PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

Transkript

1 Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet Annemarie Josephson, Centralskolan

2 Sidan 2 av 7 BAKGRUND I förberedelseklassen på Centralskolan fanns från början10 elever i åldrarna 7-12 år. Under projektets gång flyttade en elev till Vilans skola, så vi hade 9 elever kvar att arbeta med. Dessa elever representerar olika länder och olika kulturer och går i förberedelseklass för att lära sig svenska som andra språk, så att de så småningom kan klara sin skolgång i en vanlig svensk klass. Vi som genomförde projektet har olika spetskompetens och kompletterar varandra. Annemarie Josephson är förskollärare och lågstadielärare med specialutbildning i Sv2. Birgitta Ericson är lågstadielärare och symbolpedagog ( Vårt ITiS-projekt bygger på ett symbolpedagogiskt bildprojekt, som Birgitta har genomfört som specialarbete i klassen, för att ge eleverna möjlighet, att med bildskapande bearbeta sina upplevelser. Bildprojektet innebar, för många av eleverna ett genombrott, där de kunde lösa blockeringar som de hade fått genom sina upplevelser (se särskild projektrapport, som kan beställas hos Birgitta Ericson, tfn ). 3 av de 9 eleverna har tillkommit i gruppen och alltså inte varit med i bildprojektet. De nytillkomna eleverna har deltagit i ITiS-projektets kommunikationsdel och kommer att få delta i dokumentationsdelen så snart de har några målningar att arbeta med. Undervisningen i en förberedelseklass är centrerad kring att ge eleverna tillgång till ett nytt språk. Vi ville genom vårt projekt även ge dem tillgång till modern teknik. Det är särskilt viktigt för oss att dessa barn inte blir ett framtida B-lag i den svenska skolan på grund av otillräckliga kunskaper då det gäller att använda datorer. Risken är stor, eftersom man mycket sällan har tillgång till dator i hemmen. Vi hade tillgång till 2 datorer som är anslutna till nätverk med fast Internetuppkoppling i klassrummet. Dessutom hade vi tillgång till digitalkamera. Framför allt hade vi positiva elever! SYFTE Vårt syfte med projektet var att ge eleverna tillgång till den moderna tekniken. att de skulle lära sig att kommunicera med hjälp av e-post att dokumentera med hjälp av datorn samt att använda digitalkameran och att kunna nyttja digitala bilder i både e-post och i presentationer att förstå och inse vikten av både upphovsrätt och etik på nätet. Eftersom eleverna är förhållandevis unga och eftersom bildskapandet var en viktig del av deras utveckling, anser vi att det är viktigt, att de får möjlighet att dokumentera detta för att ha det med sig i livet, samtidigt som de lär sig ord- och bildbehandling på datorn och får tillfälle att använda sitt nya språk och uppleva sambandet mellan tal och skriftspråk.

3 Sidan 3 av 7 METOD Vi har till största delen arbetat individuellt med eleverna. De avsnitt, som vi har kunnat genomföra i grupp är samtalen om etik på nätet och upphovsrätten. Vad beträffar upphovsrätten byggde vi på den etik vi talat om redan i bildprojektet, dvs man får inte ens stjäla andra människors idéer. I samband med detta lärde vi dem vad copyright innebär. Dessutom hade vi en gemensam genomgång om hur man använder digitalkameran. Det fungerade jättebra! Vi har skrivit ITis-dagbok gemensamt, så att varje elev på så sätt har en dokumentation över arbetet i projektet. Vid dagboksskrivandet diskuterade vi oss fram till vad vi skulle skriva, så att alla blev nöjda med innehållet. En av oss pedagoger skrev före på blädderblocket och alla elever skrev i sina speciella ITiS-dagböcker. Vi började med att skaffa e-postadresser till samtliga elever. Därefter gick vi igenom digitalkameran och hur man använder den. Eleverna fick börja med att fotografera varandra, så att det skulle finnas bilder på dem till deras presentationer på Buf-online. När vi hade kommit så långt, hade vi ett föräldramöte där vi med hjälp av videokanon visade föräldrarna vad vi höll på med. Även föräldrarna fick lära sig hur digitalkameran fungerar. De fick gå runt och fotografera varandra och därefter se på resultatet med hjälp av videokanonen. Det var mycket populärt! På föräldramötet passade vi också på att inhämta föräldrarnas skriftliga tillstånd att eleverna får finnas på en presentation på Buf-on-line och på en eventuell hemsida. Sekretessen är mycket viktig för dessa familjer. En av eleverna får bara finnas med på bild i sin Bufon-line-presentation, på en eventuell hemsida vill pappan inte att hennes ansikte syns. Ett syskonpar fick från början inte ens finnas med på Buf-on-line, men efter åtskilliga samtal med pappan insåg han, att en presentation på Buf-on-line når en mycket begränsad krets. Vi började med att låta eleverna lära sig hur man använder e-posten i Buf-on-line. När de hade lärt sig detta, fick de göra sin presentation.

4 Sidan 4 av 7 Därefter fick de tillgång till sin mail-box. De fick sitt första mail genom att vi skickade ett mail med Välkommen till Buf-on-line från den ena datorn i klassrummet till den andra. Att fatta hur det som läraren skrev i den ena datorn kunde flyttas till den andra, var inte helt lätt. Ännu värre var det att förstå, att jag (Birgitta) kunde få mail från olika delar av världen och att det inte tog någon nämnvärd tid att skicka ett mail från USA till Kristianstad. Detta gav upphov till många funderingar och samtal om hur Internet och e-post fungerar. Då det gäller e-posten, har eleverna gått igenom alla stadier från att bara skicka en massa bilder till att skriva text med olika typsnitt i olika färger och i olika storlek till att använda e-posten till vanliga textmeddelanden. De har nu utvecklats så, att de skickar meddelanden även till våra hemadresser, om det är något de vill. En av eleverna har fått en kamrat på Norretullskolan och de e-postar numera flitigt till varandra. Några elever har börjat gå till biblioteket och använda datorn där. Detta innebar, att vi fick lära dem hur de når sin e-post via Internet på Kristianstads kommuns hemsida. En av pojkarna hade sedan tidigare en e-postadress genom sitt fritidshem på en annan enhet. Detta innebar i och för sig en hel del problem för oss genom att han inte lyckades hemlighålla lösenord och användarnamn. Andra elever tog sig in på hans presentation och förändrade i den osv. Slutligen, efter att vi hade bytt lösenord ett antal gånger, skaffade vi en ny adress till honom via Centralskolan. Samtidigt har vi haft mycket nytta av att han kunde hantera e-posten redan när vi började. Han har varit verkligt drivande i att skicka e-post till sina klasskamrater. Helt utanför vår planering, hände det roliga, att eleverna gick förbi oss. De elever, som inte hade haft genomgång med oss och gjort sin presentation, hade både fått mail och skickat mail, utan att vi hade varit delaktiga i deras kunskapsinhämtande. Detta gällde de elever, vars föräldrar inte ens hade gett sina barn tillåtelse att vara med på Buf-on-line. Givetvis har det också kommit en del små spel och annat som cirkulerar bland eleverna på Buf-on-line till våra elever. Det gav oss tillfälle att diskutera vad som är tillåtet att ha i sin mail-box. I detta sammanhanget kompromissade vi inte. Det man har på datorn i skolan, ska ha med skolan att göra. Nu har eleverna i F-2D fått våra elevers e-postadresser, så vi får se när kommunikationen mellan klassrummen börjar. När eleverna nu behärskade sin e-post och använde den utan att behöva be oss om hjälp, började vi med det individuella arbetet med att göra Power Point - presentationer av de bilder, som de hade målat i bildprojektet. Eleverna har valt ut de bilder de ville fotografera och ha med. Vissa av bilderna var fotograferade sedan tidigare. Sedan har de lärt sig att beskära bilderna Paint Shop Pro 6. Genom att sitta med och lära sig hur man arbetar i Power Point med de första bilderna lärde de sig att själva fortsätta med de övriga bilderna i sina PPpresentationer. Här följer ett exempel på presentation.

5 Sidan 5 av 7 Detta kan ju också visas som ett bildspel i Power Point. I vår muntliga redovisning kommer vi att redovisa vissa av presentationerna med hjälp av videokanon. På grund av elevernas kunskaper i svenska har det krävts mycket hjälp vad beträffar meningsbyggnad och stavning. Eftersom det här handlar om mycket unga elever har vi inte kunnat gå in på stavnings- och grammatikhjälpen i programmet, de är inte mogna för att använda denna hjälpen och har inte tillräckliga svenskkunskaper för detta. I stället har vi fått möjlighet att prata individuellt med eleverna om hur det ska vara och varför. Att använda -tecknet har blivit viktigt efter alla våra diskussioner om vad man får använda och inte får använda av allt material, som finns på Internet. När vi höll på med deras PP-presentationer och märkte att det arbetet var ganska tidskrävande, kunde vi konstatera, att vi nog inte skulle hinna göra någon hemsida tillsammans med eleverna. Dock har vi inte släppt tanken på att göra en hemsida om projektet och vi har idéer om hur den ska utformas, så förhoppningsvis får vi möjlighet att göra den tillsammans med eleverna vid höstterminens början. RESULTAT Vi är nöjda med resultatet av vårt projekt. Det är inte bara våra elever som har blivit intresserade av att arbeta med datorer. Två familjer har skaffat dator och dessa båda fäder var en period ganska flitiga besökare hos oss med sina frågor. Exempel på frågor vi fick var: Hur öppnar man en diskett? Hur sparar man på diskett? Vilka inställningar ska jag ha på min e-post? Ska jag bocka för POP3, IMAP eller HTTP för inkommande post? Hur får man Buf-on-line? etc. Eleverna har fått tillgång till den moderna tekniken. De tycker att det är roligt att arbeta med datorn som hjälpmedel. De behärskar ord och bildbehandling i Power Point och de kan använda digitalkameran. Vi kan dock konstatera, att våra elever har

6 Sidan 6 av 7 vissa problem då det gäller ordbehandling på grund av sina språkkunskaper, men vi har konstaterat att det är en mycket bra språkträning att arbeta med hjälp av datorn. Dessutom kan de bearbeta sina bilder och lägga in dem i både e-post och i presentationer. Våra elever har verkligen tagit till sig möjligheten att kommunicera via e-post. Det är ett stimulerande sätt för dem att använda sitt nya språk och de är duktiga då det gäller att använda e-post. Givetvis tar det tid innan de blir fullfjädrade vad beträffar språket, men de tycker att det är kul att maila och när de upplever denna glädje, så tränar de också språket. Dock nådde vi inte riktigt fram till våra mål, eftersom vi på grund av tidsbrist inte kunde göra någon hemsida tillsammans med våra elever. Vi anser, att vi har nått de mål vi satte upp, med undantag för hemsidan. Eleverna behärskar nu att använda e-post och använder den naturligt när de vill någon något. En underbar respons på nerlagt arbete är när man får ett mail från någon av eleverna. Så här skrev Rekar till mig för en tid sedan: hej birgitta hur mår du? Jag mår bra. När komer du När ska vi måla det är jete rolig att måla du sa att vi ska måla med den som är silver? har det bra ihelejen Denne 11-årige pojke började läsa och skriva för ett år sedan. Att få tillgång till datorn har blivit ytterligare ett verkligt lyft för honom. Han är mycket duktig på att ta till sig tekniken och hur saker och ting fungerar, så han har kunnat hjälpa sina kamrater och på så sätt fått känna att han verkligen kan. Alla eleverna är verkligt intresserade av att använda digitalkameran och datorn. De kan beskära bilder och infoga dem i sina arbeten eller i ett e-postmeddelande. Att arbeta med deras egna texter till deras egna bilder i Power Point, var ett bra sätt både vad beträffar meningsbyggnad, skrivträning och läsning. Att låta texterna i PP-presentationerna komma in på sidan en mening i taget, var mest en kul grej för eleverna, medan vi upplevde att det var ett bra sätt att underlätta deras läsning, när de fick en mening åt gången att koncentrera sig på. Varje elev kommer att få en diskett med sin Power Point-presentation samt sin bok. DISKUSSION Att arbeta individuellt med varje elev, så som vi har gjort, är tidskrävande. Samtidigt är det otroligt värdefullt att ta sig den tiden och verkligen kunna ägna sig åt varje elev. Dessutom är det ju ett sätt att sätta varje elev i centrum. För oss var detta ett självklart sätt för att nå målen.

7 Sidan 7 av 7 När vi ägnade oss åt dagboksskrivning tillsammans med eleverna, gjorde de oss verkligen förvånade genom hur snabbt och korrekt de snappade upp alla specialuttryck t.ex vad de olika knapparna pådigitalkameran heter. De var också helt suveräna påatt komma ihåg i vilken ordning man utför olika moment. Det har varit en fantastisk upplevelse att kunna iaktta dessa barn när de har tittat på sina bildspel och att se deras spända förväntan när bildspelen skrevs ut för att vi skulle kunna göra böckerna. Alla våra elever tycker att det är roligt att arbeta med datorn som hjälpmedel och de är verkligt stolta över resultatet av sitt arbete. Det var verkligen roligt, att kunna konstatera, att varken vi eller föräldrar kan förhindra elever att ta till sig den nya tekniken. De fixar det själva med hjälp av varandra, bara de är motiverade! Att arbeta med svenska pådet sätt som vi har gjort, genom att eleverna får skriva egna texter till sina bilder är ett kreativt sätt att arbeta jämfört med allt färdigt material som finns. När vi arbetar kreativt samarbetar höger och vänster hjärnhalva, vilket gör att individens resurser ökar, det finns därför all anledning att arbeta kreativt så ofta som möjlighet ges. Den gemensamma dagboksskrivningen och samtalen om vad vi skulle skriva har fungerat som en repetition av de olika momenten, samtidigt som vi har fått bekräftelse påatt eleverna har förstått och kan de moment vi har genomfört. LITTERATURFÖRTECKNING Artikel om portfolio i tidskriften Förskoletidningen En av oss har deltagit i en fortbildningsdag om portfolio med Helena Moreau och Steve Wretman Helena Moreau och Steve Wretmans material om portfolio, Buf-on-line, Kristianstads kommun alternativt tidskriften Skolbarn Högberg, Åke: Att arbeta med symboler Johansson, Ann-Catrine: Det finns ingen IT-pedagogik Skolverket: Internet pågott och ont Hylen, Jan: Fönster mot omvärlden Europeiska skoldatanätet Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Crosioe, Ingela: Om inlärningsstilar IT och skolutveckling KK-stiftelsen: Med eller utan filter Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord / Redskap för källkritik IKT-policy, Barn- & Utbildningsförvaltningen, Kristianstad Elever påbuffen, Barn - & Utbildningsförvaltningen, Kristianstad Granström, Kjell m.fl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete