Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Transkript

1 Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade klasser där man har ett väl utarbetat elevaktivt arbetssätt. Samtliga våra elever har annat modersmål än svenska. Till vår förberedelseklass kommer hela tiden nya elever med olika modersmål. Då eleverna dessutom är i olika åldrar krävs ett individanpassat arbetssätt. Syfte Vi vill med projektet "språket som kommunikation" Stärka elevernas identitet genom att lyfta fram deras egen kulturella bakgrund och få eleverna att känna engagemang. Genom att få eleven att värdesätta sitt modersmål höjs deras självkänsla. Föräldrarna är involverade i projektet och utgör en viktig kunskapskälla. Öka samarbetet med modersmålslärarna och höja modersmålets status hos eleverna och deras föräldrar genom att visa hur viktigt vi anser det vara. Stimulera elevernas språkliga utveckling på båda språken samtidigt genom att höja elevernas ordförråd. Ju bättre modersmål desto bättre kunskaper i svenska. Införa engelska i undervisningen via arabiskan för våra arabisktalande elever vill vi visa modersmålets viktiga betydelse för språkutvecklingen. Att ha ett bra modersmål innebär att man även lär sig ett nytt språk fortare. Ett viktigt mål med projektet är elevmedverkan. Vi vill träna eleverna i att ta ansvar för sin inlärning genom egen planering. Utveckla ett tematiskt arbetssätt där IT används som ett verktyg för lärande. Dokumentation av skoldagen är en viktig del i projektet. Tillvägagångssätt. Vi samlade alla eleverna och presenterade projektet. Ta bilder med digitalkameran Spela in på bandspelare Skriva brev på FC och Chatta Söka fakta på Internet Skriva och rita på dator Ta hem bilder Allt vi gör ska vi samla till en bok, "boken om mig".

2 Alla lärare presenterade sig och berättade något från sin barndoms skola. Vi hade även med oss en sak som vi berättade om. Eleverna var nyfikna på vad vi tyckte var roligt i skolan och vad vi lekte när vi var barn. Nu fortsatte arbetet i klasserna med brainstorming. År 2 eleverna började med familjen. De fick i läxa att fråga hemma. Hur fick jag mitt namn? Föräldrarna fick också i uppgift att berätta om sin skola och vilka lekar de lekte när de var små. Föräldrarna var informerade vid utvecklingssamtal och mycket intresserade och glada över att få vara med. Vi såg genast glädjen hos barnen över vad de fått veta. Ofta betyder namnet något. Arjeta berättar om sitt namn, A betyder guld och Ajeta är liv på albanska. Hon har fått sitt namn efter mormor som heter Ajeta. Mormor är kvar i Kossovo och det lyser om Arjeta när hon berättar för mig. Kassams efternamn. 3-4an började med brainstorming om vad boken "Om mig" skulle innehålla. Sedan väljer eleverna vad de vill skriva om. Först gör de en egen tankekarta över sitt arbete, sedan skriver de en kladd och ställer frågor hemma som hemläxa. Allt skrivs rent och rättas på datorn, bilder infogas och ritas så att sidan blir fin. Eleverna planerar sitt ITiS arbete i sin veckoplanering för att inte alla ska arbeta samtitigt, då vi endast har en dator per klass till förfogande. Men även för att läraren ska hinna hjälpa till. Eleverna vill arbeta med visst arbete under olika tider under skoldagen. Vissa saker skriver och planerar eleverna på modersmålet och arbetar med ämnet endast hos modersmålsläraren. En del ämnen är väldigt roliga att skriva om t.ex.

3 framtiden, skridskoåkningen o.s.v. men en del har varit svårare att komma igång med som ex. hemmet. 3-4an arbetade med presentation. Läraren Pirkko inledde med att säga några saker om sig själv för att få eleverna att komma igång. En spontan elevkommentar hörs: - Den kan vi lägga in på First Class! Förberedelseklassen arbetar tätt ihop med modersmålsläraren i arabiska. Genom att utgå från elevernas egna upplevelser och "fångat tillfället" har vi fått motiverade elever. Elever som gärna skriver och berättar. Zahera kom till skolan med sina händer vackert målade. Eleverna vågar berätta muntligt i klassen. De har blivit positivare i sitt arbete med att lära sig läsa och skriva. Roger skriver så fint på arabiska. Han skriver om sitt land Libanon och om den vackra staden Beirut som hela familjen älskar.

4 Arbetslaget: ItiS har betytt mycket för utvecklingen av arbetslaget. En vi -känsla har skapats, då vi träffats regelbundet och pratat runt vårt arbete och våra gemensamma elever. Vi har lärt känna varandra bättre - en god gemenskap. Nya idéer och lösningar om vårt fortsatta arbete med ItiS har framkommit ur våra diskussioner. Vi har haft konstruktiva diskussioner när alla haft möjlighet att påverka, bestämma och framföra nya idéer. Vi har lyssnat på varandra, ställt frågor, hjälpt varandra och fått respons hela tiden. Vi har stimulerat varandra genom att berätta om vårt arbete. Vi har roligt tillsammans. Förstärkt relation mellan vuxen och elev. Vi ser möjligheter till samarbete i olika konstellationer. Vi har bildat ett nytt arbetslag som har fokuserat och specialiserat sig inom IT-domän. Trots att vi tillhör olika lärarkategorier har vi alltid haft ett bra samarbete som är stimulerande både för våra elever och oss själva. Det visar sig att det varit en bra grund för utveckling under hela processen. Vi har fått en gemensam elevsyn och samma syn på lärandet. Eftersom alla deltagande elever är invandrare med olika kunskaper i svenska har vi lärt oss att se eleverna som resurs. Vi har lärt oss använda modersmålet som resurs. Språket är inte ett hinder utan med modersmålet och svenska integrerat kan du komma långt med dessa elever. Vi har haft många bra pedagogiska diskussioner och blivit en grupp som hör ihop. Inlärningsstilar har vi blivit intresserade av i gruppen. Våra elever gör så olika när de arbetar och har så olika behov för att kunna arbeta. Alla barn är begåvade på sitt sätt. Det finns inga skrivsvårigheter utan många olika skrivmöjligheter. Vilket förhållningssätt har vi lärare till kunskap och inlärning? Det är avgörande för hur vi är som lärare. Hur eleverna får vara och utvecklas i vår undervisning. Arbetet med eleverna har förändrats genom att vi arbetar mer med upplevelser. Det har barnen lättare att skriva om. Med hjälp av modersmålslärarna kan även de som inte "har svenskan" uttrycka sig.

5 När vi sett en film om Tsatsiki så skriver eleverna och berättar om den och om sina upplevelser runt biobesöket. Det var första biobesöket för flera av våra elever! När vi åker skridskor så skriver eleverna om sina upplevelser. Här får vi lärare veta hur eleverna ser på skolan och på vår roll, detta är mycket roligt att få del av. Vi utvecklar språket via upplevelser som pepparkaksbak, luciafirande och julfest. Här finns massor av nya ord för våra elever. Projektet är både problembaserat och ämnesövergripande. Vi låter eleverna formulera sitt problem, och ge tips till varandra hur man kan lösa det. Ämnen som är integrerade är svenska, engelska, modersmål, bild, idrott, matte hemkunskap, musik och so/no. Flexibilitet är viktigt och underlättar i vårt sätt att arbeta. Vi har större tillgång till datorer då vi kan utnyttja tillfälligt tomma salar. Vi kan "fånga tillfället" - när en elev varit med om något speciellt ex. ett bröllop - så arbetar hon med det. Lärarnas intresse för elevernas arbete är mycket viktigt. Med våra nyfikna frågor och visad uppskattning för att få veta något nytt växer elevernas självkänsla. De vet vad de ska skriva och skriver med glädje. Gemenskap, stolthet, möda, kreativitet, individutveckling. Eleverna får bestämma själva i stora drag. De styr sitt arbete. är drag som präglar vårt projektarbete. Vi vill påpeka att tillhörigheten till en grupp finns. Den skapar trygghet och stolthet hos eleverna och oss själva - vi duger, vi klarar den nya tekniken och kan utvidga våra kunskaper väldigt snabbt. Här finns gränslösa möjligheter att utveckla sig som individ. Eleverna jobbar i sin egen takt och är oerhört glada och stolta när de klarar en bit av arbetet.

6 Resultat I vårt ItiS projekt står eleven i centrum. Eleven ges möjlighet att välja när, hur och vad han/hon vill berätta om i sin bok utifrån de ramar vi tillsammans med eleverna bestämde när projektet sattes igång. Vi har uppnått glädjen i skrivandet och glädjen i att få lära sig svenska på ett naturligt sätt. Våra elever är mer motiverade och engagerade och arbetar bättre. Vi har involverat föräldrarna vilket varit uppskattat både bland föräldrarna och eleverna. De skrivsvaga eleverna har gjort stora framsteg. Deras motivation att lära sig läsa och skriva bättre har ökat. För att kunna chatta på FC måste man kunna skriva snabbt. Vi har inspirerat eleverna till att använda datorn t.ex. rättning av text blir roligare. De har lärt sig läsa och skriva mer med hjälp av datorn. Eleverna har blivit duktiga på att söka kunskap själva, de behöver inte alltid frökens hjälp utan hjälper varandra mycket mer. Scanner har varit viktig eftersom våra elevers familjer ofta bara äger några enstaka bilder och då är det bra att vi har kunnat scanna dem. Vi har använt digitalkamera, vanlig kamera och bandspelare i samarbetet med föräldrarna som på detta sätt har kunnat berätta på band. Sedan har modersmålsläraren översatt. Vi och våra elever känner att vi alla tillhör en lång process som just har börjat och som kommer att fluktuera och ge oss nya möjligheter till ständig fortbildning och social utveckling. Vi lärare har börjat komma igång med IT-tekniken och den delen som vi behärskar använder vi dagligen i vårt arbete. Det är lätt att väcka elevernas intresse med hjälp av ex. digitalkamera, scanner eller dator. Det har skett en enorm förändring i vårt arbetssätt när vi sett vilket brett spektrum av inlärningsmöjligheter som finns till hands. PBL är en viktig del av undervisningen där eleverna kan visa förmåga att ta initiativ, reflektera och realisera sina planer kring arbetet. Sevleta, Margareta och Faida tillämpar vårt nya arbetssätt även med elever som inte är direkt inblandade i IT- projektet, det blir en naturlig fortsättning. Det känns väldigt tillfredsställande att disponera så mycket information, diverse material och arbetsmetoder.

7 Böckerna ser olika ut både formatet och innehållet. Arbetet med böckerna har haft olika betydelser i klasserna. År 2 eleverna var snabba med att tillverka sina böcker. De klistrade in sina bilder och texter så fort de blev klara. Vid samlingar visar de upp sina arbeten för varandra och för ettorna som längtar tills de får börja med sin bok. Vi är imponerade över att det var så lätt för eleverna att börja skriva egna texter. Vi trodde att 2-orna skulle arbeta mer med tala i början. De började med att skriva hela A4 ark och upptäckte att det var svårt att läsa sin egen text om det saknades punkt. Intresset för att skriva ökade och frågorna om meningsbyggnad blev många. Arbetet vid datorerna har gått lätt. Eleverna skriver med båda händerna och hittar tangenterna förvånansvärt lätt. Typsnitten varierar, först var det Times New Roman, sedan Script och nu är de versaler Copperplate gothic som gäller. Internet använder eleverna för att hitta idolbilder. Flera elever använder FC. 3-4-ans elever vill inte att någon ska se vad de skriver. Det har blivit en hemlig grej som ska visas när boken är klar. Det går till så att eleverna arbetar självständigt med texten. När läraren får se och ge respons finns en text som eleven är mycket stolt över. Här får man vara mycket försiktig och kunnig om varje barn för att stötta eleven i sin utveckling. Flera av eleverna i 3-4 an har gjort egna bildspel i Power point. De är också flitiga på att använda Publisher och gör fina rubriker med Word Art. Många elever är flitiga Internetanvändare och skickar gärna brev via FC. Arbetslagets framtida arbete: Vi kommer garanterat att fortsätta skrivandet genom att ge eleverna upplevelser att arbeta med. Men även i andra teman komma ihåg vad vi lärt oss och göra på liknande sätt. Vi är övertygade om att vi kommer att fortsätta och utveckla det arbetssätt som vi nu har påbörjat. Eventuellt kommer vi att föra in det i även andra ämnen, så att det genomsyrar hela vår verksamhet. Det har varit roligt och stimulerande för både oss och eleverna att arbeta på detta sättet.

8 IT användningen kommer att öka och utvecklas mer, dels genom vårt intresse och dels genom att eleverna är pådrivande. Relationen mellan eleverna blir starkare genom gemenskapen i arbetet. Gruppen planerar en resa med övernattning till.. Skolledarens roll: Vår skolledares engagemang har betytt mycket. Hon uppskattar det vi gör och är intresserad av arbetet framför allt att man ser möjligheter på en skola som vår med 90% invandrare och inte bara ser vad vi inte kan göra på grund av elevernas bakgrund. Hon ställer upp och stöttar oss i vårt arbete. Tack vare hennes intresse för skolutveckling har vi kunnat genomföra detta. Vi kan bara konstatera att våra skolledare Elisabeth och Erika visar stort intresse för vårt projekt och inser att detta är "nyckeln till framtiden". De nämner ofta stolthet, framgång och tillräcklighet i samband med ämnet. Litteraturförteckningar: Studiehandledning ItiS Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling: I Cronsioe. Problembaserat Lärande - Idé, Praktik Och Effekter: Lars Owe Dahlgren Datorn som kompensatoriskt stöd för elever med läs - och skrivsvårigheter: E Svärdemo -Åberg. Med eller utan filter: Stig Roland Rask.

9