsmetoder som passar både grundskolans och särskolans elever. Vad det gäller tekniska hjälpmedel har datorn visserligen stått i fokus, men användandet av andra tekniska hjälpmedel har överträffat våra förväntningar. Alla elever har fått en kortkurs i att söka och värdera information via internet. Syftet som vi vuxna tycker att vi inte har uppnått fullt ut,är den fördjupade kunskapen om naturen och miljön i skolans närhet. Barnen har själva valt arbetsområden som inte berör skolans omedelbara närhet. Vi valde att inte styra upp deras val för att inte hindra deras motivation och arbetsglädje. I slutet av ITiS-projektet fick eleverna besvara en enkät, som bl. a visade följande resultat: Ca 80% trivdes med samarbetet elever emellan. Drygt 50% upplever att de fördjupat sina kunskaper om internet, medan 30% tycker att de inte lärt sig något nytt. Förutom datorn har nio olika tekniska hjälpmedel använts av eleverna. De har använt: videokamera, telefon, scanner, intervjubandspelare, TV, kopieringsmaskin, digitalkamera, videofilm, penna och papper. Det finns en stor nyfikenhet bland eleverna att lära sig fler tekniska hjälpmedel. Ca 70% av barnen upplever själva att de har lärt sig mer om naturen och miljön i vår närhet. Samanställningen av enkäten finns som bilaga 1. 7
8 6. Diskussion Alla i vårt arbetslag är mycket positiva till ITiS-projektet. Projektet har gett oss chansen att snabbt lära känna varandra och komma ihop som arbetslag, eftersom vi inte arbetat ihop tidigare. Hela arbetslaget är också mycket nöjda med uppläggningen av utbildningen. Föreläsare, handledare, litteratur, seminarier och workshops har varit mycket bra. Föreläsningarna och litteraturen: Inspirerande och tankeväckande föreläsningar och litteratur. Föreläsarna fick oss att känna att skolan är viktig och att vi som arbetar i skolan är betydelsefulla. Det känns som om det finns mycket spännande i skolans framtid, som vi är en del av. Föreläsarna betonade att vi vuxna i skolan har en viktig roll för att föra skolan framåt, så att eleverna är väl rustade för det samhälle som möter dem med snabba förändringar och hög utvecklingstakt. Handledaren: För att göra ett sådant här projekt har det varit nödvändigt att ha en engagerad, positiv och flexibel handledare. Det har vi verkligen haft! Vi tycker att det var positivt att få träffa Angelica redan innan sommarlovets start för att bl.a. göra upp tider för handledning. Både vuxna och barn har uppskattat att få chansen att komma till ITPC och bli mer datakunniga. Valet av metod: I och med all inspiration vi fått både genom litteratur (Det öppna lärorummet) och handledarna blev det självklart för oss att välja PBL som arbetsmetod. Vi har under arbetets gång märkt att det här har varit ett bra arbetssätt för att väcka de flesta barnens motivation och nyfikenhet. Dock ser vi att några barn får det svårt eftersom de inte är tillräckligt självgående och vi som handledare inte hinner hjälpa alla i den omfattning vi önskar. Lektionstiden med eleverna med fyra lektioner i veckan var alldeles lagom. Redan vid schemaläggningen fick vi möjlighet att lägga gemensam lektionstid i arbetslaget. Att ha ITiS vid två tillfällen per vecka gjorde att det blev kontinuitet i arbetet för eleverna. Däremot kände vi att vi vuxna hade alldeles för lite tid för gemensamma träffar. Efter fredagspasset hade vi vuxna ingen gemensam tid för uppföljning innan måndagspasset. Det var en bidragande orsak till att vi konstant kände oss stressade och osäkra på hur arbetet fortskred i de andra grupperna. Projekttiden har känts lagom lång. Vi vuxna har hunnit lära känna en stor del av barnen och barnen har fått en första kontakt med varandra. En del barn har funnit kompisar i de andra klasserna. I och med samarbetet har vi sett att grundskolans elever har fått en ökad förståelse för särskolans elever. Från att från början ha känt en osäkerhet, har de nu börjat se människan bakom handikappet. Grundskolans svaga elever har fått möjlighet att känna sig duktiga och fått chansen att hjälpa någon annan. Många vanföreställningar om särskolan och hur de arbetar där har avlivats. Särskolans elever har vunnit, inte bara vänner i fyrorna utan också en känsla av att vara en del av hela Skoftebyskolan. Vi känner att det här är början på vårt fortsatta samarbete inom arbetslaget, både mellan oss vuxna och med barnen. Detta är en stor möjlighet för oss att kunna utveckla skolans arbete på Skoftebyskolan tillsammans med förra ITiS-arbetslaget. Då tänker vi på vikten av att lägga in gemensamma planeringstider mellan elevernas arbetspass, så att vi känner oss tillräckligt 8
9 förberedda. Vi vill också ge barnen möjlighet att få lära sig alla tekniska hjälpmedel genom egna workshops. Det roligaste av allt är att eleverna hela tiden har gett oss arbetsglädje genom att vara positiva till projektet, samtidigt känns det som om vi bara är i början av vårt samarbete. De kommer hela tiden med förfrågningar om hur och när vi ska fortsätta. De är positiva och nöjda med sina arbeten, redovisningar och sin utställning, men känner sig vemodiga över att ITiS redan är slut. Vår skolledare är positivt inställd till vårt arbete med ITiS. Vi känner att hon ser en möjlighet i oss i samband med vårt ITiS-projekt. Vi själva har stora förväntningar på vad ITiS kan innebära för skolan och skolans utveckling. Alla de IT-hjälpmedel som eleverna använt under arbetets gång har stimulerat både barn och vuxna och gett dem ett lustfyllt lärande. Bara det att eleverna fått förtroendet och möjligheten att använda t.ex. digitalkameran har gjort att de känt sig betydelsefulla. Vilket i sin tur har gjort att de känner att deras arbeten är viktiga och har därför lagt ner mycket energi på dem. Det förvånar oss att så många känner att de inte lärt sig så mycket nytt när det gäller internet. Vi tror inte att de tänkte på de nya källkritiska kunskaperna de fått utan de rent tekniska bitarna. De flesta eleverna upplever att de lärt sig mer om naturen och miljön i vår närhet. Vi anade inte att siffran skulle bli så hög. Vi tror att vi vuxna och barnen har olika perspektiv på ordet närhet. Det är roligt att se att eleverna kände att de fått vara med och välja arbetsområde själv. Många tyckte att PBL varit ett bra sätt att lära sig på. Det är positivt att så många av eleverna vill fortsätta att arbeta på detta sättet i framtiden. Lars Axelsson Camilla Hall Britt Lungström Tove Meijer Karin Nordlundh Helena Ydergren 9
10 Litteraturförteckning: Referensmaterial från Skolverket: Det öppna lärorummet Delegationen för IT i skolan: Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS och Stödmaterial för handledarna Rask, S-R: Med eller utan filter Johansson, A-C: Det finns inte någon IT-pedagogik Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden SMART eller TRAMS? Valet är ditt Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? 10
Projektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs mer2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan
2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merStrömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001
Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Av Eva Bråthen Persson Kajsa Lundberg Kerstin Severinsson Beata Szwoch Ansvarig skolledare Ann-Chatrine W. Samuelsson Handledare Angelica Dahlman Sammanfattning
Läs merHur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!
Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO Innehållsförteckning
Läs merUtvärdering kursen Förskoleklassen pedagogiska verksamhet
Utvärdering kursen Förskoleklassen pedagogiska verksamhet Antal svar: 21 av 65 möjliga 1. Förväntade studieresultat i kursen är vägledande för planering, genomförande och utvärdering. Värdera hur kursen
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merNärmiljön. Värpinge förr och nu. Siv Erlandsson Cecilia Nettestad Sabina Varga Anita Wingren. Handledare: Gun Jacobsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Sida 1 av 7 Gråsparvskolan Lunds Kommun ITiS-projekt VT 2002 Närmiljön Värpinge förr och nu Siv Erlandsson Cecilia Nettestad Sabina Varga Anita Wingren Handledare: Gun Jacobsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sammanfattning
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
Läs merIntroduktion till projektet "språket som kommunikation".
Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade
Läs merNorrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merPlanera tiden Planeraförlaget. Box 203 271 25 Ystad. Hemsida: www.planeraforlaget.se E-post: info@planeraforlaget.se
Planera tiden Dags att beställa! presenterar här årets sortiment av specialanpassade kalendrar för skolor, förskolor och fritidshem. Loggboken ersätter veckobrev och elevdagböcker samtidigt som den förstärker
Läs merUtvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merHandledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merS A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002
S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 M A O R I E R Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6
Läs merBarnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9
Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Barnkonventionen Gunilla Bergström Ingrid Ekström Jenny Forsgren Ewa-Lott Holmdahl Patrik Knutsson Anne-Sophie Olofsson Inger Ragnarsson Lars-Billy Ragnarsson
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merNyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas lärande
Nyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas Datum 2018-06-07 Detta är det sista nyhetsbrevet gällande Nyanländas. Det är dags att presentera projektets främsta resultat men också berätta om några
Läs merSkrivglädje i vardagen!
glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande
Läs merDigital portfolio. SLUTRAPPORT ITiS-projekt 2000. Träningsskolan Karlstorpsskolan Trollhättan. Utvecklingsarbete av:
SLUTRAPPORT ITiS-projekt 2000 Träningsskolan Karlstorpsskolan Trollhättan Digital portfolio Utvecklingsarbete av: Annette Aalto Margareta Dahl-Olsen Ulrika Ehlebrink Kate Fröberg Tone Grundvik-Ekström
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merAv: Marie-Louise Ekström Gerd Jönsson Dan Mattsson Revinge skola. Innehållsförteckning. 1 Inledning
Sida 1 av 7 Av: Marie-Louise Ekström Gerd Jönsson Dan Mattsson Revinge skola Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Syfte och problembeskrivning 1.2 Litteraturöversikt, teoretisk bakgrund 2 Storyline i arbetet
Läs merSkrivglädje i vardagen!
glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merVeckobrev för Opalen 1 v 18-20
Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merLärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
Läs merSmärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande
Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare
Läs merPå vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?
Lärande och samhälle. Schack som pedagogiskt verktyg På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack? - Kan man få elever i år 9 att vilja spela på fritiden med kompisar eller via tekniska
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merIT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis
IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg
Läs merNågon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut
ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen
Läs merVälkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson
Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs mer- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merMinnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation
Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram
Läs merVår hembygd ~ ett ITiS-projekt
Vår hembygd ~ ett ITiS-projekt Bygdegården Brunnen i Arkelstorp Spängerskolan, Arkelstorp Kristianstad kommun ITiS, hösten 2000 Magnus Svensson Katarina Paulson Erika Persson Lisa Thorsson 1 Innehållsförteckning
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merResultat ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION
Resultat ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION TILL DIG SOM SKA HANDLEDA WORKSHOPEN Tillsammans med dina medarbetare ska du diskutera sex stycken frågeställningar, som handlar om hur ni medvetet kan bidra till
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merEtt ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Läs merAV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON
Sida 1 av 6 AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion/analys
Läs merInnehåll. Om boken 10. Att tänka på 11
Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merProjektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola
Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 217/218 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merProjektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Läs merElever som zappar skolan 131011
Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merAnsökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merTillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.
Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merUtvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre
2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans
Läs merANTIKEN. Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson
ANTIKEN Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson Innehåll 1. Inledning Sid.3 1.1 Bakgrund Sid.3 1.2 Syfte Sid.3 1.3 Mål Sid.3 1.4 Beskrivning
Läs merITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.
ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter
Läs mer