ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

Transkript

1 Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Delmål 4. Beskrivning 4.1 1L 4.2 F-1B 5. Genomförande 5.1 1L 5.2 F-1B 6. Resultat 7. Diskussion 8. Litteraturförteckning

3 3 1. Bakgrund Högadalsskolan i Mölnlycke, där vi arbetar har ca 410 elever. Förutsättningarna för ITiS på vår skola är att vi har tillgång till ett antal datorer, däribland var sin dator i respektive klassrum. De övriga datorerna används mest av barn i de högre årskurserna. Vi har en dator som har internet men den finns i ett arbetsrum där vuxna mest sitter och arbetar. Vi har också tillgång till en digitalkamera men den skall finnas tillgänglig för hela skolan och kan vara svår att få tag på. Det finns även en scanner som vi kan använda oss utav för att bla scanna in bilder till vår hemsida som vi avser att göra tillsammans med barnen. Själva IT-kunnandet är inte så stort bland pedagogerna och anledningen till att vi ansökte att medverka i detta utvecklingsarbete var att införa IT och internet på skolan, då även i de lägre åldrarna och då först i våra egna klasser. Vi som ingår i utvecklingsprojektet är fyra till antal med mycket varierad bakgrund och erfarenhet av IT. En av oss har nästan inga förkunskaper alls och andra av oss har gjort flera paper och uppsatser kring datorer i skolan. Vi ser det som en utmaning att tillsammans med barnen skapa innehållet till en hemsida och för oss själva att lära oss hur en hemsida kan vara uppbyggd. Vi anser inte att datorn är ett universal hjälpmedel, utan som ett i raden av verktyg som vi kan använda oss utav i arbetet tillsammans med barnen. Stig Roland Rask skriver i Med eller utan filter att eftersom så mycket information numera finns tillgänglig, har behovet av traditionell informationsförmedling minskat. (2000) Detta håller vi med om och därför ser vi ITiS som ett sätt att följa med i tidens utveckling. Vi anser vidare, att det i dagens skola finns ett flertal pedagoger som är ointresserade eller rent av rädda för användandet av datorer. Vi tror att det är viktigt att vi pedagoger hänger med i de nya tekniker som presenteras, dels för att i första hand kunna hjälpa och stötta de barn som inte redan har kommit i kontakt med IT i hemmet, i det här fallet datorn, dels för vår egen kompetensutveckling. När vi vidare skriver om IT, menar vi dator, Internet, digitalkamera och scanner. Vi tror inte att vi pedagoger någonsin kommer att kunna allt om datorer med den utvecklingstakt som den branschen har. Vi kommer även att komma i kontakt med barn som har mer kunskap om flera saker än vad vi själva har. Detta får inte skrämma oss utan istället se det som en möjlighet att ta till vara på de barnens intresse och tillsammans söka vidare kunskap. 2. Syfte Att föra in IT som ett ytterligare användbart uttrycksmedel i skolan, då först i de lägre åldrarna. 3. Delmål Att utveckla lärarlagets och elevernas IT-kunskaper. Att få ett bra pedagogsikt samarbete mellan klasserna 1L och F1B. Att pedagogerna och barnen får möjlighet att lära sig dokumentera på ett nytt sätt. Att kunna redovisa resultatet som en hemsida på Internet.

4 4 4. Beskrivning 4.1 1L Klass 1L skall arbeta med träd i vår närmiljö. Arbetet kommer att dokumenteras med hjälp av en med F-1B gemensam hemsida på Internet. Vi kommer att utgå från barnens tidigare kunskaper om olika sorters träd. Därefter kommer vi att gå ut i skogen och leta reda på de olika träden och lära oss dess kännetecken, löv, stam, frukt och knoppar. Barnen ska sedan i skolan måla av trädet, dess frukt och löv. Materialet sätts ihop i varsin trädbok. Arbete kommer att både ute och inne dokumenteras med hjälp av digitalkamera. Tanken är att barnen skall få möjlighet att prova på att använda kameran. De ska också skriva texter till bilderna. Vi kommer också att använda oss av scanner för att kunna lägga in barnens trädmålningar på datorn. 4.2 F-1B I klass F1-B, som består av förskolebarn och årskurs ett, skall vi arbeta med vår närmiljö. Tanken är att det här arbetet skall dokumenteras med hjälp av en med 1L gemensam hemsida på Internet. Vi kommer att börja med att fråga barnen vad som finns i centrum av Mölnlycke. Sedan får varje barn rita och de som kan även skriva något som de tycker är viktigt i vår närmiljö. Alla barnen får sedan i helklass visa sin bild samt beskriva vad de valt att rita och varför de gjort just det valet. Utifrån barnens bilder kommer vi att välja ut några platser/ byggnader mm som vi kommer att arbeta vidare med. Vi hoppas också att utifrån deras val få möjlighet att göra ett och annat studiebesök. Under arbetets gång kommer vi hela tiden att dokumentera med hjälp av en digitalkamera. Tanken är, att även barnen skall få möjlighet att prova på att använda kameran och förhoppningsvis lära sig hur man använder den. De barn som kan kommer också få hjälpa till att dokumentera med hjälp av korta texter. Vi kommer också att använda oss av en skanner för att ha med några av barnens ritade bilder.

5 5 5. Genomförande 5.1 1L En dag i veckan går vi tillsammans med barnen på utflykt, där vi i vår närmiljö tittar, jämför och studerar olika träd. Vi går iväg direkt efter skolstart på morgonen och beger oss till lämplig plats där trädet växer. Vi tittar på ett träd vid varje utflykt. Vi har vid ett flertal tillfällen jobbat med samma bokstav som trädet börjar på, t.ex bokstaven L, då har vi tittat på trädet Lönn. Hela klassen går iväg samtidigt och barnen promenerar två och två till trädet som skall studeras. Någon av oss två pedagoger som arbetar tillsammans med barnen frågar dem om de vet vilket träd de har framför sig, sedan berättar vi vidare om specifika kännetecken för just det trädet vi studerar. Pedagogerna har i förväg plockat med sig papper och blyertspennor som barnen nu får. De får ställa sig vid det trädet och undersöka och studera barken noga. Hur ser den ut? Hur känns den? Vilken färg har den osv. Därefter lägger barnen papperet mot barken och med hjälp av blyertspennan eller krita så försöker de få fram barkens mönster på papperet. Vi samlar också in trädets frukter för vidare studier inne i klassrummet. Ibland även bladen. Tillsammans med barnen dokumenterar vi händelserna genom att ta bilder av varandra med en digitalkamera. Innan vi går tillbaka till skolan, efter lite fika och lekar, frågar vi pedagoger barnen vad de har lärt sig idag. Väl tillbaka i skolan så får de ett vitt A4 papper, där de får klippa ut en lämplig bit av bark - pappret för att klistra in i sin egen Trädbok. Sedan tittar vi på frukten och försöker rita av den. Vi klistrar även på ett kopierat litet träd för att vi skall veta vilket träd barken och frukten kommer ifrån. Vi sätter också dit ett löv, som just nu skiftar i höstens alla färger. Detta A4 papper kommer att tillsammans med de andra träd-papperen bindas samman till en Trädbok som vi också skall försöka scanna in på vår hemsida. Barnen kommer vidare att få skriva text till de trädboksbilder och digatalbilder som vi lägger ut på hemsidan. Till trädarbetet följer också vissa andra praktiska uppgifter, tex så har vi i grupp varit ute och plockat mängder med lönnlöv som vi sedan har återskapat till ett Lönnträd inne i klassrummet med tillhörande stam. Arbetet med träden tar flera dagar i anspråk eftersom det blir vissa bitar olika dagar. 5.2 F-1B Vi satt först i en ring och barnen fick berätta vad de kände till om Mölnlycke och vad som finns i deras närsamhälle. Det var många barn som ville berätta och vi satt och pratade en lång stund kring ämnet. Några dagar senare gav vi barnen instruktioner om att de skulle måla något i sin närmiljö. Alla satte igång utan några större svårigheter. De fick också instruktionen att de inte fick rita samma som någon annan då vi inte ville ha 25 brandstationer. Vi gick dock inte runt och bad någon att sudda om de ändå hade ritat samma. Någon vecka senare satte vi oss åter i ringen för att barnen skulle få berätta om sina bilder. De flesta kom ihåg vad de hade ritat, men några kom inte riktigt ihåg och vi vuxna fick hjälpa till lite. Självklart var det mycket olika kvallitet på bilderna och en massa härliga idéer. Vi pedagoger satte oss sedan ner och beslutade oss för vad vi skulle arbeta vidare med. Vi bokade studiebesök på biblioteket och Råda kyrka. Där efter har vi en gång per vecka promenerat runt i Mölnlycke för att se huruvida barnens uppfattning av vad vi skulle kunna finna i Mölnlycke stämde. Vi gick bla till apoteket, busstorget, posten och banken. Under varje promenad dokumenterade vi med digitalkameran. Detta fick dock ett abrupt slut den dagen kameran gick sönder. Fortsättningsvis kunde vi bara dokumentera med hjälp av barnens egna teckningar och texter. Ettorna hann vara med då vi

6 6 förde över bilderna från kameran till datorn, men när det var förskolebarnens tur hade tyvärr kameran gått sönder. Några barn var även med då vi prövade att skanna barnens teckningar. Barnens arbete fortlöpte och vi vuxna började att lära oss hur man lägger upp en hemsida. När bilderna var tagna lade vi in en gruppbild på 1L och F-1B som start sida och arbetade sedan vidare med länkar därifrån till respektive klass. Vi insåg att vi inte skulle kunna hinna lägga in texter innan januari så vi nöjde oss med att under F-1Bs hemsida endast lägga in bilderna från promenaderna samt elevernas skannade teckningar. 6. Resultat Vi har lyckats mycket väl med att uppnå våra mål. Alla pedagogerna i arbetslaget har inhämtat kunskaper i IT. Det är dock stor skillnad mellan hur mycket vi lärt oss genom projektet, men var och en har fått ökade kunskaper utifrån sin nivå. Att mäta elevernas inhämtning av IT-kunskaper under en så kort tid är svårt att mäta. Vad vi med säkerhet vet att alla elever har fått insikt i hur man hanterar en dator, skanner och digitalkamera och därigenom utvecklat sitt lärande. Projektet har ännu inte lett till något större samarbete mellan barnen i klasserna, men dock mellan pedagogerna. Vi har även lyckats att få fram en hemsida som vi är nöjda med, men som behöver utvecklas vidare.resultatet av våra ansträngningar av att införa nya verktyg i skolan är att de har blivit väl mottagna av såväl pedagoger som elever. Eftersom en stor majoritet av eleverna har tillgång till datorer hemma har vi försökt att påvisa nya användningsområden. Kulturella föreställningar och redskap förs vidare genom kommunikation och kommunikation är också länken mellan kulturen och människors tänkande. (s105,säljö,2000) Vi har genom att använda ett nytt redskap hittat en länk till att ytterligare kommunicera. Både starka och svaga elever kan kommunicera med varandra och sin omgivning på ett sätt som vår kultur idag kräver. Även Lars-Göran Börjesson skriver att samhället förändras i ett allt snabbare tempo och skriver att skolan inte längre har ensamrätt på kunskapsförmedling. Datorer och IT-teknik ger eleverna möjlighet att använda en mängd kunskapskällor. (internetartikel) Vi anser att vi har försökt att visa barnen att det finns fler vägar till information och kunskap än det som de normalt tror.vi kan på ett enkelt sätt synliggör för andra,tex kolleger och föräldrar, hur våra arbeten fortlöper när vi nu kan visa dokumentationen på flera sätt. Alla sätt passar inte alla men nu har vi möjligheten att fånga fler när vi har fått in ett nytt uttrycksmedel i skolan. För vissa elever är den nya tekniken en självklarhet.

7 7 7. Diskussion Syftet med vårt arbete har varit att föra in IT som ytterligare ett uttrycksmedel. Det har vi bla gjort genom att använda oss av scanner, digitalkamera och dator. Våra delmål var att pedagogerna och barnen skulle få en möjlighet att lära sig dokumentera på ett nytt sätt. Detta har vi gjort eftersom vi och barnen har använt digitalkameran både ute och inne i klassrummet. Barnen tyckte att det var kul att se sig själva i datorn efter det att vi laddat ner dem. Vi har alltså lärt oss själva och barnen hur bilderna laddas ner till en dator och hur man kan beskära dem.vi har lärt oss mer än vad vi kunde innan om en del nya verktyg som vi har arbetat med tillsammans med barnen. Eftersom vi har haft vissa svårigheter med att ha tillgång till både digitalkamera och scanner så har det naturligtvis försvårat arbetet en aning. Digitalkameran skall kunna användas av hela skolan och den bokas vid behov. Den har inte alltid varit tillgänglig när den har behövts för oss. Att den under slutet av perioden dessutom gick sönder gjorde inte heller saken enklare. Vi anser att arbetet med IT blir enklare för både barnen och oss pedagoger när vi får internetuppkoppling i klassrummen samt att det kanske kommer att finnas fler digitalkameror på skolan. Den scannern som har används finns tyvärr inne i personalens arbetsrum som ligger innanför lärarrummet. Det har inte alltid varit populärt att passera genom lärarrummet med barnen. Dessutom blir arbetsrummet ockuperat. I en artikel från KK-stiftelsen står det En av skolan viktigaste uppgifter är att göra sammanhang synliga och förståliga. En av fördelarna med IT är att den ger unika och ständigt nya möjligheter att förklara begrepp och processer och göra dem levande i verkliga sammanhang, Detta håller vi med om och vi tycker verkligen att vi har försökt att lägga kunskapen på barnens nivå och att göra den levande med flera instrument. Roger Säljö skriver i Lärande i praktiken att själva lärandet kan sägas vara en naturlig och nödvändig aspekt av mänskliga verksamheter, människor har hela tiden lärt sig och delat med sig av kunskaper till varandra. (2000) Detta gör barnen och vi pedagoger hela tiden. Vikten av att få ännu ett verktyg in i skolan gör att vi kan fånga fler barn med fler uttrycksmedel. Vissa barn som normalt känns lite svagare hade inga som helst svårigheter att arbeta med datorn. Andra var mindre intresserade av den tekniska delen och ville bara se sin bild. De flesta barn ville ha sina alster utskrivna på skrivaren. Vi har även skrivit texter till en del av bilderna. Några barn från 1L har fått välja ut en bild som vi sedan kopierat över till en egen mapp, som vi skapade vid samma tillfälle.. Vi kan se likheter mellan våra arbeten och Storyline Ylva Lundin, som bygger på att inlärning utgår från var och ens tidigare kunskaper och färdigheter. Tiden som har givits oss pedagoger har varit bristfällig till en början vilket, gjorde att arbetet kom igång relativt sent. Det finns mycket som skulle ha kunnat göras annorlunda men tack vare att vi hade satt kraven på för oss en rimlig nivå kunde vi trots allt känna att detta var någonting roligt och spännande. Syftet och våra delmål är en del av det utvecklingsarbete som vi har påbörjat. Vi tar ett steg i taget och kommer att utvecklas i takt med barnen och lära oss nya saker. Att använda digitalkamera och scanner känns naturligt i sitt sammanhang. Det är dessa verkyg som arbetet konkret för barnen. De har tyckt det varit roligt att lägga in sina bilder på datorn. Vi känner oss nöjda med vad vi har åstadkommit under denna tiden förutom att det visade sig att samarbetet mellan barnen 1L och F1B inte har ökat. Det är något vi får fundera vidare på. Däremot har samarbete mellan pedagogerna i de båda klasserna ökat. Det är till stor del tack vare vår skolledning såg till att klasserna fick lokaler intill varandra.

8 Vad vi framöver kan göra är att utveckla hemsidan och användandet av internet som helhet. Hur kan internet användas tillsammans med barnen i sökandet på information? Efter att ha läst Stig Roland Rask Med eller utan filter inser vi att det av oss krävs en hel del kunskaper och planering innan man låter barnen bekanta sig med internet. Vi har en vision att göra vår hemsidan allt mer professionell. Portfoliometodens idé om att samla barnens arbeten i mappar blir troligen vår nästa utmaning. 8

9 9 8. Litteraturförteckning Säljö R. (2000). Lärande i Praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Bokförlaget Prisma. Rask S R. (2000) Med eller utan filter personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan. Falun. Ordförrådet i Falun. Börjesson L-G. Portfolio för elevens kunskapsutveckling. KK-stiftelsen. En ny generation läromedel. Lundin Y. Storyline Lathund för rapportskrivning