ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Transkript

1 Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger W-Rannek Gunilla Green

2 SAMMANFATTNING Vi är ett arbetslag på 6 personer från Fröknegårdens Träningsskola, som har deltagit i ett Itis-projekt. Vår målsättning var att öka elevens möjlighet till kommunikation. Vi har använt oss av digitalkamera och dator. Det har blivit ett större intresse för bilderna och dess användningsområden. Itis-projektet har bidragit till givande diskussioner och reflektioner. Vi har blivit mer tekniskt kunniga. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 2. BAKGRUND Utrustning Kunskap hos personalen Elevernas datorvana 6 3 MÅL 6 4. GENOMFÖRANDE Maila mellan skola, hem och kompisar Utveckla individuella bildmaterial Ge valmöjlighet med bilder Öka elevens nyfikenhet och intresse Arbeta med bild på flexiboard Få mer kunskap om hur inlärning från sak till bild Få möjlighet till pedagogiska diskussioner i arbetslaget Bli tekniskt duktigare 8 5. RESULTAT Maila mellan hem, skola och kompisar Utveckla individuella bildmaterial Ge valmöjlighet med bilder Öka elevens nyfikenhet och intresse Arbeta med bild och flexiboard Få mer kunskap om hur inlärningen av bild går till Få möjlighet till pedagogiska diskussioner i arbetslaget Bli tekniskt duktigare 10 6 DISKUSSION 10 7 LITTERATURLISTA 11 3

4 1. INLEDNING Vi vill i undervisningen öka elevens möjlighet till kommunikation. Eftersom våra elever ofta har en begränsning i kommunikationen, både i att uttrycka sig och förstå, känner vi det viktigt att arbeta med allt som kan bidra till ökad kommunikation. Särskolan har i många år arbetat med alternativ kommunikation. Vi har arbetat både med tecken som stöd till talet, bilder och symbolspråk. Ny teknik kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel och öka elevens möjlighet till inlärning. Detta ställer större krav på specialpedagogen att följa med i utvecklingen. Datorn och den digitala kameran har blivit ett oersättligt redskap i vår undervisning. Den omedelbara responsen och möjligheten till individuell anpassning gör datorn till ett bra pedagogiskt hjälpmedel för särskolans elever. Vi har också funderingar på hur utvecklas bildinlärningen och hur arbetar vi praktiskt med det? Kan bilden öka elevens kommunikation? 4

5 2. BAKGRUND Träningsskolan på Fröknegård är lokalintegrerad. Där finns 20 elever fördelade på fyra klasser. I varje grupp arbetar en specialpedagog med olika antal elevassistenter(elevens tilläggshandikapp styr behovet av antalet assistenter). Träningsskolan har fem ämnen: Motorik, Estetisk verksamhet, Vardagsaktivitet, Verklighetsuppfattning och Kommunikation. Eleverna står på olika utvecklings- och begåvningsnivåer. Begåvningsmässigt befinner de sig på A- respektive B-nivå. ( Enl. Gunnar Kylén). För att jämföra och förstå vad A-, B- och C-nivåerna står för visar vi nedanstående tabell med intelligensålder, IQ och WHO:s definition på begåvningshandikapp. Intelligensindelning A-B-C A B C D IÅ IK Normal- WHO Djup Svår Måttlig Lindrig Gränsfall begåvning Begåvning/intelligens avser i grunden en förmåga att anpassa sig till omgivningen så effektivt som möjligt genom att utnyttja sina erfarenheter och kunskaper Det är därför viktigt att vi som pedagoger erbjuder eleven många upplevelser och erfarenheter samt möjlighet till alternativ kommunikation som de kan omsätta och använda som begåvningsstödjande hjälpmedel. Framförallt ger nedsatt begåvning ett handikapp i situationer som kräver användning av abstrakta begrepp Minskningen av kraven på abstraktionsförmåga uppnås genom att abstrakta osynliga och svårtillgängliga begrepp görs synliga och konkreta genom användning av visuella färger/bilder/symboler Bilden är vid sidan om språket den viktigaste formen av yttre representation som vi använder som stöd för vårt tänkande och för vår kommunikation med andra människor (Citat: HI:s projekt: Bildstöd) På senare tid har man ju kommit fram till att EQ Emotionella intelligenser är väl så viktigt i vårt sociala samspel. Det har vi inte med i denna tabell. Många av våra elever skulle bedömas fungera på en högre nivå om vi hade det med. För att förstärka kommunikationen med eleverna arbetar vi med sak signalerar, teckenkommunikation, bilder, foto och symbolspråket pictogram. 5

6 Några elever har förutom utvecklingsstörning tilläggshandikapp. Det innebär att vår undervisningssituation är väldigt olika i klassrummen och även från elev till elev. Eventuella tilläggshandikapp skapar också en individuell inlärningssituation. Den digitala kameran och datorn spelar en central roll i vårt arbete. 2.1 Utrustning På skolan finns fyra digitalkameror och fyra datorer utplacerade i klasserna. Till datorerna finns det olika handikappanpassningar som fyra flexiboard (ersättning för tangentbordet) toutch-kontakten Jelly Bean, trackball (anpassad mus), två pekskärmar och en monteringsarm (en arm som man sätter en touchkontakt på, den placeras så att eleven bäst kan styra datorn). På tre av datorerna finns skrivprogrammet Taledit med tillhörande talsyntes. I övrigt finns olika program av typen, trycka- hända dvs. program där en tryckning på en kontakt motsvarar en händelse på skärmen, bokstavsprogram, verktygsprogram, som ger möjlighet att skapa egna övningar, individuellt anpassade för varje barn, olika bildprogram, m.m. 2.2 Kunskap hos personalen Vi sex som har deltagit i projektet har alla gått knapp-tryckarkurs inom ITiSprojektet. Några av oss har också gått flexiboard-kurser i övrigt har vi olika bakgrund vad gäller datorkunskaper. Vi har alla tidigare arbetat med digitalkameror. I januari inhandlades en ny modell av digitalkamera. Samtliga har arbetat med elever vid datorn. 2.3 Elevernas datorvana De flesta eleverna har jobbat vid datorn, en del regelbundet andra mer sporadiskt och några har endast provat någon gång. Program och utrustning som använts är individuellt utifrån elevens utvecklingsnivå och intresse. Även individuella anpassningar har gjorts i t.ex. programmet Musse och anpassningar för att man ska kunna skriva med bilder, bokstäver och ord. 3. MÅL Maila mellan skola, hem och kompisar. Utveckla individuella bildmaterial. Ge valmöjlighet med bilder. Öka elevens nyfikenhet och intresse. Arbeta med bild och flexiboard. Få mer kunskap om hur inlärning av bild går till. Få möjlighet till pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Bli tekniskt duktigare 6

7 4. GENOMFÖRANDE 4.1 Maila mellan skola, hem och kompisar Eleverna i en klass har fått egna mailadresser och de har börjat maila mellan skola och hem. Personalen har mailat bilder till hemmet tillsammans med eleverna som har varit delaktiga efter förmåga. De har skrivit med enkel stor text till bilderna. Föräldrarna har varit positiva och mailat tillbaka, några med både text och bild. En elev, som gått på skolan tidigare, mailade och frågade om han fick komma på besök. Vi tog digitala bilder under besöket och gjorde sedan ett bildspel som vi mailade över till honom. Andra elever har mailat bilder till en klass på en annan skola. Klasserna har under terminen besökt varandra. I en annan klass har bilder mailats vid enstaka tillfällen. Eleverna här är på en utvecklingsnivå som innebär att de inte själva kan skicka mail. Tanken är att bilden på datorn hemma kan fånga elevens uppmärksamhet och något för föräldern att samtala om. 4.2 Utveckla individuella bildmaterial Individuellt bildmaterial som vi utvecklat är Bildspel; Digitalkameran har använts flitigt vid många aktiviteter, några har resulterat i bildspel där eleverna kan titta på bilderna i en tidsföljd. Schemabilder; Vi har förnyat och utökat flera av elevernas bildscheman. Efter varje moment i skolan tittar eleven på sin bild för att om möjligt bli medveten om vad som ska hända härnäst. För en del fungerar här bilden som en signal. En del elever har tidigare använt saker som schema. Dessa saker har sedan fotograferats. Kontaktbok; Digitalbilder har använts i kontaktböckerna som kommunikation mellan skola och hem. Bildmaterial; I olika undervisnings situationer har bilder använts som sångkort, att handla med, ta efter uppmaning (för att ev. förstå ord-bild). Bilder på skåp och på lådor med dess innehåll, för att om möjligt bli medveten om vad som finns i skåpet resp. lådorna. Elevpärmar; Elevernas samlade terminsbilder. Kommunikationspass; Detta innebär att eleven har en egen fotobok av digitala bilder som de kan ha med sig. Boken innehåller bilder på skolan, personalen, hemmet och familjen mm. Det står också lite information till bilderna som kan vara viktigt när eleven vill kommunicera med någon som de inte känner så väl. 4.3 Ge valmöjlighet med bilder Eleverna har fått välja av två bilder, på aktiviteter, sånger och mellanmål. Detta har vi gjort regelbundet. Tidigare har saker använts istället för bild. 4.4 Öka elevens nyfikenhet och intresse Vi har använt den digitala bilden i många olika situationer under skoldagen. Att lära in en bild som signal är inte det samma som att tolka vad bilden föreställer. Begåvningsnivån kommer att avgöra hur långt vi kan gå i inlärningen. 7

8 4.5 Arbeta med bild på flexiboard Vi har gjort överlägg till flexiboardet med två bilder (inte digitala bilder). Eleven väljer här att trycka på en bild, samma bild kommer då på bildskärmen med tillhörande ljud. Flera elever arbetar regelbundet med detta. 4.6 Få mer kunskap om hur inlärning från sak till bild Vi har sökt litteratur för att få mer kunskap i ämnet. 4.7 Få möjlighet till pedagogiska diskussioner i arbetslaget Arbetslaget som deltagit i itis-projektet har träffats minst två timmar/vecka. Då det funnits behov har vi träffats mer. 4.8 Bli tekniskt duktigare Vi har arbetat med vår nya digitalkamera och besökt försäjeren för att få direktinformation. Vidare har vi tränat oss att utnyttja kamerans möjligheter som tex. sekvensbilder, Macro, Zoom och att kunna se bilderna genom TV mm. För en del elever är det viktigt att bilderna vi tar är tydliga och rena från ovidkommande föremål. Inplastningen bör ske med matt plast för att slippa reflexer i bilden. 5. RESULTAT Då projektet endast varit ett halvår är det svårt att dra några slutsatser vad gäller kommunikation med bild och dator som hjälpmedel. Projektet måste ses som början på en medveten planering och strukturering av ämnet kommunikation i kombination med olika It-hjälpmedel. 5.1 Maila mellan hem, skola och kompisar I en klass har man arbetat särskilt mycket med att maila mellan skola och hem. I övrigt har vi mailat vid enstaka tillfällen. Det är även en förälder som frågat efter bilder via mail. Föräldrarna har varit mycket positivt inställda till denna form av kommunikation och intresset för bilderna har varit stort. Eleverna har tittat på bilderna tillsammans med sina föräldrar och syskon. Ibland har eleverna kommit glada tillbaka till skolan och berättat att de tittat på bilderna. Några föräldrar har sökt fondpengar till digitalkamera så att de kan fotografera sina barn i hemmet och sedan maila bilderna till skolan. 5.2 Utveckla individuella bildmaterial Att gå till affären och handla med hjälp av bilder på frukt har nyligen påbörjats. Eleven är nu mer delaktig och vet med hjälp av bilderna vad hon ska handla och hur många. 8

9 Då vi använt skåpet med fyra luckor med bilder på i vår undervisning har eleven mest öppnat luckan med bilden på tablettasken. Hon har sedan fått smaka en tablett. Eleven använder mest sin högra hand. Eftersom tablettasken är placerad på en lucka till höger är det för tidigt att uttala sig om orsaken till varför hon väljer den luckan. När bilden med tablettasken placerats på vänster sida har hon valt den någon enstaka gång. Det material där vi använt lådor med bilder på innehållet har varit mycket uppskattat. Eleven har varit mycket aktiv och intresserad av sitt material men några andra slutsatser kan inte dras. Det är en elev som på uppmaning kan ta en bestämd bild. Då det är en favorit sak har motivationen varit stor att ta just denna bilden. Bildschema är det flera elever som använder i de fyra olika klasserna. Då eleverna haft bildschema olika länge, är på olika utvecklingsnivå och antalet bilder variera blir utvärderingen individuell. För några elever är det svårt att säga om medvetenheten för schemabilden ökat medan andra förstår innebörden av bilden och själva tar bilden från schemat. En elev som inte tidigare visat förståelse har vid ett tillfälle bytt den aktuella bilden och tog medvetet istället bilden för rast. I början när eleven arbetade med det individuella bildspelet hade hon bråttom. Nu är hon mycket lugnare. Hon lyssnar ibland och ibland tittar hon mer. 5.3 Ge valmöjlighet med bilder De elever som regelbundet gjort val genom att ta en bild (av två möjliga) tycks vara motiverade att ur elevens synvinkel ta den rätta bilden. Detta är nu ett inarbetat moment i skolan. Vid dessa tillfällen används nu den digitala bilden. Att öka elevens möjlighet att kunna påverka ökar också elevens mognad och utveckling. 5.4 Öka elevens nyfikenhet och intresse Eleverna har visat intresse för bilden då de fått mail, arbetat vid datorn och gjort val med hjälp av bild. Ett par elever på tidig utvecklingsnivå har då de arbetat vid flexiboardet försökt känna på bilden på bildskärmen. Vi har vid ett annat tillfälle visat en digital bild på ett knäckebröd för en elev. Hon tog då bilden till munnen. Kontaktböckerna med digitala bilder har uppskattats men kanske framförallt av föräldrarna som har kommenterat dem. 5.5 Arbeta med bild och flexiboard Under projekttiden har i huvudsak andra bilder använts i kombination med flexiboardet. Att arbeta vid datorn har för flera elever varit ett uppskattat moment. Eleven visar intresse genom att koncentrerat titta på skärmen och glädje genom att vara ivrigt aktiva. 9

10 5.6 Få mer kunskap om hur inlärningen av bild går till Vi har läst Från sak till bild av SIH. Det är viktigt att veta att eleven har begrepp för de saker som presenteras Att uppfatta en bild är en fråga om inlärning Inlärning tar tid Citat Från sak till bild. SIH 5.7 Få möjlighet till pedagogiska diskussioner i arbetslaget Genom att få möjlighet till att sitta ner och diskutera gemensamma pedagogiska problem och lösningar lyfts arbetslaget. Det har blivit roligare att arbeta även om det har tagit mycket tid. Vi har också haft givande diskussioner på våra seminarier och vi har märkt ett intresse för vår verksamhet från andra skolformer. 5.8 Bli tekniskt duktigare Vi har blivit tekniskt duktigare när det gäller att använda såväl digitalkameran som datorn. Vi kan också titta på bilderna på TV:n via kameran. Program som vi lärt oss mer om är Power point och bildprogrammet Paint shop pro. Vi har fortfarande problem med att tömma kameran på bilder samt ett bra system för att spara våra bilder. 6. DISKUSSION Vi vill att eleverna ska vara mer delaktiga när vi mailar, själva välja bilder och vad vi ska skriva till bilden. Respekten för deras val är viktig. Vi tror att detta stärker deras självförtroende, nyfikenhet och intresse. För att göra det enklare för eleverna att maila, tänker vi använda flexiboardet, där eleverna kan logga in sig genom att trycka på en ruta på flexiboardet innehållande inloggningsadressen. Kanske kan vi be dataresurscentrat DAHJM ordna en kurs efter våra behov av begåvningsstöd till datorarbetet. Vi måste också besluta om hur vi ska lagra våra bilder (snart kapsejsar våra datorer pga. för många bilder). Har vi användning för en scanner, CD-brännare eller Webb-kamera? Vi har inte accepterat våra nya kameror. De är för tidskrävande, och vi har inte behov av alla funktionerna. Det vi behöver är en enkel diskettkamera. Vi har diskuterat bildernas storlek och utformande. Elevens handikapp som tex. syn, autism kan vara avgörande. 10

11 7. LITTERATURLISTA Cronsioe, Ingela, Granström, Kjell, Hylen, Jan, Johansson, AnnCathrine, Jönsson, Bodil, KK-stiftelsen. Kylén, Gunnar, Nordström, Ingrid, Wiklund, Ann, Projektet Bildstöd Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling. Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Fönster mot omvärlden Skoldatanät. Det finns ingen IT- pedagogik. Vad vi lärt oss av Issac. Med eller utan filter. Begåvning och begåvningshandikapp. Från sak till Bild. SIH. Ögon, öron och ord /Redskap för källkritik. (Hi) Hjälpmedelsinstitutet. 11