Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Transkript

1 SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar en annan sorts musik? Hur är det att vara speciell? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. (SV åk 4 6) Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6) Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. (RE åk 4 6) ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. (SV åk 4 6) Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor. (SV åk 4 6) Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (SO åk 4 6) ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR Tala och samtala i olika sammanhang. Läsa, förstå och reflektera över olika texter. Skriva texter för olika syften och mottagare. Reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt. en möjlighet för alla

2 SIDAN 2 SAMMANFATTA EN TEXT Ett stort ordförråd underlättar läsförståelse. Detta är ett sätt att arbeta med textens ord. Instruktion Låt eleverna välja tre ord ur texten. Läraren skriver orden i de översta rutorna. Sedan ska eleverna göra en lista på allt de kommer att tänka på när de hör orden. Ni kan komma på orden gemensamt och sedan skriver eleverna sina tankar. Låt därefter eleverna jämföra med en kompis innan ni slutligen diskuterar orden i gruppen. REFLEKTERA Låt eleverna reflektera över texten med hjälp av punktlistan nedan. Reflektionen kan göras muntligt eller skriftligt, enskilt eller i grupp. Något jag redan kunde. Något nytt som jag lärde mig. Detta undrar jag över. Detta tyckte jag var svårt att förstå. Detta tyckte jag var intressant. Detta skulle jag vilja lära mig mer om. Detta saknade jag i boken.

3 SIDAN 3 VÄRDERINGSÖVNING Temat för boken är att vi är olika och uppfattar världen på olika sätt och att det är viktigt att ha vänner. Tyvärr existerar det utanförskap i många klasser/grupper oavsett ålder. Följande övning är givande, både för dem som känner sig utanför och för resten av gruppen. Prata först med klassen om vilka positiva egenskaper det finns hos olika människor. Skriv upp några förslag på tavlan med hjälp av en tankekarta (Exempel: bra på matte, snäll, rolig, duktig på att rita, bra kompis, ställer upp, glad, bra på att läsa, duktig på att cykla osv). Tejpa sedan ett A4-papper på varje elevs rygg. Sedan ska alla elever gå runt och skriva en positiv egenskap på varje papper om just den eleven som har pappret på sin rygg. När övningen är slut får man ta av lappen och läsa alla positiva egenskaper som kamraterna har skrivit (anonymt). Tänk vilken härlig känsla att få läsa så mycket positivt om sig själv! Om ni vill gå vidare med övningen kan eleverna två och två rita av varandra på ett spännpapper som de sedan målar med vattenfärger och klipper ut. Dessa sätts sedan upp på väggen med lappen med alla positiva egenskaper ovanför/bredvid. Exempel:

4 SIDAN 4 PUSSEL Rita ett pussel (tomt) med så många bitar som det finns elever (ca 8 10 är lagom) på ett styvt A3- papper. Visa det tomma pusslet för eleverna och klipp ut bitarna. Varje elev får en pusselbit som hen ska måla. Eleverna får måla pusselbiten hur de vill. När alla är färdiga ska eleverna tillsammans klistra pusslet på ett A3-papper. Samtalet efter övningen ska handla om att alla är viktiga och att alla behövs, hur vi än ser ut eller är. Pusslet kan sedan sättas upp på väggen. ILLUSTRATIONER I boken skildras en mängd olika bilder med olika känslor. I den här bilduppgiften ska eleverna illustrera en mening som de fastnat för i boken på sitt sätt. Målet med illustrationen är att tydligt förmedla en känsla. Illustrationen ska vara som en serie men med endast en ruta. I rutan ritar eleven den valda situationen ur boken, färglägger med tusch och ritar pratbubblor med fraser från boken. Någonstans i illustrationen skall känslan skrivas, till exempel som en tydlig rubrik RÄDSLA. Häng upp elevernas alster och låt alla få redovisa sina tankar lite kort med hjälp av de här frågorna: Varför valde jag just den här situationen? Vad fastnade jag för?

5 SIDAN 5 OAVSLUTADE MENINGAR OM VÄNSKAP Det här är en övning med oavslutade meningar om vänskap. Du säger den första delen och en elev fortsätter meningen. Berätta för eleverna att de inte behöver fundera länge för att kunna säga kloka saker. Tycker någon/några att meningen är svår, ge dem en annan mening eller låt dem stå över. Alla i klassen ska få var sin mening. Exempel på meningar: Att vara ensam kan vara Bra vänner kan Skolan är Alla skulle ha Vänner borde inte Vänner är aldrig När jag tänker på rast, tänker jag på En kompis kan När man är ensam Vänner är En bra kompis kan inte Många kompisar är Har man många kompisar så VAR STOLT ÖVER ATT VARA DU! Skriv ut korten på nästa sida och dela ut dem till eleverna med uppmaningen att berätta tre saker om sig själva. Låt dem fundera ett tag. Sedan kan de redovisa genom att till exempel berätta högt för gruppen, skriva, eller göra ett filmklipp.

6 SIDAN 6 Tre ord som en vän skulle använda för att beskriva dig Tre bra egenskaper som du har Tre saker som du är stolt över hos dig själv Tre saker som du är tacksam över i ditt liv Tre saker du tycker om att göra Tre saker du tycker om med ditt utseende

7 SIDAN 7 SOCIOGRAM När ni har läst boken kan det vara läge att göra ett sociogram med eleverna för att du som pedagog ska få veta hur kamratförhållandena är i klassen. Låt eleverna arbeta med frågorna enskilt. Förslag på frågor: Vilka elever vill du helst arbeta med? Varför vill du arbeta med just de här? Har du arbetsro i klassen? Hur känner du att det är i klassen? Ringa in: trevligt bra gemenskap lugnt bra rörigt stökigt bullrigt Vilka kompisar vill du helst vara med? Vilka brukar du vara med? Får du vara med och bestämma när ni gör något tillsammans? Lyssnar dina kompisar på dig? Vad brukar du göra på rasterna? Känner du dig ensam i klassen? När och var?