Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Folksagor-Lextorpslaget"

Transkript

1 Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och 2 slöjdlärare. Att vi valde att arbeta åk 6 och åk 3 berodde på att vi har haft fadderverksamhet tillsammans. Projektet har varit ämnesövergripande, problembaserat och elevaktivt. Anledningen till att vi valde folksagor som tema var att vi tyckte att det var ett tema som låg nära barnen och som lätt kunde inspirera och motivera dem att arbeta. Syfte Projektets syfte : * att ta eget ansvar * att få elever i olika åldrar att samarbeta * att arbeta kreativt * att lära sig om etik, moral och sensmoral * att använda IT som hjälpmedel * att förbättra läsning och skrivning * att själva söka information och fakta och kritiskt granska detta * att arbetet skall visas upp för andra, det finns en mottagare Tillvägagångssätt Innan vi startade med det elevaktiva arbetet inspirerade vi eleverna på olika sätt. Vi läste många olika folksagor, tittade på bildband och filmer och lyssnade på inlästa sagor. Eftersom vi koncentrerade oss på två olika folksagor såg vi till att det som visades var av skilda karaktärer. Det var både balett, pantomim, vanlig teater, stillbilder och animerad film. Olika upplagor av samma saga kunde skilja sig på många olika sätt. Vissa upplagor var grymmare än andra och även berättelsens innehåll kunde variera. Genom att visa eleverna olika versioner av samma sagor hoppades vi att kunna inspirera dem i sitt vidare arbete. Efter inspirationen var det dags att samla alla elever och lärare till en gemensam brainstorming. I samband med brainstormingen fick eleverna också reda på att arbetet på något sätt skulle redovisas för föräldrar, syskon och andra elever på skolan. Efter brainstormingen fick varje elev bestämma sig för vad den ville arbeta med. Sedan delades barnen in i intressegrupper. Eleverna satte sig i respektive grupp för att diskutera hur de skulle lägga upp arbetet. Den grupp som skulle göra en teater om Rödluvan kom fram till

2 att de till sin teater behövde scenkläder samt övrig rekvisita, kulisser och repliker. Därefter fick de dela upp sysslorna och tänka efter vad de kunde göra i klassrummet och respektive slöjdsalar. Andra grupper arbetade på liknande sätt, med tittskåp, skuggteater, dockteater, landskap, konstverk, egna folksagor, gipsmasker, serier, figurer av modellera och trolldeg, bildspel, gossedjur m.m. Parallellt med det elevaktiva arbetet har vi lärare fortsatt att läsa olika typer av folksagor för eleverna och belyst de tydliga folksagodragen och sensmoralen i dessa. 3:or och 6:or läst folksagor tillsammans i nivågrupperade läsgrupper. Vi har läst folksagor på engelska, lyssnat på musik relaterat till sagorna och arbetat med cd-romspelet Snövit en räknesaga. Vi har även läst afrikanska dillemmasagor och arbetat med ordspråk. Resultat Ansvar Vi har upptäckt att eleverna behöver tränas mycket i att ta eget ansvar. Vissa elever har klarat det utmärkt, medan andra behöver lite mera hjälp från oss som handledare. Särskilt svårt att ta ansvar har det varit för eleverna med särskilda behov. De har behövt mycket hjälp från oss handledare med att lägga upp delmål för varje lektionspass. Samarbete mellan åldrarna Barnen har tyckt att det har varit roligt att träffa varandra. De åldersblandade läsgrupperna har fungerat bra. Vi har kunnat se en läsutveckling hos flera elever. I det elevaktiva arbetet valde de dock att arbeta i åldershomogena grupper, men har hela tiden berättat om och med stolthet visat upp sina arbeten för varandra. Kreativitet Kreativiteten var som störst i början och i slutet av projektet. Det är viktigt att ha en tydlig tidsram och ett mål i form av någon slags redovisning. Även svaga elever har kunnat känna sig stolta över sina arbeten eftersom de har kunnat välja ett arbetssätt de behärskar. Det har visat sig att vissa duktiga elever som annars utan problem löser av läraren tilldelade uppgifter, i detta arbetssätt har haft lite svårare att komma igång. Medan mindre duktiga elever har kunnat visa framfötterna då de har haft lättare för ett friare arbetssätt. Etik, moral och sensmoral När vi har läst folksagor tillsammans har vi uppmärksammat eleverna på de olika folksagodragen. Vi har även belyst sensmoralen i sagorna. Detta har lett in oss på etiska samtal och ordspråk. Eleverna har även ställts inför problem att ta ställning till när vi har läst dillemmasagor. De har varit tvungna att motivera sitt ställningstagande, vilket inte alltid är så lätt. IT som hjälpmedel I det elevaktiva arbetet har eleverna inte valt IT i den utsträckning som vi hade väntat oss. Några har jobbat med bildspel. Andra har skrivit egna folksagor med datorns hjälp. Eleverna har sökt, skrivit ut och läst folksagor från Internet. Under arbetets gång har vi dokumenterat elevernas arbete med digital- och videokamera

3 Förbättra läsning och skrivning I och med att projektet sträcker sig över 10 veckor är det för kort tid att se tydliga resultat. Vad vi har sett är att eleverna har blivit inspirerade till att läsa och skriva egna folksagor. Det i sin tur leder till utveckling. I läsgrupperna har eleverna givit varandra beröm detta har hjälpt några elever att få ett bättre självförtroende, som har lett till att de vågar läsa högt inför andra och att de har fått bättre flyt i sin läsning. Utvecklingen av arbetslaget, förändring och framtid Om vi från terminens start hade vetat att vi skulle arbeta i ITiS-projektet hade vi kunnat göra scheman som hade underlättat vårt samarbete. Särskilt svårt har det varit för slöjdlärarna efter som de undervisar alla skolans elever. Det som varit positivt är att eleverna känner av att vi samarbetar och märker att det finns en röd tråd i arbetet. Vi lärare har pratat mer än vanligt med varandra och tagit del av varandras och eleverna ideèr. Vi pratar med eleverna och lärarna om vad som har gjorts under lektionerna. Spontana besök på varandras lektioner har blivit vanligare. I och med att skolan omorganiseras p.g.a. nedskärningar kommer arbetslaget att upplösas. Samarbetet mellan klasslärarna och slöjdlärarna hoppas vi dock att kunna fortsätta med nästa läsår. Tyvärr har inte skolledaren visat något större engagemang i projektet. Vi har klarat oss ganska bra ändå, men den stora svårigheten har varit att hitta tider då alla fyra inblandade lärare har kunnat sitta ner i lugn och ro och prata med varandra. Mycket av planeringen har vi fått lösa på raster i form av korridorsnack. Det hade varit bra om skolledaren hade kunnat hjälpa oss med att hitta tider för planering. En annan stor och viktig roll för skolledaren borde varit att genom att ta del av vårt projekt även försöka inspirera övrig personal till att arbeta mer elevaktivt, ämnesövergripande och problembaserat. Redovisning Ett av målen var att projektet skulle redovisas. Första redovisningen var på kvällstid för elevernas familjer och de andra redovisningarna för skolans övriga elever dagarna efter. Redovisningen var i form av teater, utställning och fika. Eleverna var stolta och nöjda över sina prestationer och stämningen var god. Somliga elever hade svårt att koncentrera sig vid övning, men kunde skärpa sig och visa ett gott resultat när det väl gällde. Redovisningen var uppskattad av alla. Diskussion Dessa slutsatser har vi kommit fram till: Eleverna har sett att vi lärare pratar med varandra. Det har blivit tydligt för eleverna att vi samarbetar över ämnesgränserna. Eleverna har känt den röda tråden. Projektet ITiS har blivit ett begrepp. I stället för rena skolämnen har vi arbetat med ITiS. Förutsättningarna vad det gäller eget ansvar varierar hos eleverna. Det krävs mycket träning i ansvarstagande. Elevernas engagemanget har gått i vågor. Kanske har det berott på att projektet har varit utdraget under en lång period (ca 10-veckor). Under denna period har vi arbetat med ITiS tio lektioner /vecka. Hade det varit lättare att komprimera tiden med några temaveckor, då vi arbetat på heltid med projektet? Det har visat sig vara viktigt att ha ett mål att arbeta mot.

4 En större samlingssal, en riktig scen, montrar för utställnings föremål hade underlättat redovisningen. Om ITiS projektet hade börjat vid terminens start hade vi lagt våra scheman till projektets fördel. Det är svårt att gå in och ändra i ett schema när terminen redan är igång. Självförtroendet hos eleverna stärktes i takt med varje genomförd redovisningen. Det märktes tydligt att de efter ett tag blev varmare i kläderna Personliga reflektioner Detta arbetssätt har underlättat speciellt i textilslöjden, där läraren känner att eleverna har en viss förkunskap med sig och eleverna ser målet tydligt. Arbetsklimatet har blivit mer avslappnat. Det som hände var att det blev lugnt och gemytligt i salen. Eleverna lyssnade och var motiverade. I och med att eleverna hade inspirerats av folksagorna på olika sätt så hade de en tydlig bild av vad resultatet skulle bli var det lättare för eleverna att komma igång med arbetet. Läraren tog fram material eleverna tittade i skåpen och tillsammans kom de fram till lämpliga material. Att arbeta på detta sätt har lett till mindre stress och ett positivare klimat (Gunnel) Eleverna har haft en stor arbetsglädje. Kreativiteten har flödat. De har inspirerats av varandras idéer och lärt sig mycket av varandra. De har övat sig mycket i att ta eget ansvar och i att samarbeta, vilket är två viktiga egenskaper för ett framtida arbetsliv. Etiska samtal utifrån sagorna har tränat eleverna i att tänka till och i att ta ställning och kunna motivera varför man tycker så. De använder numera spontant olika ordspråk som vi har diskuterat och jobbat med på olika sätt i samband med folksagorna. För min del har projektet resulterat i att jag i fortsättningen kommer att arbeta mer elevaktivt än tidigare. Jag ser tydliga fördelar med detta arbetssätt. Eleverna måste tränas i att tänka själva. Det har varit mycket givande att samarbeta med övriga lärare och att få följa upp mina gamla elever och se hur de har utvecklats. Seminariekvällarna har varit mycket bra. Det är intressant att diskutera pedagogiska frågor med lärare från andra skolor. Vi kan lära mycket av varandra. Vi har kunnat läsa många intressanta artiklar inför seminarierna. Jag är med andra ord mycket nöjd med projektet. Det har varit jobbigt att hinna och orka med allt extraarbete, men det har varit mödan värt. (Catharina) Det har varit lätt att motivera eleverna p g a av att de kan och känner igen sagorna. Det har märks de har haft en tydlig bild. De har tyckt om att lyssna till och skrivit folksagor trots att de går i 6:an. Eleverna har inspirerats av varandra. Alla har lyckats. Svaga elever har hittat sin nisch och de varit mycket nöjda med sitt resultat. Samarbetet med 3:orna har varit mycket bra. Det har varit tillåtet för åk 6 eleverna att få vara stora och små på samma gång. De äldre eleverna har fått visa att de är duktiga. De har tränats att få hjälpa till, vänta och att ta hänsyn. Att spela en rollfigur i teater har gjort att de vågar släppa loss och vara barnslig, när man annars i åk 6 skall vara cool. Det har varit arbetsglädje i klassrummet speciellt i början och i slutet av projektet. Arbetet har stärkt klassammanhållningen och vi har haft kul tillsammans. Projektet har varit givande för mig som lärare med seminariekvällar, litteratur och samtal med andra pedagoger. (Helena)

5

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001

Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Av Eva Bråthen Persson Kajsa Lundberg Kerstin Severinsson Beata Szwoch Ansvarig skolledare Ann-Chatrine W. Samuelsson Handledare Angelica Dahlman Sammanfattning

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby.

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Inom ramen för projektet Arena för min berättelse valde vi i Ljungby att arbeta med spår 2. Filma och publicera. Vi ville genomföra projektet med en lokal

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

En världsomsegling med sjörövare

En världsomsegling med sjörövare En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN Jag tycker att det är väldigt kul med temaarbete. Vi har temamatte, ser på filmer, målar och jobbar i lera, har utställningar och framträdanden.

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

nils-portfolio Table Of Contents

nils-portfolio Table Of Contents Table Of Contents berattande... 2 berattar... 3 foraldrasamverkan... 4 hemarbete... 5 home... 6 Lasning... 7 om mig... 8 skapande... 9 skrivande... 10 syfte_portfolio... 11 page 1 / 11 berattande Jag berättar

Läs mer

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

2.3 Elevernas ansvar och inflytande GENEVAD 2014 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Målbeskrivning i skolan. och för sitt arbete i skolan, och mognad, undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,,

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström. ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande. 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser elever km 32,35 ton CO2

Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande. 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser elever km 32,35 ton CO2 Uppföljning 2015 Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser 6 023 elever 181 716 km 32,35 ton CO2 Uppföljning På egna ben 2015 Enkätundersökning (Defgo.se) 233 enkäter

Läs mer

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Introduktion till projektet språket som kommunikation. Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade

Läs mer

Kursvärdering Palliativ vård - November

Kursvärdering Palliativ vård - November Kurs: VA632B - Palliativ vård Svarsfrekvens: 17/17 (100,0%) Startdatum: 2013-11-07 Slutdatum: 2013-11-15 Kursvärdering Palliativ vård - November - 2013 Hälsa och samhälles kursvärderingar är ett led i

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01

Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01 Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01 Sammanfattning Vi vill ha barnens egen verklighet och erfarenheter som utgångspunkt i matematikundervisningen. Som det är nu styr färdigproducerade

Läs mer

Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin Tél +41 (0)

Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin  Tél +41 (0) Hej! Nu har vi kommit in ett par veckor på terminen. Detta år har vi samma antal grupper och skolor som tidigare år, men vi letar alltid efter nya elever. Det finns i dagsläget inget naturligt forum för

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

Kvalitetssammanfattning Sallerup

Kvalitetssammanfattning Sallerup Kvalitetssammanfattning Sallerup Språkutveckling Yngre barn: Vi har barn som är nyfikna och har en vilja att titta i böcker och vill att en vuxen ska läsa böcker. Vi ser att barn har ett intresse för sitt

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola Läsåret 2014/2015 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Genom ökad och medveten lästräning har läsutvecklingen

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Historia på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg

Historia på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg Historia på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg I februari 2011 kontaktade läraren Eva Larsson från Ängsskolan i Sundbyberg Livrustkammarens pedagoger. Eva

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Veckobrev Vecka 40 Jupiter och Venus 1-2:or

Veckobrev Vecka 40 Jupiter och Venus 1-2:or Veckobrev Vecka 40 Jupiter och Venus 1-2:or Kalender v.40 Jupiter år 1 utv. samtal 4/10 Jupiter år 2 utv. samtal 5/10 Venus år 1 utv. samtal 6/10 Venus år 2 utv. samtal 7/10 4/10 Skolan stänger kl. 16.00

Läs mer

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år Rusksele skola ORGANISATION F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år lärare 2,2 tjänster inkl slöjd 13 elever / lärare Fritidspersonal

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan Samlat GRepp Samlat GRepp på 4 april 2007 på Storan Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! Vi vill tacka alla som deltog under konferensen den 4 april på Stora teatern det blev en kanondag! Dagen började

Läs mer

SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM

SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM Eksjö Gymnasium skall vara en miljö som stimulerar lusten och viljan att lära och utvecklar hela människan. Vårt samarbete skall präglas av stor delaktighet, ömsesidig

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning:

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning: Dokumentation Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23 Frågeställning: Hur/på vilket sätt skapar vi hälsa i skolan för ALLA? Genomförare & dokumentation: Märta Schewenius, Ungdomsutvecklare

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Läxa - Att redovisa en bok -

Läxa - Att redovisa en bok - Läxa - Att redovisa en bok - Den här läxan sträcker sig över 2 veckor. Instruktion: Du ska läsa en bok. Om två veckor (28/10) ska du redovisa boken. I det här häftet har jag samlat olika tips på hur du

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer