Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3 Syfte...3 Tillvägagångssätt...3 Resultat...4 Diskussion...4 Litteratur...5 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 BAKGRUND Varje år mot slutet av höstterminen genomför vi ett tre veckor långt projekt kallat låtskrivarprojektet. Idén med projektet är att alla elever oavsett förkunskaper, bakgrund och vana ska skriva varsin låt. Vi brukar inte prata om/studera låtskrivning i större utsträckning före projektet, utan allt ska ske under dessa tre veckor. Tanken är att hela processen från idé (idétorka!) till färdig låt ska ske under en överblickbar period. Vi tror också att om man förutsättningslöst kastar sig in i ett låtskrivande och bara utgår ifrån sig själv så undviker man en hel del prestige och konkurrens mellan eleverna. Vi försöker betona att det är skapandet och inte den färdiga produkten som är det viktiga. Vi brukar inleda projektet med att lyssna på en massa musik, prata om/utbyta erfarenheter om låtskrivande. Eleverna får sedan indelade i grupper prova på att skriva t.ex. en blues eller en vaggvisa. Eget arbete varvas sedan med teori (notskrivning/arrangering/instrumentering) och inspirations/ peptalk -träffar. Vi lärare fungerar under det egna arbetet som handledare. Eleverna är redan från början indelade i grupper med för ändamålet vettiga instrumentkombinationer. I dessa grupper sker sedan arbetet med att lära ut, repetera in, arrangera, spela in i studio samt sedermera framföra låten på konsert. Projektet bygger liksom på en idé om att gå pang på rödbetan, istället för att göra övningar i förebyggande syfte (se t.ex. Jakobsson 2001 s.2). En annan viktig del i projektet som tyvärr brukar prioriteras ganska lågt är att skriva ner låten med noter. Detta underlättar inrepeterandet av låten (för dom som är vana att läsa noter). Man lär sig också väldigt mycket när man tvingas klura ut hur man ska skriva ner det man har komponerat. Att det har gått lite trögt med notskrivandet har förstås flera ganska naturliga orsaker. Många har till exempel aldrig har skrivit noter förut. Dessutom är många oroliga för att inte hinna repetera in låten ordentligt. Att skriva noter är nämligen mycket tidskrävande för dom flesta. Som ni förstår är det mycket som ska hinnas med under projektets tre veckor. Det är här själva Itis-projektet kommer in i bilden. Vi ville testa om eleverna tyckte att det var lättare och roligare att skriva noter med hjälp av en dator och ett notskrivarprogram. SYFTE Vårt övergripande syfte var att eleverna skulle få kännedom om datorns möjligheter som hjälpmedel för notskrivning. För att uppnå detta försökte vi få eleverna att skriva ner sin låt på noter med hjälp av ett notskrivningsprogram. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Eftersom låtskrivarprojektets huvudsyfte är själva skapandet av en låt, kom vi fram till att varje enskild elevs medverkan i datorprojektet skulle vara frivillig. Annars skulle det kunna ta för mycket fokus ifrån själva skapandeprocessen. Det är för vissa elever tillräckligt jobbigt att få ur sig en låt. De som var intresserade anmälde sig och fick i grupper om två elever plus en l lärare en 80 minuters introduktion i notskrivningsprogrammet Sibelius. De 16 elever (av Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 sammanlagt 24) som fick introduktionen hade sedan tillgång till två (!) datorer som de fick bruka efter tidsbokning. Därefter jobbade dom själva med hjälp av kompendium, givetvis assisterade av lärare och varandra. Under låtskrivarprojektet har varje elev relativt mycket tid för eget arbete. Man disponerar tiden som man själv vill för att hinna med de olika momenten. Under arbetets gång får man stöd av sin grupp som träffas med jämna mellanrum för att testa idéer, få tips och peppa varandra. De elever som blir klara tidigt och har lite koll på noter hjälper de andra med notskrivningen. Resultat Det visade sig att många färre elever än vi hade trott och hoppats använde sig av datorn för att skriva ner sin låt med noter. Bland dem som ändå gjorde det fick vi genom intervjuer fram ett antal reflektioner. Det framkom att när man arbetar med Sibelius kan man hela tiden snabbt kontrollera att det man har skrivit klingar som man hade tänkt sig: Man får höra direkt hur det låter. Jag märkte med Sibelius att jag lärde mig mycket not-teori. Man provar att skriva, sedan lyssnar man. Arbetssättet ger alltså en form av direktrespons. Man behöver tydligen inte heller ha så mycket förkunskaper. Man behöver inte vara något ess, det gäller att ha tålamod och nöta. Jag hade inte skrivit noter innan, bara lite. Det var kul. Även om det nu inte skulle låta som man hade tänkt sig, så kan man ju givetvis få nya idéer av det. Det visuella har också betydelse. Att se det man har skapat i notskrift kan i sig ge upphov till nya idéer. Innan jag började hade jag en idé om en sax-melodi, bas och ackord. När jag såg det framför mig fick jag idéer till andra melodier för andra instrument. Ett annat resultat av datorprojektet är att flera av eleverna som hör till de svagare i teoriämnena numera gör alla sina teoriläxor med hjälp av Sibelius. Det är roligare nu, och jag lär mig mer. Diskussion Att det blev så få elever som noterade sin låt med hjälp av datorn har förstås flera orsaker. Tidigare i texten har bl.a. tidspressen nämnts som en av dessa. Att företeelsen dessutom var helt ny för de allra flesta är en annan. Man tror lätt som generation-x-barn att alla människor i tjugoårsåldern tycker att det är jättespännande med datorer och är virtuoser vid tangentbordet. Så är det inte. En viktig fråga i sammanhanget är om datoranvändandet ska vara frivilligt eller inte. Som läget var nu skulle man inte kunna kräva att det var obligatoriskt, bl.a. därför att vi bara har två datorer som har licenser till programmet. Om vi till nästa Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 låtskrivarprojekt vill att fler ska använda datorn måste eleverna i god tid och i lugn och ro få tillfälle att öva sig på detta. Bland dem som nu trots allt provade programmet var intrycket uteslutande positivt. Därför funderar vi nu över hur man på bästa sätt kan använda datorn inom t.ex. musikteoriundervisningen. Det faktum att flera elever känner sig mer inspirerade att göra sina teoriläxor genom att använda Sibelius styrker oss i dessa funderingar. Tyvärr handlar ju utbyggnaden av datoranvändandet mycket om ekonomi. Programmen är dyra, och att undervisa i mindre grupper som i detta fall är önskvärt är ju som bekant också dyrt. Att använda sig av musikprogram i undervisningen kan vara en klurig balansgång. Hur mycket styr programmets utformning elevens agerande? Hur mycket påverkar det elevens kreativitet och fantasi? En bra egenskap hos notskrivarprogrammen utifrån den aspekten är att man måste tänka och göra det mesta av jobbet själv. Datorn hjälper till lagom mycket och kan därför rätt använd vara ett mycket bra hjälpmedel för notskrivning, arrangering och komposition. LITTERATUR Anders Jakobsson Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Malmö Högskola/Lunds universitet Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5