Mall vid kartläggning
|
|
- Åke Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor Inlärning Starka sidor Mål i modersmålet Språkligt: muntlig och skriftlig framställning socialt: kommunikation, samspel, koncentration Emotionellt: glädje, ilska, blyghet, osäkerhet, relation till barn och vuxna, mobbad eller mobbar, asocialt beteende, närvaro Biologiskt: Grov- och finmotorik, funktionshinder eller annat hinder Egenskaper: Skapande, kreativitet, fantasi, flitig, ambitiös Arbetssätt och bemötande: Typ av arbetsuppgift fri eller styrd, grad av struktur, individuellt eller kollektivt (grupp) arbete, bestämt, tydligt bemötande, kompromissande eller dialog Svaga sidor
2 Att skriva åtgärdsprogram i samverkan med föräldrar och elev För att hjälpa eleven och föräldrar att komma till tals kan i förväg formulerade frågor vara till god hjälp. Utvalda frågor kan lämnas före mötet, så att både föräldrar och elev kan få möjligheten att tänka igenom och förbereda sig i god tid. Detta tillvägagångssätt både underlättar och ger alla möjlighet att bli delaktig i förändringsarbetet. Följande frågor utgör ingen färdig struktur utan tanken är att ge möjlighet att välja frågor som passar i sammanhanget. Stödfrågor till eleven inför samtalet: Vad är det som är roligt för dig att arbeta med? Vad är det som är mest intressant för dig? Vad är det som du klarar bäst? Vad är det viktigaste för dig just nu? Är du nöjd med det sätt som du jobbar på eller vill du ändra ditt arbetssätt? Vad tycker du om modersmålsundervisningen? Är det något som du vill ändra på i modersmålsundervisningen? Tycker du att du kan säga det du vill under modersmålslektionen? Tycker du att modersmålsläraren bryr sig om det du säger? Trivs du med den modersmålsgruppen som du befinner dig i? Stödfrågor till föräldrar inför samtalet: Vad tror ni att ert barn tycker är roligast i modersmålet? Vad är ert barn speciellt intresserad av/har speciellt lätt för i modersmålet? Har ert barn förmågor och intressen som inte tas tillvara i modersmålet? Finns det något som ert barn har svårt för? Finns det något i modersmålet som behöver förändras så att svårigheterna kan minskas? Hur tänker ni ert barns framtid i modersmålet?
3 Stödfrågor under samtalet (närvarande: elev, föräldrar och modersmålslärare) Nuläget: Utgångspunkten är kartläggningen samt de i förväg lämnade frågorna. Vilka förmågor har du som skulle kunna utvecklas vidare? Vad kan det vara roligast för dig att arbeta med? Hur fungerar det i modersmålsgruppen? Vad kan det bero på att det är som det är just nu i gruppen? Vad tycker du om läromedlen i modersmål som vi använder? Mål: Vad vill du att uppnå? Vilken förändring vill föräldrar och modersmålsläraren se hos eleven? Beskriver målet vad och hur du skall göra för att nå målet? Kommer vi att veta hur och när eleven har nått målet? Går det att utvärdera målet? Har det gått hem vad som kommer att bli bättre för eleven när målet är uppnått? Är målet realistiskt att uppnå under den uppsatta tiden? Är eleven välmotiverad för att nå målet? Metod och åtgärd: Vem skall göra vad och hur skall vi arbeta? Vilka pedagogiska åtgärder behövs från modersmålsenheten? Vilka förändringar bör göras i modersmålsgruppen? Vilket stöd behöver eleven under modersmålslektionen? Vad tycker du om det föreslagna stödet? Vad finns det för behov av konkreta hjälpmedel? På vilket sätt skall stödet ges? På vilket sätt skall metoderna genomföras? På vilket sätt kommer hemmet och modersmålsläraren att samarbeta? På vilket sätt kommer eleven att vara delaktig i förändringsarbetet? Har det tydligtgjorts vem som ansvarar för vad och när det skall slutföras? Är alla eniga om det beslutade och finns det något behov av ytterligare stöd?
4 Stödfrågor inför uppföljning och utvärdering Har målet uppnåtts? Vad var det som gjorde att vi har lyckats eller inte lyckats? Vad kan det behövas för att få vidare utveckling? Vad är följdsteget då målet är uppnått? Stödfrågor vid uppföljning och utvärderingssamtal Hur ser undervisningssituationen i nuläget? Syns det något märkbar förändring i relation till tidigare? Om svaret är nej, vad kan orsakerna vara? Har vi genomfört det som vi beslutade? Hur fungerade arbetet? Vad var det som var lätt? Vad var det som var svårt? Har vi uppnått målet? Har det kommit fram någon annan oförutsedd förändring? Vad kan det vara för orsak till det? Finns det några nya önskningar, behov eller förutsättningar? Hur upplever eleven, föräldrarna respektive modersmålläraren framtida behov? Vad kan göras härnäst är det fortsättning med samma punkter eller jobba vidare med några av de andra som framkom under nuläget?
5 Åtgärdsprogram och extra utvecklingsplan (Upprättas av modersmålslärare, elev och föräldrar i samverkan) Elevens namn: Grupp: Skola: Deltagare vid upprättandet av åtgärdsprogrammet: Datum: Ansvarig modersmålslärare: Vilka är elevens starka sidor? Vilka är svårigheterna? I vilka situationer behöver eleven stöd och hjälp? Långsiktiga mål: Vilka delmål skall vi börja med? Modersmålsenheten skall hjälpa eleven genom att Övriga stödåtgärder
6 Modersmålsenheten/Solna Datum: Åtgärdsprogram/utvecklingsplan Skola: Elevens namn: Grupp: Modersmål: Närvarande personer: Nuläge Mål Delmål Åtgärd/Metod/Ansvarig Utvärdering Datum för uppföljning: Ansvarig: Eleven: Förälder: Modersmålslärare:
7 Till dig som vill använda kartläggnings- och åtgärdsprogram Obs! Nedanstående text är endast ett exempel och har inte någon verklighetsanknytning. Det här materialet är tänkt att vara till hjälp och stöd för alla som vill använda dessa. Mallen är inte avsedd att lämnas vidare till elev och föräldrar, däremot kan sammanfattningen av kartläggningen användas som ett underlag vid samtal med elev och föräldrar när åtgärdsprogrammet upprättas. Om den ifyllda mallen sparas, bör den förvaras på ett betryggande sätt. Uppgifter som rör enskild elevs personliga förhållanden är belagda med sekretess och bör hanteras och förvaras enligt gällande lagstiftning. Kartläggning Eleven Den tolvårige eleven är en öppen, spontan och normalbegåvad pojke. Eleven har alltid tyckt om att läsa böcker, skriva brev och dagbok. Han har också god känsla för bild och form. Eleven är född i Sverige. Elevens pappa omkom i en trafikolycka i hemlandet under en semestervistelse. Elevens mamma har haft en svår tid efter pappans bortgång. Eleven och hans mamma har levt ett undanskymt liv, isolerat från det svenska samhället. Mamman hade ingen person i sin närhet som kunde ge henne stöd, ingen att dela glädje eller sorg med. När eleven var sex år upptäcktes det att han hade en hörselskada. Han fick en hörselapparat som han använde mycket i början och elevens mamma märkte skillnaden i hans utveckling när han hade börjat använda hörselapparaten. Nu när eleven går i femman vill han inte längre ha den i skolan, men fortfarande använder han den hemma. Det är viktigt för eleven att inte vara annorlunda och han är rädd för att kompisarna i gruppen skall reta honom. Eleven talar mycket om att han vill bli författare. Elevens mamma tycker att det viktigaste är att han skall kunna försörja sig. Eleven är okoncentrerad och har svårt att klara det uppsatta målet i modersmålet. Därför vill modersmålsläraren informera mamman om situationen och föreslår att eleven, hans mamma och han själv träffas och diskuterar vad som kan göras för att förbättra situationen och att eventuellt göra en individuell plan.
8 Elevplan Nr 1 Januari Nuläge Förklaringar Mål Metod Utvärdering Eleven är aktiv och vill vara med överallt där det sker saker och ting. Eleven har alltid tyckt om att skriva och läsa, men hänger inte riktigt med på lektionerna. Eleven har svårt att koncentrera sig och hänger inte längre med i modersmålet. Elevens hörselskada och hans ovilja att använda hörselapparaten. Elevens gruppkompisar förstår inte vad en hörselskada innebär. Ljudnivån är hög i grupplokalen. Eleven, liksom andra elever, ska ha arbetsro under modersmålslektionen. Eleven hänger med i modersmålet, jobbar koncentrerat och har roligt igen. vänder sig mot gruppen när han pratar, pratar inte samtidigt som han skriver på tavlan. Modersmålläraren får handledning av hörselvårdskonsulenten. Hörselvårdskonsulenten erbjuder Eleven en Vigrupp för hörselskadade. Få honom motiverad att använda sin apparat. vänder sig mot gruppen när han pratar, får inte glömma att låta bli att prata när han skriver på tavlan. Mer arbetsro numera. Eleven har lättare att koncentrera sig och tycker det är roligt med modersmålet. Eleven har varit med på alla Vigruppträffarna, använder då hörselapparaten, även hemma, men inte i under annan skoltid. Eleven använder inte sin hörselapparat. Eleven säger att han är rädd för att bli retad och dessutom fungerar inte apparaten när det är hög ljudvolym i grupplokalen. Eleven använder sin hörselapparat. Ansvariga: Mamma och konsulenten. Utvärdering efter tre månader. Ansvarig: Beslutar om ny planering med tonvikt på målet att eleven använder hörselapparaten i grupprummet. Hörselvårdskonsul enten, eleven och elevens mamma utarbetar en plan för detta. Beslutar om ny utvärdering i februari.
9 Elevplan Nr 2 April Nuläge Förklaringar Mål Metod Utvärdering Det är lugnt i grupprummet nu. Eleven tycker att det är roligt med modersmål. talar inte samtidigt som han skriver på tavlan och då hör eleven. All undervisning i modersmål sker i grupprummet. tar kontakt med hörselvårdskonsulenten för mer information om eleven. Eventuellt byte till modernare hörselapparat. Modersmålslära ren har deltagit i en kurs om hörselsvårighet er. Han tyckte att den var bra. Avstämningen har fungerat bra. Eleven använder inte hörselapparaten i grupprummet. Modersmål är kul. Bra att i lugn och ro få gå igenom sånt som man missat på lektionerna. En plan finns inom tre veckor. stämmer av med eleven hur det går 1 gång/v. Eleven tycker att det går rätt bra att följa undervisningen i modersmål. Plan för användning av hörselapparat i grupprum fattas. Eleven tycker att han blir retad. ansvarar och eleven deltar. pratar med eleven och gruppen innan planen görs. Det tog en månad att få fram planen. Eleven har svårt att arbeta efter överenskommel sen. Eleven glömmer apparaten hemma. Under rasterna råkar eleven i konflikter och slagsmål med kamraterna. Eleven missuppfattar olika situationer på rasterna pga sin hörselskada. Rasterna fungerar bra. Att kunna ha kul med kompisarna. undersöker vad som orsakar rastbråken. Modersmålslära ren har haft samtal med eleven, mamman och gruppen. Många i gruppen har svårt att förstå sig på eleven. Eleven saknar bra kompisar.
Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun
Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Innehållsförteckning Inledning.sid. 3 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag..sid. 4 IUP och åtgärdsprogram...sid. 5 Sekretess och förvaring.sid.
Läs merGrundsärskoleenkät Vårdnadshavare, inriktning ämnen
Grundsärskoleenkät 2016 Vårdnadshavare, inriktning ämnen Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Stämmer helt och hållet 13 52 Stämmer ganska bra 8 32 Stämmer ganska dåligt
Läs merMariaskolan hela skola föräldrar 2016
Mariaskolan hela skola föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 70 80,5 Årskurs 4-6 17 19,5 Årskurs 7-9 0 0 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 47 54 Stämmer ganska bra 32 36,8 Stämmer
Läs merRutgerskolan föräldrar 2016
Rutgerskolan föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 40 50,6 Årskurs 4-6 38 48,1 Årskurs 7-9 1 1,3 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 37 46,8 Stämmer ganska bra 34 43 Stämmer ganska
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merSkolan-Fritids Föräldrar 2016
Skolan-Fritids Föräldrar 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 56 100 Mackleanskolan 0 0 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 0 0 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass
Läs merPedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:
Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merStöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.
Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning
Läs merPedagogisk kartläggning F-9
Utbildnings och fritidsförvaltningen Resurscentrum 0223-44353 Pedagogisk kartläggning F-9 Datum.. Elevens namn: Födelsedatum:. Adress:. Skola och skolår:.. Vårdnadshavare 1 Tel hem:.. Tel arbete/mobil:...
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merSkolan F-6 Föräldrar 2016
Skolan F-6 Föräldrar 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 0 0 Mackleanskolan 0 0 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 120 100 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass Årskurs
Läs merFöräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!
1 Föräldraenkät skola Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Vilket år går ditt barn? 1 Förskoleklass 2 År 1 3 År 2 4 År 3 5 År 4 6 År 5 7 År 6 8 År 7 9 År 8 10 År 9 2 Är det en flicka eller en pojke?
Läs merLektion 1. Bli nyfiken
Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion
Läs merResultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Ängbyskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merFöräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merArbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015
150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merArbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11
Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100
Läs merBarnen ska ges möjlighet att vara delaktiga i den dagliga verksamheten med de områden som berörs i likabehandlingsplanen.
LIKABEHANDLING Likabehandlingsplan reviderad, 2018/2019 Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet. Vi vill erbjuda barnen en trygg,
Läs merEn-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.
En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra
Läs merBarn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015
Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merRiktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012
Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja
Läs merVad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Läs merGammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merFörväntningsdokument. Mesta skola
Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan
Läs merKLASSKONFERENSER I ELINSBORGSSKOLAN
S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ELINSBORGSSKOLAN SID 1 (7) KLASSKONFERENSER I ELINSBORGSSKOLAN Klasskonferenser genomförs för att kunna stödja eleverna på bästa sätt och följa deras utveckling och lärande.
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merRusmedel ur barnets synvinkel
FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merJag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge
Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,
Läs merLIKABEHANDLING. Likabehandlingsplan reviderad, vt Vision/ledningsdeklaration. Inflytande och delaktighet. Information
LIKABEHANDLING Likabehandlingsplan reviderad, vt 2018 Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet. Vi vill erbjuda barnen en trygg,
Läs merEn elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11
En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla
Läs merSkolenkäten hösten 2012
Skolenkäten hösten 2012 Totalrapport för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i grundskolan och grundsärskolan Antal medverkande skolenheter: 768 Antal svar Grundskolan: 29143 Förskoleklass: 3979
Läs merHur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merFörsök låta bli att jämföra
Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs mer+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du
Läs merUndervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan
20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merUtbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information
KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merStockholms stad. Västerholms friskola. 64 svar. 80 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Västerholms friskola 64 svar 80 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 46 26 13 10 5 72 3% 2017 55 30 11
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merOm adhd en film om bemötande och förståelse i skolan
Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om
Läs merSkandinaviska skolan i Maputos plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skandinaviska skolan i Maputos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola, skola och fritidshem Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merKonsultation med förskola
Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter
Läs merNätverksträff Fritidshem 3 juni 2015
Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015 Hur skall vi göra nu då? Start- kort presentation av Östad. Genomgång dagordning Resultatpresentation och dialog kring GRenkäten Fritidshem Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare
Läs merSKOLUTVECKLINGSPROGRAM
SKOLUTVECKLINGSPROGRAM SIGTUNA KOMMUN (Utdrag ur Framtidens skola i Sigtuna kommun ett skolutvecklingsprogram för Sigtuna kommun) Sigtuna kommun Förord Skolutvecklingsprogrammet sätter upp mål och verktyg
Läs merMÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN
DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra
Läs merUtvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?
Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet En gång varje termin ska du och ditt barn träffa läraren eller klassföre ståndaren för att ha ett utvecklingssamtal. Samtalet
Läs merEleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen
Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merFördjupad kartläggning
UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att
Läs merArbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs merPLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola
PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skogshyddan, Läsåret 2017/2018 Orrelyckans Förskola Vision På förskolan Skogshyddan ska alla känna trygghet, trivsel och tillit. Ingen skall
Läs mer52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström
52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström 1 Egenskaper 52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström
Läs merUtvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merSida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011
Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)
Läs merTIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM
i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner
Läs merPlan mot kränkande behandling
POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter
Läs merFöräldraenkät förskola Hur nöjd är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem
1 Föräldraenkät förskola Hur är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem Det är viktigt att Du fyller i hela frågeformuläret. Det spelar ingen roll om det är barnets mamma eller pappa eller annan vårdnadshavare
Läs merEnhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%
Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% 1. Jag känner mig trygg i skolan. 100 100 100 100 100, 2. De andra eleverna är trevliga mot mig i skolan. 97 97 97 100
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merElevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merSamtalsunderlag för enkel kartläggning
simrishamn.se Bilaga 1 Samtalsunderlag för enkel kartläggning Mall till samtalsinnehåll mellan mentor, elev och vårdnadshavare. Syfte med kartläggningen: Ta reda på orsakerna till den betydande frånvaron
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar
1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.
Läs merFrågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)
1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar
Läs merAMIR. Boken handlar om: Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
IDAN 1 Boken handlar om: Olle och Amir är bästa kompisar. En dag, på rasten, ser Olle att Amir är ledsen. Han frågar vad det är, men Amir vill inte berätta. Olle ser tre killar bakom Amir. De säger: Brunt
Läs merNärvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.
Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras
Läs merInskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Läs merGärdsmosseskolan - Åk 3 - Göteborgs Stad
Gärdsmosseskolan - Åk 3 - Göteborgs Stad Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda
Läs merBackegårdsskolan - Förskoleklass - Göteborgs Stad
Backegårdsskolan - Förskoleklass - Göteborgs Stad Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merBrudbergsskolan - Åk 2 - Göteborgs Stad
Brudbergsskolan - Åk - Göteborgs Stad Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa
Läs merTips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Läs merFöräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren 2013 15 svar, 71%
Föräldrar Förskola - Våren 5 svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 9 8 0 5 8 5 bra 98% 0% 0% 0% 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 4 5 5 0 8 4 9% 8% 0% 0% 4.
Läs merRelationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn
Relationsarbete Vertikala relationer vuxna Horisontala relationer barn Några begrepp Diskriminering Kränkning Mobbning Trakasserier Likabehandlingsplan Främja barns lika rättigheter Motverka all form av
Läs mer