Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
|
|
- Rebecka Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare Studerandeassistent Studerandeassistent
2 SAMMANFATTNING Självkännedom genom Estetisk verksamhet? Vi har jobbat med gymnasieelever med grava funktionshinder. Eleverna har använt olika estetiska uttrycksmedel såsom lera, frigolit, färger m.m. Tillsammans har vi med hjälp av digitalkamera, scanner och skriven loggbok dokumenterat arbetsprocessen från idé till färdigt resultat. Syftet är att träna och stärka elevernas självbild och självförtroende. Elevernas utveckling är svår att mäta men vi skönjer en viss förbättring. Detta projekt vänder sig till de som arbetar inom samma eller liknande verksamheter, samt alla övriga intresserade eller berörda. 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion/bakgrund Sid. 4 Genomförande/Metod Sid. 5 Resultat Sid. 6 Utvärdering/diskussion Sid. 7 Litteraturförteckning Sid. 8 Bilaga PUL-dokument Sid. 9 Bilaga veckoplanering Sid. 10 Bilaga PowerPoint presentation av elevernas arbete Se separat CD-skiva 3
4 INTRODUKTION/BAKGRUND Riksgymnasium Syd(RG) erbjuder elever med funktionshinder samtliga nationella program. Undervisningsgrupperna varierar från vanlig klasstorlek till små grupper med möjlighet att få full gymnasiekompetens. Gruppstorlekarna styrs av elevens behov. Estetisk verksamhet är en kurs som är obligatorisk för alla program på gymnasiet. Här på RG/Söderport erbjuder vi ämnena Bild och Musik inom ämnet Estetisk verksamhet. RG satsar mycket resurser på IT för dessa elever och utvecklar/anpassar ständigt hjälpmedel för att elever med olika fysiska handikapp skall kunna utnyttja datorn som inlärningsredskap. Datorn är inget främmande redskap för dessa elever. Program som främst används är Word och inlärningsprogram i olika ämnen. Det är endast eleverna i Medieprogrammet som använder sig av andra multimediala program eller redskap såsom digitalkamera, scanner, bildbehandlings- eller musik/ljud program. Elever på de andra programmen kommer inte i någon större utsträckning kontakt med multimediala digitala redskap. Eftersom eleverna sitter mycket vid datorerna om dagarna och både Bild och Musik är praktiska/skapande ämnen är tanken att använda digitala redskapen som ett komplement till det praktiska arbetet. Syfte/Mål Vårt arbetslag består av bildlärare, musiklärare och studerandeassistenter, och vår utvalda elevgrupp består av fyra elever med olika grava funktionshinder. Elevernas besvär skiljer sig individuellt och är både fysiska och dolda. Det innebär att de här lektionerna med 4 elever också måste anpassas individuellt. Gemensamt för dem alla är att de har perceptions-, kommunikations-, och minnessvårigheter. Dålig självuppfattning och självförtroende är också vanligt bland dessa elever. Därför vill vi träna och stärka elevernas självbild och självförtroende genom att arbeta med följande frågor: Hur eleven genomför en uppgift, t.ex. hur är elevens initiativförmåga idag, går den att förbättra? Hur vi kan motivera eleven bättre. Vad kan vi göra för att få eleven att utföra uppgiften så självständigt som möjligt? Hur kan vi förbättra elevens minne? 4
5 GENOMFÖRANDE/METOD Så här tänkte vi från början: 1. Genom dokumentation av allt eleverna gör(det som går att dokumentera) 2. Genomgång av tidigare lektioner 3. Praktiskt genomföra en uppgift från början till slut 4. Ge eleven utrymme för egna undersökningar, efter sin egen förmåga 5. Med hjälpmedel som t.ex. digitalkamera, scanner, musikanläggningar, datorn och formbara material. Så här gjorde vi: 1. Vi har tillsammans med eleverna dokumenterat med hjälp av digitalkamera. 2. Början av lektionerna användes till repetition av föregående lektion. Detta gjordes tillsammans med eleverna, och med hjälp av frågor. 3. Elevernas deltagande i det praktiska genomförandet av uppgiften har varierat beroende av deras funktionshinder. Alla har fått assistenthjälp. 4. Eleverna har getts utrymme för egna undersökningar utifrån sina egna förmågor. 5. Hjälpmedel som har använts är: digitalkamera, scanner, dator, formbara material och mänsklig assistans. 5
6 RESULTAT Vi har tränat eleverna i sin personliga utveckling varje vecka, bl.a. deras minne, genom att diskutera och visa bilder från veckan innan. Vi kan ana att eleverna gjort framsteg även om vi inte kan säga hur mycket eftersom färdigheten är kvalitativ. Vi vill också påstå att trivseln ökat och detta borde påverka elevernas självförtroende positivt. Eleverna har klarat sina uppgifter mer eller mindre självständigt. På grund av elevernas funktionshinder är det svårt för dem att bli bättre ur den synvinkeln. Framstegen här ligger istället i lärarens lektionsplanering, nivåanpassning, hjälpmedel samt assistenternas insatser. Vi tycker att vi lyckats bra med våra (lärare och assistenter) insatser vilket medfört att elevernas motivation varit god. Elevernas initiativsförmåga är något vi arbetat med kontinuerligt genom att sätta eleverna i centrum och göra dem så delaktiga som möjligt. Vi tycker att initiativförmågan förbättrats och drar slutsatsen att självförtroendet också blivit bättre. P.g.a. elevernas långsamma arbetstempo har vi inte hunnit arbeta med musiken. Vi har förvisso kalkylerat med mycket tid, men det räckte inte. Våra intentioner från början var att inkludera två Riksgymnasie-grupper i ITiS-arbetet, en med bildinriktning och en med musikinriktning, men vi blev med tiden tvungna att reducera till en Riksgymnasiegrupp av både tidsskäl och praktiska skäl. Vår nya reviderade plan var då att få in musiken i den återstående gruppen, men det hann vi inte heller. Meningen var också att eleverna skulle arbeta mer med datorerna än vad de gjort, men det fanns det varken tidsutrymme eller förmåga till. 6
7 UTVÄRDERING/DISKUSSION Under arbetets gång har elever och arbetslag utvärderat gemensamt med hjälp av regelbunden dokumentation i form av olika medier. Arbetslaget har också utvärderat och diskuterat regelbundet. Vi har kommit fram till att eleverna har arbetat kontinuerligt med sin utveckling, men vi ser svårigheter i att mäta resultaten. ITiS-projektet har bidragit till ett tätare samarbete mellan lärare och assistenter. Vi kan utveckla det ämnesöverskridande arbetet i framtiden, och kanske bättre planera elevernas individuella tidsåtgång inför olika moment. Elevernas undervisningstid för projektet har varit 135 min. i veckan från början av läsåret 02/03 fram till redovisningen, vilket gör ca 60 klocktimmar. Loggboken har underlättat vårt(arbetslagets) arbete, men vi vill betona att resultaten är svåra att värdera. ITiS har inte inneburit så mycket nya arbetssätt för oss, eftersom vi i alla fall arbetar projektinriktat i våra ämnen. Däremot har träffarna på Kick varit intressanta för att se hur andra arbetslag på andra skolor och stadier arbetar. 7
8 LITTERATURFÖRTECKNING Ann-Cathrine Johansson Det finns ingen IT-pedagogik Ingegärd Sandström-Madsén Att tänka med penna och dator KK-stiftelsen Den fjärde basfärdigheten Bodil Jönsson Till en lärare KK-stiftelsen Med eller utan filter Ann Wiklund Ögon, öron och ord/redskap för källkritik Kjell Granström/Gunnel Colnerud Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Hans-Åke Scherp Om skolutveckling och skolledarens roll Anders Jakobsson Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Även IKT-policy för BUF och Policy för elever på BUF-online 8
9 Kristianstad Förfrågan om visningstillstånd Sedan höstterminen 2002 pågår ett ITiS-projekt i estetisk verksamhet på Riksgymnasiet. Arbetet kommer att redovisas och läggas ut på Internet med namn och bilder. Vi vill att Du/dina föräldrar lämnar Ditt/Ert godkännande till detta. Vi ber Dig därför vara vänlig att fylla i nedanstående och skicka/lämna tillbaka det till oss. Sätt kryss Får förekomma med bild och namn. Får förekomma med endast bild. Får ej förekomma. Ort och datum Underskrift Förälder ( Om du är under 18 år ) Med vänlig hälsning Janne Carlsson/Jenny Bergkvist Söderportgymnasiet RG/RH V Boulevarden Kristianstad Tfn: ,
10 RG Torsdag Estetisk verksamhet 3 Intro Ritade hus/människa. Syfte: koll av fysiska och mentala förutsättningar 34 Utställning på regionsmuseet. Hiss sönder kunde ej komma till i utställningen. 35 Wanås studiebesök skulpturparken Guidad tur runt i parken. Syfte: Att få nya intryck/upplevelser Offentlig konst/skulptur 36 Efterarbete Wanås. Fick rita vad de kom ihåg av besöket. Syfte. Vilka minnen hade man från studiebesöket? Var det relevant i sammanhanget? Vad hade man tagit till sig? 37 Redovisning muntligt av sina bilder från Wanåsbesöket. Diskussion. Syfte: Repetition, träning minnet, prata i grupp, se sitt arbete i relation till andras, jämföra dra egna slutsatser. Synliggöra sin egen arbetsinsats. 38 Pratar om offentlig konst och vad det är. Varför? Vi går ut med digitalkamera och letar skulpturer i vår närmiljö Syfte: 10
11 (på sta n/tivoliparken). Fick karta med sig. 39 Gemensam redovisning av bilder tagna med digitalkameran/skulpturer/videokanon 40 Fortsättning av bildredovisning. 41 Test av material. Gemensam nämnare 3- D. Uppgift: ringla en mugg av lera, skära en relief i papper. Syfte: 42 - Resurs Temadag FN 44 - LOV 45 Utställning Corbijn. Foto. Syfte: 46 Uppföljning av utställning. Fick redogöra för en bild/fotografi de valt ut. Uppföljning skulpturvandringen på sta n/tivoliparken. Valde ut en skulptur som de tog reda på fakta om i böcker. Ritade denna. Egen tolkning. Syfte: 11
12 47 - Resurs Egen skapad offentlig konst. Uppgift: Själva skapa en skulptur som de skall placera ut någonstans på skolan. Motivera plats, storlek, placering och vilken tanke de haft med det hela. Ljud/musik till sin presentation. Musikskulptur? Valfritt material. Syfte: 48 Intro/ Bege sig ut med digitalkamera för att leta upp en plats för sin skulptur/verk någonstans på skolan eller närmiljön. Inomhus/utomhus. Fundera över vad som skulle passa just där. Göra en miljöanalys av platsen/placeringen. Hur ser det ut just där? Mycket människor passerar? Vilken sorts människor? Lugnt ställe? Stressigt? Utomhus? Inomhus? Tråkigt ställe? Varför? Vad vill man påverka? osv. Dokumentera platsen med digitalkameran. Olika vinklar så man får en uppfattning av hur det ser ut. (Skall även använda detta senare när vi skall placera in verket i miljön) Skriftlig analys. 12
13 49 Idéskisser. Skulpturarbete påbörjas. Valfritt material. Gärna prova olika möjligheter. Hur vill man påverka målgruppen? Stort/litet? Färg? Lugnt/stilla/aktivt? mjukt/hårt? 50 Fortsatt arbete. 51 Fortsatt arbete 52 LOV 01 LOV 13
14 02 Skulptur färdig? Fotografera denna med digitalkameran. Placera in denna i miljön med hjälp av bildbehandlingsprogram. Syfte: 03 Eleverna skall redovisa terminens arbete med hjälp av ett bildspel. PowerPoint. Musik/ljud Från idé till färdigt resultat. Syfte: Visa hur man kan göra ljud till sitt bildspel. Intro. i studion. Genomgång av Cubase och Wavelab Visa hur man gör egna ljud med hjälp av t.ex. synth, röst, Soundbeam el. andra ljud. Visa hur man gör ett Wavelab-montage. Eleverna väljer teknik.. 04 Musik/ljud Eleverna påbörjar till ljud-arbete. Syfte: 05 Musik/ljud Eleverna avslutar sitt ljudarbete 14
15 06 Redovisning 07 Redovisning Utvärdering 08 LOV 09 - Resurs 15
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).
Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merProjektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merProjektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merKOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Det händer att uttryck som jag bara skojade eller tål du inte lite skämt används till personer som precis blivit/känt sig kränkta, diskriminerade
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013
Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut
Läs merElevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merHyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merArbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan
TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merProjektmaterial. Företagarnas Folkhögskola
Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merSärvux. Kurskatalog 2011/12
Särvux Kurskatalog 2011/12 2 Innehåll Grundläggande särvux motsvarande träningsskolan Svenska 14 Bild 15 Arbete/boende 16 Dator 17 Fritid 18 Mitt Malmö 19 Natur 20 Pengar 21 Grundläggande särvux motsvarande
Läs merCentrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,
Läs merSlutrapport för Pacman
Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt
Läs merLikabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola
Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola Reviderad 2009-05-08 Innehåll 1. Inledning 1.1 Så säger lagen 1.2 Definitioner 1.3 Lägesbeskrivning 1.4 Målbeskrivning 1.5 Förebyggande arbete skola 1.6
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merBo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs 1-4
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4 Pärm 2, 5:2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 2 Lokal pedagogisk
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merFuruboda Folkhögskola
Projektarbete inom ITiS Höstterminen 2002 Furuboda Folkhögskola ur ett deltagarperspektiv Stefan Johansson Roger Lennartsson Kjerstin Perby Agneta Strömberg Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merARBETSPLAN 1 2013-2014
ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merUngdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...
Läs merDet handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merBarnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9
Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Barnkonventionen Gunilla Bergström Ingrid Ekström Jenny Forsgren Ewa-Lott Holmdahl Patrik Knutsson Anne-Sophie Olofsson Inger Ragnarsson Lars-Billy Ragnarsson
Läs merför Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merKvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merMatematik på NV, NS, TE och SMBP
Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Läs merSkogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5år Läsår 2015-2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merMöte med mig själv! Ett ItIS-projekt. Individuella Programmet Swedenborgsgymnasiet Trollhättan. 1. Inledning.
Möte med mig själv! Ett ItIS-projekt. Individuella Programmet Swedenborgsgymnasiet Trollhättan 1. Inledning. På Individuella Programmet vid Swedenborgsgymnasiet tar vi emot ungdomar på mellan 16 och 20
Läs merBjörknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil
Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13 ditt val din profil 1 Björknässkolans profiler 4 Engelska 5 Idrott och Hälsa 6 Matematik/ Naturorienterande ämnen 7 Musik 8 Bild och form 8 Hemkunskap
Läs merITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen 2001. Vårt arbetslag består av :
ITiS - PROJEKT Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen 2001 Vårt arbetslag består av : Christina Andersson Bertil Borglund Ulrica Gustafsson Annelie Jonsson Ethel Karlsson Marita Nilsson specialpedagog
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merValet 2010 på facebook!
Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Tips från SAP:s IT grupp i Helsingborg Bakgrund Hösten 2009 bildade vi en arbetsgrupp där vi diskuterade hur IT kan gagna oss i valet
Läs merSkee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, fritidshem och förskoleklass Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter
Läs merOm du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...
Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan... Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Grundsärskolan i Ljusdal 2015-2016 Alla elever ska känna sig välkomna till Grundsärskolan.
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Läs merSärskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna Uppdaterad 2016-05-02 2 Innehåll Särskild utbildning för vuxna...1 Innehåll... 3 Särskild utbildning för vuxna... 4 Du hittar oss på Anders Ljungstedts Gymnasium... 5 Svenska
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merSkolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ
Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,
Läs merLokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merBjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015
Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Upprättad 2014-10-03 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Definitioner av centrala begrepp... 3 3. Personalens
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merKvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens
Kvalitetsrapport läsår 2014/2015 I Ur och Skur Vattendroppens Inledning Förskolan I Ur och Skur Vattendroppen bedrivs med I Ur och Skur pedagogik. Vi bedriver verksamheten till största delen ute i naturen,
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merÖver tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).
Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet
Läs merRUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15
RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15 1 INNEHÅLL Bakgrund Syfte Definition av diskrimineringsgrunder Definition av målgrupper Förebygga och förhindra trakasserier
Läs mer