Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

Transkript

1 Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

2 Innehållsförteckning Inledning.sid. 3 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag..sid. 4 IUP och åtgärdsprogram...sid. 5 Sekretess och förvaring.sid. 6 Kartläggning...sid. 7 Formalia..sid. 8 Nuläge sid. 8 Mål..sid.9 Åtgärder...sid. 10 Utvärdering och uppföljning.. sid. 10 Bilaga sid. 12 2

3 Inledning Denna plan innehåller rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas vid arbete med åtgärdsprogram och ska tjäna som vägledning och stöd vid upprättande av sådana. Stor hänsyn måste tas till att varje elev är unik och att omständigheterna runt eleven varierar vilket gör att upprättandet av åtgärdsprogrammet måste anpassas utifrån varje enskild elev. Det är inte det skrivna åtgärdsprogrammet som är det viktiga utan det förändringsarbete som programmet kan sätta igång och som då dokumenteras. Vid utformandet av åtgärdsprogrammet kan man antingen välja att ha en blankett eller skriva i löpande text där nedanstående rubriker finns med. I åtgärdsprogrammet ska följande finnas med: formalia en nulägesbeskrivning mål långsiktiga och kortsiktiga åtgärder som syftar till att uppnå målen en tydlig ansvarsfördelning tid och plats för utvärdering av åtgärdsprogrammet berörda parters underskrifter utvärdering av tidigare mål och åtgärder 3

4 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag Dokumentationen och planeringen för elev i behov av särskilt stöd kallas åtgärdsprogram. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder skall rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet (Grundskoleför ordningen 5 kap 1 ). Styrkan i åtgärdsprogram ligger i dess individuellt anpassade innehåll, i karaktären av ett processinriktat arbetssätt, i att elevens situation ständigt prövas och att ansvarsförhållanden delas upp och klargörs. Ansvarig skolledare är den som har det yttersta ansvaret för att åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för att se till att berörda får ta del av åtgärdsprogrammets innehåll, att följa upp hur åtgärder genomförs och att kontinuerlig hålla kontakt med alla berörda är det emellertid lämpligast att tex klasslärare/mentor/handledare eller annan på skolan innehar. Ansvaret för de olika delarna/åtgärderna kan naturligtvis ligga på flera personer. 4

5 Dokumentationen av åtgärdsprogrammet, kan ske under mötet eller i nära anslutning till mötet. Vid byte av årskurs eller vid skolbyte bör åtgärdsprogrammet följa eleven. Om sekretessbelagd information finns ska vårdnadshavare ge sitt samtycke för att överlämnande av information ska kunna ske. Individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram I utvecklingssamtalet upprättas för alla elever den individuella utvecklingsplanen. Den individuella utvecklingsplanen ersätter inte åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet kan upprättas när som helst under skolåret. De flesta elever når läroplanens och kursplanernas mål, men alla gör inte det. Så snart det framkommit att en elev behöver särskilt stöd ska behovet utredas och ett åtgärdsprogram upprättas i vilket skolan beskriver de insatser som ska göras (Skolverket Den individuella utvecklingsplanen, 2005, s.15). Det är av vikt att elevens hela skolsituation kartläggs och analyseras som en grund för stödinsatserna. Vidtagna åtgärder följs kontinuerligt upp och utvärderas. 5

6 Sekretess och förvaring Allmänna handlingar är handlingar som förvaras hos en myndighet och som har inkommit eller upprättats av myndigheten. Allmänna handlingar kan innehålla offentliga och hemliga uppgifter. Sekretess reglerar vilka uppgifter i en allmän handling som är hemliga. Inom skolan handlar det oftast om bestämmelserna i sekretesslag 7 kap. 9 som skydd för enskilda personers integritet. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga. Som redan nämnts kan vårdnadshavare ge sitt samtycke till att sekretessbelagd information överlämnas. Åtgärdsprogram är allmänna handlingar och kan inte sekretessbeläggas vad avser det totala innehållet. Vad det gäller arkivering av åtgärdsprogram för grundskolan skriver Riksarkivets författningssamlingar RA-FS 2002:2 att handlingarna kan gallras fem år efter att eleven avslutat grundskolan. Åtgärdsprogram för elever födda den femte, femtonde och tjugofemte varje månad bör bevaras. Sala Kommun följer gällande författning. Åtgärdsprogrammen arkiveras på den skola som eleven lämnar i år 9. 6

7 Kartläggning Kartläggningen är starten på själva arbetet med åtgärdsprogrammet. Syftet med kartläggningen är att samla information om eleven och skolsituationen utifrån flera olika perspektiv. Därmed kan problematiken börja ringas in. I en kartläggning samlas tankar och erfarenheter från eleven själv, vårdnadshavare och lärare. Observationer, testresultat och diagnoser utgör också en del av kartläggningen. I kartläggningen synliggörs elevens intressen, svårigheter och styrkor, behov, förhållanden som kan påverka elevens förmåga att tillägna sig kunskap och strategier för det, den pedagogiska miljön och elevens sociala förmåga. Låt gärna elevens röst höras i kartläggningen genom citat. All denna information ligger till grund för en helhetsanalys av elevens situation. Kartläggningen ska vara känd av elev, vårdnadshavare och berörd personal när åtgärdsprogrammet upprättas. Förslag på frågor som kan användas vid kartläggningen, finns som bilaga i denna plan. Uppmärksamma att kartläggningen är sekretessbelagd. Tänk på hur den förvaras. 7

8 Formalia På åtgärdsprogrammet ska följande information finnas med: Skolans namn Elevens för och efternamn Födelsedatum Skolår Datum för upprättande av åtgärdsprogram Närvarande då åtgärdsprogrammet upprättas samt underskrift av elev, vårdnadshavare och ansvarig för upprättande av åtgärdsprogrammet. Nuläge Beskriv kortfattat situationer som fungerar bra respektive mindre bra just nu, gärna ur elev-, föräldraoch lärarperspektiv. 8

9 Mål Utifrån kartläggningen och nuläget formuleras långsiktiga och kortsiktiga mål. Målen ska vara relaterade till läroplanen och kursplanerna. Formulera ett begränsat antal mål för att underlätta måluppfyllelse. Samtliga berörda bör vara överens om målen. Det kan vara svårt att skilja på mål och åtgärd. Målen är det som eleven kan och gör när målen är uppnådda. Beslutade åtgärder är det som omgivningen och eleven gör för att nå målen. Långsiktiga mål bör formuleras med ett långt tidsperspektiv. De kan gälla alltifrån en termin till flera skolår, men målen ska vara möjliga att uppnå Kortsiktiga mål bör formuleras så att det är möjligt för eleven att nå målen inom en för eleven överblickbar framtid. De ska vara angelägna, rimliga och attraktiva för eleven. Det bör finnas en koppling mellan kortsiktiga och långsiktiga mål. Formulera målen konkret. Målen ska enkelt kunna utvärderas genom att fråga sig om eleven gör eller kan det som står i målen. Tips för utformningen av målen är att skriva dem i presens samt använda elevens namn, t ex Pelle kan tiokompisarna, Lisa kommer i tid till lektionerna. 9

10 Åtgärder Elev, vårdnadshavare och klasslärare/mentor/handledare skall tillsammans planera och besluta om åtgärder. Utifrån kartläggning och nuläge väljs åtgärder som syftar till att nå målen. Åtgärderna kan innebära insatser på organisations, grupp och individnivå. Åtgärderna ska vara tydligt och konkret formulerade dvs. skriv enkelt men konkret vad som ska göras och hur åtgärderna skall genomföras. Utse ansvariga för åtgärderna. Vem ska göra vad? Vad, hur, var, när och vem är viktiga frågor att ställa vid val av åtgärder. Utvärdering och uppföljning En mycket viktig del i arbetet med åtgärdsprogrammet är att beslutade mål och insatta åtgärder följs upp och utvärderas. Uppföljningen kan resultera i ett nytt åtgärdsprogram med reviderade mål och åtgärder eller att arbetet fortsätter som tidigare. När målen är uppnådda avslutas åtgärdsprogrammet. Utvärdering och uppföljning bör ske med tidsintervaller på högst 6-8 veckor. Deltagare, datum och plats för utvärdering och uppföljning bestäms under mötet. 10

11 Vid behov kan det bli nödvändigt att före utvärderingen förändra åtgärder som beslutats. Om så sker är det viktigt att berörda informeras och godkänner eventuella förändringar. Tips: Skriv utvärderingen i löpande text och konkretisera gärna. Mycket enklare att läsa för den som inte deltagit personligen i processen t.ex. föräldrar och rektor. Lycka till i arbetet med åtgärdsprogram! 11

12 Bilaga Frågor till eleven Hur är det för dig att vara i skolan; lektioner, raster, maten etc? Vad tycker du är roligast i skolan? Vad är du bäst på? Vad är du speciellt intresserad av? Vad kan du göra nu som du inte kunde när du var mindre? Vad skulle du vilja bli bättre på? När lär du dig bäst? Vad kan vara svårt? Hur brukar du göra om det blir för svårt? Är det något du skulle vilja ändra på i skolan? Är du nöjd med hur du arbetar eller skulle du vilja göra på något annat sätt? Hur fungerar det för dig att arbeta i grupp? Vad vill du göra efter att du slutat skolan? Tänker du på/drömmer du om något speciellt? Är det någon vuxen på skolan som du känner förtroende för? Frågor till vårdnadshavare Vill du berätta om ditt barns intressen? Vad har ditt barn särskilt lätt för? Vad tror du att ditt barn tycker är roligast i skolan? Vilka styrkor visar ditt barn? Vilka svårigheter visar ditt barn? 12

13 Tycker du att ditt barn förmågor som inte tas tillvara i skolan? Vad tror du det beror på? Vad utmärker situationer där ditt barns lärande fungerar och tvärtom? Finns det något i skolan som behöver förändras? Hur fungerar lektionerna, rasterna eller matsituationen för ditt barn? Hur uppfattar du samverkan mellan hem och skola? Hur tänker du om ditt barns framtid? Vad ser du framför dig? Frågor till lärare Vad utmärker klimatet i gruppen? Hur påverkar det undervisningssituationen? Hur bemöts eleven av andra elever? Hur bemöter eleven andra elever? Vilka styrkor och förmågor visar eleven? Vilka möjligheter till stöd finns i elevens omgivning? Vilken kunskap finns om elevens intressen? Hur skulle elevens intresse kunna tillvaratas i inlärningssituationer? Vilka hinder ser du hos eleven? Hur kan det påverka undervisningssituationen? Hur märks elevens framsteg? Vad utmärker situationer när elevens lärande fungerar, - inte fungerar? Vad behöver eleven för att lyckas i skolsituationen? 13