Mall vid kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mall vid kartläggning"

Transkript

1 Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor Inlärning Starka sidor Mål i modersmålet Språkligt: muntlig och skriftlig framställning socialt: kommunikation, samspel, koncentration Emotionellt: glädje, ilska, blyghet, osäkerhet, relation till barn och vuxna, mobbad eller mobbar, asocialt beteende, närvaro Biologiskt: Grov- och finmotorik, funktionshinder eller annat hinder Egenskaper: Skapande, kreativitet, fantasi, flitig, ambitiös Arbetssätt och bemötande: Typ av arbetsuppgift fri eller styrd, grad av struktur, individuellt eller kollektivt (grupp) arbete, bestämt, tydligt bemötande, kompromissande eller dialog Svaga sidor

2 Att skriva åtgärdsprogram i samverkan med föräldrar och elev För att hjälpa eleven och föräldrar att komma till tals kan i förväg formulerade frågor vara till god hjälp. Utvalda frågor kan lämnas före mötet, så att både föräldrar och elev kan få möjligheten att tänka igenom och förbereda sig i god tid. Detta tillvägagångssätt både underlättar och ger alla möjlighet att bli delaktig i förändringsarbetet. Följande frågor utgör ingen färdig struktur utan tanken är att ge möjlighet att välja frågor som passar i sammanhanget. Stödfrågor till eleven inför samtalet: Vad är det som är roligt för dig att arbeta med? Vad är det som är mest intressant för dig? Vad är det som du klarar bäst? Vad är det viktigaste för dig just nu? Är du nöjd med det sätt som du jobbar på eller vill du ändra ditt arbetssätt? Vad tycker du om modersmålsundervisningen? Är det något som du vill ändra på i modersmålsundervisningen? Tycker du att du kan säga det du vill under modersmålslektionen? Tycker du att modersmålsläraren bryr sig om det du säger? Trivs du med den modersmålsgruppen som du befinner dig i? Stödfrågor till föräldrar inför samtalet: Vad tror ni att ert barn tycker är roligast i modersmålet? Vad är ert barn speciellt intresserad av/har speciellt lätt för i modersmålet? Har ert barn förmågor och intressen som inte tas tillvara i modersmålet? Finns det något som ert barn har svårt för? Finns det något i modersmålet som behöver förändras så att svårigheterna kan minskas? Hur tänker ni ert barns framtid i modersmålet?

3 Stödfrågor under samtalet (närvarande: elev, föräldrar och modersmålslärare) Nuläget: Utgångspunkten är kartläggningen samt de i förväg lämnade frågorna. Vilka förmågor har du som skulle kunna utvecklas vidare? Vad kan det vara roligast för dig att arbeta med? Hur fungerar det i modersmålsgruppen? Vad kan det bero på att det är som det är just nu i gruppen? Vad tycker du om läromedlen i modersmål som vi använder? Mål: Vad vill du att uppnå? Vilken förändring vill föräldrar och modersmålsläraren se hos eleven? Beskriver målet vad och hur du skall göra för att nå målet? Kommer vi att veta hur och när eleven har nått målet? Går det att utvärdera målet? Har det gått hem vad som kommer att bli bättre för eleven när målet är uppnått? Är målet realistiskt att uppnå under den uppsatta tiden? Är eleven välmotiverad för att nå målet? Metod och åtgärd: Vem skall göra vad och hur skall vi arbeta? Vilka pedagogiska åtgärder behövs från modersmålsenheten? Vilka förändringar bör göras i modersmålsgruppen? Vilket stöd behöver eleven under modersmålslektionen? Vad tycker du om det föreslagna stödet? Vad finns det för behov av konkreta hjälpmedel? På vilket sätt skall stödet ges? På vilket sätt skall metoderna genomföras? På vilket sätt kommer hemmet och modersmålsläraren att samarbeta? På vilket sätt kommer eleven att vara delaktig i förändringsarbetet? Har det tydligtgjorts vem som ansvarar för vad och när det skall slutföras? Är alla eniga om det beslutade och finns det något behov av ytterligare stöd?

4 Stödfrågor inför uppföljning och utvärdering Har målet uppnåtts? Vad var det som gjorde att vi har lyckats eller inte lyckats? Vad kan det behövas för att få vidare utveckling? Vad är följdsteget då målet är uppnått? Stödfrågor vid uppföljning och utvärderingssamtal Hur ser undervisningssituationen i nuläget? Syns det något märkbar förändring i relation till tidigare? Om svaret är nej, vad kan orsakerna vara? Har vi genomfört det som vi beslutade? Hur fungerade arbetet? Vad var det som var lätt? Vad var det som var svårt? Har vi uppnått målet? Har det kommit fram någon annan oförutsedd förändring? Vad kan det vara för orsak till det? Finns det några nya önskningar, behov eller förutsättningar? Hur upplever eleven, föräldrarna respektive modersmålläraren framtida behov? Vad kan göras härnäst är det fortsättning med samma punkter eller jobba vidare med några av de andra som framkom under nuläget?

5 Åtgärdsprogram och extra utvecklingsplan (Upprättas av modersmålslärare, elev och föräldrar i samverkan) Elevens namn: Grupp: Skola: Deltagare vid upprättandet av åtgärdsprogrammet: Datum: Ansvarig modersmålslärare: Vilka är elevens starka sidor? Vilka är svårigheterna? I vilka situationer behöver eleven stöd och hjälp? Långsiktiga mål: Vilka delmål skall vi börja med? Modersmålsenheten skall hjälpa eleven genom att Övriga stödåtgärder

6 Modersmålsenheten/Solna Datum: Åtgärdsprogram/utvecklingsplan Skola: Elevens namn: Grupp: Modersmål: Närvarande personer: Nuläge Mål Delmål Åtgärd/Metod/Ansvarig Utvärdering Datum för uppföljning: Ansvarig: Eleven: Förälder: Modersmålslärare:

7 Till dig som vill använda kartläggnings- och åtgärdsprogram Obs! Nedanstående text är endast ett exempel och har inte någon verklighetsanknytning. Det här materialet är tänkt att vara till hjälp och stöd för alla som vill använda dessa. Mallen är inte avsedd att lämnas vidare till elev och föräldrar, däremot kan sammanfattningen av kartläggningen användas som ett underlag vid samtal med elev och föräldrar när åtgärdsprogrammet upprättas. Om den ifyllda mallen sparas, bör den förvaras på ett betryggande sätt. Uppgifter som rör enskild elevs personliga förhållanden är belagda med sekretess och bör hanteras och förvaras enligt gällande lagstiftning. Kartläggning Eleven Den tolvårige eleven är en öppen, spontan och normalbegåvad pojke. Eleven har alltid tyckt om att läsa böcker, skriva brev och dagbok. Han har också god känsla för bild och form. Eleven är född i Sverige. Elevens pappa omkom i en trafikolycka i hemlandet under en semestervistelse. Elevens mamma har haft en svår tid efter pappans bortgång. Eleven och hans mamma har levt ett undanskymt liv, isolerat från det svenska samhället. Mamman hade ingen person i sin närhet som kunde ge henne stöd, ingen att dela glädje eller sorg med. När eleven var sex år upptäcktes det att han hade en hörselskada. Han fick en hörselapparat som han använde mycket i början och elevens mamma märkte skillnaden i hans utveckling när han hade börjat använda hörselapparaten. Nu när eleven går i femman vill han inte längre ha den i skolan, men fortfarande använder han den hemma. Det är viktigt för eleven att inte vara annorlunda och han är rädd för att kompisarna i gruppen skall reta honom. Eleven talar mycket om att han vill bli författare. Elevens mamma tycker att det viktigaste är att han skall kunna försörja sig. Eleven är okoncentrerad och har svårt att klara det uppsatta målet i modersmålet. Därför vill modersmålsläraren informera mamman om situationen och föreslår att eleven, hans mamma och han själv träffas och diskuterar vad som kan göras för att förbättra situationen och att eventuellt göra en individuell plan.

8 Elevplan Nr 1 Januari Nuläge Förklaringar Mål Metod Utvärdering Eleven är aktiv och vill vara med överallt där det sker saker och ting. Eleven har alltid tyckt om att skriva och läsa, men hänger inte riktigt med på lektionerna. Eleven har svårt att koncentrera sig och hänger inte längre med i modersmålet. Elevens hörselskada och hans ovilja att använda hörselapparaten. Elevens gruppkompisar förstår inte vad en hörselskada innebär. Ljudnivån är hög i grupplokalen. Eleven, liksom andra elever, ska ha arbetsro under modersmålslektionen. Eleven hänger med i modersmålet, jobbar koncentrerat och har roligt igen. vänder sig mot gruppen när han pratar, pratar inte samtidigt som han skriver på tavlan. Modersmålläraren får handledning av hörselvårdskonsulenten. Hörselvårdskonsulenten erbjuder Eleven en Vigrupp för hörselskadade. Få honom motiverad att använda sin apparat. vänder sig mot gruppen när han pratar, får inte glömma att låta bli att prata när han skriver på tavlan. Mer arbetsro numera. Eleven har lättare att koncentrera sig och tycker det är roligt med modersmålet. Eleven har varit med på alla Vigruppträffarna, använder då hörselapparaten, även hemma, men inte i under annan skoltid. Eleven använder inte sin hörselapparat. Eleven säger att han är rädd för att bli retad och dessutom fungerar inte apparaten när det är hög ljudvolym i grupplokalen. Eleven använder sin hörselapparat. Ansvariga: Mamma och konsulenten. Utvärdering efter tre månader. Ansvarig: Beslutar om ny planering med tonvikt på målet att eleven använder hörselapparaten i grupprummet. Hörselvårdskonsul enten, eleven och elevens mamma utarbetar en plan för detta. Beslutar om ny utvärdering i februari.

9 Elevplan Nr 2 April Nuläge Förklaringar Mål Metod Utvärdering Det är lugnt i grupprummet nu. Eleven tycker att det är roligt med modersmål. talar inte samtidigt som han skriver på tavlan och då hör eleven. All undervisning i modersmål sker i grupprummet. tar kontakt med hörselvårdskonsulenten för mer information om eleven. Eventuellt byte till modernare hörselapparat. Modersmålslära ren har deltagit i en kurs om hörselsvårighet er. Han tyckte att den var bra. Avstämningen har fungerat bra. Eleven använder inte hörselapparaten i grupprummet. Modersmål är kul. Bra att i lugn och ro få gå igenom sånt som man missat på lektionerna. En plan finns inom tre veckor. stämmer av med eleven hur det går 1 gång/v. Eleven tycker att det går rätt bra att följa undervisningen i modersmål. Plan för användning av hörselapparat i grupprum fattas. Eleven tycker att han blir retad. ansvarar och eleven deltar. pratar med eleven och gruppen innan planen görs. Det tog en månad att få fram planen. Eleven har svårt att arbeta efter överenskommel sen. Eleven glömmer apparaten hemma. Under rasterna råkar eleven i konflikter och slagsmål med kamraterna. Eleven missuppfattar olika situationer på rasterna pga sin hörselskada. Rasterna fungerar bra. Att kunna ha kul med kompisarna. undersöker vad som orsakar rastbråken. Modersmålslära ren har haft samtal med eleven, mamman och gruppen. Många i gruppen har svårt att förstå sig på eleven. Eleven saknar bra kompisar.

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Innehållsförteckning Inledning.sid. 3 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag..sid. 4 IUP och åtgärdsprogram...sid. 5 Sekretess och förvaring.sid.

Läs mer

Grundsärskoleenkät Vårdnadshavare, inriktning ämnen

Grundsärskoleenkät Vårdnadshavare, inriktning ämnen Grundsärskoleenkät 2016 Vårdnadshavare, inriktning ämnen Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Stämmer helt och hållet 13 52 Stämmer ganska bra 8 32 Stämmer ganska dåligt

Läs mer

Rutgerskolan föräldrar 2016

Rutgerskolan föräldrar 2016 Rutgerskolan föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 40 50,6 Årskurs 4-6 38 48,1 Årskurs 7-9 1 1,3 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 37 46,8 Stämmer ganska bra 34 43 Stämmer ganska

Läs mer

Pedagogisk kartläggning F-9

Pedagogisk kartläggning F-9 Utbildnings och fritidsförvaltningen Resurscentrum 0223-44353 Pedagogisk kartläggning F-9 Datum.. Elevens namn: Födelsedatum:. Adress:. Skola och skolår:.. Vårdnadshavare 1 Tel hem:.. Tel arbete/mobil:...

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Föräldraenkät skola Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Vilket år går ditt barn? 1 Förskoleklass 2 År 1 3 År 2 4 År 3 5 År 4 6 År 5 7 År 6 8 År 7 9 År 8 10 År 9 2 Är det en flicka eller en pojke?

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter: Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Lektion 1. Bli nyfiken

Lektion 1. Bli nyfiken Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM SKOLUTVECKLINGSPROGRAM SIGTUNA KOMMUN (Utdrag ur Framtidens skola i Sigtuna kommun ett skolutvecklingsprogram för Sigtuna kommun) Sigtuna kommun Förord Skolutvecklingsprogrammet sätter upp mål och verktyg

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förväntningsdokument. Mesta skola

Förväntningsdokument. Mesta skola Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan

Läs mer

Föräldraenkät förskola Hur nöjd är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem

Föräldraenkät förskola Hur nöjd är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem 1 Föräldraenkät förskola Hur är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem Det är viktigt att Du fyller i hela frågeformuläret. Det spelar ingen roll om det är barnets mamma eller pappa eller annan vårdnadshavare

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T

Läs mer

ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 2009-09-07 ELEVER MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder,

Läs mer

KLASSKONFERENSER I ELINSBORGSSKOLAN

KLASSKONFERENSER I ELINSBORGSSKOLAN S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ELINSBORGSSKOLAN SID 1 (7) KLASSKONFERENSER I ELINSBORGSSKOLAN Klasskonferenser genomförs för att kunna stödja eleverna på bästa sätt och följa deras utveckling och lärande.

Läs mer

Föräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren 2013 15 svar, 71%

Föräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren 2013 15 svar, 71% Föräldrar Förskola - Våren 5 svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 9 8 0 5 8 5 bra 98% 0% 0% 0% 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 4 5 5 0 8 4 9% 8% 0% 0% 4.

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström

52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström 52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström 1 Egenskaper 52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015 Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015 Hur skall vi göra nu då? Start- kort presentation av Östad. Genomgång dagordning Resultatpresentation och dialog kring GRenkäten Fritidshem Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Eslövs kommun Ängabo förskola

Eslövs kommun Ängabo förskola Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Ängabo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 61 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Eslövs kommun Lönnebo förskola

Eslövs kommun Lönnebo förskola Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Lönnebo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 45 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Skolenkäten hösten 2012

Skolenkäten hösten 2012 Skolenkäten hösten 2012 Totalrapport för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i grundskolan och grundsärskolan Antal medverkande skolenheter: 768 Antal svar Grundskolan: 29143 Förskoleklass: 3979

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,

Läs mer

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet En gång varje termin ska du och ditt barn träffa läraren eller klassföre ståndaren för att ha ett utvecklingssamtal. Samtalet

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar 1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn Relationsarbete Vertikala relationer vuxna Horisontala relationer barn Några begrepp Diskriminering Kränkning Mobbning Trakasserier Likabehandlingsplan Främja barns lika rättigheter Motverka all form av

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Skandinaviska skolan i Maputos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skandinaviska skolan i Maputos plan mot diskriminering och kränkande behandling Skandinaviska skolan i Maputos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola, skola och fritidshem Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer

Läs mer

Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor

Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor Lokal arbetsplan för Norrmalmskolan Läsåret 2013/2014 Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor Datum: Namn: Eva Lundmark Rektor: Eva Lundmark

Läs mer

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer