Språkutveckling - att våga, vilja och kunna -

Transkript

1 ITiS- rapport ht Arbetslag 3-5 Fjälkinge skola Språkutveckling - att våga, vilja och kunna - Av: Ronja Poppi Evaggelidou Elvira Hansson Malin Malmberg Maria Persson Lena Sahlberg Lotta E. Sällberg

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Tillvägagångssätt... 3 Resultat... 6 Diskussion... 6 Litteraturförteckning

3 Språkutveckling - att våga, vilja och kunna Bakgrund Livet är ständiga möten. Hur våra möten blir beror mycket på med vilka ögon vi ser på den vi möter, med vilka öron vi lyssnar till den vi möter och hur vi talar till den vi möter. Vi är sex lärare som arbetar i fyra 3-5-klasser där vi arbetar dels åldershomogent dels åldersblandat. Arbetet med den sociala kompetensen genomsyrar hela vår verksamhet och med vårt ITiSprojekt har vi velat betona språkets (det verbala och det icke verbala) betydelse för att ett möte ska bli så lyckat som möjligt. Det är stor spridning bland barnen när det gäller förståelse och förmåga att uttrycka sig. Vi ville genom att låta dem sätta ord på sin tankar och känslor få dem att känna sig säkrare och tryggare i sin språkanvändning. Vidare ge dem redskap att uttrycka sig och stå för sina åsikter, utan att för den skull kränka någon annan. Projektet har mestadels genomförts i åldershomogena grupper (mentorsgrupper) med i genomsnitt 18 elever. Genom att läsa mycket tror vi att man utvecklar sitt språk, sin empati och fantasi. Därför tyckte vi att skönlitteratur var en bra utgångspunkt för vårt projekt. En fördel är också vår närhet till biblioteket. Syfte Vi ville tillsammans med barnen väcka en medvetenhet om betydelsen av ett rikt språk samt vikten av att uttrycka sig på olika sätt beroende av vem man talar med och i vilken situation man befinner sig. Eleverna har haft möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera med varandra. Då vi tyckte, att vi arbetat alldeles för lite med datorerna, ville vi också att projektet skulle mynna ut i en hemsida. På den vill vi presentera delar av det arbete vi gör och utveckla vårt användande av datorn som ett kompletterande arbetsredskap och öka vårt och elevernas datoranvändande. Tillvägagångssätt Vi har arbetat mycket med olika känslor och sätt att uttrycka sig. Barnen har i första hand fått träna sig på att sätta ord på, och på olika sätt uttrycka sina egna tankar och känslor. Till detta har de bl.a. använt loggböcker. De har också fått lyssna på och ta del av andras tankar, åsikter och känslor. 3

4 Vid ett tillfälle i början av projektet fick eleverna en bild på två barn som bråkar/slåss. De fick skriva vad de trodde att barnen sa till varandra, "så som det kan vara i verkligheten". Dessa bilder sparas för att sedan användas i diskussioner. Mentorsgrupperna har använt olika skönlitterära böcker av Gull Åkerblom. I hennes böcker finns mycket känslor beskrivna. Projektet startade i samband med ett besök av författarinnan, då hon berättade om sitt liv och sitt författarskap utifrån barnens frågor som de förberett tidigare. Några grupper hade även förberett sig genom att läsa en del av hennes böcker. Efter det mycket uppskattade besöket skrev barnen ner sina intryck. Många elever blev inspirerade att läsa mer, speciellt de alldeles nyutkomna böckerna tilldrog sig intresse. Den valda litteraturen har vi läst högt. Efter varje avsnitt har vi arbetat med innehållet på olika sätt. En grupp har i par målat med silkespapper till textavsnitt från boken Inez långa färd till mormor. Eleverna fick riva lagom stora bitar av silkespapper för att sedan limma fast dem på ett stort papper till en bild. De turades om att vara målare och assistent som hämtar och river silkespapper. Efter tio minuter skiftade de arbetsuppgifter. I boken Hemligheter har huvudpersonen Kevin en Kashinadocka som är en sorts skyddsängel. Det gav oss inspiration till att göra egna dockor. En grupp skapade dockor av gipsväv och en annan grupp gjorde rörliga dockor av ståltråd, skumgummi och tyg. Varje barn fick ge sin docka ett namn och beskriva dess skyddsegenskap. Både boken Ängeln i snön och Hemligheter berör ämnet döden. Eleverna har fått fundera över vad det tror händer efter döden. De har fått skriva ner och diskutera sina tankar i grupper. Det kom upp många känslosamma och djupa samtal. Några tankar som kom upp var att man efter döden ruttnar och blir till jord, man bara somnar utan att drömma, man kommer till helvetet eller himlen, man återföds till något annat eller att man ligger och spelar kort med den som ligger i graven intill. Vi funderade också kring var dessa olika föreställningar kommer ifrån (film, upplevelser, religion). Vi passade på att titta på dödsannonser också. Hur ser en dödsannons ut? Vad betyder de olika symbolerna? De hade många bra tankar och förslag på symbolförklaringar som de kopplade till verkligheten och filmer. (duvan - Bröderna Lejonhjärta - budbärare) I Hemligheter lyssnar Kevin på sin själ genom att hålla för öronen. Naturligtvis lyssnade vi också på våra själar. Därefter fick eleverna måla i vattenfärg hur deras själar ser ut. Där Kevins vrede beskrivs väldigt målande fick barnen, i sin loggbok, försöka beskriva olika känslor de upplevt med hjälp av så många adjektiv som möjligt. De satt sedan i grupper och beskrev känslorna för varandra. Många tankar kom upp och vi diskuterade synonymer och på hur många olika sätt man kan beskriva en och samma sak. Vi pratade om olika sätt att uttrycka sig och hur det påverkar andra. Barnen fick bl.a. fundera över vad ett ovårdat respektive vårdat språk är, om de tänker på när de svär eller låter otrevliga, om de pratar på samma sätt med en vuxen som med sin kompis och om de tror att någon kan bli sårad när de använder ett ovårdat språk. De fick prova att säga saker till varandra med olika tonfall och fundera över hur det känns. Vi kom även in på kroppsspråket. Om kroppen signalerar t.ex. motvilja så spelar det ingen roll vad munnen säger. Vi skrev upp några meningar på tavlan som de skulle försöka förmedla till varandra bara genom att använda kroppen. 4

5 I boken besöker Kevin sin farfar på sjukhuset. Barnen beskrev sedan hur de upplever sjukhus. Hur det ser ut. Hur det luktar. Vilka ljud man hör och hur de som jobbar där är klädda. En del hade aldrig behövt besöka ett sjukhus men hade ändå en uppfattning om hur det är. Kevin och hans kompis Sven bestämmer sig för att ta med sig sina pilbågar till Hemligheten (ett gammalt båthus) trots att de inte får. Barnen fick berätta om något hyss de gjort. Vid ett tillfälle blir Kevin fruktansvärt arg för en småsak. Barnen funderade över och skrev ner varför det kan bli så ibland och vilken de trodde var den verkliga anledningen till vreden. De allra flesta menade på att Kevin egentligen inte var arg utan han var ledsen och rädd för att hans pappa nästan aldrig var hemma och för att hans farfar var sjuk. På en bildlektion har vi med hjälp av olika färger och former målat snälla ord som gör att man blir glad och dumma ord som kan göra oss ledsna. Bilderna visar att de flesta är rörande överens om att snälla ord har mjuka former och milda färger medan de dumma orden är kantiga och mörka. I början av boken Ängeln i snön fick vi veta att en familj är ute och kör bil. De krockar och några i familjen blir skadade och hamnar på sjukhus. Vad som hände med övriga familjemedlemmar framgår inte. Eleverna fick föreställa sig att de arbetade på en tidningsredaktion. Utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper skulle de skriva en tidningsartikel om olyckan (ev. med en bild och en bildtext till). De skulle tänka sig att artikeln skulle finnas med i den lokala dagstidningen dagen efter olyckan. Detta arbete pågick under en förmiddag och alla grupper var klara till dead-line vid lunch och kunde redovisa sina artiklar för varandra. I boken visar det sig senare att Martinas mor omkommit i bilolyckan. Martina försöker bearbeta det som hänt, och vi följer hennes och pappans väg genom sorgen. Hon tänker mycket på vad som händer efter döden och hon tror att hennes mor blivit en ängel. Det är ingen vanlig ängel hon tänker sig, utan en rock-ängel som spelar ABBA-musik. Under samtal i grupperna, om vad vi tror händer efter döden, hade eleverna många tankar och funderingar. De fick sedan göra en bild av hur de trodde att den ängel såg ut som Martina såg framför sig. Eleverna arbetade med många olika saker med utgångspunkt från böckerna, med t.ex. bilder, texter, forumteater, värderingsövningar, samarbetsövningar på idrotten och samtal. De har också kommit med egna förslag på uppdrag och uppgifter. Några i arbetslaget har informerat om vårt ITiS projekt på vårt föräldraråd och vi uppfattade att föräldrarepresentanterna tyckte att temat vi valt (språkutveckling) var bra. De uttryckte speciell uppskattning för att vi lägger stor vikt vid att eleverna lär sig ett för situationen lämpligt språk, och att vi meddelar hemmen om någon elev fysiskt eller verbalt kränker någon annan. 5

6 Resultat Det är svårt att mäta om elevernas språkbruk blivit bättre på den tid vi arbetat med vårt projekt. Det känns som att det allmänt har blivit en viss uppstramning av elevernas språk. Barnen verkar idag vara mer medvetna om sitt språkbruk och hur de kan uttrycka sina känslor på olika sätt. Barnen har med hjälp av olika sinnen fått stärka sina intryck av litteraturen. Alla har fått uttrycka sina känslor och tankar i ord och bild. Vi har märkt att det för en del är svårt att sätta ord på känslor. Eleverna har engagerat sig i böckerna och fördjupat sin förståelse för personerna i dem. De har blivit medvetna om att man kan få ut mer av en bok om man analyserar den och fördjupar sig i innehållet. Elever som inte var så aktiva i skrivuppgifter deltog med stor entusiasm i skapande arbetsuppgifter t.ex. silkespappersmålningarna. De arbetssätt som vi använt har upplevts positivt av barnen och de har uttryckt att de gärna vill fortsätta på liknande sätt med skönlitteratur. Under denna period har datorn främst använts som renskrivningsredskap. En grupp har använt sig av programmet webbdeckarna och på så sätt blivit bättre på att söka information på Internet. Vi i personalen har genom ITiS fått möjlighet att lära oss mer om hur man kan redigera bilder, använda digitalkamera och skanner. Tillsammans med vår handledare har vi arbetat med och fått insikt i hur man bygger upp en enkel hemsida. Vår hemsida kommer att innehålla smakprov i form av texter och bilder på olika arbeten vi gjort i anslutning till vårt ITiSprojekt. Arbetet har flutit på bra men vissa hinder har funnits. En digitalkamera har inte kommit och en annan kom sent. Eftersom vi har så få datorer hann inte alla barn bearbeta sina texter under projekttiden. Diskussion Arbetslaget anammade förslaget att fortlöpande dokumentera arbetet i vår rullande loggbok. Vi har haft stor nytta av denna under vår rapportskrivning och vill bli bättre på att dokumentera även i framtida tema. Barnens loggböcker har hjälpt oss att följa deras tankar. En del elever kommer mera till sin rätt och kan uttrycka sig bättre i skapande arbete. Det tror vi kan bero på att eleverna har olika inlärningsstilar. Samtliga i arbetslaget är nöjda med att ha deltagit i projektet även om vi innan anmälan fick besked om att det skulle löpa under ett helt år. På den relativt korta tid vi hållit på är det svårt att se mätbara resultat men vi anser att vi har kommit en bra bit på väg. Efter redovisning och inlämning av rapport kommer vårt arbete med språkutveckling, som en stor del av den sociala kompetensen, att fortsätta. 6

7 Alla i arbetslaget har inte nått lika långt i sin datorkompetens men samtliga känner sig säkrare och ser fram emot en vidare utveckling av datoranvändandet. Vår sammanlagda kompetens i arbetslaget har med viss hjälp av vår handledare räckt till att uppnå de mål vi satt upp för vårt datoranvändande. För vad kan en människa som äger ett språk? Hon kan gå in i ett rum som tillåter jämförelse, värdering och mening, ett rum som tillåter nya föreställningar att ta form i det som vi kallar idéer. ( Madsén från Hammarén 1995, s. 62) Litteraturförteckning Sandström Madsén, Ingegerd: Att tänka med penna och dator. Delegationen för IT i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Johansson, Ann-Cathrine: Det finns ingen IT-pedagogik. Delegationen för IT i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik. Skolverket: Projekt Kolla Källan, Granström, Kjell m.fl. : Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Delegationen för IT i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Åkerblom, Gull: Hemligheter, Ängel i snön, Vem smyger på Inez, Trolleri Inez, BonnierCarlsen 7