Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Transkript

1 Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning

2 Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter tio års arbete med att skriva egna texter på datorn, svara ett klart JA på! Vi vill till och med sticka ut hakan och inte bara säga kan utan bör, eftersom vi tycker att vi upplevt/upplever så många vinster genom att låta barnen börja skriva på datorn redan i förskoleklassen och sedan fortsätta med det under årskurs 1 till 3. Sedan höstterminen 2005 har vi på Brickebackens skola jobbat enligt metoden Att skriva sig till läsning. Det innebär bland annat att barnen inte har någon traditionell bokstavs- eller läsinlärning utan direkt börjar sitt skrivande och därmed också sitt läsande på datorn. Vår erfarenhet är att de flesta barn har lättare för att skriva än att läsa om man undantar motoriken (=att kunna skriva bokstäverna med penna) och med datorernas hjälp slipper vi undan det problemet. När man läser vet man inte vad det ska bli, men när man skriver är det man själv som äger innehållet. Man vet vad man ska skriva. Det är alltså lättare att lyssna ut vilket ljud/vilken bokstav jag ska skriva än att sammanljuda bokstäver till ett ord som jag kanske inte kommer ihåg hur det började när jag kommer till slutet eller vet vad det betyder. Det vi har upplevt är att barn lär sig, både lättare och snabbare, hur en bokstav låter/ser ut när de har behov av att använda den än när vi vuxna bestämmer vilken bokstav de ska lära sig.

3 Så här gör vi: Förskoleklass Tangentbordsmattan används för att, på ett lekfullt sätt, lära in hur bokstäverna låter, var de finns och ljudningstekniken. Barnen jobbar oftast två och två vid datorerna. En del droppar bokstäver (=skriver vilka bokstäver som helst) för en del är det en saga, för andra är det bara kul att kunna skriva kända och okända bokstäver. Några skriver ord och andra skriver små berättelser. Årskurs 1 Att se/förstå sambandet mellan ljud och bokstav är förstås viktigt. Vårt mål är att alla ettor ska känna igen alla bokstäver, både små och stora samt att de har kommit på hur man läser redan till jul. Eleverna fortsätter med sitt datorskrivande och det ingår som en del av skolarbetet. Många lektioner innebär skrivande av olika sorters texter vid datorn. Det blir både fantasi och fakta beroende på vad vi jobbar med i klasserna. En del texter får eleverna skriva efter egen struktur och vid andra tillfällen skriver de efter en särskild modell. De skriver förstås också om saker de varit med om. Framstegen låter inte vänta på sig utan ganska snart är alla inne i berättandet och berättelserna blir längre och längre och mer och mer innehållsrika. Allt skrivande illustreras för att träna finmotoriken och för att berättelserna ska bli som i riktiga böcker. Eftersom eleverna jobbar med en kamrat vid datorn lär de sig mycket av varandra till exempel hur en bokstav ser ut, hur ett ord stavas, när en mening är slut, när det ska vara punkt, frågetecken eller utropstecken, vilka ord som ska användas så det blir en bra berättelse.

4 Eleverna redovisar sina texter/böcker för klassen och publiken tränar på att ge positiv kritik på det de hört och sett. Skrivandet och läsandet fortsätter förstås under hela läsåret och båda utvecklas mer och mer. Ju mer eleverna skriver desto mer kommer de in i ljudningstekniken och använder sig av den när de läser utan att de tänker på det, de bara läser. Förutom att skriva läser vi mycket, både högläsning av vuxen, gemensam läsning i storböcker och egen tyst läsning. Vi gör många bokstavslekar och bokstavstävlingar, då vi använder alla alfabetets bokstäver. Att vara bokstavsdetektiv och till exempel upptäcka likheter/olikheter i dagens namn i almanackan är en uppskattad aktivitet. Vi skriver även texter gemensamt då läraren eller någon elev är sekreterare. Då använder vi datorn som är kopplad till projektorn för att alla ska kunna följa med och se det som skrivs. Vår undervisning innehåller alltså många möjligheter för eleverna att lära sig hur de olika bokstäverna låter. Genom att arbeta på det här sättet får vi även mer tid att arbeta med språket och språkstärkande övningar.

5 Årskurs 2 och 3 Datorskrivandet är fortfarande en mycket viktig del i skolarbetet och även tystläsnings-tiden. Vi är noga med att eleverna skriver hela meningar som börjar med stor bokstav och slutar med rätt skiljetecken samt att se till att de stavar rätt på åtminstone de vanligaste orden. Kraven höjs förstås allt eftersom eleverna blir duktigare på att skriva och läsa. Eleverna utvecklar sitt skrivande genom att: skriva återgivande, berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter skriva olika genre (till exempel fantasi, fakta, recension, dikt, dagbok, brev, annons, serie, nyhet) skriva mer beskrivande fantasiberättelser genom att använda fler adjektiv skriva faktatexter med hjälp av stödord som hon/han samlat Eleverna är nu själva mer noga med att de stavar rätt och de har ofta stavningsprogrammet på, så de ser när det blir tokigt. Några elever tränar på att använda rätt fingersättning när de skriver, till exempel genom att jobba med programmet Tio fingrar.

6 Eleverna redovisar även nu sina texter för klassen och klasskamraterna ger positiv kritik genom att tala om vad som var bra samt vad som författaren kan göra ännu bättre vid nästa text/vid nästa redovisning. De får också träna på att ge respons på kamraternas texter, så de som skrivit texten kan förbättra den innan det färdiga resultatet skrivs ut. Under år 2 börjar eleverna träna på att skriva med penna och en del börjar då direkt med skrivstilen. Så småningom finns det elever som hellre skriver med penna än på datorn. De flesta tycker dock att det är bättre att skriva på datorn eftersom det är lättare att ändra på den när man inte är nöjd. Datorn, kopplad till projektorn, används alltid när vi skriver gemensamma texter i klassen (till exempel i NO/SO), klassrådsprotokoll med mera. Då är oftast någon av eleverna sekreterare. En del av tystläsningstiden används till att läsa i läsgrupper. Detta bland annat för att träna på att våga läsa högt, kunna läsa med inlevelse, få möjlighet att diskutera ords betydelse och textens innehåll, lära in lässtrategier, upptäcka vad som kännetecknar en viss sorts text, kunna läsa mellan raderna.

7 Vinster Vi tycker att eleverna har lärt sig läsa snabbare än tidigare och de har sluppit ifrån allt tragglande. VARJE SKRIVTILLFÄLLE ÄR OCKSÅ ETT LÄSTILLFÄLLE Läsglädjen och läsintresset har därför varit större. Vi har haft mer tid till språkliga samtal då vi bland annat tränat ords betydelse och hur man uttrycker sig i tal och skrift. Vi tycker också att eleverna skriver längre och mer innehållsrika texter och att de gör det med glädje. Eleverna blir alltså inte bara goda läsare utan också goda skrivare eftersom datorn är ett ypperligt skrivredskap när det gäller processinriktat skrivande. Eleverna på vår skola får således två skrivverktyg: Datorn och pennan Men metoden är.

8 MER ÄN ETT VERKTYG Att skriva sig till läsning handlar alltså om så mycket mer än att bara byta verktyg. Det innebär också möjlighet till meningsfull kommunikation, samspel, språkutveckling och användandet av arbetsformer som lämnar utrymme för elevens specifika behov. Skriva och språka Skapa en text tillsammans, bokstavsräckor eller ljuda. Samarbeta och samspela Samarbeta om innehåll och form, turas om. Undersöka och upptäcka Leta ord och bokstäver i bokstavsräckor och ljudad skrift. Upptäcka skrivregler, helord, stavningsmönster och språk. Dela med sig och ta del Se till att texten når sina mottagare och ta del av andras texter (citat från boken Med datorn som skrivverktyg av Erika Löfgren) Jag lär mig först tillsammans med andra det jag sedermera kan göra själv. Mitt inre tänkande har föregåtts av yttre tänkande tillsammans med andra Vygotskij