Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Transkript

1 ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

2 Sammanfattning. Vi är tre lärare som tillsammans har utfört vårt ITiS projekt i två 3-5 klasser. Idéen om att söka ITiS kom upp när vi på skolan bestämde oss för att ha skrivutveckling och dokumentation som prioriterade områden. Vi har under de senaste åren upplevt att elever har svårare att använda skriftspråket, både innehålls- och hantverksmässigt. Beslutet att satsa på dokumentation har vuxit fram efter studiebesök, föreläsningar och genom diskussioner på skolan. Vi tror att datorn kan bidra till att nå målen i de prioriterade områdena. Det finns flera färdigheter som vi vill utveckla. Vårt syfte med ITiS är bl.a.: att hjälpa eleverna att hitta sin skrivglädje, att dokumentera med hjälp av datorn och att vi pedagoger vill utveckla vår datorkunskap. Skillnaden mellan hur vi arbetade innan och hur vi arbetar nu, under ITiS projektet, ligger i att vi nu uppmanar eleverna att skriva på datorn. Vi ser gärna att de skriver sina utkast direkt på datorn och vi har bestämt att det ska finnas några datorskrivna alster per termin, i en speciell dokumentationsmapp som varje elev har fått. Som upptakt till vårt arbete fick eleverna ett papper med ordet SKRIVA på. Elevernas uppgift var att med hjälp av ord och bild visa vad som kom upp i deras huvuden just då. I slutskedet av arbetet fick eleverna göra samma uppgift igen. Vi kan se en tydlig förändring hos vissa elever t.ex. påvisar en elevs första papper ångest, medan det andra pappret utstrålar glädje och självförtroende. Alla elever har inte förändrat sin inställning till skrivandet, men flera har hittat sin skrivarglädje. Eftersom det här projektet bara är början på ett arbete, som ska ingå i det dagliga arbetet i framtiden, så hoppas vi och arbetar på att fler elever ska hitta sin skrivmotivation. Om jag skulle vetat hur roligt det är att skriva och inte kunde skulle jag tyckt det var jobbigt. Elevcitat ur SKRIVA

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s Vår projektidé s Syftet s Metod s Resultat s Diskussion s Källförteckning s. 14

4 1. Bakgrund Vi är tre lärare som har 2st. 3-5:or med 2,66 grundskollärartjänst. Elevantalet är 48. Vi har 2 klassrum med 2 gemensamma grupprum. Vi håller till i en ny byggnad där det är lättare att arbeta med öppna dörrar. Vi planerar teman tillsammans samt har gemensamma utflykter och lägerskolor. Vi arbetar åldersblandat förutom i engelska och till största delen processinriktat. Vi har tillgång till 7 datorer i vårt hus och en scanner för hela skolan. Detta läsåret har vi även införskaffat två digitalkameror i vårt arbetslag. Idag använder vi datorn till att renskriva och söka fakta, eleverna använder även bufen. Vi tycker inte att vi idag utnyttjar datorns alla möjligheter, vi får inte in den naturligt i undervisningen. Vi pedagoger har för lite kunskap om datorn och vi har känt näst intill motstånd till att arbeta med den p.g.a. mycket krångel. Även tidsbrist och för få pedagoger i elevgruppen har gjort att vi inte har arbetat med datorn i den utsträckning som vi velat. 2. Vår projektidé Idéen om att söka ITiS kom upp när vi på skolan bestämde oss för att ha skrivutveckling/dokumentation som prioriterat område. Tankar angående elevers skrivutveckling har diskuterats mycket på skolan. Dessa tankar har vid olika tillfällen och i olika arbetsgrupper bearbetats av personalen. Nya tankar har vuxit fram och ett gemensamt beslut togs på skolan att vi under detta läsåret ska satsa extra på elevernas skrivutveckling. Vi har under de senaste åren upplevt att elever har svårare för att använda skriftspråket, både innehålls- och hantverksmässigt. Vi har länge diskuterat hur vi ska arbeta för att hjälpa eleverna att nå målen.

5 Elevkommentar kan vara: - Varför ska jag skriva? - Måste jag? Flera elever har idéer men kan inte skriva ner dem på papper. Vi började fundera över om datorn kunde underlätta för de här eleverna samt göra skrivandet lite roligare för de elever som har tappat eller aldrig funnit skrivarglädjen. Under förra läsåret togs beslutet att hela skolan skulle satsa på dokumentation detta året. Beslutet har vuxit fram efter studiebesök på andra skolor, föreläsningar och genom diskussioner på skolan. Idag tolkar vi elevernas skrivutveckling genom att följa deras skriftliga alster. Eftersom alla klasser på skolan har påbörjat ett dokumentationsarbete så har alla elever fått varsin väl utrustad och trevlig mapp som de ska spara sina alster i. Mapparna tilltalar verkligen eleverna. Det kan i sin tur leda till att eleverna får en kick att börja skriva. De vill lägga något i sin mapp som de är nöjda och stolta över. Vi ville kombinera dokumentationsarbetet med arbetet att utveckla vår användning av datorn. Varje elev har fått varsin diskett och i mappen finns ett särskilt fack till disketter. Datorn har, som vi nu förstått, många finesser som vi skulle kunna använda oss av för att göra dokumentationen så smidig som möjlig samt göra den rolig för eleverna. Förutom att eleverna nu kan spara och arbeta med sina alster på diskett så har vi även möjlighet att utnyttja digitalkameror samt scannern i vårt dokumentationsarbete.

6 Eleverna har fått ett eget lösenord som de använder när de ska logga in på datorerna. Detta bidrar till att många elever får en extra kick att skriva, de vill utnyttja sitt alldeles egna utrymme på servern. Genom ITiS har vi nu tillgång till ytterligare datorer, men för att kunna utnyttja dessa fullt ut behöver vi fler nätverksuttag. Detta visade sig inte vara så lätt. 3. Syftet Vårt ITiS arbete blir en inledning till ett arbete som kommer att fortsätta framöver. Det finns flera olika färdigheter som vi vill utveckla Vi vill genom vårt arbete utveckla, stimulera och främja skriftspråket samt hitta viljan och glädjen att skriva d.v.s. öka skrivmotivationen med hjälp av datorn. Är det möjligt att med datorns hjälp stimulera och öka intresset till att skriva hos eleven? Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa elevernas skrivutveckling? Vi pedagoger vill öka vår datorkunskap och lära oss möjligheterna att använda datorn i elevernas skrivutveckling. Kan vi använda datorn mer än vad vi gör idag? Vi vill arbeta med detta för att försöka hitta andra vägar för eleverna att nå målen. Skriva är en stor sak det går inte att förklara. Elevcitat ur SKRIVA

7 4. Metod Som upptakt fick eleverna ett papper med ordet SKRIVA på. Elevernas uppgift var att med hjälp av ord och bild visa vad som kommer upp i deras huvuden just då. I slutskedet av arbetet, efter 8 veckor, kommer eleverna att få samma uppgift igen. Det blir en avstämning i arbetet. Vi hoppas att vi utifrån detta kan diskutera den ev. skillnaden med eleven. Vi vill begränsa oss till ett fåtal elever, både pojkar och flickor, starka/svaga skrivare i olika åldrar. Skillnaden mellan hur vi arbetade innan och hur vi arbetar nu under ITiS projektet ligger i att vi uppmanar eleverna att skriva på datorn nu. Vi ser gärna att de skriver sina utkast direkt på datorn och vi har bestämt att det ska finnas några datorskrivna alster som gjorts under den här terminen i mappen. Vi vill arbeta med datorn i alla situationer där skrivandet kommer in naturligt som i t.ex. teman och svenska. Vi vill också dokumentera elevernas skrivutveckling med hjälp av datorn. Alla elever kommer att göra just SKRIVA uppgiften, vi kommer sen att presentera ev. skillnader, positiva eller negativa, hos en mindre grupp elever. Vi hoppas att vi, utifrån denna uppgift, ska kunna utläsa något om elevernas inställning, känslor och intresse för att skriva. Intressant blir att se om någon elev nämner datorn. Vi vill utnyttja datorns möjligheter i det processinriktade skrivandet. Vi tror att vi med hjälp av datorn lättare kan följa, jämföra och dokumentera skrivandet och på så sätt underlätta både för oss och för eleven att se sin skrivutveckling.

8 Under hela arbetets gång har vi gjort kontinuerliga observationer av eleverna. I vår ITiS dagbok har vi regelbundet skrivit vad vi har lagt märke till hos eleverna. 5. Resultat Under arbetets gång har vi haft tillgång till 7 datorer. Ibland har några datorer inte fungerat vid de tillfällen då vi behövt dem. Flera datorer har låst sig eller stängts av och vid upprepade tillfällen har det inte gått att skriva ut elevernas arbeten. Den ena klassen har t.ex. varit utan en hårddisk i två veckor. När eleverna har skrivit sina berättelser eller andra arbeten på datorn, så måste de spara sina arbeten. Detta är inte självklart för våra elever. Vi har insett hur mycket tid det går åt till att lära alla elever hur man sparar, stänger ner, öppnar upp sitt dokument där det är sparat o.s.v. Den tid som man önskar att man kan ge till alla elever finns inte. Ett annat problem som vi har stött på är att många elever har tappat sina lösenord vilket gör att de inte kan logga in och använda datorn. Lösenorden som de har fått är väldigt svåra att komma ihåg, ord och siffror utan betydelse. Eleverna har små pappersremsor som de har sitt lösenord uppskrivet på och de är väldigt hemlighetsfulla angående sitt lösenord. Eleverna vill vara säkra på att det bara är de själva som har tillgång till de arbeten som de producerar. Flera observationer har gjorts under ITiS arbetets gång. Nedan följer olika ögonblicksskildringar som visar hur datorn har påverkat en del av våra elever. När vi skriver om eleverna har vi valt att benämna dem som han p.g.a. deras anonymitet. Elev A ska läsa upp en berättelse för sin mamma på ett utvecklingssamtal. Han har lagt ner mycket tid och energi på sin

9 berättelse. A har skrivit en handskriven text och sen skrivit samma berättelse på dator. När A nu ska läsa för sin mamma så har han båda berättelserna framför sig, han väljer direkt att läsa från den datorskrivna texten. Läraren låter A läsa färdigt och ber honom sedan att berätta varför han valde att läsa från den datorskrivna texten. Hon fick svaret: - Det är ju mycket lättare att läsa. Den här eleven vill gärna sitta vid datorn så ofta som möjligt och får självklart det. Han är väldigt engagerad och blir besviken när tekniken inte fungerar, han har lagt ner mycket tid och vill självklart så fort som möjligt se det färdiga resultatet. A är väldigt engagerad när han sitter vid datorn, han pratar ofta högt för sig själv. Han går gärna till någon kompis för att be om hjälp. När elev B är på samtal och hans skrivning diskuteras så kan han förklara att när han formar sina bokstäver för hand går det så mycket energi och tankeverksamhet åt detta, han tappar den röda tråden. Eleven menar att han efter varje bokstav tänker på hur den ser ut. Läraren frågade honom om han tänker så när han skriver på dator också, det gjorde han inte. Just denna elev har många tankar och ett stort ordförråd, det är formen på bokstäverna som hindrar honom i hans arbete att producera texter och förmodligen också i hans skrivutveckling. Elev C använder datorn för att leta ställen där han ska sätta punkt i sina texter. Han tycker själv att det inte är några problem att läsa sin handskrivna berättelse utan punkt och stor bokstav men när han läser berättelsen på datorn kan han lättare se var punkten ska vara. När han ser texten datorskriven är det ju som att läsa en bok. Elev D hatar de röda strecken som rätt ofta dyker upp på skärmen. Han har många stavfel när han skriver sina berättelser för hand, det

10 bekommer honom inte. När han sätter sig vid datorn och ska börja skriva så vill han att det ska vara korrekt. De röda strecken ger honom signalen att ordet är felstavat. Han provar sig då fram till rätt stavning. Elev E sitter gärna framför datorn men han är väldigt noga med att ingen annan ska se vad han skriver. Ofta kan han slänga armarna om datorn så fort någon ska passera honom eller så släcker han ner skärmen. Han vill inte visa innehållet. Vid samtal med honom förklarar han att när han skriver i sin sagobok så är det ingen som tittar i den, men när han skriver på datorn kommer andra elever och vill läsa. Flera elever har hittat en ny glädje och motivation till att skriva när de skriver på datorn. Många vill ha ett tilltalande alster att lägga i sin mapp och lägger därför ner tid på att skriva sin berättelse på datorn. Alla elever har fått en egen diskett att lägga i sin mapp. Disketten gör att många elever väljer att ta hem sina sparade arbeten och fortsätta med hemma. Det är ett lättare och roligare sätt för dem att få en kontinuitet i sitt skrivande. Dokumentationsarbetet har fungerat väldigt bra nu när vi använder datorn. Det som är svårt är att lära de elever som inte har datorvana att spara ner ett dokument, öppna upp det igen, spara arbetet i olika filnamn o.s.v. Många elever är självgående när det gäller just den biten och där ser vi lärare en klar fördel att arbeta med datorn i dokumentationsarbetet. Vi pedagoger har nu kommit en bit på väg när det gäller vår kunskap om datorer. Vi har vid ett handledningstillfälle lärt oss hur scannern fungerar och vi har vid andra tillfällen lärt oss hantera digitalkameran m.m. med hjälp av kunnig personal på skolan. För att kunna ta tillvara på all ny kunskap så har vi utarbetat lathundar som ett kom ihåg till oss själva.

11 6. Diskussion Vårt ITiS projekt har smält in bra i det dagliga arbetet och det har hjälpt oss att komma vidare i våra tankar kring dokumentation och skrivutveckling. Flera situationer som vi har beskrivit har inträffat under skolarbetets gång, men det har varit mycket positivt att utvecklingssamtalen har legat under den här perioden. På samtalen har man möjlighet att i lugn och ro prata med varje enskild elev om deras inställning till datorn och skrivandet. Vi kan efter den här ITiS perioden se en skillnad, utveckling hos vissa elever. Vår projekttid sträcker sig över ca. 8 veckor, många elever behöver betydligt längre tid än så för att vi ska kunna se någon tydlig förändring. Vad vi däremot kan se är att hos många elever finns där en början till en förändring både gällande inställningen till att skriva och till användandet av datorn. Elev A har gjort stora framsteg i sitt skrivande. Datorn har inneburit att han visar mycket mer glädje till att skriva nu. Motivationen har stigit och viljan finns där, han frågar ofta om han får skriva på datorn även när det är andra uppgifter som ska göras. A har fortfarande flera problem när det gäller tekniska tillvägagångssätt på datorn. Han har t.ex. svårt när han ska spara sin text och vid ett senare tillfälle hitta den igen. Elev B har också två olika SKRIVA papper, (se bilaga 1 och 2). Det första pappret påvisar ångest medan andra pappret utstrålar självförtroende och glädje. På det andra pappret har B även visat, att han tycker att det är jobbigt att hålla i pennan (som han sa på utvecklingssamtalet), att han har idéer och att datorn nu är en del av skrivandet. Elev B har fortfarande svårt med sitt skrivande men han

12 är på rätt väg. Han är medveten om att han har möjligheten att slippa fokuseringen på pennan nu genom att skriva på datorn. Elev C har inte nått så långt att han sätter punkter i sina handskrivna texter. Han har lättare för det när han skriver på datorn. När han ser den datorskrivna texten så kan han inte se den styckeindelning som han omedvetet gör i sin handskrivna text, den datorskrivna texten blir omöjlig att läsa. Elev D har kommit en bit på väg i sitt skrivande. Han läser ofta högt för sig själv och är medveten om sitt skrivande nu. Han kämpar på och lär sig något nytt varje dag gällande stavning och hur man använder datorn. Elev E har lättare för att sitta vid datorn nu. Han bryr sig inte lika mycket om de andra eleverna längre, intresset och nyfikenheten i elevgruppen har svalnat överlag. Det kan ta tid att vänja sig vid att sitta vid en dator, där man kan känna sig totalt utlämnad för omgivningens blickar. När den känslan lagt sig kan eleverna koncentrera sig på sin uppgift fullt ut. Många av våra elever är starka skrivare. De har funnit sin skrivarglädje och producerar texter och berättelser så fort de får tillfälle. Jag känner att skriva är livet Elevcitat ur SKRIVA. Vårt ITiS projekt har lett fram till att även de starka eleverna har utvecklats i sitt datorskrivande. Detta kan vi utläsa från en enkät som alla elever har fått fylla i angående sin skrivutveckling. En av punkterna i den här enkäten riktar sig direkt till dator skrivandet. Från att ha ansett sig själva vara osäkra eller på god väg i sitt datorskrivande, är flera nu säkra datoranvändare. (se bilaga 3) En elev uttryckte det så här:

13 - Det enda jag inte kunde var att spara och det kan jag nu, så nu kan jag allt! Vi märker att de elever som väljer att använda datorn direkt när de ska skriva, ofta har dålig motorik. Datorn underlättar för dem men vi funderar nu på var man ska dra gränsen för datorskrivandet. Hantverket måste också tränas och den balansen är ibland svår. Nu låter vi eleverna skriva på datorn tills de har kommit över tröskeln, efter det får de ta tag i hantverket. Inom en snar framtid, hoppas vi, kommer vi att få en scanner i vår byggnad. Detta kommer att underlätta betydligt för eleverna när de ska använda den. Den är ett jättebra redskap i vårt dokumentationsarbete. Vårt ITiS projekt har varit en verklig kick-off för ett fortsatt arbete, ett arbete som kommer att utvecklas och fortskrida i framtiden. Det som vi kommit fram till, i vår satsning på skrivutveckling och dokumentation, kommer att vara en del av det dagliga arbetet i framöver.

14 Källförteckning Studiebesök Litteratur Sandström Madsén, Ingegärd, Att tänka med penna och med dator. Delegationen för IT i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1999

15

16

17